SBF 504-1 8-Bilaga G lättare

Startanordningar för brandpumpar

• Både automatiska och manuella startanordningar är nödvändiga, oberoende av varandra.
• Startmotor och batterier kan vara gemensamma.
• Motorstart initieras via startpressostater (automatiskt) och tryckknapp på startautomatikskåpet (manuellt).
• Motorn ska endast kunna stoppas manuellt.
• Övervakningsutrustningen får inte stoppa pumpen automatiskt.
• Startanordningarnas drivspänning ska vara minst 12 V.

Automatisk startanordning

• Utrustningen måste klara minst 6 startförsök i rad, 5–10 sekunder vardera, med högst 10 sekunders paus.
• Systemet ska automatiskt återgå till startberett läge, oberoende av nätbortfall.
• Systemet ska växla mellan batterier efter varje startförsök.
• Drivspänningen ska tas från båda batterierna samtidigt, med en anordning som förhindrar att batterierna påverkar varandra negativt.

Manuellt nödstartsystem

• Ett manuellt system, oberoende av det automatiska, bör finnas.
• En anordning ska finnas som förhindrar att batterierna påverkar varandra negativt.

Provning av manuellt startsystem

• Det ska finnas en provknapp och en indikeringslampa för periodisk provning utan att påverka nödstartreglaget.
• Automatikskåpet ska vara märkt med texten "Om lampan lyser, använd manuellt startreglage" intill kontrollampan.
• Provknappen används efter automatisk motorstart och stopp, eller efter 6 misslyckade startförsök.
• Vid start med provknappen ska kretsen inaktiveras, lampan slockna och automatisk start förbli aktiv.

Startmotor

• Den elektriska startmotorn ska ha axiellt skjutbart kuggdrev.
• Systemet får inte ge full effekt förrän kuggdrevet är i driftläge.
• Startmotorn ska automatiskt återgå till viloläge när dieselmotorn startat.
• Det ska finnas en anordning som förhindrar att startdrevet förskjuts till startläge när motorn är i drift.
• Startmotorn ska upphöra och återgå till viloläge om drevet inte ingriper med svänghjulet, därefter följer fem nya startförsök.
• Kuggdrevet ska dras ur efter startsignal från en varvtalsgivare, ej tryckgivare.
• Varvtalsgivaren ska vara direktkopplad eller ansluten via en mekanisk växlingsanordning, inte via flexibel koppling eller rem.

Startbatterier

• Två separata batterikällor krävs, ej för annat ändamål.
• Batterierna ska vara öppna nickel-kadmium (SS-EN 60623) eller bly-syra (SS-EN 50342-1 och SS-EN 50342-2).
• Elektrolyten för bly-syra-batterierna ska överensstämma med SS-EN 50342-1 och SS-EN 50342-2.
• Batterierna ska väljas, användas, laddas och underhållas enligt standard och leverantörsanvisningar.
• Syraviktsmätare ska medlevereras.

Batteriladdare

• Varje batteri ska ha en separat automatisk batteriladdare enligt batteritillverkarens specifikationer.
• Laddarna ska kunna kopplas ur separat.
• Laddspänning för bly-syra bör vara 2,25 +/- 0,05 V per cell, anpassat efter lokala förhållanden.
• Snabbladdningsfunktion bör finnas (max 2,7 V per cell).
• Laddningsström ska vara 3,5-7,5 % av batteriets kapacitet under 10 timmar.
• Laddström för nickel-kadmium bör vara 1,445 +/- 0,025 V per cell, anpassat efter lokala förhållanden.
• Snabbladdningsfunktion bör finnas (max 1,75 V per cell).
• Laddningsström ska vara 25-167 % av batteriets kapacitet under 5 timmar.

Placering av batterier och laddare

• Batterier ska monteras på avsedda stativ.
• Laddare får placeras intill batterierna.
• Platsen ska vara lättillgänglig och skyddad från olja, bränsle, ånga, kylvatten och vibrationer.
• Batterierna ska placeras nära startmotorn för att minimera spänningsfall.

Drift- och övervakningslarm

• Följande ska övervakas i pumpcentralen och på bemannad plats:
  • Manövrering av strömbrytare som kan hindra pumpstart.
  • Misslyckat startförsök (efter 6 försök).
  • Pump i drift.
  • Fel på startautomatikutrustning.
• Indikationslampor ska vara tydligt märkta.

Verktyg och reservdelar

• Standardsats med verktyg (enligt motor- och pumpleverantör) ska finnas.
• Följande reservdelar ska finnas:
  • Två omgångar bränslefilter med packningar.
  • Två omgångar smörjoljefilter med packningar.
  • Två omgångar kilremmar (om tillämpligt).
  • En omgång slangar och packningar.
  • Två spridarmunstycken.

