Naturvetenskap: Jord och Berg

False (B)

Mineraljord kommer från bergarter och organisk jord kommer från nedbrutna delar av växter och djur.

<p>biologisk kvävefixering</p> Signup and view all the answers

<p>Atmosfärens kväve (N₂) = Kväve i luften som de flesta organismer inte kan använda direkt Kvävefixering = Omvandling av N₂ till ammonium (NH₄⁺) Ammonifikation = Nedbrytare omvandlar organiskt kväve till ammonium (NH₄⁺) Nitrifikation = Omvandling av ammonium till nitrat (NO₃⁻) Nitratupptag = Växter tar upp nitrat som näring</p> Signup and view all the answers

<p>Biologisk kvävefixering av bakterier och industriell kvävefixering vid produktion av konstgödsel.</p> Signup and view all the answers

<p>Fosfor, Kalium, Kväve, Kol (B)</p> Signup and view all the answers

<p>False (B)</p> Signup and view all the answers

<p>En organism som bryter ner döda växter och djur (A)</p> Signup and view all the answers

<p>False (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Pollinering</p> Signup and view all the answers

<p>fortplantning</p> Signup and view all the answers

<p>Pollinering = Ökar livsmedelsproduktionen Nedbrytning = Återför näringsämnen till jorden Vattenrening = Förbättrar vattenkvaliteten Skogsskydd = Förhindrar erosion</p> Signup and view all the answers

<p>Nitrifikation (D)</p> Signup and view all the answers

<p>False (B)</p> Signup and view all the answers

<p>En organism som avslutar en näringskedja.</p> Signup and view all the answers

<p>konstgödsel</p> Signup and view all the answers

<p>Producent = Organism som skapar energi genom fotosyntes Primärkonsument = Växtätare som äter producenter Sekundärkonsument = Köttätare som äter primärkonsumenter Tertiärkonsument = Toppkonsument som äter sekundärkonsumenter</p> Signup and view all the answers

<p>Uppkomsten av algblomningar på vattenytan (C)</p> Signup and view all the answers

<p>False (B)</p> Signup and view all the answers

<p>Vatten, Ljus</p> Signup and view all the answers

<p>producenter</p> Signup and view all the answers

<p>Gräsbevuxna skyddszoner (D)</p> Signup and view all the answers

<p>True (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Ett antal näringskedjor som vävts ihop.</p> Signup and view all the answers

<p>Fotosyntes</p> Signup and view all the answers

<p>Fosfatmineraler (A)</p> Signup and view all the answers

<p>Läran om samspelet i naturen.</p> Signup and view all the answers

Nedbrytare är organismer som bryter ner döda växter och djur till enklare ämnen, som näringsämnen. Dessa näringsämnen frigörs tillbaka till jorden och kan sedan användas av växter.

Ett ekosystem är ett samspel mellan alla levande organismer och den icke levande miljön i ett område. Ekosystemtjänster är de fördelar som naturen ger till människor, t.ex. rent vatten, mat och luft.

Pollinering är processen där pollen från en växt överförs till en annan växt, vilket möjliggör befruktning och bildning av frön.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst eftersom den är avgörande för livsmedelsproduktion, ekonomisk utveckling och bevarande av biologisk mångfald.

Utan pollinering skulle skördarna av många grödor minska drastiskt, vilket skulle hota vår matförsörjning.

De vanligaste ämnena i stenar är syre, kisel, aluminium, kalcium och järn.

Bergarter delas in i magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter bildas av stelnad magma eller lava, som granit. Sedimentära bergarter bildas av sediment som pressas ihop och binds samman, som sandsten. Metamorfa bergarter bildas när andra bergarter omvandlas av högt tryck och temperatur, som marmor.

Mineraljord kommer från stenar och är oorganisk, medan organisk jord kommer från döda organismer som bryts ner.

Vattnets kretslopp beskriver hur vatten rör sig mellan atmosfären, marken, sjöar och hav. Solen värmer upp vatten, det avdunstar, bildar moln, faller som regn eller snö, och rinner tillbaka till sjöar, floder och hav.

Näringsämnenas kretslopp beskriver hur ämnen som kol och kväve rör sig mellan organismer och miljön. Växter tar upp dessa ämnen, förbrukas av djur, och när de dör bryts de ner och näringsämnena frigörs.

Kol, syre, väte, kväve, fosfor och kalium är viktiga för växternas tillväxt.

Kvävets kretslopp beskriver hur kväve rör sig mellan atmosfären, marken, vattnet och levande organismer. Kväve i atmosfären är inte tillgängligt för växter, men det kan fixeras genom biologiska processer, industriella processer eller blixtnedslag.

Kvävefixering är processen där atmosfäriskt kväve omvandlas till en form som växter kan använda. Biologisk kvävefixering sker av bakterier, medan industriell kvävefixering sker vid produktion av konstgödsel.

Växter tar upp ammonium och nitrat från marken och använder det för att bygga proteiner och andra organiska molekyler. Djur får i sig kväve genom att äta växter eller andra djur.

I syrefattiga miljöer omvandlar denitrifikationsbakterier nitrat (NO₃⁻) tillbaka till kvävgas (N₂), som släpps ut i atmosfären. På så sätt sluts kretsloppet.

Atmosfäriskt kväve (N₂) omvandlas till ammonium (NH₄⁺) av kvävefixerande organismer.

Organiskt kväve i döda organismer omvandlas till ammonium (NH₄⁺) av nedbrytare.

Ammonium (NH₄⁺) omvandlas till nitrit (NO₂⁻) och sedan till nitrat (NO₃⁻) av nitrifikationsbakterier.

Överskottet av kväve i luften är oanvändbart för växter eftersom de inte kan ta upp det direkt. Kvävet måste först fixeras av kvävefixerande organismer.

Vi får extra fosfor från fosfatmineraler som bryts i gruvor, främst i länder som Marocko, Kina och USA.

Även om inga atomer försvinner, är fosfor en ändlig resurs eftersom de fosfatmineraler som bryts ur marken inte återskapas i samma takt som vi använder dem.

Överskottet av näringsämnen, främst nitrat (NO₃⁻) och fosfat (PO₄³⁻) från gödsel, läcker ut i sjöar och hav via regnvatten.

Överskottet av näringsämnen leder till algblomning, där alger växer snabbt och täcker vattenytan. När algerna dör och sjunker, förbrukar bakterier som bryter ner dem syre.

Plantera gräs, buskar eller träd längs kanterna av åkrar nära vatten för att fånga upp näringsämnen och minska avrinningen till vattendrag.

Odla kvävefixerande växter som klöver eller ärtor som naturligt binder kväve från luften och minskar behovet av konstgödsel. Växelbruk minskar även risken för näringsläckage.

Använd teknologi som GPS och sensorer för att ge exakt rätt mängd gödsel till rätt plats och tidpunkt.

Läran om samspelet i naturen.

Ett naturligt begränsat område där växter, djur och icke-levande faktorer samspelar.