K3 och K2 Regler enligt ÅRL

Personalekonomi idag - Kapitel 3, 4 & 5

• Personalekonomiska kostnads-/intäktskalkyler används för att värdera befattningar.
• Metoder för värdering inkluderar minimipris (lön, semester, sociala avgifter), självkostnad (minimipris + indirekta kostnader), timpris, alternativkostnad (värdet vid alternativ användning) och bidrag till verksamheten (värdet av arbetsinsatsen).

Alternativkostnad

• Uteblivna intäkter representerar förlorade möjligheter vid en investering.
• Om ett alternativ inte väljs, representerar intäkterna som förlorats en alternativkostnad.

Bemannning

• Hur en organisation lägger upp sin bemanning kan påverka arbetsbelastningen på personalen.
• Det kan innebära antingen att personalen alltid har fullt upp, eller att de har tiden över när arbetsbelastningen är lägre för att klara arbetstopp.

Värde av rekrytering

• Att rekrytera en mycket skicklig anställd kan vara värdefullt, jämfört med en mer normal anställd.
• Rekryteringsbeslut innebär ofta stora ekonomiska motiv.

Ekonomi i rekrytering

• Är tjänsten värd det minimipris som krävs?
• Vad är det värt att få en mycket skicklig medarbetare jämfört med en normal en?
• Vad är det värt att undvika en mindre begåvad/duktig medarbetare jämfört med en normal en?
• Är det värt att minska personalomsättningen? (d.v.s. värdet av att få tag på en person som stannar längre än genomsnittet?).
• Vilken rekryteringsväg ska tillämpas för att bästa möjliga resultat uppnås?

Nuvärdesberäkning (pengar över tid)

• Nuvärdet av att spara på personalomsättning (1,5 miljoner) kan vara mer än 900 000 kronor om fem år, vid 10 % kalkylränta.
• Det kan vara värt upp till 900 000 kronor att rekrytera en anställning som håller i 10 år istället för 5.

Bra metod vid investeringsbedömning

• Inkluderar problemformulering, alternativ och konsekvenser, kalkyl och känslighetsanalys, slutsatser och rekommendation och slutligen uppföljning.

Tillvägagångssätt vid investeringsbedömning

• Precisa formuleringar av problemet
• Identifiering av olika konsekvenser
• Utförande av kalkyleringar
• Känslighetsanalys
• Slutsatser och rekommendation

Precisera problemet

• Att tydligt avgränsa problemet ökar chanserna för en lyckad investering.
• Fokusera på den målsättning som ska uppnås.

Beskrivning av konsekvenser

• Vissa konsekvenser av insatser kan vara mer konkret, såsom ekonomiska vinster eller förluster, medan andra konsekvenser kan vara mer hypotetiska, såsom förbättrad arbetsmiljö eller minskad personalomsättning, men kan ändå ha ett betydande värde.

Bättre insikter, diffust, konkretisera

• Att konkretisera mer diffusa konsekvenser är viktigt, exempelvis färre konflikter, lägre frånvaro och lägre personalomsättning.

Beskrivning av konsekvenser, konkretisera!

• Konsekvenser ska tydliggöras för att öka förståelsen.

Investeringkalkylering

• Långsiktigt perspektiv för kalkyler över 1 år.
• För att beräkna diskonterade flöden i tiden.

Grundinvesteringen (-G)

• Kostnaden för en investering inkluderar alla transaktioner i anslutning till investeringen.

In- och utbetalningar under kalkylperiod

• In- och utbetalningar under kalkylperioden för att analysera nettoresultatet
• Fokus på betalningsöverskott.

Restvärde

• Det värde ett objekt har i slutet av sin ekonomiska livslängd.

Ekonomisk livslängd

• Den period under vilken en tillgång är ekonomiskt lönsam att använda.

Kalkylränta

• Alternativkostnaden för kapitalet, det vill säga räntan som man skulle kunnat få om man placerat pengarna istället.

Tidspreferens

• Värderingen av pengar ökar när det sker en senare betalning.

Återbetalningsmetoden (Pay-back)

• Hur lång tid det tar att återbetala en grundinvestering.

Exempel, lösning

• Exempel på kalkylering av nuvärden med givna siffror, frånfallande värden och netto värden.

Exempel 2

• Beräkning av återbetalningstid och nuvärde av en investering.

Lösning 14:4 a

• Beräkning av återbetalningstiden.

Lösning 14:4 b

• Beräkning av nuvärdet.

Exempel: Utbildning av arbetsledaren

• Ett företag utbildar sina arbetsledare och effekterna av utbildningen mäts.

