Introduktion till allmän farmakologi

Här är studienoterna baserade på den angivna texten:

Allmän farmakologi

• Farmakoterapi definieras som behandling med läkemedel.
• Farmaci är läran om hur läkemedel bereds.
• Toxikologi är läran om kemin och effekterna av giftiga ämnen, samt hur man behandlar dem.
• Ett gift eller toxin är ett ämne som kan orsaka sjukdom, skada eller död.
• Läkemedelstoxikologi studerar läkemedels toxiska effekter.

Farmakoterapins Avsikter

• Kausal behandling syftar till att behandla orsaken till ett tillstånd, likt kurativ behandling.
• Kurativ behandling är botande.
• Symtomatisk behandling lindrar symtom.
• Substitution ersätter ämnen som kroppen saknar.
• Palliativ behandling erbjuds i livets slutskede för att stödja och lindra.

Läkemedel och myndighetsgodkännande

• Läkemedel används för att förebygga, behandla, återställa, korrigera, modifiera fysiologiska funktioner eller ställa diagnos.
• Läkemedelsverket ansvarar i Sverige för läkemedels testning och godkännande.

Läkemedelsnamn och klassificering

• Ett läkemedels kemiska namn är som Klorofenoxylsobutyrat.
• Ett läkemedels generiska namn är ex Klofibrat.
• Handelsnamnet för ett läkemedel är till exempel Atromidin.
• ATC-registret delar in läkemedel i 14 huvudgrupper och undergrupper, grupperade efter likartade egenskaper.

Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens ansvar

• Läkemedelsverket säkerställer patients och sjukvårdens tillgång till säkra och effektiva läkemedel av hög kvalitet, använd på ett lämpligt sätt.
• Läkemedelsverket utfärdar tillstånd för läkemedel (mänskliga och veterinära) och kontrollerar kliniska prövningar.
• Läkemedelsverket utför kvalitetskontroll, inspektioner och biverkningsuppföljningar.
• Socialstyrelsen har ansvar för hälsa, vård och omsorg, inklusive föreskrifter och kunskapsstöd.

IVO, HSAN och Lex Maria

• Vårdpersonal kan rapportera risk för vårdskada till vårdgivaren, som sedan kan anmäla detta enligt Lex Maria till IVO.
• Patienter och anhöriga kan anmäla händelser direkt till IVO.
• IVO utreder och beslutar om åtgärder.
• HSAN kan besluta om åtgärder som delegitimering om vårdpersonal orsakat allvarliga händelser.

Giftinformationscentralen och FASS

• Giftinformationscentralen ger råd om akut förgiftning av människor och djur och arbetar under Läkemedelsverket.
• FASS är ett register över godkända läkemedel i Sverige.

Läkemedelsutveckling

• Läkemedelsindustriföreningen (LIF) forskar fram nya patenterade läkemedel.
• Föreningen för Generiska Läkemedel (FGL) tar fram generika med samma bioekvivalens.
• Läkemedel godkänns av Läkemedelsverket i Sverige och av EMA på EU-nivå.
• Läkemedelskommittén ger ut regionala REK-listor baserade på vetenskap samt beprövad erfarenhet.
• Terapigrupper är expertgrupper som arbetar för säker och kostnadseffektiv användning av läkemedel.
• REK-listan innehåller regionala rekommendationer för läkemedelsbehandling.

Måltavlor för läkemedel

• Läkemedel påverkar måltavlor.
• Receptorer tar emot signaler och förmedlar dem vidare.
• Enzymer katalyserar kemiska reaktioner.
• Transportörer transporterar joner/substanser genom cellmembran.
• Spänningskänsliga jonkanaler i cellmembranet aktiveras av membranpotentialen.

Cellreceptorer

• Membranbundna receptorer reagerar på ligander utanför cellen, exempelvis jonkanalkopplade och G-proteinkopplade receptorer.
• Intracellulära receptorer reagerar på ligander inuti cellen.

Exempel på specifika läkemedelsanvändningar

• Muskelrelaxantia, ångestämpande/muskelavslappnande/sömngivande och anti-epileptika påverkar jonkanalkopplade receptorer.
• Parkinson-, psykos-, astma- och hypertonibehandling kan göras genom att påverka G-proteinkopplade receptorer.
• Insulin påverkar tyrosinkinaskopplade receptorer.
• Preventivmedel, hormonbehandlingar mot bröst- och prostatacancer samt kortisonbehandling angriper intracellulära receptorer.
• NSAID påverkar enzymer.
• SSRI-läkemedel påverkar transportörer.
• Lokalanestetika påverkar spänningskänsliga jonkanaler.
• DNA-bindande cytostatika, röntgenkontrastmedel och läkemedel mot magsår påverkar andra mottagarmolekyler än proteiner.

