SS-EN 12845 Kap 13-21 lättare

Rördimensionering

• Rördimensionering kan ske genom schablonberäknade system eller fullständigt hydrauliskt beräknade system.
• Fullständig hydraulisk beräkning krävs för konstruktioner med nivåsprinkler i HHS samt för griddade eller loopade system.

Beräkning av tryckförluster

• Tryckförluster i rör beräknas med Hazen-Williams formel: p = (6.05 x 10^5 x Q^1.85 x L) / (C^1.85 x d^4.87)
  • p = tryckförlusten i bar
  • Q = flödet i liter per minut
  • d = rörets innerdiameter i millimeter
  • C = friktionsförlustfaktorn
  • L = den ekvivalenta rörlängden i meter
• "d" är genomsnittlig verklig inre diameter för rör
• Vattenhastigheten får ej överstiga 6 m/s genom ventiler, flödesvakter och silar, och 10 m/s i övriga systemdelar.
• Hastighetstryck behöver inte beaktas.
• Statisk tryckskillnad beräknas som p = 0,098h, där p är tryckskillnaden i bar och h är det vertikala avståndet i meter.
• Vid dimensionsförändringar eller riktningsändringar ska den mindre dimensionen användas för beräkning av ekvivalent rörlängd och tryckförlust.
• Ekvivalent rörlängd för rördelar och ventiler beräknas enligt tillverkarens anvisningar eller tabell 23.

C-värden för olika rörtyper

• Gjutjärn: 100
• Segjärn: 110
• Stålrör: 120
• Galvaniserat stålrör: 120
• Cementrör: 130
• Cementbelagd gjutjärn: 130
• Rostfritt stål: 140
• Kopparrör: 140
• Förstärkta glasfiberrör: 140

Justering av ekvivalenta rörlängder för C-värden

• C-värde 100: faktor 0,714
• C-värde 110: faktor 0,85
• C-värde 130: faktor 1,16
• C-värde 140: faktor 1,33

Noggrannhet i hydrauliska beräkningar

• Längd, höjd och ekvivalent längd: 0,01 m
• Flöde: 1,0 l/min
• Tryckförlust och tryck: 1,0 mbar
• Hastighet: 0,1 m/s
• Yta: 0,01 m²
• Vattentäthet: 0,1 mm/min
• I en loop ska den sammanlagda tryckförlusten vara (0 ± 1) mbar.
• Vid knutpunkter ska flöden balanseras inom ± 0,1 l/min.
• Vid knutpunkter ska tryck balanseras inom ± 1 mbar.

Fullständigt hydrauliskt beräknade anläggningar

• Vattentäthet beräknas som totala flödet (l/min) från 4 intilliggande sprinkler / deras täckningsyta (m²).
• Om färre än fyra sprinkler är direkt anslutna beräknas vattentätheten som det lägsta flödet från en sprinkler dividerat med dess täckningsyta.
• Vattentätheten får inte understiga kraven i kapitel 7.
• Vid installation av nivåsprinkler ska beräkningen ta hänsyn till det samtidiga kravet på flöde och tryck för taksprinkler och sprinkler på nivåerna.

Placering och utformning av verkningsyta

• Hydrauliskt sämsta läge fastställs genom att beakta variationer i täckningsytor, konfiguration, höjdförhållanden, rördragningar och rördimensioner samt alla möjliga lägen på fördelningsrör och mellan fördelningsrör där dessa sammanbinds av grenrör.
• I gridsystem bevisas hydrauliskt sämsta läge genom att flytta verkningsytan ett sprinklerhuvud åt höger respektive vänster.
• I loopsystem bevisas hydrauliskt sämsta läge genom att flytta verkningsytan ett sprinklerhuvud åt höger respektive vänster.
• Hydrauliskt bästa läge fastställs genom att bedöma alla möjliga lägen på fördelningsrör samt mellan fördelningsrör där dessa sammanbinds av grenrör.
• För griddade system med taklutning över 6° (eller längs med balkfält mellan balkar med ett djup överstigande 1 m) ska längden L parallellt grenrören vara L ≥ 2√A (A = verkningsytan).
• För övriga griddade system ska längden L parallellt grenrören vara L ≥ 1,2√A.
• Ytan ska placeras på grenrör i det hydrauliskt bästa läget för griddade konfigurationer.
• För enkelmatade och loopade system ska verkningsytan i möjligaste mån endast inkludera sprinkler på ett fördelningsrör.

