Greenwashing inom skogsnäringen

Greenwashing inom skogsnäringen

• Greenwashing ökar när hållbarhet blir en central fråga i samhället.
• Greenwashing är när företag presenterar sina produkter och tjänster som mer miljövänliga än de är.
• Det är ett växande problem inom svensk skogsnäring, särskilt vid trakthyggesbruk.
• Trakthyggesbruk innebär att hela skogsområden avverkas istället för selektiv avverkning.
• Skogsnäringen försöker marknadsföra metoden som hållbar trots ekologiska och sociala konsekvenser.
• En djupare analys kan öka förståelsen för hur greenwashing fungerar och påverkar allmänhetens uppfattning om hållbarhet och miljöpåverkan.

Marknadsföring av hållbarhet utan substans

• Marknadsföring av trakthyggesbruk som hållbart är en form av greenwashing.
• Företag framställer sin verksamhet som klimatsmart genom påståenden om minskade koldioxidutsläpp och bevarad biologisk mångfald.
• Trakthyggesbruk kan skapa stora ekologiska rubbningar genom kalhuggning och plantering av nya plantor.
• Gamla skogar förlorar ekosystemtjänster som livsmiljöer, vattenreglering och koldioxidbindning.
• Förlusten av biologisk mångfald är allvarlig i gamla skogar där arter inte kan anpassa sig till det nya skogsbruket.
• Företag undviker att nämna långsiktiga ekologiska konsekvenser och fokuserar istället på kortsiktiga vinster, som snabb koldioxidbindning.
• Man framhäver återplantering, vilket ger intryck av återställd ekologisk balans.
• En nyplanterad skog kan inte återskapa komplexiteten och stabiliteten i en gammal skog.
• Skogsnäringen håller uppe en bild av hållbarhet trots att verksamheten hotar klimatet och ekosystemen.

Certifieringar och märkningar som inte garanterar hållbarhet

• Ett annat verktyg för greenwashing är miljömärkningar och certifieringar.
• I Sverige används FSC och PEFC för att visa på ett hållbart och ansvarsfullt skogsbruk.
• Företag använder dessa för att ge intryck av att de uppfyller strikta miljö- och sociala krav.
• Certifieringarna är inte alltid så strikt genomförda som marknadsföringen antyder.
• Företag kan få certifiering genom att följa enbart en del av kriterierna.
• Viktiga faktorer som skydd av biologisk mångfald, bevarande av gamla skogar, och socialt ansvar säkerställs inte alltid.
• Skogsbruk som använder trakthyggesbruk och snabbväxande träd kan fortfarande få certifiering om de uppfyller minimikrav.
• Certifieringarna kan vara bristfälliga när det gäller sociala rättigheter, särskilt i utvecklingsländer.
• Företag kan framstå som ansvarstagande och hållbara genom att använda certifieringar utan att uppfylla alla aspekter av hållbarhet, vilket döljer de verkliga kostnaderna.
• Greenwashing undergräver ansträngningar för ett hållbart samhälle.
• Aktörer inom skogsnäringen kan ge ett falskt intryck av att deras verksamhet är miljövänlig.
• Detta förhindrar en verklig omställning till mer hållbara metoder.
• Konsumenter och företag bör vara medvetna om problemen och beakta den verkliga miljöpåverkan vid bedömningen av hållbarhet.

Hållbarhetsredovisning och dess utmaningar

• Hållbarhetsredovisningen ska redogöra för företags ansvarstagande och hjälpa företag att leda sitt hållbarhetsarbete.
• Det finns utmaningar som hindrar redovisningen från att uppnå sin fulla potential.
• Två utmaningar är brister i jämförbarhet och risken för grönmålning.
• Dessa utmaningar kopplas till GRI:s (Global Reporting Initiative) principer.

