Ekonomi och Handel Quiz

Produktion

• Produktion är processen att omvandla råvaror och resurser till varor eller tjänster för att tillfredsställa mänskliga behov.
• Det involverar skapandet av något nytt via arbete och olika produktionsfaktorer såsom arbetskraft, kapital och teknik.

Skillnad mellan produktion av varor och tjänster

• Varor: Fysiska produkter som bilar, kläder och livsmedel. Kan produceras, lagras och säljas.
• Tjänster: Produktion utan fysiskt material. Exempel: utbildning, sjukvård, banktjänster; osynliga och icke-lagbara.

Produktionssektorer

• Primär sektor: Råvaruproduktion (jordbruk, fiske, gruvdrift).
• Sekundär sektor: Bearbetning och tillverkning av varor (bilindustrin, textil, bygg).
• Tertiär sektor: Tjänster (handel, utbildning, sjukvård, turism).
• Kvartär sektor: Kunskapsintensiva tjänster (forskning, utveckling, IT-konsulter).

Lokaliseringsfaktorer

• Lokaliseringsfaktorer påverkar var företag etablerar sin produktion eller verksamhet.
• De kan inkludera närhet till marknader, råvaror, arbetskraft, infrastruktur eller miljökrav.

Naturtillgångar och energi som lokaliseringsfaktorer

• Naturtillgångar och energi påverkar företagens placeringar.
• Viktigt för industrier som behöver stora mängder råvaror eller energi. Exempel: gruvdrift nära gruvor, energikrävande industrier (stål) nära energikällor.

Viktiga lokaliseringsfaktorer idag vs. Industriella revolutionen

• Idag: Tillgång till utbildad arbetskraft, teknik och marknader viktigare än råvaror och billig arbetskraft.

Låga lönekostnader som lokaliseringsfaktor

• Kan leda till problem som dålig arbetskraft, låg produktivitet och dåliga arbetsförhållanden, vilket kan skada företagets rykte och effektivitet.

Svenskt näringsliv genom historien

• Mitten av 1800-talet: Agrariskt samhälle, jordbruk dominerade.
• 1900-talet: Industrialisering, fabriksindustri.
• Idag: Tjänstesektorn dominerar, ledande inom teknik, forskning och innovation.

Svenskt jordbruks huvudprodukt

• Spannmål (vete, korn, havre).

Järnmalmens betydelse för Sverige

• Grundläggande råvara för stålproduktion, vilket var centralt för järnväg, maskiner och industrier under industrialiseringen. Sveriges järnmalmsresurser gjorde landet till en ledande producent.

Andra viktiga naturtillgångar

• Skog, vattenkraft och malm (järnmalm) var viktiga naturresurser för Sveriges näringsliv.

Minskad råvaruproduktion och tillverkning i Sverige

• Automation, teknologisk utveckling.
• Expansion av tjänstesektorn.
• Globalisering (outsourcing av industriell produktion).

Globalt näringsliv

• Sammanlänkade företag och marknader över nationsgränserna.
• Stort flöde av varor, tjänster, kapital och information. Globaliseringen påverkar olika länder ekonomiskt.

Låginkomstländer – huvudsaklig försörjning

• Jordbruk och informella sektorer (småskaliga butiker, gatuförsäljning).
• Många beroende av självförsörjning och småskaliga verksamheter.

Marknadsinriktad produktion

• Produkter produceras för att möta marknadens efterfrågan. Företagen anpassar produktionen baserat på efterfrågan och kundbehov.

Skillnader mellan olika inkomstländer

• Låg: Jordbruk, informell sektor.
• Medel: Blandning av industri, jordbruk och tjänster.
• Hög: Tjänstesektor dominerar (IT, finans, forskning), industrier är automatiserade.

Svensk textilindustri – förändring

• Början av 1900-talet: Viktig del i ekonomin, stora fabriker.
• Idag: Minskad produktion pga lägre arbetskraftskostnader i andra länder. Mer fokus på design, forskning och hållbar produktion.