Krav på sprinklertryck och rördimensioner

• Lägsta tryck i den hydrauliskt sämst belägna sprinklern får ej understiga dessa krav:
  • LH: 0,70 bar
  • OH: 0,35 bar
  • HHP/HHS (ej nivåsprinkler): 0,50 bar
  • K115 nivåsprinkler: 1,00 bar
  • K80 nivåsprinkler: 2,00 bar
• Minsta rördimension:
  • LH: 20 mm
  • OH/HH med K≤80: 20 mm
  • Övriga: 25 mm
• Rördimensioner får endast minska i vattenflödesriktningen (förutom i grid- och loopsystem).
• Uppåtriktade sprinkler ska inte anslutas till rör > 65 mm (50 mm om isolerat), nedåtriktade till rör > 80 mm.
• För större dimensioner ska ett stickrör installeras så att avståndet från sprinklerns spridarplatta till närmaste del av huvudröret är minst 1,5 gånger diametern på detta rör.

Sprinklerdimensionering och användningsområde

• Endast nya och ej målade sprinkler får användas (undantag enligt SS-EN 12259-1).
• Indragna, infällda och dolda sprinkler får ej installeras i OH4, HHP eller HHS.
• Sprinkler utan fasta spridarplattor får ej användas vid taklutning > 45°, i korrosiv miljö, eller i ställage.
• Väggsprinkler får ej installeras i HH-risker (undantag: korridorer, kabelstegar, pelare), OH3 lagringsrisker, eller ovanför undertak och endast under släta tak.
• Flatspray-sprinkler ska endast användas i dolda utrymmen och i ställage.
• Vattenflödet beräknas som Q = K × √P, där Q är flödet i liter per minut, K är K-faktorn och P är trycket i bar.
• Aktiveringstemperaturen ska väljas så nära omgivningstemperaturen som möjligt, dock minst 30 °C över normal omgivningstemperatur.
• Sprinkler med en högre aktiveringstemperatur upp till 93°C eller 100°C kan vara nödvändigt i oventilerade dolda utrymmen, ljusinsläpp eller glastak.

Sprinklertyper och K-faktorer för olika riskklasser

• LH: Vattentäthet 2,25 mm/min, K-faktor 57
• OH: Vattentäthet 5,0 mm/min, K-faktor 80 eller 115
• HHP/HHS taksprinkler ≤ 10 mm/min: K-faktor 80, 115 eller 160
• HHP/HHS taksprinkler > 10 mm/min: K-faktor 115 eller 160
• HHS lagring med ställagesprinkler: K-faktor 80 eller 115

Sprinklarkänslighet

• Takmonterade sprinkler ska vara lika eller mindre känsliga än de i ställage.
• Torrör och förutlösningssystem typ A ska ha standardsprinkler.
• Möjlig samverkan mellan sprinkler och andra skyddsåtgärder ska beaktas.
• Sprinklersystemets effektivitet bygger på tidig släckning eller kontroll av en brand i ett inledningsskede.
• Förutom sprinkler som är placerade inom ställage, aktiveras sprinkler i normalfallet av varma rökgaser från en brand horisontellt tvärs från sprinklern.
• Ingenting ska finnas som kan förhindra detta horisontella rökgasflöde.

Skydd av sprinkler

• Sprinkler utsatta för mekanisk skada ska förses med skyddskorg.
• Sprinkler i ställage ska förses med stänkplåt (diameter 0,075 m) om vatten från ovanliggande sprinkler kan kyla dem.
• Stänkplåtar ska inte fästas direkt på spridarplattan eller oket och ska konstrueras så att vattendistributionen från sprinklern påverkas så lite som möjligt.
• Brickor ska vara av metall eller värmetålig plast och inte placeras nedanför den värmekänsliga delen.
• Brickor ska inte användas för att stödja tak eller andra delar.

Rostskydd och ventiler

• Sprinkler i korrosiv miljö ska skyddas med lämplig skyddsmålning. Dock ej på sprinklerbulb.
• Varje installation ska ha en sprinklerlarmventil enligt SS-EN 12259-2 eller 12259-3.
• Avstängningsventiler ska stänga medurs, indikera öppet/stängt läge och vara säkrade.
• Avstängningsventiler får inte installeras nedströms larmventilen (undantag för provning/underhåll om övervakad).
• Installationer försörjda av ringmatat ledningsnät ska ha avstängningsventiler för att dela in matningen i områden, dock max 4 larmventiler per område.
• Dräneringsventiler ska installeras enligt tabell 39.
• Provningsventiler (15 mm) ska installeras för att prova larm och pumpstart enligt 15.5.1.
• Provanordning med provventil ska installeras vid den hydrauliskt sämsta punkten.