Brister i jämförbarhet och standardisering

• En stor utmaning är bristen på enhetliga standarder och jämförbarhet.
• Trots riktlinjer som GRI implementeras dessa inte alltid konsekvent.
• Företag kan följa riktlinjerna i olika grad, vilket gör rapporteringen svår att jämföra.
• Detta försvårar för intressenter att få en tydlig och korrekt bild av företagens hållbarhetsprestationer.
• Enligt GRI ska hållbarhetsredovisning vara "relevant" och rapportera om betydelsefulla aspekter.
• Bristen på enhetlig rapportering gör informationen mindre transparent och jämförbar.
• Om företag inte följer en gemensam standard blir det svårt att tolka och jämföra uppgifter, vilket hindrar redovisningens syfte.

Grönmålningsrisk och brist på substans

• En utmaning är risken för greenwashing.
• Företag använder redovisningen för att framstå som mer hållbara än de är.
• Rapporteringen fokuserar på positiva sidor och döljer negativa effekter.
• Företag undviker att rapportera om negativa konsekvenser och lyfter fram små förbättringar som om de vore stora förändringar.
• Detta hindrar GRI:s kvalitativa principer om "förtroende" och "fullständighet" från att uppfyllas.
• GRI betonar att redovisningen ska ge en "fullständig" bild av hållbarhetsarbetet.
• Greenwashing innebär selektiv rapportering av positiva aspekter och utelämnande av negativa.
• Detta leder till en orealistisk och ofullständig bild, vilket skadar förtroendet och hindrar företagen från att adressera sina största utmaningar.

Att övervinna utmaningar

• För att hållbarhetsredovisningen ska vara effektiv måste utmaningar övervinnas.
• Bristen på enhetliga standarder gör det svårt att jämföra företag, vilket hindrar uppfyllandet av GRI:s principer om relevans och jämförbarhet.
• Samtidigt ökar risken för greenwashing, vilket hindrar principer om förtroende och fullständighet.
• Standardiserade riktlinjer och en säkerställande av äkta och fullständig rapportering är nödvändigt.

Hornborgs paradigm om ojämlika utbyten

• Ojämlika utbyten i globala försörjningskedjor påverkar fördelningen av ekonomiska resurser.
• Hornborgs paradigm, baserat på nollsummespel och ymnighetshorn, kan förklara konsekvenserna för både rika och fattiga nationer samt miljön.

Nollsummespel: Ojämlika utbyten och exploatering

• Hornborg beskriver ojämlika utbyten som "nollsummespel", där en parts vinst innebär en annans förlust.
• Utvecklade länder och företag utnyttjar resurser och arbetskraft från utvecklingsländer för att maximera egna vinster.
• Detta sker på bekostnad av de fattigare ländernas välstånd och långsiktiga hållbarhet.
• Världens resurser ses som begränsade, och ett lands tillväxt sker genom utnyttjande av ett annat lands fattigdom eller resurser.
• Utvecklade länder importerar billiga varor från låginkomstländer, vilket hindrar dessa länders ekonomiska utveckling.
• Rika länder "vinner" genom billiga varor, medan fattiga länder "förlorar" genom exploatering utan rättvis andel av vinsten.
• Ojämlika utbyten leder till hållbarhetskris, där fattigare länder inte kan investera i långsiktig hållbarhet och fastnar i ekonomisk och ekologisk exploatering.
• Detta skapar en cyklisk process av fattigdom och miljöförstöring, ofta osynliggjord i rika länder.

Ymnighetshorn: Ojämlika utbyten som en obalans mellan överflöd och brist

• Hornborg använder begreppet "ymnighetshorn" för att beskriva situationer där rika länder ackumulerar överflöd på bekostnad av de fattiga.
• Här handlar det inte om att ett land direkt förlorar när ett annat land vinner, utan om en ständig ackumulering av resurser genom utnyttjande av svagare aktörer.
• Detta skapar en obalans mellan rikedom och brist.
• Multinationella företag betalar sina arbetare i utvecklingsländer långt under minimilöner och skapar enorma vinster, vilket illustrerar detta begrepp.
• De rika får mer och mer överflöd, medan de fattiga förblir i brist.
• Rika länder kontrollerar globala marknader och kan diktera villkoren för produktion och handel.
• Detta leder till en ackumulering av resurser och makt i händerna på ett fåtal och ett system av obalans och global ojämlikhet.