Risker med den informella sektorn

• Osäkra och oreglerade arbetsförhållanden. Brist på socialt skydd, sjukförsäkringar och arbetsrättigheter. Utsatt för utnyttjande och dåliga arbetsförhållanden.

Nationell vs. multinationell företag

• Nationell: Verksam i ett land, inhemsk marknad.
• Multinationell: Verksam i flera länder, internationell närvaro.

Konsumtion som mål för produktion

• Produktion syftar till att tillfredsställa mänskliga behov och önskemål. Konsument efterfrågan är drivkraften i ekonomin.

Ökad konsumtion de senaste 30 åren

• Ökat köpkraft, bättre levnadsstandard, teknologiska framsteg, globalisering och marknadsföring.

Ohållbar konsumtion

• Överkonsumtion av resurser, stora mängder avfall, negativ påverkan på miljö (utsläpp, avskogning, föroreningar).

Huvudsakliga konsumtionsområden i Sverige

• Bostad (hyra/bolån), transport (bilar/kollektiv) och livsmedel.

Förändringar i hushållskonsumtion i Sverige

• Livsmedel: Minskad andel, billigare och mer effektiv produktion.
• Bostad: Ökade kostnader, priser och hyror i storstäder.
• Kläder: Ökad förbrukning, men minskade kostnader per enhet.

Ökad konsumtion av kommunikationsteknik

• Teknologiska framsteg – billig och enkel kommunikation.
• Smartphones & funktioner (internet, sociala medier, spel) ökar användningen.

Utmaningar med livsmedels konsumtion

• Miljö: Utsläpp, resurser (vatten).
• Hälsa: Bearbetad mat & fetma/hjärtproblem.
• Resursfördelning: Global ojämlikhet (hunger vs överkonsumtion).

Transporter & industrialisering

• Massproduktion.
• Urbanisering (livsmedel & varor).

Järnvägsnät – tidpunkt

• Mitten av 1800-talet.

Transportens betydelse

• Ekonomiskt: Handel & företagsfunktioner.
• Socialt: Resande, arbete & kommunikation.
• Miljömässigt: Transportval påverkar utsläpp.

Transportmedel

• Exempel: Vägfordon, tåg, båtar, flyg.

Faktorer som påverkar transportval

• Kostnad.
• Tid.
• Miljö.
• Tillgänglighet.

Globalisering

• Ökad sammanlänkning världen över via handel, transport och kommunikation.

Transportmedel för varor

• Lastbil (kort, flexibel).
• Tåg (långt, stora volymer).
• Båt (långt, stora mängder).
• Flyg (snabbt, dyrt, tidskänsligt).

Transportleder

• Vägar, järnvägar, sjövägar, luftvägar.

Sjöfart

• Transport med fartyg eller båtar.
• Fördelar: Billig för stora volymer.
• Nackdelar: Långsam.

Hamnar

• Centrala för varuhandel; strategiska positioner, god infrastruktur.

Varutrafik inom Sverige

• Huvudsakligen lastbil.

Järnvägsgods

• Tunga och voluminösa varor (byggmaterial, kol).

Flygfrakt

• Snabba transporter av dyra/tidskänsliga varor.

Transporters utsläpp i Sverige

• Cirka 30% av växthusgaserna.

Minskade utsläpp från vägtrafik

• Elbilar, bränsleeffektivitet, kollektivtrafik.

Svenskarnas flygresande

• Kraftig ökning sedan 1990-talet tack vare billigare biljetter och globalisering.

Transporter som barriärer

• Separator, isolerar samhällen och natur.
• Följder: biologisk mångfald, områdesisolering.

Transporter & folkhälsa

• Luftföroreningar & buller ger hälsa problem som astma, hjärtproblem och dålig sömn.

Framtida transportökningar

• Ökad global handel, befolkningstillväxt och konsumtionsmönster.

