Folkrättens källor och principer

Ett samlingsnamn för internationella avtal som är bindande för stater.

Statens parlament godkänner att binda sig till internationella avtal.

Möjlighet för stater som inte deltog i förhandlingar att bli parter i konventionen.

Huvudprincipen om att avtal ska hållas.

Möjlighet för stater att undanta sig från vissa bestämmelser i ett traktat.

Dokument med miljöpolitiska mål, men inte rättsligt bindande.

Regel som utvecklas över tid genom staternas handlingar och praxis.

En stat som inte är part i ett traktat.

Vägledande principer, som inte är juridiskt bindande, men som kan påverka staternas handlingar.

Vägledande principer för hur företag ska behandlas av stater för att skydda mänskliga rättigheter.

Viktig deklaration som utgör internationell praxis men inte är bindande.

Utrikespolitisk princip om självförsvar, inte ett bindande avtal.

Regler om ansvar för stater vid internationella felaktiga handlingar.

Ensidig förklaring att utesluta eller modifiera rättsverkningar.

En viljeyttring, moralisk ställningstagande, inte juridisk bindande.

Konvention om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor.

En stat som konsekvent motsätter sig att en regel blir sedvanerätt.

Ogiltiga rättsliga handlingar, strider mot lag/avtal.

Grundläggande normer och regler i internationell rätt.

Det centrala, betydelsefulla i en handling/meddelande.

Åtaganden och skyldigheter i internationell rätt.

En förbehållande av ett land gentemot en del av ett internationellt avtal. Ett land kan välja att inte följa vissa delar av avtalet.

En reservation som strider mot syftet med ett avtal.

Ett uttalande från ett land som motsätter sig en reservations gällande effekt.

Rätten för en kuststat att utöva kontroll över frågor som uppstår i dess ekonomiska zon.

Den primära rätten för det lands flaggan som ett fartyg är registrerat att utfärda lagar för området.

En avgift som inte är en straffavgift, utan en betalning för en tjänst eller regelbrott.

En avgift som påförs som reaktion för ett straffbart brott.

Situation där svensk rätt och folkrätt inte är i samklang.

En rättsmodell där folkrätt inte automatiskt blir svensk lag, utan behöver införlivas.

Hur folkrätten påverkar tolkningen och tillämpningen av svensk lagstiftning.

Internationell lagstiftning som reglerar havsmiljön.

Det havsområde kring ett land där det har specifika rättigheter.

Kemi eller andra ämnen som förorenar vattnet i hav, floder, etc.

Rätten att utöva en form av kontroll, makt, etc.

En antagande som görs om det inte bevisas annars

En princip som skyddar utländska representanter från att åtalas i det besökande landet, för att säkerställa att de kan utföra sitt arbete utan hinder.

En jurisdiktionsregel som ger det land vars flagga ett fartyg för, rätt att utöva jurisdiktion över fartyget, oavsett var det befinner sig.

Rätten för en stat att utöva sin jurisdiktion inom sina egna territoriella gränser.

En jurisdiktionsregel som ger en stat rätt att utöva sin jurisdiktion över sina medborgare, oavsett var de befinner sig.

Rätten för en stat att verkställa sina lagar, t.ex. genom att arrestera en person eller förkonna en dom.

Rätten för en stat att pröva en tvist och döma i ett mål.

Rätten för en stat att stifta lagar.

Frågan om vilken stat som har rätt att utöva jurisdiktion över brott som begås på internationellt vatten.

En internationell domstol som har jurisdiktion att lösa tvister mellan stater.

Ett avtal mellan två eller flera stater där de förbinder sig att hänskjuta en tvist till ICJ.

En situation där staterna på förhand har bestämt vilken domstol som ska avgöra en tvist.

En klausul i ICJ:s stadga som möjliggör för stater att acceptera domstolens jurisdiktion i framtiden.

Ett internationellt avtal som förbjuder tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna förbjuder tortyr, omänsklig behandling eller straff.

Ett internationellt avtal som skyddar flyktingar från förföljelse i sina hemländer.

Ett viktigt dokument som fastställer grundläggande mänskliga rättigheter, men är inte juridiskt bindande.

Säger att varje stat ska säkerställa att offer för tortyr får upprättelse, inklusive kompensation.

Risken måste vara mer än möjlig, men behöver inte vara extremt sannolik.

Om en individ redan utsatts för tortyr, är risken för fortsatt våld starkare.

En individs specifika situation och koppling till hemländerna avgör om det finns risk.

Anger rätten till fri rörlighet, men tillåter undantag för nationell säkerhet.

Begränsningar av rätten till fri rörlighet ska vara lagligt grundade och nödvändiga för nationell säkerhet.

Dokument om mänskliga rättigheter kan reglera samma rättigheter på olika nivåer (internationell, regional, nationell).