Spolanslutningar och manometrar

• Spolanslutningar ska finnas vid fördelningsrörändar, dimensionerade enligt rörets storlek (DN 40 kan användas för större rör) och vara försedda med en lämplig plugg.
• Övertrycksventiler kan övervägas om luftansamling i rörnätet är troligt.
• Större mängder luft i ett våtrörsystem kan orsaka oacceptabla tider för larmaktivering och, för gridsystem, skapa hydraulisk obalans.
• Manometrar:
  • Skalenheter ≤ 0,2 bar (upp till 10 bar mätområde) eller 0,5 bar (över 10 bar)
  • Maximalt mätvärde 150% över maximalt tryck
  • Finns vid anslutning från allmänna vattenledningsnätet, på pumpar och vid larmventiler
  • Ska kunna demonteras utan att påverka vatten- eller luftförsörjningen

Larm och larmanordningar

• Varje sprinklerventil ska ha ett vattendrivet larm enligt SS-EN 12259-4 och en elektrisk larmanordning.
• Vattendriven larmklocka ska installeras på yttervägg (max 6 m över anslutningen), med sil och synligt vattenflöde.
  • Använd galvaniserat stål eller icke järnhaltigt material för rörledning till vattendrivet larm: 20 mm diameter, max 25 m ekvivalent rörlängd
• Elektriska larmgivare ska vara flödesvakter (SS-EN 12259-5) eller pressostater.
• Flödesvakter ska endast installeras i våtrörsystem med provanslutning.
• Torrörs- och förutlösningssystem ska ha lågtryckslarm för luft/gas.
• Utrustning för automatisk larmöverföring ska kunna provas.

Rörledningar - Material och Konstruktion

• Rörledningar under mark ska skyddas mot korrosion.
• Rörledningar ovan mark ska vara av stål, koppar eller annat lämpligt material.
• Kopparrör ska vara i enlighet med SS-EN 1057.
• För torrörsystem, kombinerade system eller för förutlösningssystem bör i första hand galvaniserade stålrör användas.
• Rör < 50 mm får ej svetsas på plats (undantag: automatisk svetsmaskin).
  • Svetsare ska vara godkända enligt SS-EN ISO 9606-1.
• Flexibla rör ska klara provtryck på 4 gånger arbetstrycket eller 40 bar.
• Rörledningar ska vara lättillgängliga och inte ingjutna i betong.
• Rör ska inte vara utsatta för mekanisk skaderisk.
• Ej galvaniserade stålrör ska målas om miljömässiga skäl gör detta nödvändigt, även galvaniserade rör i de fall förzinkningen skadats.
• Anordningar ska finnas för att tömma hela rörnätet.
• Grenrör ska luta mot fördelningsrör (minst 0,4%) och fördelningsrör mot avtappning (minst 0,2%).
• Grenrör ska anslutas till sidan eller översidan av fördelningsrören.
• Kopparrör får endast användas i våtrörsystem i LH, OH1, OH2 och OH3, nedströms eventuella stålrör och ska fogas med mekaniska kopplingar eller hårdlödning.
• Rörhållare skall placeras max 4m från varandra för stålrör, och max 2m för kopparrör. För rörledningar med dimension överstigande 50 mm kan dessa avstånd ökas med 50% under förutsättning att två oberoende upphängningar har fästs direkt i byggnaden eller rörhållare som används klarar en belastning på 50% mer än vad som anges i tabell 40.

Rörhållare

• Rörhållare ska fästas direkt i byggnaden och ej användas för andra installationer.
• Rörhållare ska omsluta hela röret och inte svetsas i rör eller rördel.
• Rörledningar > 50 mm ska inte hängas i korrugerade plåttak eller lättbetongtak.
• Ingen del av rörhållare får vara av brännbart material.
• Avstånd sprinkler till upphängning ska ej överstiga 0,9 m (25 mm rör) eller 1,2 m (rör > 25 mm).
• Avstånd mellan uppåtriktad sprinkler och rörhållare ska inte vara mindre än 0,15 m.
• Dimensioneringskrav för rörhållare anges i Tabell 40 och Tabell 41.
• Minsta belastningskapacitet vid 20°C och minsta tvärsektion anges för olika rördimensioner.
• Minsta längd på ankarbult anges (beror på material).