Konsekvenser

• Arbetsledarutbildning medför många positiva konsekvenser, inklusive minskade kostnader, ökad effektivitet, lägre personalomsättning, lägre frånvaro, bättre ekonomiska utfall, färre fel samt ökad trivsel och motivation

Effekt av investeringar, först på nivå 3 blir det mätbart

• Positiva effekter av investeringar märks först på ett högre organisationsnivå.

Effekt av planeringssamtal

• Planeringssamtal leder till ökad produktivitet, minskad personalomsättning, förbättrad kvalitet och service, minskad frånvaro, ökad trivsel och motivation, effektivare personalinsatser samt bättre sociala relationer.

Företagsformer, vanliga

• Olika företagsformer som finns och deras karaktäristik.

Årsredovisning

• Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys/likviditet, förvaltningsberättelse, noter.

Balansräkning

• Tillgångar, eget kapital och skulder.

Resultaträkning

• Intäkter minus kostnader.

Årsredovisningslagens 5 kap, Noter

• Medelantal anställda (kvinnor och män)
• Könsfördelning bland ledande befattningshavare.
• Lön och andra ersättningar (fördelat på grupper)
• Sociala kostnader (med pensionskostnader).
• Upplysningar om löner och sociala kostnader.

Bolagsverket, mall om not i RR

• Bolagsverket erbjuder mallar för att presentera personaluppgifter i årsredovisningen, inklusive medelantalet anställda, könsfördelning, löner, andra ersättningar och sociala kostnader.

Schablonmodell för personal i RR

• En mall för att presentera personalrelaterade data i årsredovisningen.

Personalkostnader i RR, exempel

• Exempel på hur man presenterar olika personalkostnader (exempelvis rekrytering, frånvaro, kompetensutveckling) i resultaträkningen.

Vilka är intresserade av personalredovisning?

• Det finns olika intressenter som är intresserade av personalredovisningar, till exempel anställda, investerare och kunder.
• De vill säkerställa att företagets personalredovisningar är kompletta.

Personalen i BR

• Förväntad framtida nytta av personalen
• Rekrytering och utbildning som tillgångar.

Personalen beskrivs i tre dimensioner

• Arbetskraftstillgångar, kompetenser och arbetsgemenskap.

IASCs rekommendationer

• Internationella riktlinjer för att minska felavvikelser med personal i balansräkningar.

Problem med personalekonomiska bokslut

• Problem som identifierats med personalanalys i boksluten.

Redovisningsprinciper

• Försiktighetsprincip, realiseringsprincip och matchningsprincip.

Institutionell teori

• Teori om varför företag i samma bransch blir homogena.

Tilläggsinformation 5 kap ÅRL

• Information om redovisningsprinciper och värdering av personal.

Större företag, måste använda K3

• Behov av att använda K3 för bokföring om företaget uppfyller vissa kriterier.

Hur ser företagsbilden ut i Sverige?

• Statistik om företagsstorlek/antal anställda i olika kategorier

Grundläggande antaganden, 2 kap 4 § ÅRL

• Bokföringsmässiga grunder, intäkter och kostnader.
• Antagande om fortlevnad att företaget fortsätter verksamheten.

Rättvisande bild, 2 kap 3§ ÅRL

• Krav på rättvis bild (bolagsdirektiv).
• Väsentlighet, jämförbarhet, försiktighet.

IASBs föreställningsram

Andra uppställningar kan förekomma!

• Andra möjliga sätt att presentera information utöver den som presenterats.

Balansräkningen

• Hur tillgångar och skulder presenteras.

Tillgångar

• Anläggningstillgångar eller omsättningstillgångar, beroende på avsikt.

Anläggningstillgångar

• Materiella och Immateriala tillgångar.

Omsättningstillgångar

• Lager, kundfordringar, förutbetalda kostnader och kortfristiga placeringar.

Eget kapital i AB

• Bundet eget Kapital
• Aktiekapital
• Fritt eget kapital
• Överkursfond
• Uppskrivningsfond
• Utvecklingsfond
• Årets resultat

Obeskattade reserver

• Överavskrivningar
• P-fonden
• Uppskjuten skatt

Resultaträkningen

• Kostnadsslagindelad, Funktionsindelad

Kostnadsslags- vs funktionsindelad

• För att presentera kostnader i ett bokslut.

Resultatsnivåerna i RR

• Rörelseresultat
• Resultat efter finansiella poster
• Årets resultat

Övrigt totalt resultat

• Resultatposter som inte passar i "vanligt resultat"

Denna quiz handlar om de regler och krav som gäller för större företag enligt Årsredovisningslagen (ÅRL), inklusive skillnader mellan K2 och K3. Du får svara på frågor om förvaltningsberättelsen, tilläggsupplysningar och investeringar. Testa dina kunskaper om årsredovisningspraxis i Sverige!