Deduktion och Induktion i Forskning

Deduktion och Induktion

• Deduktion: Rör sig från det allmänna till det enskilda. Börjar med en teori och testar den mot empiri (observationer) för att falsifiera den.
• Induktion: Rör sig från det enskilda till det allmänna. Observationer av enskilda företeelser ger bredare slutsatser, som sedan kan användas för att formulera en teori. Strävar efter att verifiera teorier.

Kvantitativa och Kvalitativa Intervjuer

• Kvantitativa intervjuer: Inriktade på insamling av fakta, med fokus på "vad", "hur många", "vilken" och "när".
• Kvalitativa intervjuer: Fördjupade samtal där personer delar med sig av sina åsikter och erfarenheter. Vanligtvis med ett mindre antal deltagare. Kan vara strukturerade, ostrukturerade eller semistrukturerade.

Jämförelse mellan Kvantitativ och Kvalitativ Forskning

• Kvantitativ:
  • Använder siffror
  • Forskarens perspektiv är centralt
  • Fokuserar på distans till objektet
  • Syftar till teoriprövning
  • Använder statistik
  • Strukturerad metod
  • Generaliserar resultaten
  • Strävar efter hårda, reliabla data
  • Makroinriktning
  • Analyserar beteende
  • Använder ofta konstlade miljöer
• Kvalitativ:
  • Använder ord
  • Deltagarens perspektiv är centralt
  • Fokuserar på närhet till objektet
  • Syftar till teorigenerering
  • Processinriktad metod
  • Ostrukturerad metod
  • Kontextuell förståelse
  • Rika och fylliga data
  • Mikroinriktning
  • Undersöker mening
  • Använder ofta naturliga miljöer

Viktiga Begrepp

• Nominalvariabel: Kategorier som inte kan rangordnas.
• Oberoende variabel: Påverkar den beroende variabeln, ofta representerar en kvantitet som förändras aktivt i ett experiment.
• Beroende variabel: Påverkas av den oberoende variabeln, värdet varierar beroende på hur den oberoende variabeln manipuleras.
• Kausalitet: Orsak-verkansamband, en orsak leder till en verkan.
• Fokusgrupp: Gruppintervju med fokus på samspelet inom gruppen och konstruktionen av gemensamma betydelser.

Deduktiv Slutledning (Kvantitativ)

• Utgår från grundläggande påståenden, t.ex. etablerade teorier, allmänna principer eller naturlagar.
• Drar logiska slutsatser med sanna premisser och korrekt argumentationsstruktur.
• Exempel: Premiss 1: Alla studenter är lata. Premiss 2: Peter är student. Slutsats: Peter är lat.
• Teori är utgångspunkten, forskaren testar teorin mot empiriska data.
• Fördel: Logiskt konsekvent, hög grad av säkerhet om premisserna är sanna.
• Nackdel: Slutsatsen faller om någon premiss är felaktig.

Induktiv Slutledning (Kvalitativ)

• Bygger på observationer och empiriska data för att formulera en teori.
• Generaliserar specifika fall till allmänna principer.
• Exempel: Observationen att föremål faller till marken leder till teorin om gravitation.
• Nackdel: Ger aldrig absolut säkerhet, det kan finnas undantag eller okända faktorer.

Viktiga Begrepp relaterade till Studien och Analys

• Teori: En ideal uppsättning som syftar till att förklara och förutsäga fenomen inom specifika områden.
• Tillförlitlighet: Omfattar trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera resultaten.
  • Trovärdighet: Hur troliga eller sannolika resultaten är.
  • Överförbarhet: Om resultaten kan generaliseras till andra kontexter.
  • Pålitlighet: Om resultaten blir desamma vid omprövning.
• Ontologisk autenticitet: Om studien hjälpt deltagarna att förstå sin sociala situation och miljö bättre.
• Katalytisk autenticitet: Om studien hjälpt deltagarna att förändra sin egen situation.
• Pedagogisk autenticitet: Om studien bidragit till kunskap för deltagarna om sin egen och andras livssituation.
• Respondentvalidering: Forskarna presenterar sina resultat för deltagarna för att bekräfta att de är korrekt beskrivna.
• Falsifikationsprincipen (Karl Popper): Hypoteser kan aldrig verifieras, en god teori ska istället vara falsifierbar.

Urvalsmetoder

• Kvanturval:
  • Systematiskt urval: Varje nth enhet väljs.
  • Stratifierat slumpmässigt urval: Skiktning av populationen (t.ex. kön, ålder) för att säkerställa representation.
  • Klusterurval: Baserat på strata men tar hänsyn till grupper inom strata (t.ex. kommuner).
  • Obundet slumpmässigt urval: Alla individer har samma chans att väljas.
  • Bekvämlighetsurval: De som finns tillgängliga används.
• Kvaliurval:
  • Snöbollsurval: Forskaren rekryterar nya respondenter genom redan tillgängliga respondenter.

Andra Viktiga Begrepp

• Praxis: Handlande och interaktion mellan människor.
• Ontologi: Läran om vad som existerar och vad det betyder att någonting existerar.
• Epistemologi: Läran om vad som kan vetas och hur man kan nå kunskap.
• Orsaksförklaringar: Förklara sambandet mellan orsak och verkan.
• Ändamålsförklaringar: Förklara handlingar utifrån motiv och syfte.
• Empirism: Kunskap grundad på observationer och experiment.
• Förväntningshorisont: Tidigare erfarenheter och fördomar som påverkar observationer.
• Rationalism: Använda logik och förnuft för att bedöma observationer.
• Paradigm: Den teoretiska ramen inom en viss forskningsgren.
• Socialkonstruktivism: Begrepp är socialt konstrurerat.
• Validitet: Om undersökningen ger rätt svar.
• Reliabilitet: Om undersökningen ger samma resultat vid upprepning.
• Parametriska variabler: Intervall och kvot-variabler.
• Icke-parametriska variabler: Nominal, ordinal och dikotom variabler.
• Etnografi: Studera och beskriva kulturer genom observationer och intervjuer.
• Konstruktivism: All kunskap är socialt konstrurerad.
• Fenomenologi: Fokus på subjektiva upplevelser.
• Verifikationsprincipen: Skilja mellan meningsfulla och meningslösa påståenden.

Hermeneutik

• Existensiell inriktning: Fokus på författaren, empati och inlevelse.
• Misstankens hermeneutik: Kritisk mot forskarens roll, undersöka ord och fraser som återkommer.
• Allmän tolkningslära: Fokus på förståelse av texter och budskap.