Vikten av att inkludera grundläggande mänskliga rättigheter i konventioner, trots att de kan vara reglerade i andra dokument också.

Olika dokument har olika funktioner, t.ex. bindande och icke-bindande.

Artikel 7 i ICCPR förbjuder tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling.

Rätten för ett folk att bestämma sin egen framtid, oavsett om det innefattar självständighet eller inre autonomi.

Rätten för ett folk att bilda en egen stat genom att separera från en annan stat, till exempel Quebecs potentiella självständighet från Kanada.

Rätten för ett folk att ha en viss grad av autonomi inom en befintlig stat, till exempel Ålands autonomi inom Finland.

En stats rätt att kontrollera sitt eget territorium utan inblandning från andra stater.

En stats högsta makt och självständighet, utan inblandning från andra aktörer.

En handling som medvetet orsakar svår smärta eller lidande, fysiskt eller psykiskt, för att få information, bestraffa, skrämma eller förtryckta personer, baserat på diskriminering. Utesluter smärta från lagliga påföljder.

ECHR är direkt bindande i Sverige genom RF 2:19, vilket betyder att den fungerar som vanlig svensk lagstiftning.

ICCPR är ett internationellt fördrag som ratificerats av Sverige, men är inte direkt tillämpligt i svenska domstolar utan införlivande i svensk lag p.g.a. dualistisk rättsordning.

CAT är ett internationellt fördrag som ratificerats av Sverige, men är inte direkt tillämpligt i svenska domstolar utan införlivande i svensk lag p.g.a. dualistisk rättsordning.

UDHR är sedvanerätt och tillämplig på alla FN-medlemmar. För icke-medlemmar gäller jus cogens.

Enskilda medborgare kan åberopa ECHR-artiklar i enskilda fall eftersom den är direkt införlivad i svensk lagstiftning.

Enstaka individer kan inte direkt åberopa ICCPR och CAT i domstolar, eftersom dessa fördrag inte är direkt införlivade i svensk rätt.

Övervakar implementeringen av ICCPR i staterna, granskar rapporter och ger rekommendationer.

Övervakar implementeringen av CAT i staterna, granskar rapporter och ger rekommendationer.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, främjar och skyddar mänskliga rättigheter.

Koordinerar FN:s arbete inom ekonomiska, sociala och kulturella frågor, utreder och ger rekommendationer till medlemsstater.

FN:s främsta organ för mänskliga rättigheter, granskar staternas mänskliga rättighetsrekord genom UPR.

Organ som etablerats genom FN-stadgan och har breda mandat, exempelvis UNHRC.

Organ som härleder sitt mandat från specifika traktat och har smalare mandat än charterbaserade organ, exempelvis Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering.

Tillåtet genom frivillig protokoll till ICCPR, men har ingen juridisk effekt, istället ger HRC ett uttalande för att skambelägga staten.

En stat kan hållas ansvarig för sina invånares handlingar när de riktar sig mot intressen som staten har åtagit sig att skydda, särskilt om det är fråga om en stor och organiserad grupp.

En princip som innebär att en stat har vidtagit rimliga åtgärder för att förhindra att vissa handlingar inträffar, vilket kan minska dess ansvar.

Åtgärder som en stat kan vidta som svar på en annan stats överträdelser, men de måste vara proportionella och i enlighet med internationella regler.

Rätten att söka skydd i ett annat land från förföljelse i sitt eget land, som är fastställd i Genèvekonventionen.

En person som har flytt från sitt eget land och har en välgrundad rädsla för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, medlemskap i en viss social grupp eller politisk åsikt, enligt Genèvekonventionen.

En princip som förbjuder ett land att utvisa eller returnera en person till ett land där de riskerar att utsättas för tortyr eller annan grym behandling

Grym och omänsklig behandling som orsakar allvarligt lidande, fysiskt eller psykiskt. Det är förbjudet enligt internationella och statliga lagar.

En straffrättslig bestraffning som innebär att en person dödas av staten. Det är en kontroversiell fråga i internationell rätt.

En tillåtelse att vistas i ett land under en viss tid. Det kan vara beroende av olika faktorer, såsom asyl, arbete eller familjeförhållanden.

En svensk lag som reglerar frågor som rör utlänningar, t.ex. asyl, uppehållstillstånd och utvisning.

Ett formellt avtal mellan stater som är bindande för dem. De innehåller regler och principer om olika frågor, t.ex. mänskliga rättigheter eller handel.

En viktig deklaration som fastställer fundamentala mänskliga rättigheter för alla människor, men den är inte juridiskt bindande.

En viktig konvention som skyddar flyktingar och fastställer deras rättigheter. Den är baserad på principen om non-refoulement.