Ligand-receptorkomplex

• Ett ligand-receptorkomplex uppstår genom bindning mellan en ligand och en receptor, om liganden har affinitet för receptorn.
• Affinitet är bindningsförmågan mellan ligand och receptor.
• Effektivitet är olika liganders förmåga att ge ett fysiologiskt svar.
• Potens är förhållandet mellan dos och effekt.
• En läkemedels specificitet minskar vid högre doser, eftersom det binder till fler målreceptorer.

Agonister och antagonister

• Agonister stimulerar/aktiverar receptorer.
• Partiella agonister ger ett svagare svar vid receptorbindning.
• Allosteriska modulatorer binder till en annan del av receptorn och påverkar agonistens respons.
• Antagonister binder till receptorer och hindrar aktivering.

Fördelarna med partiella agonister

• Stabbilar effekt.
• Mildare biverkningar.
• Minskad risk för överdosering.

Terapeutisk bredd, effektiv dos, och toxisk dos

• Reversibel kompetitiv bindning innebär att antagonister konkurrerar med agonisten om bindningsstället.
• Irreversibel bindning innebär en permanent blockering.
• Nonkompetitiv antagonist binder till annat ställe än agonisten och ändrar bindningsstället för agonisten.
• Terapeutisk bredd är skillnaden mellan effektiv och toxisk dos, där en större skillnad innebär högre säkerhet.
• Additiv effekt får du när olika läkemedels individuella effekter summeras.
• Potentierande effekt inträffar när två läkemedel tillsammans ger en större effekt än summan av deras individuella effekter.
• Placeboeffekt innebär att ett läkemedel har bättre effekt än förväntat baserat på dess farmakologiska egenskaper.
• Noceboeffekt innebär att ett läkemedel har sämre effekt än förväntat baserat på dess farmakologiska egenskaper.
• ED50 representerar den dos av läkemedlet som ger önskad effekt hos 50 % av användarna.
• TD50 representerar den dos av läkemedlet som ger skadlig effekt hos 50 % av användarna.

Farmakokinetik - ADME

• Farmakokinetiken innefattar absorption, distribution, metabolism och exkretion och påverkar läkemedelsbehandlingen.
• Vid absorption tas läkemedlet upp i blodet, påverkat av läkemedlets egenskaper, pH och blodflöde.
• Distribution beskriver hur läkemedlet fördelas i kroppen.
• Metabolism är processen där läkemedlet bryts ned till metaboliter, främst i levern.
• Exkretion är hur läkemedlet lämnar kroppen, oftast via njurarna.

Administrering och upptag

• Upptag från administreringsstället påverkas av blodförsörjning, pH, substanser samt läkemedlets egenskaper.
• Fettlösliga läkemedel transporteras lättare över lipidmembran, men behöver metaboliseras av levern.
• Vattenlösliga läkemedel elimineras via njurarna.
• Opolära läkemedel är mer fettlösliga än polära.

Faktorer av läkemedelsabsorption

• Absorption påverkas av läkemedlets fett-/vattenlöslighet, syra-bas egenskaper, partikelstorlek och molekylstorlek.
• Individuella faktorer såsom blodflöde, pH, absorptionsyta, och aktiv transport spelar roll.
• Sjukdomstillstånd inverkar på läkemedelsupptag.

Administreringsvägar

• Enteral administrering sker via mag-tarmkanalen.
• Peroral: tablett, kapsel, mixture, granulat, pulver.
• Sublingual: resoritabletter, tuggummi, spray.
• Rektalt: suppositorier, klysma, rektiol.
• Parenteral administrering sker INTE via mag-tarmkanalen.
• Intravenöst, intramuskulärt, subkutant/intraderminalt, intraartikulärt och intraspinalt.

Förstapassagemetabolism

• Förstapassagemetabolism innebär att fettlösliga läkemedel metaboliseras i levercellerna innan de når systemkretsloppet.

Biotillgänglighet

• Biotillgänglighet är fraktionen av en given läkemedelsdos som når systemkretsloppet.

Bindning till vävnadsproteiner respektive plasmaproteiner

• Bindning påverkar läkemedlets distribution, farmakodynamik och frisättning.
• Ett läkemedel når biofas, och bindning kan öka eller minska läkemedelskoncentrationen i vävnader.
• Plasmaproteiner, som albumin, spelar en viktig roll i transporten; endast fritt läkemedel ger effekt.
• Plasmaproteinbindning påverkar halveringstiden.
• Läkemedel kan konkurrera om bindningsställen.