Motorprovning och provkörning

• Leverantörens egenkontroll och dokumentation krävs.
• Varje komplett motor och pumpaggregat ska provköras i minst 1,5 timme vid dimensionerande flöde.
• Följande ska protokollföras:
  • Varvtal vid dämda punkten och dimensionerande flöde.
  • Tryck vid dämda punkten och dimensionerande flöde.
  • Sughöjd vid pumpinloppet.
  • Omgivningstemperatur.
  • Kylvätsketemperaturstegring efter 1,5 timmar.
  • Kylvattenflöde.
  • Smörjoljetemperaturstegring vid slutet av provkörningen.
  • Temperatur före och efter provkörning (värmeväxlare).
• Provkörningen kan göras före eller efter installation, utan avbrott.

Slutlig provning efter installation

• Startsystemet ska provas med stoppad bränsletillförsel under sex startförsök (minst 15 sekunder vardera, 10-15 sekunders paus).
• Larm ska ges efter sex misslyckade försök.
• Därefter ska bränsletillförseln återaktiveras och motorn startas med manuella startprovknappen.

Ritningar

• Arbetsritningar som visar detaljerad dragning och dimensionering av stigarledningssystemet ska vara klara innan installation påbörjas.
• Berörd räddningstjänst ska ges möjlighet till yttrande.

Ritningsinnehåll

• Ritningar ska ha lämplig skala och innehålla:
  • Verksamheter inom byggnaden.
  • Fastighetsbeteckning och gatuadress.
  • Norrpil.
  • Namn och adress på projektör.
  • Dimension på allmänna vattenledningen i gatan.
  • Information om vattenförsörjning (plats och höjd för tryckmätning, kapacitetsprov, avlästa värden, datum och tid, namn på person som genomfört provningen).
  • Rörtyp och rördimensioner.
  • Typ och placering av ventiler, flödesvakter, dräneringar och anslutningar.
  • Typ och placering av larmdon och larmgivare.
  • Storlek och placering av stigarledning, uttagsarmaturer och skåp.
  • Nod- eller referenspunkter för beräkningar.
  • Typ, placering och inställning för tryckreducerande ventiler.
  • Storlek och placering för eventuell intagsarmatur.
  • Skala och skalstock.
  • Våningshöjder och höjddiagram.
  • Föreskrivet tryck vid uttagsarmatur.
  • Placering av uttagsarmaturer som används i beräkningarna.
  • Stigarledningssystemets behov (flöde och tryck) vid eventuell intagsarmatur.
• Ritningarna ska visa placering, arrangemang och annan relevant information.
• Specifikationerna ska omfatta materialegenskaper och beskriva systemkomponenter.

Hydrauliska beräkningar

• Stigarledningssystemets rördimensioner ska fastställas med hydrauliska beräkningar.
• En komplett uppsättning beräkningar ska lämnas med arbetsritningarna.
• Beräkningarna ska redovisas genom ett sammanfattningsblad och detaljerade beräkningar.

Sammanfattningsblad för hydrauliska beräkningar

• Ska innehålla:
  • Datum för framtagande.
  • Fastighetsbeteckning och adress.
  • Uppgift om projektör och installatör.
  • Dimensionerade uppgifter (antal stigarledningar, flödeskrav, varaktighet och totalt beräknat vattenbehov).

Detaljerade hydrauliska beräkningar

• Ska redovisas på särskilda blanketter eller datautskrifter, inklusive:
  • Datum för beräkningens utförande.
  • Namn och version på använt program.
  • Bladnummer.
  • K-faktor för uttagsarmaturer.
  • Nod- eller referenspunkter för beräkningspunkter.
  • Flöde (liter per minut).
  • Verkliga innerdiametrar för rör.
  • Rörlängder (meter).
  • Antal, typ och ekvivalenta rörlängder för kopplingar och rördelar.
  • Friktionsförlust för rör (bar/m).
  • Sammanlagd friktionsförlust mellan referenspunkter (bar).
  • Höjdskillnad mot referenspunkt (meter).
  • Erforderligt tryck vid varje referenspunkt.

Hydrauliska beräkningsmetoder

• Beräkningarna ska vara de mest krävande och börja vid utloppet för varje armatur, inklusive friktionsförlusten för armatur och anslutande rörledning.
• Tabell 8.3.1.3 ska användas för att bestämma motsvarande rörlängd för kopplingar och anordningar om inte tillverkarens data anger annat.
• Justeringar i tabell 8.3.1.3 ska endast användas om Hazen-Williams C-faktor är 120.
• För andra C-värden ska värdena i tabell 8.3.1.3 multipliceras med faktorerna i tabell 8.3.2.2.
• Tabell 8.3.2.3 indikerar typiska C-faktorer för vanliga rörmaterial.