Beskriver att Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (EDMR) kan ta emot ansökningar från individer, icke-statliga organisationer eller grupper av individer som hävdar att de har utsatts för kränkningar av EKMR eller dess protokoll.

Säger att den som ansöker till EDMR måste ha uttömt alla inhemska rättsmedel innan domstolen kan behandla ärendet.

Justitieombudsmannen, en institution som granskar myndigheters och tjänstemäns verksamhet och kan kritisera felaktiga beslut.

En simulering av en domstolsförhandling, där studenter övar på att agera som advokater och domare.

Garantierar yttrandefrihet, inkluderar rätten att sprida information utan statlig inblandning.

Svensk lag som kriminaliserar uppvigling mot folkgrupp, baseras på hat, hot eller förakt mot en grupp.

En växt med psykoaktiva egenskaper, som används i ceremonier i vissa kulturer, men anses olaglig i Sverige.

En åtgärd från staten som är tillåten enligt lag, men detta kräver också ett berättigat mål.

Ett syfte som anses vara viktigt och legitimt för att motivera en inblandning i en grundläggande rättighet.

En rättslig princip som säger att statliga åtgärder ska vara proportionerliga till det mål som ska uppnås.

En standard som används i EKMR för att bedöma om en inblandning i en grundläggande rättighet är acceptabel i ett demokratiska samhälle.

En internationell konvention som skyddar en rad grundläggande rättigheter för individer i Europa.

Ett avgörande från EDMR som behandlade yttrandefrihet och uppvigling mot folkgrupp, viktigt för att tolka artikel 10 i EKMR

Rätten för en stat att försvara sig mot ett väpnat angrepp, men endast under strikta villkor.

För att självförsvar ska vara giltigt måste det uppfylla vissa kriterier, som att det sker i proportion till angreppet och att våldsförbudet i FN-stadgan beaktas.

Ett viktigt fall i internationell rätt som tydliggör kriterierna för godkänt självförsvar. Det räcker inte med ett brott mot våldsförbudet, angreppet måste vara tillräckligt allvarligt för att motivera självförsvar.

FN:s stadga är en viktig konvention för internationell rätt, som reglerar förhållandet mellan stater och inkluderar regler om våldsbegränsning och självförsvar.

En huvudprincip i FN-stadgan som förbjuder stater att använda våld mot varandra. Det är en grundläggande lag för fredligt samspel.

Den artikel i FN-stadgan som anger att stater ska avstå från hot om våld och våldsanvändning mot andra staters territoriella integritet eller politiska självständighet.

Den artikel i FN-stadgan som ger stater rätt till individuellt och kollektivt självförsvar mot ett väpnat angrepp.

En stat kan komma till hjälp för en annan stat som utsatts för ett väpnat angrepp.

FN:s starkaste organ, med ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.

Artiklar i FN-stadgan som ger FN:s säkerhetsråd möjlighet att besluta om fredliga sanktioner (artikel 41) eller militära åtgärder (artikel 42) för att upprätthålla freden.

De fem länderna som alltid har rätt att rösta i FN:s säkerhetsråd (USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien).

Artikeln som anger att beslut i FN:s säkerhetsråd kräver bifall från alla de fem ständiga medlemmarna.

En handling som endast kan utföras av staten, till exempel lagstiftning eller avtal som rör statens säkerhet.

En handling som en stat kan utföra på samma sätt som en privatperson, till exempel att köpa kontorsmaterial.

Metoden för att bedöma om en handling är en höghetshandling genom att titta på handlingens natur och om den bara kan utföras av staten.

Metoden för att bedöma om en handling är en höghetshandling genom att titta på handlingens syfte och ändamål.

En handling av höghetsrättslig karaktär, som endast kan utföras av staten.

En handling av privaträttslig karaktär, som en stat kan utföra på samma sätt som en privatperson.

En stats rätt att inte bli stämd i ett annat lands domstolar för vissa typer av handlingar, till exempel höghetshandlingar.

Att genomdriva en domstolsbeslut, till exempel genom att beslagta egendom.

En domstol konstaterar att en person eller en stat har en viss skyldighet.

En konvention som reglerar staternas immunitet och försvar i internationella tvister.

Ett rättsfall som rörde statsimmunitet och belgiska ambassaden.

Hur domstolar har dömt i tidigare domar.

Sveriges skyldigheter enligt folkrätten, som härstammar från internationella avtal och sedvanerätt.

En stats rätt att utöva kontroll över frågor som uppstår inom dess ekonomiska zon, som sträcker sig upp till 200 sjömil från kusten.

Åtgärder som inte är straffrättsliga, utan syftar till att reglera eller styra vissa aktiviteter, t.ex. avgifter eller tillstånd.