Biofas och distributionsvolym

• Biofas är där ett läkemedel ger effekt.
• Distributionsvolymen (Vd) beskriver hur läkemedlet fördelas i kroppen och når biofas.
• Högre Vd ger längre halveringstid.

Halveringstid och steady state

• Halveringstiden är den tid det tar för läkemedelskoncentrationen att halveras.
• Jämviktskoncentration (steady state) uppnås när intag och elimination balanserar varandra, vanligtvis efter 4-5 halveringstider.

Metabolism

• Metabolism är biokemiska processer som förändrar en substans struktur.
• Fas I reaktioner (oxidation, reduktion, hydrolys, deaminering, dealkylering).
• Fas II reaktioner (glukoronidering, sulfonering, acetylering och metylering)
• Eliminering via njurarna underlättas av dessa reaktioner.

Clearance

• Clearance är den plasmavolym som befrias från läkemedel per tidsenhet.

Läkemedelsexkretion via njurarna

• Blodet filtreras i glomerulus.
• Fettlösliga läkemedel reabsorberas.
• Vattenlösliga läkemedel utsöndras med urinen.

Prodrugs

• Prodrugs är inaktiva läkemedel som omvandlas till aktiva metaboliter, ofta för att fördröja effekten.

Linjär respektive icke-linjär farmakokinetik

• Vid linjär kinetik ökar eliminationen proportionellt med koncentrationen.
• Vid icke-linjär kinetik mättas leverns förmåga, vilket leder till en oproportionerlig ökning av läkemedelskoncentrationen.

Läkemedelsinteraktioner

• Interaktioner beror på förändringar i absorption, komplexbildning, enzyminduktion/inhibering.
• Läkemedel som påverkar mag-tarmkanalen påverkar andra läkemedels absorption.
• Svårlösliga komplex kan bildas och hämma upptaget.
• Enzyminduktion ökar metabolismen, medan enzymhämning minskar metabolismen av andra läkemedel.

Hur läkemedel samverkar dynamiskt

• Om läkemedel verkar genom samma receptorer konkurrerar de om bindningen.
• Allosterisk modulering ökar receptorns känslighet.
• Olika läkemedel kan ge additiva effekter eller påverka separata fysiologiska mekanismer och förstärka effekten.

Analgetikas användningsområden och mekanismer

• Nociceptiv smärta behandlas med analgetika mot skada och inflammation.
• Neuropatisk smärta orsakad av nervretning utan vävnadsskada.
• Perifert verkande analgetika inkluderar NSAID.
• Centralt verkande analgetika inkluderar opioidanalgetika.

NSAID

• NSAID´s indikationer är exempelvis Nociceptiv smärta, inflammation och feber.
• NSAID verkar genom att hämma cyclooxygenas (COX) och därmed produktionen av prostaglandiner.
• NSAID´s kan orsaka magsäcksbesvär, risk vid graviditet, njurpåverkan, ökad blödningstid.
• Kontraindikationer för NSAID inkluderar ulcus, astma, och njursvikt.

Opioider

• Används vid akut smärta, särskilt nociceptiv.
• Opioider stimulerar CNS och perifera opiatreceptorer, ökar smärttröskeln, dämpar ångest och hostreflex.
• Biverkningar inkluderar eufori, trötthet, mios och andningsdepression.
• Kontraindikationer inkluderar alkohol, graviditet, opiatberoende och andningsdepression.

Paracetamol

• Används vid nociceptiv smärta och feber.
• Verkningsmekanismen är okänd.
• Ger perifer smärtlindring och febernedsättning.
• Höga doser ger toxisk leverskada.
• Kontraindikation är allvarlig leversvikt.

Läkemedelsbehandling vid andnings- och cirkulationssjukdomar

• Autonoma nervsystemet-stimulering påverkan innefattar både andning, samt kärl.
• Sympatisk stimulering ökar hjärtfrekvens, kontraktilitet och blodtryck och ger bronkodilation.
• Parasympatisk aktivering sänker hjärtfrekvensen och ger bronkkonstriktion.
• Cholinerga agonister efterliknar acetylkolin, medan antagonister blockerar dess effekt.
• Kolinerga antagonister ger takykardi och bronkodilation.
• Adrenerga agonister stimulerar sympatiska receptorer, vilket påverkar hjärta, kärl och bronker.
• Adrenerga antagonister blockerar adrenerga receptorer, och sänker exempelvis blodtryck.

