Penningmarknaden: Introduktion till efterfrågan

Penningmarknaden: Introduktion

• Centrala frågor inkluderar hur pengar och räntan på sparande påverkar ekonomin, samt rollerna för centralbanker och affärsbanker.

Efterfrågan på Pengar

• Pengar, i form av kontanter och transaktionskonton, utgör en del av en individs eller ett företags förmögenhet.
• Det är sällan optimalt att hålla alla tillgångar i form av pengar, då obligationer (räntebärande skuldsedlar) kan vara ett alternativ.
• Andelen av förmögenheten som hålls i pengar beror på två faktorer: behovet av pengar för löpande transaktioner och den alternativa avkastningen (räntan) på andra sparformer.
• Större inköp per tidsenhet ökar efterfrågan på pengar.
• Högre ränta på andra sparformer minskar efterfrågan på pengar.

Efterfrågefunktion för Pengar

• Penningefterfrågan (hur mycket pengar hushållen vill ha) betecknas som Md.
• Ökad inkomst leder till ökad konsumtion och därmed ökad penningefterfrågan.
• Penningefterfrågan är proportionell mot nominell inkomst (PY) under antagandet att allt annat är lika.
• Penningefterfrågan minskar när räntan på alternativa investeringar (som obligationer) ökar.
• Räntan representerar alternativkostnaden för att hålla förmögenhet i form av pengar.
• Formellt skrivs penningefterfrågan som Md = PY × L(i), där L(i) är en funktion av räntan.

Utbud av Pengar och Jämvikt

• Initialt antas att den enda formen av pengar är kontanter.
• Riksbanken har monopol på att ge ut kontanter och styr därmed mängden utestående kontanter.
• Utbudet av pengar (kontanter) betecknas som Ms.
• Jämvikt uppstår när Ms = Md eller M = PY × L(i).
• På penningmarknaden är M och PY exogena variabler, medan räntan (i) är endogen.
• Jämviktsekvationen bestämmer räntan som en funktion av Riksbankens penningmängd (M) och nivån på nominell BNP (PY).
• Sambandet mellan M och i, givet PY, kallas LM-sambandet.
• Jämvikten kan lösas matematiskt med en specifik funktion för L(i), men ofta illustreras den grafiskt.

Grafisk Representation av Jämvikt

• Efterfrågan på pengar är en fallande funktion av räntan.
• Om Riksbanken håller utbudet konstant på nivån M bestäms jämvikten vid skärningspunkten mellan utbuds- och efterfrågekurvorna, vilket ger jämviktsräntan i.

Effekten av Ökad Nominell Inkomst (PY)

• En högre nominell inkomst (PY) ökar efterfrågan på pengar vid varje räntenivå, vilket skiftar efterfrågekurvan åt höger.
• Den nya jämvikten uppstår vid en högre ränta (i’ > i).
• En inkomstökning leder till högre ränta.

Effekten av Ökad Penningmängd (M)

• En ökning av penningmängden förskjuter penningutbudskurvan åt höger.
• Den nya jämvikten uppstår vid en lägre ränta (i’ < i)
• En ökad penningmängd leder till lägre ränta.

Penningpolitik och Öppna Marknadsoperationer

• Centralbankens tillgångar består av obligationer (statsobligationer), andra statspapper och utländsk valuta.
• Centralbankens skulder är mängden utestående pengar (sedlar och mynt).
• Centralbanken påverkar penningmängden genom att ändra sin balansräkning via öppna marknadsoperationer.

Centralbankens Balansräkning och Öppna Marknadsoperationer

• En öppen marknadsoperation innebär köp eller försäljning av obligationer av centralbanken.
• Vid köp av obligationer betalar riksbanken med pengar, vilket ökar obligationsinnehavet (tillgång) och penningmängden (skuld).
  • Detta är en expansiv marknadsoperation, eller penningpolitisk stimulans (+1 miljard SEK på både tillgångar och skulder i balansräkningen).
• Vid försäljning av obligationer erhåller riksbanken pengar, vilket minskar obligationsinnehavet (tillgång) och penningmängden (skuld).
  • Detta är en kontraktiv marknadsoperation, eller penningpolitisk åtstramning (-1 miljard SEK på både tillgångar och skulder).

Sambandet Mellan Obligationspris och Ränta

• Sambandet mellan priset på en obligation och dess ränta definieras matematiskt.
• Om en obligation med ett års löptid ger 1000 kr om ett år och obligationens pris idag är PB, så beräknas räntan som: i = (1000 - PB) / PB.
• Ekvationen kan lösas för att bestämma PB: PB = 1000 / (1 + i).
• Ett högre obligationspris motsvarar en lägre ränta.
• När Riksbanken köper obligationer pressas priset upp, vilket leder till lägre ränta.
• Genom att sälja obligationer faller deras pris, vilket leder till högre ränta.
• Öppna marknadsoperationer påverkar centralbankens utestående penningmängd genom att öka den genom minskad utestående mängd obligationer, och vice versa.

Sätts Räntan eller Penningmängden?

• Moderna centralbanker styr räntan.
• För att sätta räntan måsta man ha utbudet till M
• och anpassat utbudet om efterfrågan ändras
• Detta sker genom regelbundna auktioner.

Bestämning av Räntan: Del 2

• Finansiella intermediatörer lånar in pengar och lånar sedan ut dem vidare till andra individer och företag.
• Banker skapar "pengar" genom checkräkningskrediter eller kreditkortskrediter.
• Penningmängden mäts på olika sätt, MO (mynt och sedlar ca 60 miljarder), M1-M3, M3 innefattar bankkonton som är 15 gånger större.
• Banker måste hålla reserver för att ta hänsyn till oförutsedda uttag, egna transaktioner, och för att kunna hålla koll på reservkrav.
• Det är möjligt at deponera reserver i centralbanken.

Balansräkning i Finansiella Systemet

• Centralbanken har obligationer som tillgångar. Bankerna har utlåning, reserver hos CB och mer, som tillgångar.
• Reserver och mynt är centralbankernas skulder.
• Inlåning av traksaktionskonton har bankerna skulder.
• Kapitaltäckningsgrad är hur mycket eget kapital de har i förhållande till tillgångar.

Efterfrågan På Pengar

• Hushåll och företag behöver likvida medel för löpande betalningar, främst i form av konton hos affärsbanker.
• Bankerna använder transaktionskonton till utlåning men en del används som reserver hos centralbanken.
• Reserver är en del av privata sektorns efterfrågan på centralbankspengar.

Jämvikt på Pengar

• Efterfrågan på centralbankspengar är en fallande funktion av räntan.
• Om riksbanken holder utbudet konstrant på nivån H sker jämvikten per automatik.
• Om det är en kris kan efterfrågan öka likvidtet i samband med en kris.

Likviditetsfälla

• Expansiv penningpolitik kan leda till en ränta på 0.
• Aktörerna kan då hålla mer pengar utan kostnad.
• Efterfrågan blir därmed horisontell.
• En likviditetsfälla innebär att det ej finns att sänka med penningpolitik.
• Ränan kan sänkas under nollan.