Formler

• Ledningens friktionsförlust ska fastställas med Hazen-Williams formel: p = 6,05 × 10^5 / C^1.85 × d^4.87 × L × Q^1.85
  • p = tryckförlusten i rör (bar)
  • Q = flödet genom rör (l/min)
  • D = genomsnittlig verklig inre diameter för rör (mm)
  • C = friktionsförlustfaktor för rör
  • L = ekvivalenta rörlängden för rör och rördelar (m)
• Tryckförlust som beror på hastigheten behöver inte beaktas.
• Statisk tryckskillnad beräknas enligt: p = 0,098 h
• Tryckförluster i rördelar och ventiler ska beräknas genom den formel som anges i 8.3.3 och en ekvivalenta rörlängden ska vara:
  • Enligt tillverkarens anvisningar
  • Enligt tabell 8.3.2.3, om a) inte är tillgänglig.

Allmänt - Förvaltning

• Förvaltaren ska utse en anläggningsskötare och ersättare med erforderlig utbildning.
• Kontaktuppgifter till ansvariga ska anslås i pumpcentralen.
• Anläggningsskötarna ska minst ha kompetens enligt Bilaga C.
• Anläggningsskötarna ska ha tillträde till alla delar av byggnaden som erfordras för skötsel.

Plan för skötsel och underhåll

• Stigarledningssystemets effektivitet ska upprätthållas.
• Förvaltaren ska genomföra regelbundna kontroller, upprätta schema för provning, dokumentera åtgärder och föra kontrolljournal.
• Underhåll ska utföras av anläggarfirma enligt SBF 1020 eller annan kompetent firma godkänd av anläggarfirman.
• Efter åtgärd ska systemet återställas i driftläge.
• Förvaltaren bör informera berörda inför provning och om resultatet.

Förebyggande åtgärder vid arbete med systemet

• Särskilda åtgärder ska vidtas när systemet är avstängt (minst motsvarande Bilaga G).

Kontrolljournal

• Alla åtgärder ska dokumenteras i journalen, inklusive:
  • Anläggningsskötare.
  • Kontroll och provningar.
  • Justeringar eller ändringar.
  • Driftstörningar med orsak.
  • Systemets funktion vid användning.
• Förvaltarens program för skötsel och provning.
• Installatören ska överlämna underlag för skötsel och provning.
• Särskild uppmärksamhet ska ges manuell nödstart och veckoprovning.
• Anläggningsskötaren ansvarar för skötsel och provning enligt skötselinstruktioner.

Veckoprovning

• Varje del ska genomföras med max 7 dagars mellanrum
• Följande ska kontrolleras och journalföras:
  • Samtliga manometrar i systemet och på servisledningar.
  • Vattennivåer i vattenkällor (inklusive påfyllningstankar).
  • Avstängningsventilers korrekta läge.
  • Dieselmotor bränsle och smörjoljenivå.
  • Automatisk pumpstart genom tryckfallssimulering.
  • Starttryck.
  • Smörjoljetryck och kylvattencirkulation.
  • Motorn ska vara i drift i minst 20 minuter, eller enligt leverantörens anvisning.
  • Motorn ska därefter stoppas och omedelbart återstartas via manuell startfunktion.
  • Kylvattennivån i primära kylkretsen ska kontrolleras.
  • Smörjoljetryck (då mätare finns), motortemperatur och kylvattenflöde ska kontrolleras under hela provningen.
  • Oljeslangar ska kontrolleras och en allmän kontroll av eventuellt läckage av bränsle, kylvätska och avgaser ska genomföras.
  • Uppvärmning som förhindrar frysning ska kontrolleras.
  • Tryckreduceringsventil: Kontroll av tryck nedströms/uppströms tryckreduceringsventil som betjänar hela systemet eller hel zon.

Månadskontroll

• Elektrolytnivån och densiteten för samtliga battericeller (inklusive startbatterier för dieselmotor och batterier för övervakningspanel) ska kontrolleras.
• Vid låg densitet, kontrollera laddaren, byt batterier vid behov.
• Utöver angivna åtgärder ska leverantörsanvisningar följas.
• Ett protokoll över genomförd service och provning ska överlämnas som ska ange vidtagna eller erforderliga åtgärder och eventuella yttre faktorer, till exempel väderförhållande.

Kvartalsprovning

• Följande kontroller och provningar ska genomföras med högst 13 veckors mellanrum.
  • Kontroll av samtliga tryckreduceringsventiler.
  • Vattenkällor: Pumpar ska startas automatiskt, tryck vid erforderligt flöde ska vara tillräckligt.
  • Reservkraft från dieselaggregat.
  • Avstängningsventiler: Manövrering för funktionskontroll (samtliga vattenkällor, larmventiler, zoner och systemuppdelande ventiler).
  • Flödeslarm (flödesvakt och/eller larmpressostat).

