Förändring och försvinnande av arter

Växt- och djurarters förändring och försvinnande

• Arter kan förändras eller försvinna om de inte kan anpassa sig till sin miljö.
• Miljöfaktorer som klimatförändringar, ändrade födokällor eller nya rovdjur kan påverka anpassningen.
• Individer utan anpassningsförmåga dör ut, vilket kan leda till artens försvinnande.
• Naturligt urval gynnar de individer som kan anpassa sig och föra sina gener vidare.

Fördelar med variation inom arter

• Variationer inom en art skapar genetisk mångfald och olika egenskaper hos individer.
• Vid miljöförändringar kan individer med specifika egenskaper överleva och föra sina gener vidare.
• Variation minskar artens sårbarhet eftersom inte alla individer är lika utsatta för hot.
• Genetisk variation kan ge motståndskraft mot sjukdomar och förmåga att anpassa sig till nya förhållanden.

Naturligt urval och sexuellt urval

• Individer med fördelaktiga egenskaper har större chans att överleva och reproducera sig i en förändrad miljö.
• Naturligt urval innebär att de bäst anpassade individerna för sina gener vidare till nästa generation.
• Sexuellt urval handlar om att individer med attraktiva egenskaper har större chans att få ungar.
• Egenskaper som ökar attraktionskraften hos det motsatta könet kan öka chanserna till fortplantning.

Fördelar med liten storlek

• Små organismer kan gömma sig lättare från rovdjur i trånga utrymmen.
• De kan vara snabbare och lättare att undkomma predatorer.
• Lågt energibehov är fördelaktigt i miljöer med begränsad föda.

Fördelar och nackdelar med stor storlek

• Större djur har färre naturliga fiender och bättre försvar.
• Större hjärnor kan ge bättre problemlösningsförmåga.
• Nackdelar inkluderar högre matbehov, svårighet att gömma sig och längre tid för fortplantning.

Samhällen med många individer

• Myror har fördel av att leva i stora samhällen och samarbeta.
• Drottningen lägger ägg, arbetare samlar mat och bygger boet, soldater försvarar kolonin.
• Samarbetet ökar chansen att hitta mat, bygga stabila bon och försvara sig mot rovdjur.

Orsaker till att en art dör ut

• Miljöförändringar, som snabba klimatförändringar, kan göra det svårt för arter att anpassa sig.
• Konkurrens om resurser från andra arter kan leda till att den svagare arten dör ut.

Naturligt och sexuellt urval hos människor

• Naturligt och sexuellt urval påverkar även människor.
• Naturligt urval kan påverka egenskaper som immunförsvar och klimatanpassning.
• Sexuellt urval påverkar egenskaper som gör en person attraktiv för en partner, som utseende, personlighet och status.

Definition av liv

• Liv definieras genom att organismer består av celler, kan föröka sig, har ämnesomsättning, reagerar på omgivningen och kan utvecklas.
• Exempel på levande organismer är djur, växter och bakterier.

Skillnader mellan växtceller och djurceller

• Växtceller har cellvägg, stor vakuol och kloroplaster med klorofyll.
• Djurceller saknar cellvägg och kloroplaster, och har små vakuoler.
• Båda typerna har cellmembran, cellvätska, cellkärna och andra organeller.

Fotosyntesens funktion

• Fotosyntesen sker i växternas kloroplaster med hjälp av klorofyll.
• Koldioxid och vatten omvandlas till glukos och syre med hjälp av solenergi.
• Glukosen används som energi och byggmaterial, medan syret släpps ut i luften.
• Formeln för fotosyntesen är: Koldioxid + Vatten + Solenergi → Glukos + Syre.

Genernas funktion

• Gener är delar av DNA och innehåller instruktioner för cellernas funktion och egenskaper.
• De styr bland annat ögonfärg, längd och ämnesomsättning.
• Gener används för att skapa proteiner som bygger upp och får kroppen att fungera.

Livets uppkomst

• Det första livet uppstod i havet för 3,5–4 miljarder år sedan, troligen nära heta källor.
• Värme, vatten och kemikalier skapade en bra miljö för kemiska reaktioner som bildade organiska ämnen.
• De första encelliga organismerna var bakterieliknande och fick energi från blixtnedslag eller vulkanisk aktivitet.
• Cyanobakterier producerade syre genom fotosyntes och förändrade atmosfären.