Sverige tillämpar denna, där folkrätten kan påverka tolkningen av svensk rätt även om den inte är direkt införlivad.

Svensk rätt ska tolkas på ett sätt som är förenligt med Sveriges internationella förpliktelser.

EKMR är direkt tillämplig i Nederländerna och domstolarna är bundna till dess tolkningar av Europadomstolen.

Domstolens tidigare beslut och tolkningar av EKMR, som är vägledande för andra domstolar i Europa.

Statens skyldighet att vidta åtgärder för att skydda individuella rättigheter, även från långsiktiga risker som klimatförändringar.

Ger domstolarna rätten att ingripa vid överträdelser av konventionen, t.ex. mot artikel 2 eller 8 om rätten till liv och privatliv.

En teori som säger att en stat endast är immun från en annan stats domstolars jurisdiktion för statliga handlingar (jure imperii) och inte för kommersiella eller privaträttsliga handlingar (jure gestionis).

Jure imperii avser statliga handlingar, medan jure gestionis avser privaträttsliga handlingar. Det är en viktig skillnad för att avgöra om en stat har immunitet.

Principen om likabehandling mellan stater, som ligger till grund för statsimmunitet.

Skyldigheten för en mottagande stat att skydda ett sändebuds person och beskickningens lokaler från angrepp.

Principen om att diplomatisk immunitet skyddar sändebud från hinder för att fullgöra sina uppgifter.

Nederländska domstolen tolkar statens skyldigheter enligt EKMR-artiklarna 2 och 8, vilket innebär att staten ska skydda medborgarnas liv och välbefinnande även från risker orsakade av klimatförändringar.

Domstolen ser Parisavtalet som ett konkret exempel på lämpliga åtgärder för att minska klimatrisker, vilket stärker statens skyldigheter under EKMR.

En tolkningsprincip för EKMR som innebär att konventionen ska tolkas på ett sätt som gör den effektiv för att skydda mänskliga rättigheter.

Solidariskt, globalt ansvar för klimatförändringarna, vilket innebär att alla stater måste vidta nödvändiga åtgärder.

En folkrättslig princip som säger att stater inte får skada varandra genom sina handlingar.

Principen att om en stat delvis är ansvarig för en skada så har den också delvis ansvar för att lösa problemet.

Nederländska domstolen kan använda folkrättsliga instrument, till exempel UNFCCC, för att stärka tolkningen av EKMR-artiklar, även om de kanske inte är direkt bindande.

Domstolens uppgift är att säkerställa att landets lagstiftning (parlamentets beslut) överensstämmer med EKMR.

Europadomstolen anser att staten har en skyldighet att skydda sina medborgare från risker som uppstår till följd av klimatförändringarna, trots att det är ett globalt problem.

Enligt artikel 10.1 EKMR har alla rätt till yttrandefrihet, vilket inkluderar rätten att sprida information utan statlig inblandning.

Staten kan begränsa yttrandefriheten om inskränkningen är laglig, har ett legitimt syfte och är nödvändig i ett demokratiskt samhälle.

Inskränkningar av yttrandefriheten kan vara tillåtna för att skydda andras rättigheter, inklusive rykte och säkerhet.

Inskränkningar av yttrandefriheten måste vara proportionella, det vill säga inte striktare än vad som är nödvändigt för att uppnå det legitima syftet.

Staten har viss frihet att tolka EKMR och bestämma hur yttrandefrihet ska tillämpas i specifika fall.

Krig beror ofta på långvariga konflikter och missförstånd snarare än en enkel attack från en illasinnad stat. En grundläggande princip inom folkrätten är icke-intervention, vilket innebär att stater ska avstå från att ingripa i andra staters styre.

Våld kan delas upp i olika nivåer, från verbala hot till krigföring. Det är viktigt att bedöma vilken nivå av våld som är för handen för att kunna avgöra om självförsvar är berättigat.

FN:s grunddokument som fastställer organisationens syfte och struktur. Artikel 2(4) förbjuder hot om eller bruk av våld mot staternas territoriella integritet eller politiska oberoende..

En dom från den Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter som fastställer principen om att yttrandefriheten gäller även för åsikter som är stötande, chockerande eller oroande.

Ett hypotetiskt fall som undersöker om svenska myndigheters åtgärder för att förhindra spridning av hatpropaganda mot en religiös grupp är förenliga med EKMR.

Yttranden som syftar till att främja hat, våld eller diskriminering mot en viss grupp, till exempel på grund av religion eller sexuell läggning.

Statens ansvar att skydda medborgarnas rättigheter, inklusive rätten till integritet och skydd mot diskriminering.

Ett krav för att begränsa yttrandefriheten, vilket innebär att inskränkningen måste vara nödvändig för att uppnå ett legitimt syfte och vara proportionerlig.