Konsekvenser av Hornborgs paradigms tillämpning på ojämlika utbyten

• Ojämlika utbyten i försörjningskedjor leder till ekonomisk stagnation i fattigare länder.
• Fattiga länder får inte tillgång till resurser och investeringar för sin egen industri och ekonomi.
• De blir kvar i ett beroende av att exportera råvaror eller billiga arbetskraftsprodukter.
• Det leder till miljöförstöring genom exploatering av naturresurser i fattigare länder.
• Billig produktion baseras ofta på ohållbara metoder, vilket leder till förlust av biologisk mångfald, förorening och överexploatering.
• Sociala konsekvenser blir en realitet då arbetare i låginkomstländer utnyttjas under dåliga förhållanden och med låga löner.
• Globala försörjningskedjor exploaterar resurser och arbetskraft från fattigare länder, vilket leder till ojämlikhet.
• För att skapa mer hållbara försörjningskedjor behöver vi förändra det ojämlika systemet och arbeta för en mer rättvis fördelning av resurser och makt.

FN:s resolution om korruption och utvecklingsländer

• Korruption är ett allvarligt problem som särskilt drabbar utvecklingsländer hårt.
• Orsaker inkluderar svaga institutioner, brist på transparens, låg politisk och ekonomisk stabilitet och ineffektiva rättssystem.

Svaga institutioner och brist på kapacitet

• En främsta orsak är svaga institutioner och dålig förvaltning.
• Institutioner som regeringar, rättsväsende och myndigheter är ofta underutvecklade eller ineffektiva.
• Det saknas tillräckliga resurser eller förmåga att kontrollera beslut inom den offentliga sektorn.
• Långsamma administrativa processer, byråkrati och bristande kompetens försvårar effektiv och rättvis användning av offentliga medel.
• När institutionerna inte fungerar öppnas dörren för korruption.
• Bristande kontroll och ansvar gör det svårt att hålla offentliga tjänstemän ansvariga.
• Mutor, nepotism och korrupta handlingar blir vanligare och förtroendet för institutionerna försvagas.

Låg ekonomisk utveckling och fattigdom

• Fattigdom, låg inkomstnivå och ekonomisk osäkerhet är en orsak.
• Offentliga tjänstemän och politiker med låga löner kan se korruption som ett sätt att kompensera för bristande inkomster.
• Fler människor söker sig till offentlig sektor för ekonomiska fördelar, vilket ökar utsattheten för korruption.
• Resurser som skulle investeras i viktiga samhällsfunktioner används istället för att gynna individer.
• Ekonomisk osäkerhet gör att många ser korruption som en normaliserad del av samhället, vilket gör det svårare att bryta destruktiva praxis.

Bristande transparens och ansvarstagande

• Brist på transparens och ansvarstagande inom offentlig förvaltning bidrar till korruptionen.
• Myndigheter och politiska aktörer agerar utan att redovisa sina åtgärder för medborgarna.
• Detta skapar möjlighet att genomföra oetiska eller olagliga handlingar utan att bli upptäckt eller straffad.
• Det är svårt för allmänheten att få insyn i beslut som fattas på hög nivå, vilket minskar möjligheterna för medborgarna att kräva ansvar.
• Det blir lättare för makthavare att engagera sig i korrupta handlingar utan rädsla för konsekvenser.
• Ett klimat där det inte finns tillräcklig insyn främjar nepotism och favorisering.
• Detta förhindrar effektiv bekämpning av fattigdom och ojämn fördelning av välfärd, eftersom beslutsfattarna gynnar sina egna intressen.