Organismers utveckling genom tiderna

• Cyanobakterier (3,5–4 miljarder år sedan) var de första som utförde fotosyntes.
• Fiskarna (ca 500 miljoner år sedan) var de första ryggradsdjuren.
• Dinosaurierna (ca 230–66 miljoner år sedan) dominerade jorden.
• Däggdjuren (ca 200 miljoner år sedan) utvecklades samtidigt som dinosaurierna.
• Apmänniskor (ca 6–7 miljoner år sedan) var våra tidiga förfäder.
• Homo sapiens (ca 300 000 år sedan) utvecklade avancerat språk och kultur.

De första flercelliga organismerna

• De första flercelliga organismerna uppstod för 600 miljoner år sedan i havet.
• De var mjuka, saknade skelett och liknade svampdjur eller alger.
• Ediacara-faunan var en av de tidigaste grupperna av flercelliga djur.
• Flercellighet möjliggjorde utvecklingen av mer avancerade livsformer.

Det första livet på land

• Enkla växter, svampar och leddjur var det första livet på land.
• Alger och mossliknande växter växte på fuktiga områden nära vattnet för 500 miljoner år sedan.
• Mångfotingar och spindelliknande leddjur hjälpte till att bryta ner växter.
• Amfibieliknande djur utvecklades för 375 miljoner år sedan och hade starkare skelett.

De första ryggradsdjuren

• De första ryggradsdjuren utvecklades i havet.
• Ryggraden ger stabilitet, skydd åt nervsystemet och underlättar rörelse.
• Ryggradsdjuren utvecklades vidare till fiskar, amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur.

Dinosauriernas utdöende

• Dinosaurierna dog ut till följd av en asteroidnedslag för 65-66 miljoner år sedan.
• Fåglar och däggdjur utvecklades från samma släkt som dinosaurierna, liksom krokodiler, sköldpaddor och ödlor.

Definition av en art

• En art definieras som organismer som kan få fertil avkomma tillsammans.
• Genetiska likheter samt liknande miljö och beteende kan också definiera en art.
• Vissa organismer, som bakterier, kan föröka sig utan könlig fortplantning.

Carl von Linnés bidrag

• Carl von Linné utvecklade ett system för att namnge och gruppera levande organismer.
• Han införde det binära namnsystemet med släktnamn och artnamn.
• Exempel: Homo sapiens för människor.

De tre domänerna av liv

• Bakterier: Encelliga organismer utan cellkärna (prokaryoter).
• Arkéer: Liknar bakterier men lever i extrema miljöer.
• Eukaryoter: Har cellkärna och organeller, inkluderar djur, växter, svampar och protister.

Arters anpassning

• Arter anpassar sig till miljöförändringar genom naturligt urval.
• Individer som kan anpassa sig kan föröka sig, hitta mat, skydda sig och hitta en plats att leva.
• Exempel: Isbjörnar med tjock päls och giraffer med långa halsar.

Naturligt urval

• Naturligt urval innebär att de individer som kan anpassa sig till miljöförändringar har större chans att överleva och fortplanta sig.
• Exempel: Fjällrävar med tjock vit päls som kamouflerar dem i snön.

Individernas överlevnadschanser

• Individer med bäst anpassade egenskaper har störst chans att överleva.
• Snabbare gaseller och fåglar med starkare näbbar har bättre överlevnadschanser.

Grundläggande biologi

• Alla växter och djur består av celler, har DNA, behöver energi och kan föröka sig.
• Växter använder solenergi genom fotosyntesen.
• Djur får energi genom att äta växter eller andra djur.
• Växtceller har cellvägg, kloroplaster och en stor vakuol.
• Djur behöver skelett eller muskler för stöd och rörlighet istället för cellvägg.

Livets utveckling

• De första encelliga organismerna utvecklades för 3,5-4 miljarder år sedan i havet.
• Landmiljön var för extrem för de första organismerna.
• Cyanobakterier var de första organismerna med fotosyntes.
• Fotosyntetiserande organismer producerar syre och glukos.

Livets mångfald och anpassning

• De första flercelliga växterna och djuren utvecklades för cirka 600 miljoner år sedan i havet.
• Mångfotingar, insekter och växter var bland de första som utvecklades på land.
• De första ryggradsdjuren utvecklades i vattnet och hade inre skelett, simblåsa och gälar.
• Amfibier var de första ryggradsdjuren på land men behöver vatten för fortplantning.
• Landlevande ryggradsdjur kunde utvecklas till större arter på grund av mer syre och färre rovdjur.

Näringskedjor och mikroorganismer

• Producenter omvandlar solenergi till mat, medan konsumenter äter producenter eller andra djur.
• Nedbrytare bryter ner döda organismer och återför näring till ekosystemet.
• Virus är inte levande och behöver en värdcell för att föröka sig, medan bakterier och arkeer är levande mikroorganismer.