Konsumtion och Marknadsföring

Inom marknadsföring ser man konsumenten som en rationell beslutsfattare som följer sekventiella modeller. Dessa modeller försöker förklara hur konsumenter fattar beslut genom att fokusera på psykologiska faktorer. Men denna syn misslyckas med att ta hänsyn till de viktiga sociala aspekterna av konsumtion.

Sociala aspekter spelar en avgörande roll för att förstå varför vi köper saker. Våra beslut påverkas av sociala normer, trender, grupptryck och varumärken som symboliserar social status.

Konsumenten i det moderna samhället är en produkt av en konsumtionskultur. Vi väljer att köpa varor som ska göra oss mer attraktiva och önskvärda på marknaden. Detta gäller både privat och professionellt liv.

Företag använder systematiska undersökningar för att förutsäga konsumentens köpbeteende. Trots detta misslyckas företag ofta med att förutse vad konsumenter vill ha. Många köper saker som de inte ens använder.

Marknadsföring använder symboler och varumärken för att skapa en känsla av tillhörighet och gemenskap. Genom att identifiera med specifika varumärken skapar vi en social identitet och binder oss till andra.

Den period i historien då människor började frigöra sig från traditionella strukturer som familjen, byn och kyrkan.

Moderna sammanslutningar bygger på frivillighet och ömsesidigt gagn, i stället för traditioner och plats.

En typ av gemenskap grundad på traditionella band och gemensamma värderingar. Exempelvis en bygemenskap.

Den sociala konsumenten

Den sociala konsumenten är delaktig i konsumtionsgemenskaper. Det kan vara grupper som delar intressen, som till exempel folk som gillar att åka motorcykel eller spela bowling.

En subkultur är en grupp människor med liknande intressen och livsstilar. De konsumerar på liknande sätt och skapar på så vis en gemensam identitet.

Varumärken kan skapa en känsla av gemenskap bland konsumenterna. Till exempel kan Harley-Davidson-åkare känna samhörighet med varandra.

Klass kan definieras utifrån ekonomiska resurser, utbildningsnivå och kulturellt kapital.

Sättet på vilket människor agerar, tänker och upplever världen baserat på deras sociala bakgrund, erfarenheter och värderingar.

Sociala relationer, aktiviteter och symboler som används för att skapa värde och rangordning i samhället.

Den gemensamma uppsättning av kunskaper, värderingar och normer som delas av medlemmarna i en viss grupp eller ett fält.

En form av makt som utövas genom kulturella symboler och värden, vilket kan leda till ojämlikhet och diskriminering.

Förmågan att använda kulturella resurser för att skapa sociala fördelar, till exempel genom utbildning, konst eller mode.

Vår preferens för vissa saker, oftast kopplat till vad vi anser är vackert, gott och sant, vilket är ett uttryck för vårt kulturellt kapital och den sociala tillhörighet vi vill visa.

Att ha tillräckligt med kulturellt kapital för att kunna navigera i ett fält och koda dess kulturella symboler.

Konsumenter är inte sådana rationella beslutsfattare som marknadsförare ofta föreställer sig, utan påverkas av sociala faktorer och deras plats i samhället.

Produkter och varumärken får sin mening genom konsumtion. De är inte bara produkter, utan objekt som tolkas och ges betydelse av individer.

En produkts användning är inte bara praktisk, utan också social. Den berättar något om den som använder den, genom att signalera värderingar, identitet eller tillhörighet.

Konsumtion är inte bara om att tillfredsställa behov, det är också ett sätt att kommunicera med andra. Vi använder produkter för att visa vem vi är och vilka vi inte är.

Många olika aktörer bidrar till att skapa mening och värde för ett märke, inte bara företaget som producerar det.

Finns det någon person eller organisation som har all makt att bestämma vad ett märke betyder?

Mode är inte bara om kläder, utan om hur vi interagerar med varandra. Vi använder mode för att kommunicera, få bekräftelse och skapa en identitet.

Reklam som har avvisats av företag eller myndigheter, men ändå når allmänheten.

Ett sätt att kritisera och parodiera kommersiella budskap genom att skapa satiriska eller subversiva annonser.

En produkt och dess varumärke är inte bara fysiska objekt utan också symboler som skapar mening och värde i en viss kultur.

En reklamkampanj som Nike avvisade, men som ändå nådde allmänheten.

En reklamkampanj som Energizer avvisade, men som ändå nådde allmänheten.

Konsumenter, varumärkesinnehavare och andra intressenter bidrar till att skapa mening och berättelser kring produkter och varumärken.

Produktplacering är när ett märke eller en produkt framträder i en film eller tv-program, oftast i utbyte mot pengar eller andra fördelar.

Produktplacering kan vara mycket effektivt för att nå en bred publik och skapa varumärkesmedvetenhet.

Konsumenter blir allt mer medvetna om produktplacering och kan bli irriterade när det känns för påträngande eller oäkta.

Det finns en debatt om var gränsen går för produktplacering. Vissa anser att det kan vara oetiskt när det påverkar berättelsen eller förskönar bilden av en produkt.

Viktiga intressenter i debatten om produktplacering inkluderar märkesinnehavare, konsumenter, andra företag och konsumenträttsgrupper.

Vissa anser att produktplacering har gått för långt och att vi blir överbombade med varumärken i vår vardag.

En backlash mot produktplacering kan innebära att konsumenter blir mer kritiska och resistenta mot varumärken.

Subvertising är en form av kulturjamming där man parodiar eller ifrågasätter reklam genom att ändra dess budskap eller utseende.