Politisk instabilitet och svag rättsstat

• Politisk instabilitet och en svag rättsstat är viktiga orsaker.
• I länder med svaga eller instabila regeringar är det svårt att upprätthålla lag och ordning.
• Rättsväsendet är ineffektivt eller partiskt, vilket innebär att brott inte bestraffas rättvist.
• Detta skapar en kultur av straffrihet, där de som är inblandade i korruption inte behöver frukta rättsliga konsekvenser.
• Politisk instabilitet kan leda till att grupper använder korruption för att stärka sina positioner.
• Personlig vinning eller politisk makt prioriteras framför landets långsiktiga utveckling.
• Korruption kan ses som ett verktyg för att bevara politiska fördelar, vilket försvårar alla försök att återställa ordning och rättvisa.
• Svaga institutioner, låg ekonomisk utveckling, brist på transparens, politisk instabilitet och en svag rättsstat skapar en grogrund för korruption.
• För att bekämpa korruption krävs långsiktiga insatser för att bygga upp starka institutioner, främja transparens och ansvarstagande, och säkerställa en rättssäker och stabil politisk miljö.

Corporate Political Activity (CPA)

• Corporate Political Activity (CPA) syftar till den politiska verksamhet som företag deltar i för att påverka offentliga beslut och politiska processer.
• Företag använder olika metoder för att påverka den politiska agendan.
• CPA innefattar lobbying, bidrag till politiska kampanjer, deltagande i politiska aktionskommittéer och interaktioner med regeringar och myndigheter på olika nivåer.
• CPA engagerar forskare, politiker och företagare, eftersom det innebär både möjligheter och risker för företagen, såväl som för demokratin och samhällsutvecklingen.

Vad innebär Corporate Political Activity (CPA)?

• CPA är ett samlingsbegrepp för företagets aktiviteter som syftar till att påverka politiska beslut och processer.
• Det handlar om företagets interaktioner med politiska institutioner, lagstiftare, offentliga myndigheter och andra politiska aktörer.
• Det görs för att säkerställa att deras egna intressen, såsom regleringar, skatter eller affärsstrategier, gynnas.
• Företags politiska aktiviteter varierar i omfattning, från direkta handlingar som lobbying och politiska bidrag till mer indirekta metoder som att delta i offentliga debatter och påverka medieutrymmet.
• CPA är ofta kopplat till den politiska miljön i ett land eller region, där företag kan anpassa sina strategier beroende på politiska trender, lagstiftningsförändringar och sociala normer.

Typer av Corporate Political Activity

• Företag kan engagera sig i olika typer av politiska aktiviteter.

Lobbying

• Företag kan anställa lobbyister eller driva egna lobbyingverksamheter.
• Lobbying handlar om att övertyga politiker och beslutsfattare om att företagens intressen bör beaktas.
• Ett företag inom energisektorn kan lobba för att minska skatter på förnybar energi eller påverka regleringar kring utsläpp av växthusgaser.
• I USA är det vanligt att stora företag inom läkemedels- eller tobaksindustrin använder lobbying för att påverka lagstiftning och undvika striktare regleringar.

Politiska bidrag

• Företag kan delta i den politiska processen genom att ge ekonomiska bidrag till politiska kandidater eller partier som stöder deras intressen.
• Det kan innebära att företag direkt eller via politiska aktionskommittéer (PACs) donerar pengar till politiska kampanjer.
• I USA är det vanligt att stora företag ger kampanjbidrag till politiker som stödjer deras affärsintressen, som att motsätta sig miljöregleringar eller att främja skattesänkningar för stora företag.
• Denna typ av politiska bidrag kan vara kontroversiell eftersom det kan ses som att företag försöker köpa politiska beslut.