Beta2-stimulerande medel

• Används vid KOL och astma då de ger delation av bronsmuskulaturen.
• Vanliga biverkningar: muskelkramper, tremor, palpitationer, huvudvärk.

Antikolinergika

• Används för behandling av astma, KOL.
• De blockerar muskarinreceptorer.

Glikokortikoider (Kortison)

• Används astma.
• Binder till intracellulära receptorer och påverkar genuttryck, antiinflammatorisk.

Leukotrienantagonister

• Används astma som bronkprovylax.
• Blockerar leukotrienreceptorer.

Anti-IgE antikroppar, PD4 hämmare, och adrenalin

• Anti-IgE antikroppar används vid svår allergisk astma, minskar inflammation.
• PD4-hämmare används kronisk obstruktiv lungsjukdom och hämmar nedbrytningen av cAMP.
• Adrenalin används vid anafylaxi, stimulerar adrenerga receptorer, ökar blodtrycket och ger bronkodilation.

ACE hämmare

• Anänds vid Hjärtsvikt, hypertension och diabetesnefropati.
• Binder till ACE och hämmar angiotensin omvandlingen.

ARB (angiotensinreceptorblockerare)

• Används vid Hjärtsvikt, hypertension och diabetesnefropati.
• Blockerar angiotensin receptorn.

Sabibitrilvasartan

• Används vid Hjärtsvikt.
• Har till funktion är att Hämma neprilysin (nedbrytning av BNP).

Betablockerare

• Används Hypertoni, Angina pectoris. Vissa arytmier, Palpationsbesvär. Hjärtinfarkt (förebyggande) Hjärtsvikt och mot Tremor.
• Hämmar noradrenalinet.

Loopdiuretika

• Används vid Hjärtsvikt, Hypertoni samt Perifiera ödem.
• Transporterar Na+, K+ och 2Cl- i nefron.

Tiaziddiuretika

• Används vid Ödem, Hypertoni samt Hyperkalcuri med njurseten.
• Co-transport av Na+ och Cl- i nefron.

Kaliumsparade diuretika

• Används vid Hjärtsvikt, Hypertoni, vid Hypokalemi samt Hyperaldosteronism.
• Blockerar aldosteronreceptorn eller Na+ jonerna.

Kärl- och hjärtselektiva kalciumkanalblockerare

• Används vid Hypertoni samt Angina pectoris.
• Blockerar kalciumkanalerna.

Läkemedelsbehandling vid neurologiska sjukdomar

• Inhibitoriska och exhibatoriska signalsubstanser
• Inhibatoriska hämmar
• exhibatoriska aktiverar

Alplas

• Används vid Ichemisk stroke
• Verkningsmekanismen innebär att den Aktiverar fibrinbundet plasminogen till plasmin.
• vilket leder till Propplösande effekt

Medel vid urinvägssjukdom

• Indelning i grupper såsom; utsöndring av läkemedel, kontroll av läkemedelsnivå, vätskebalans samt läkemedelsinteraktioner genom urinvägar.
• Innehåller undergrupperna Antikolinergika, Beta-3-stimulerare samt alfa-1-adenoreceptorantagonister.

Läkemedelsbehandling vid tarmsjukdom

• Läkemedelsformen indelas grovt via Antacida, Alginsyra , Sukralfat - Protonpumpshämmare (PPI). H2-antagonister
• och Misoprostol.

Läkemedelsform vid bakterieinfektion

• delas in via grupper beroende på hur dem verkar vs bakteriostatisk eller bakteriocid,
• Sedan delas de in via Betalaktamantibiotika och Glykopeptider samt Proteinsynteshämmare.
• och DNA-synteshämmare samt Folsyraantagonister.

Virus läkemedel

• Användning i samband med influensa, Neuraminidashämmare.
• Samt antivirala läkemedelsformer .
• Resistensutveckling beskriver hur förmåga resistens mutation sker.

Tumörläkemedel

• Delas in Cytostatika och grupperas även efter Alkylerare,platinaföreningar, Antimetaboliter samt Topoisomerashämmare samt Mitoshämmare.
• En annan form av läkemedel är Inmunterapi vilket har Huvudgrupperna är CTLA4-riktad samt PD1/PDL1-riktad behandling.
• Antiinformonella behandlingar finns i samband med Bröstcancer och Prostatacancer.

Miljöpåverkan

• Utsläpp genom avloppssystem, läkemedelsrester från industrin, samt felhantering.
• Kan ge konsumtion eller avfall från livsmedel.
• Kan påverka Djur, Växter även Mikrobiella avlopp.
• Mer effektiva hanteringar, reningstekniker tillsammans med en minskad användning av antibiotika gagnar processen.