Grundläggande Genetik: DNA och Arv

Grundläggande Genetik

• DNA-molekylen bär den genetiska informationen.
• En gen är en del av DNA som innehåller instruktioner för att skapa ett protein.
• Människans kroppsceller har 46 kromosomer.
• Könskromosomerna X och Y avgör om ett barn blir biologiskt en pojke eller flicka.
• Hårfärg är en ärftlig egenskap.
• Identiska tvillingar har exakt samma DNA.
• Mutationer i DNA kan vara neutrala, positiva eller negativa, inte alltid farliga.
• Ett barn ärver hälften av sina gener från mamman och hälften från pappan.
• Olika arter har olika antal kromosomer.
• Miljön kan påverka hur gener uttrycks.
• En mutation är en förändring i DNA som kan uppstå spontant eller på grund av yttre faktorer, exempelvis strålning.
• Längd är en egenskap som påverkas både av arv och miljö (t.ex. genom näring och hälsa).
• Dominanta anlag uttrycks även om bara en gen av två är dominant, medan recessiva anlag endast uttrycks om båda generna är recessiva.
• Egenskaper kan ärvas från föräldrar till barn via könsceller (ägg och spermier).
• Gener, som är delar av DNA, är organiserade i kromosomer.
• Människor har 46 kromosomer, varav 23 kommer från mamman och 23 från pappan.
• Generna innehåller instruktioner för olika egenskaper, och vilka egenskaper barnet får beror på kombinationen av gener som ärvs från båda föräldrarna.

Cell Delning och Anlag

• Mitos är vanlig celldelning som resulterar i två identiska dotterceller.
• Meios är reduktionsdelning som leder till bildandet av könsceller med halverad kromosomuppsättning.
• En homozygot individ har två lika anlag för en gen, exempelvis AA eller aa.
• En heterozygot individ har två olika anlag för en gen, exempelvis Aa.
• Exempel på genetiska sjukdomar inkluderar cystisk fibros (recessiv) och Huntingtons sjukdom (dominant).
• Om båda föräldrarna är heterozygota för en recessiv gen, kan barnet få två recessiva anlag och uttrycka egenskapen, även om föräldrarna inte gör det.
• Om fadern inte är bärare av en recessiv sjukdom (aa) och modern är anlagsbärare (Aa), kan barnet inte få sjukdomen men kan bli anlagsbärare med 0% risk att utveckla sjukdomen.

Genotyper och Fenotyper

• DNA innehåller information för att bygga upp och styra cellens funktioner.
• En gen är en del av DNA som kodar för ett visst protein.
• En kromosom är en struktur som består av DNA och proteiner.
• Homozygot innebär att en individ har två likadana alleler (exempelvis "GG" eller "gg").
• Heterozygot innebär att en individ har två olika alleler (exempelvis "Gg").
• En dominant gen uttrycks alltid om den finns (exempelvis "G" i Gg).
• En recessiv gen uttrycks bara om den finns i dubbel uppsättning (exempelvis "gg").
• En mutation är en förändring i DNA som kan vara positiv (ge upphov till nya egenskaper) eller negativ (orsaka sjukdomar).

Korsningsscheman

• Ett korsningsschema (Gg x gg) visar en 50% sannolikhet för Gg (gul) och 50% sannolikhet för gg (grön).
• Ett korsningsschema (Bb x Bb) visar: 25% BB (svart), 50% Bb (svart), 25% bb (vit).
• Sannolikheten för avkomma är 75% svart och 25% vit.

Könsbunden Nedärvning och Färgblindhet

• Män har bara en X-kromosom, så om de ärver anlaget för färgblindhet blir de färgblinda.
• Kvinnor behöver två anlag för att bli färgblinda.
• Ett korsningsschema (XᵢX x XY) visar 25% XᵢX (bärare, ej färgblind kvinna), 25% XX (ej bärare kvinna), 25% XᵢY (färgblind pojke), 25% XY (ej färgblind pojke).
• Det finns en 50% sannolikhet att flickorna inte blir färgblinda och en 25% sannolikhet att pojkarna blir färgblinda.
• Om mannen inte är färgblind och kvinnan inte bär på anlaget, blir inga barn färgblinda eftersom mannen bara kan föra vidare sitt X till sina döttrar.

Lär dig om DNA-molekylen och genernas roll i att skapa proteiner. Förstå hur kromosomer och könskromosomer påverkar våra egenskaper. Utforska hur arv och miljö samverkar för att forma oss.