Företagsmässigt deltagande i offentliga debatter

• Företag kan engagera sig i offentliga debatter genom att uttrycka sina åsikter om politiska frågor genom medier, paneldiskussioner och offentliga uttalanden.
• Genom att framföra sina ståndpunkter kan företag påverka den allmänna opinionen och indirekt påverka politiska beslut.

Samarbete med andra företag och intressegrupper

• Företag kan delta i koalitioner och intressegrupper för att driva gemensamma politiska mål.
• Genom att samarbeta med andra företag kan man öka inflytandet och samla resurser för att påverka politiska beslut på ett mer effektivt sätt.
• Stora företag inom bilindustrin kan gå samman i lobbygrupper för att påverka politik kring vägbyggen och trafikregleringar.

Varför engagerar sig företag i CPA?

• Företag engagerar sig i politiska aktiviteter för att skydda och främja sina egna ekonomiska och operativa intressen.
• Det handlar om att påverka regleringar, skattesystem, arbetslagar eller andra politiska beslut som kan påverka företagens konkurrensförmåga eller lönsamhet.
• CPA ger företag möjlighet att vara proaktiva i politiska frågor som kan påverka deras affärsstrategier.
• Företag inom branscher som är starkt reglerade är ofta mer benägna att delta i politiska aktiviteter.
• Det finns exempel på olika företag som engagerar sig i CPA: ett energibolag som lobbar för att minska regleringar kring koldioxidutsläpp, ett teknikföretag som stödjer kandidater som stödjer skattesänkningar och ett läkemedelsföretag som engagerar sig i lobbying för att skydda sina patent.

Fördelar och risker med Corporate Political Activity

• Engagemang i CPA kan ge företag fördelar
• Ökat inflytande på politiska beslut som kan främja företagets intressen och minska risken för negativa politiska beslut.
• Det kan också ge företaget möjlighet att skydda sina intressen från skatter, regleringar och andra externa hot.
• Samtidigt innebär CPA risker - Det kan skapa ett intryck av att företaget försöker köpa politiska beslut, vilket kan leda till kritik och förlorat förtroende.

Sveriges miljömål och biologisk mångfald

• Biologisk mångfald omfattar variationen av livsformer på vår planet och inkluderar mångfalden av arter, gener och ekosystem.
• Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för att upprätthålla ekosystemens funktioner, vilket i sin påverkar ekonomiska system och levnadsstandard.

Artmångfald

• Antalet och variationen av olika arter som finns i ett ekosystem.

Genetisk mångfald

• Variationerna av gener inom en art, som gör det möjligt för arter att anpassa sig till förändrade miljöförhållanden.

Ekosystemmångfald

• Variationer av ekosystem, som skogar, våtmarker, hav och gräsmarker, där olika organismer samverkar och upprätthåller livsviktiga processer.

Kopplingar mellan biologisk mångfald och ekonomi

• Biologisk mångfald och ekonomi är starkt sammanlänkade.
• Många ekonomiska aktiviteter är beroende av de naturresurser som biologisk mångfald tillhandahåller.
• Ekosystemtjänster, som är de fördelar människor får från naturen, är direkt kopplade till mångfalden av arter och ekosystem.
• Industrier som jordbruk, fiskeindustrin och skogsbruk är beroende av naturresurser som direkt härrör från biologisk mångfald.
• Pollinerare är nödvändiga för många grödor.
• Ekosystem som våtmarker och skogar har en viktig funktion i att rena vatten och reglera klimatet.
• Många länder får ekonomiska intäkter från turism baserad på naturupplevelser.

Biologisk mångfald och levnadsstandard

• Biologisk mångfald har en påverkan på människors levnadsstandard.
• Det är viktigt att bevara mångfalden för att säkerställa långsiktig hållbarhet och välmående.
• Biologisk mångfald säkerställer att det finns en mångfald av grödor och djur som kan användas för livsmedelsproduktion.
• Ekosystem och biologisk mångfald spelar en viktig roll för att upprätthålla människors hälsa.
• Biologisk mångfald är också viktig för att hantera de effekter av klimatförändringar som påverkar människors liv och levnadsstandard.