Rörledningar i dolda utrymmen

• När sprinklerskydd krävs i dolda utrymmen ska rörledningarna dimensioneras enligt 17.3.
• Undertak över utrymmen i Normal riskklass (OH):
  • Sprinkler ovan undertak försörjs från samma grenrör.
  • För schablonberäknade system ska sprinklerantalet sammanräknas vid fastställande av rördimensioner.
• Alla andra fall:
  • Sprinkler i dolda utrymmen ska försörjas från separata grenrör, fördelningsrör ≥ 65 mm.
  • För schablonberäknade system ska dimensionen på fördelningsrör, som försörjer sprinkler både i och utanför det dolda utrymmen, inte vara mindre än 65 mm.

Skyltar och meddelanden

• Orienteringsritning ska placeras vid huvudentrén med sektionsnummer, riskklass, lagringshöjd, färgmärkning och placering av avstängningsventiler.
• Hänvisningsskylt ”SPRINKLERAVSTÄNGNINGSVENTIL PÅ INSIDAN” ska placeras utanför byggnaden.
• Skylt ”AVSTÄNGNINGSVENTIL SPRINKLER” ska finnas vid huvudavstängningsventil.
• Larmventiler ska vara märkta med sektionsnummer och information enligt 18.2.3.2.
• Pumpar ska ha skylt med information om levererat tryck, flöde och maximal effekt.
• Strömbrytare till elmotordriven pump ska märkas med ”ELKRAFT FÖR SPRINKLERPUMP – FÅR EJ BRYTAS I HÄNDELSE AV BRAND”.

Driftsättning och provningar

• Torrörsystem: tryckprovas med luft till minst 2,5 bar i 24 h (tryckförlust max 0,15 bar).
• Alla rörnät: tryckprovas med vatten till minst 15 bar eller 1,5 ggr det högsta trycket i 2 h.
• Anläggningen ska kontrolleras enligt 20.2.2 och 20.3.2.
• Vattenkällor ska kontrolleras enligt 8.6 och dieselmotordrivna pumpar enligt 20.2.2.5.
• Installatören ska tillhandahålla installationsintyg, driftinstruktioner och relationshandlingar.
• En tredjeparts kontroll göras av alla installationer, oavsett om det är nyinstallation eller ändring, efter färdigställandet. Kravställare bör erhålla ett intyg med resultatet av kontrollen samt relevanta dokument för dimensioneringen.

Skötsel och underhåll

• Användaren ska utse ansvarig person för skötsel och underhåll.
• Användaren ska genomföra regelbundna kontroller, upprätta schema för provning och underhåll, dokumentera åtgärder och föra kontrolljournal.
• Reservsprinkler ska finnas inom anläggningen (6 st vid låg riskklass, 24 st vid normal, 36 st vid hög).
• Installatören ska överlämna underlag för regelbunden skötsel och provning.

Veckoprovning

• Kontroll av manometrar, vattennivåer och avstängningsventilers läge.
• Trycket i torrör-, kombinerade eller förutlösningssystem bör inte sjunka med mer än 1,0 bar per vecka.
• Aktivering av varje vattenturbinklocka under minst 30 s.
• Kontroll av automatisk pumpstart (bränsle, smörjolja, starttryck, kylvatten).
• Återstart av dieselmotor efter automatisk pumpstart.
• Kontroll av uppvärmning för att förhindra frysning.

Månads- och kvartalskontroll

• Månadskontroll: Elektrolytnivå och densitet för battericeller.
• Kvartalsprovning: Genomgång av sprinklercentral, ventilation och larmöverföring. Kontroll av larmfunktion vid sprinkleraktivering.

Service och underhåll - Halvårsvis och Årligen

• Halvårsvis: Motionering av rörliga delar på torrörslarmventiler. Kontroll av elektrisk installation.
• Årligen: Kapacitetsprov av pump och vattenkälla. Prov av systemet för misslyckat startförsök. Kontroll av påfyllningsventiler för bassänger och silar på pumpars sugledning.

Tre- och Tioårskontroll

• Treårskontroll: Invändig kontroll, rengöring och korrosionsskydd av hydrofor. Kontroll av avstängningsventiler, larm- och backventiler.
• Tioårskontroll: Rengöring och invändig kontroll av bassäng eller gravitationstank.

Tredjeparts besiktning

• Sprinklersystemet ska besiktigas regelbundet (minst en gång per år) av en tredjepart.
• Besiktningsprotokollet ska bedöma om systemet uppfyller standarden avseende underhåll, drift och lämplighet för skyddad risk.
• En förteckning över avvikelser ska upprättas för åtgärdande.