Ekonomins grunder: Marknad, konkurrens och utbud

Ekonomins grunder

• Blandekonomi kombinerar kapitalistisk marknadsekonomi med statliga ingripanden.
• Marknadsekonomi innebär att priser på varor och tjänster bestäms av utbud och efterfrågan på en privatägd marknad.
• Planekonomi innebär att staten bestämmer priser genom priskontroller, och marknaden är kollektivt ägd.

Konkurrens

• Konkurrens driver företag att utveckla bättre och billigare produkter/tjänster.
• God konkurrens kräver:
  • Näringsfrihet
  • Många säljare och köpare (inga monopol/oligopol)
  • Tydliga spelregler från staten.
  • Att staten inte väljer "favoriter".
• Konkurrensen sätts ur spel när företag samarbetar och bestämmer priser, vilket kallas kartell och är olagligt.
• Oligopol innebär att det endast finns få företag i en bransch, som Axfood och Ica.
• Monopol innebär att det endast finns ett företag i en bransch, som Systembolaget.

Utbud och efterfrågan

• Marknadskrafterna påverkar ekonomin.
• Företag påverkar produktion baserat på konsumenters efterfrågan.
• Utbud är mängden av en vara som finns tillgänglig.
• Efterfrågan är hur gärna människor vill ha varan.

Inflation, lån och ränta

• Högre risk med utlåning innebär högre ränta.
• Räntor påverkas av risken i ekonomin.
• Högre räntor leder till färre lån, vilket påverkar ekonomin.
• Att amortera innebär att betala tillbaka ett lån.
• Inflation innebär att prisnivån ökar och pengar förlorar sitt värde.
• Stor efterfrågan och mycket pengar i omlopp leder ofta till prishöjning.
• Ökning i BNP kan leda till inflation, liksom att "trycka" för mycket pengar.
• Breda kostnadsökningar för företag, till exempel dyrare basmaterial, leder till prishöjningar.
• Pris- och lönespiral innebär att ökade priser leder till krav på högre löner, vilket i sin tur leder till högre priser.
• Inflation kan ske om landets valuta sjunker dramatiskt i värde.
• Deflation innebär att priserna sjunker, vilket kan vara farligare än inflation då det kan stoppa konsumtionen.

Skatter och den offentliga sektorn

• Inkomstskatt betalas på lönen och är progressiv.
• Konsumtionsskatt inkluderar moms och punktskatt.
  • Punktskatt är extra skatt på vissa varor som alkohol och cigaretter.
• Sociala avgifter betalas av företag och går till pension och sjukförsäkring.
• Kapitalskatt betalas på inkomster från ägande av pengar eller kapital.
• Offentliga sektorn består av staten, regioner och kommuner.
• Kollektiva tjänster utgör ca 60% av skattepengarna, inkluderar välfärd som skola, sjukvård, vägar, renhållning, polis, brandkår och försvar.
• Fördelning och stöd utgör ca 40% av skattepengarna.

Konjunkturen och stabiliseringspolitik

• Högkonjunktur kännetecknas av låg arbetslöshet, hög efterfrågan, stigande värden på börsen och bostäder, nya företag, stigande löner och hög inflation.
• Slutet på en högkonjunktur kan leda till brist på arbetskraft, stigande löner, hög inflation, bubblor på marknaden och minskad efterfrågan.
• Lågkonjunktur kännetecknas av hög arbetslöshet, låg efterfrågan, sjunkande värden på börsen och bostäder, konkurser och låg inflation.
• Slutet på en lågkonjunktur innebär ökat sparande, minskad oro, ökade investeringar och anställningar, samt en positiv spiral av efterfrågan.

Stabiliseringspolitik

• Staten försöker stabilisera konjunkturcykeln genom att påverka efterfrågan.
• Verktyg för detta är penningpolitik och finanspolitik.
• Finanspolitik innebär att staten omfördelar skattepengar genom sänkta skatter/ökade bidrag eller statliga projekt.
• Penningpolitik innebär att Riksbanken påverkar mängden pengar och räntor.
  • Sänkt styrränta ökar mängden pengar.
• Styrräntan påverkar bankernas räntor, vilket i sin tur påverkar inflationen.

Börsen och valutamarknaden

• Aktier representerar delar av ett företag som handlas fritt.
• Aktieägare får del av vinsten och kan påverka företagets styrning.
• Utbud och efterfrågan styr aktiepriset.
• Aktiepriset är marknadens åsikt om företagets framtida vinster och värde.
• Psykologi kan påverka aktiepriset på kort sikt.
• Börsen speglar den "riktiga" ekonomin men är inte densamma.
• Valuta är värdet av ett lands pengar i förhållande till andra länders pengar.
• Valutans värde påverkas av landets ekonomi och stabilitet.
• En svag valuta kan leda till ökad export.
• Riksbanken kan försvaga valutan genom att sänka styrräntan.

Utlandshandel

• Export innebär att sälja varor till andra länder.
• Import innebär att köpa varor från andra länder.
• Handelsbalans är export minus import och visar om ett land går med vinst i sin handel.
• Om inte, ökar landets skulder.
• BNP-tillväxt påverkas av både handel och inhemsk konsumtion/investeringar.
• Landets skulder kan öka trots att landet blir rikare, så länge skulden minskar i % av BNP.

Frihandel och Protektionism

• Frihandel innebär utrikeshandel utan regler eller tullar.
• Frihandel kan leda till specialisering, ökad konkurrens och ekonomisk utveckling.
• Nackdelar med frihandel inkluderar förödelse för lokala företag, outsourcing och dåliga arbetsförhållanden.
• Protektionism innebär att minska import och uppmuntra produktion inom det egna landet.
• Detta görs ofta genom tullar, importkvoter, subventioner och försvagning av valuta.
• Fördelar med protektionism är att det skyddar jobb och stoppar outsourcing.
• Nackdelar inkluderar försämrad konkurrens, högre priser och potentiell förlust av jobb i andra länder.

Utforska grunderna i ekonomi med fokus på marknadsekonomi, konkurrens och utbud efterfrågan. Lär dig om hur blandekonomi kombinerar kapitalism med statliga ingripanden och hur konkurrens främjar utveckling och innovation. Förstå hur marknadskrafterna påverkar produktionen och prissättningen.