Hållbarhetsredovisning och GRI:s principer

• Hållbarhetsredovisning har blivit ett viktigt verktyg för företag och organisationer.
• Ett av de mest erkända ramverken är Global Reporting Initiative (GRI).
• GRI:s riktlinjer betonar både kvalitativa och innehållsmässiga principer
• Kvalitativa principerna fokuserar på hur informationen bör presenteras för att den ska vara användbar.
• Innehållsmässiga principerna handlar om de faktorer som bör beaktas när man väljer vilka hållbarhetsaspekter som ska ingå i redovisningen.
• Viktiga principer är väsentlighet, trovärdighet och transparens.
• Företagen bör fokusera på de hållbarhetsaspekter som är mest relevanta och betydelsefulla.
• Företagen bör ta hänsyn till de intressenters behov och förväntningar som påverkas.
• Redovisningen ska ge en långsiktig syn på företagens påverkan på miljön, samhället och ekonomin.

Tolv viktiga slutsatser kring artikeln Power, Quiescence and Pollution

• Artikeln Power, Quiescence and Pollution analyserar hur de styrande i Blackwell och Phelps Dodge hanterade protester och kritik angående deras bristande sanering av miljögifter.
• De använder metoder som syftade till att minimera risken för öppet missnöje.
• Det innebär att de styrande försökte hålla folk passiva och till synes nöjda genom att ge intrycket av att de vidtog åtgärder eller hade en plan för att lösa problemet.
• kontrollera medier och offentliga diskussioner, försökte de styra narrativet och minska uppmärksamheten på de verkliga problemen.
• En annan strategi för att kuvas protesterna var att utnyttja ekonomisk makt och påtryckningar.
• I vissa fall kan företag som Phelps Dodge ha använt ekonomiska resurser för att påverka politiska beslut eller köpa sig fri från större krav.
• Sammanfattningsvis använde både de styrande i Blackwell och företaget Phelps Dodge repressiva åtgärder för att kuvas protester när dessa växte sig starkare.
• Dessa metoder för att förhindra och hantera protester visade på den makt och kontroll.

Övningsfråga 1 - Hållbar utveckling – vila på tre pelare!

• Ekonomisk hållbarhet - Handlar om att säkerställa ekonomisk tillväxt och stabilitet utan att äventyra framtida generationers möjligheter.
• Social hållbarhet – innebär att säkerställa rättvisa arbetsvillkor, jämlikhet, mänskliga rättigheter och samhälleligt välbefinnande.
• Miljömässig hållbarhet – Fokus ligger på att minimera miljöpåverkan, använda resurser effektivt och minska utsläpp och avfall.

Övningsfråga 2 - När hållbara investeringar diskuteras används ofta förkortningen ESG!

• Environmental (miljö) – Faktorer som klimatpåverkan, resurseffektivitet och utsläppshantering.
• Social (socialt ansvar) – Arbetsrätt, mångfald, mänskliga rättigheter och kundansvar.
• Governance (bolagsstyrning) – Företagsledning, korruptionsbekämpning, transparens och regelefterlevnad.
• Metoder: Negativ screening, ESG-integration och Impact investing.

Övningsfråga 3 - Hines skriver i sin artikel från 1988

• Från 1950-talet och framåt har hållbarhetsredovisningen utvecklats.
• 1950–1970: Fokus på finansiell redovisning och liten kunskap om sociala frågor.
• 1980-talet: Företag behöver redovisa vad de hålls ansvariga för enligt Hines.
• 1990-talet: FN:s Agenda 21 och Global Reporting Initiative (GRI) lanseras, vilket ger riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.
• 2000-talet: Ökad efterfrågan på transparenta hållbarhetsredovisningar.
• Nutid: EU:s CSRD-direktiv kräver mer detaljerad och standardiserad hållbarhetsredovisning från företag.