Digitaliseringens påverkan på transporter

• Autonoma fordon (självkörande), effektivare ruttar, realtidsinformation.

Byteshandel, export, import, handelsbalans

• Byteshandel: Byta varor mot varor.
• Export: Varor/tjänster sålda till andra länder.
• Import: Varor/tjänster köpta från andra länder.
• Handelsbalans: Skillnad mellan export och import.

Arbetskraft & kapital som faktorer

• Arbetskraftskvalitet och investeringar påverkar specialisering.
• Utbildad arbetskraft - teknik och innovation.
• Kapital - investering i industri.

Handel & ekonomisk utveckling

• Länder kan specialisera sig, nya marknader, ökad produktivitet och tillväxt.

Sverige vs. andra länder – handelsbetingelser

• Sverige: Mindre inhemsk marknad, mer beroende av export.
• Tyskland: Större marknad, mer självförsörjande.

Birka – handelsstad

• Strategiskt läge för handel mellan öst och väst.

Hansan

• Handelsförbund av nordeuropeiska städer.

Förändringar i svensk import/export efter industrialiseringen

• Ökad industriexport (maskiner, elektronik).
• Ökad import av färdiga produkter och teknologi.

Handelsöverskott

• Exporterar mer än importerar.

Minskningar i produktionen – faktorer

• Minskningar i export påverkar efterfrågan och produktion negativt.

Sveriges viktigaste handelspartner

• Tyskland.

Sveriges export – orsaker

• Rik naturresurser, effektiv skogsbruk och stålindustri.

Export från svenska skogar

• Papper, trävaror och massa.

Import av samma varor som exporteras

• Möta inhemsk efterfrågan på olika kvaliteter, komplettera produktionen.

Exempel på svenska exporterade tjänster

• Teknik-, konsult-, IT-tjänster och utbildning.

Största exportlandet i världen

• Kina.

Mest handlade varor i världen

• Maskiner, elektronik och bränslen.

Handelsmönster mellan rika och utvecklingsländer

• Rika länder: Teknologi och industri.
• Utvecklingsländer: Råvaror och jordbruksprodukter.

Risker med global handel

• Politiska förändringar, valutakurser, naturkatastrofer.
• Ojämn fördelning, beroende, global ekonomi.

Kolonialism

• Ett lands erövring och styre av ett annat för resursutnyttjande och handelskontroll.

Varor som kolonialmakterna utnyttjade

• Socker, guld, silke, kryddor, bomull.

Koloniala erövringar – tidsperioder

• Nordamerika/Sydamerika: 1500-1700-talen.
• Asien: 1600-1900-talen.
• Afrika: 1800-talet (efter Berlin-konferensen).

Ensidig handel i kolonier

• Kolonier anpassade för att exportera råvaror. De hade inte industri och var beroende av kolonial makten.

Handelspartners – före detta kolonier

• Ekonomiska band, språk och sociala kopplingar.

Land grabbing

• Rika länder tar över mark i fattiga länder för råvaror eller produktion.

Nykolonialism

• Liknar gamla koloniala metoder: utnyttjande av fattigare länder.

Handelsavtal

• Överenskommelser mellan länder om handelsvillkor.

Handelshinder

• Tullar, importkvoter, licenser, inhemska stödsystem (subventioner).

Handelskrig

• Länder ökar tullar eller sätter upp handelsbarriärer för att påverka andra länder ekonomiskt.

Frihandel

• Handelsbarriärer avskaffas, friare flöde av varor och tjänster mellan länder.

Handelsblock/samarbete

• Samarbete kring handel (EU, NAFTA).

Norge & EU-handel

• Norge har nära handelsrelationer med EU via EES-avtalet.

Frihandel – fördelar/nackdelar

• För: Global tillväxt, billigare varor, effektiv marknad.
• Mot: Inhemsk konkurrens, ojämn vinstfördelning, sektorsskador.