Halvårsprovning

• Larmöverföring och elektriska installationen ska provas.

Årlig provning

• Fullflödesprov uttagsarmatur utförs på de högst belägna uttagsarmaturerna i varje tryckzon med slang och strålrör.
  • Manuell start av pump är inte tillåten, automatisk tryckfallsstart ska användas.
• Varje pump för vattenkälla ska provas med full belastning -> erforderligt tryck och flöde enligt anläggningens kapacitetsuppgifter.
• Vid kommunal ringmatad ledning kan flödesprov från respektive håll provas vart tredje år.
• Systemet för misslyckat startförsök ska provas och motorn återstartas omedelbart efter provet via manuell startfunktion.
• Påfyllningsventiler för bassänger ska provas med avseende på dessas funktion.
• Sedimenteringskammare och silar: Silar på pumpars sugledning och sedimenteringskammare och deras perforeringsytor ska kontrolleras minst varje år och ska rengöras vid behov.
• Delflödestest görs genom att se till att skyddslocket på slanganslutningen är ordentligt fastsatt och sedan öppna ventilen.

Treårskontroll

• Samtliga avstängningsventiler samt larm- och backventiler ska kontrolleras och ersättas eller renoveras efter behov.

Femårskontroll

• Provning med fullflöde för tryckreduceringsanordning genomförs.

Tioårskontroll

• Bassäng/gravitationstank rengörs och kontrolleras invändigt, ytskikt underhålls.

Tjugofemårskontroll

• Invändig kontroll av rörnät ska ske efter högst 25 år från systemets driftsättning.
• Kontrollen ska planeras så att erforderlig tid avsätts av de berörda parterna och erforderliga åtgärder för upprätthållandet av brandskyddet under driftstoppet kan vidtagas.
• Berörda personer (besiktningsman, anläggningsskötare, fastighetsägare och eventuell servicefirma) ska finnas tillgängliga.
• Den invändiga kontrollen kräver oftast att rörsystemet töms.
• Representativa rör (fördelade över ytan) av de olika förekommande dimensionerna väljs ut.
• Minst en rörsektion av varje förekommande dimension ska demonteras.
• Demonterade rörsektioner numreras och angivande av korresponderande nummer på installationsritningen ska ske så att varje sektion kan identifieras.
• De demonterade rörsektionerna ska sedan kontrolleras invändigt med extra fokus på:
  • Förekomst av ansamlade korrosionsrester, smuts och dylikt bedömas ur funktionssynpunkt för systemet.
  • Bedömning ska även göras av förändringar i fri genomströmningsarea samt eventuell förekomst av mikrobiologiskt påverkad korrosion (MIC).
• Samtliga rörsektioner ska fotograferas.
• Rörsektioner som demonterats ska snarast möjligt ersättas, antingen genom återmontering efter att ha bedömts funktionsdugliga eller genom att ersättas med nya.
• Efter avslutat återmontage ska systemet provtryckas och driftsättas.
• Efter kontrollen ska den underhållsansvarige bedöma om ytterligare delar av rörnätet behöver kontrolleras eller åtgärdas.
• Resultaten av kontrollen ska dokumenteras i en rapport och bifogas besiktningsintyget.
• Rapporten ska även innehålla rekommendationer om åtgärder och fastställa tidsintervall för fortsatta invändiga kontroller.

Allmänt - Besiktning

• Stigarledningssystemet ska regelbundet besiktigas av en oberoende part (revisionsbesiktning) och protokollföras.
• Revisionsbesiktning ska utföras av besiktningsfirma enligt SBF 1003.

Revisionsbesiktning

• Stigarledningssystemet ska revisionsbesiktigas minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum enligt SBF 141.
• Efter revisionsbesiktningen ska besiktningsmannen snarast, dock senast inom fyra veckor efter besiktningsdagen, utfärda ett besiktningsintyg med omfattning enligt Bilaga B.
• Noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom intervaller som anges i besiktningsintyget.

Allmänt - Nya byggnader

• I alla nya byggnader där stigarledning krävs, eller där stigarledning finns i byggnader som har ändrats, ska överensstämmelsen upprätthållas.
• Samråd med den lokala brandkåren ska ske i ett inledande skede.
• Stigarledningen ska förses med tydligt markerade och lättåtkomliga intagsarmaturer på byggnadens utsida enligt 6.4 och 6.5.
• Ledningsstorlekar, slangventiler, slangar, vattenförsörjning och andra detaljer ska vid nybyggnation vara enligt detta regelverk.
• Stigarledningen ska stödjas säkert och fästas på varje våning.
• Stigarledningen ska ha minst två uttagsarmaturer på minst varannan våning, från och med våning tre.
• Uttagsarmaturer ska hållas stängda hela tiden och skyddas mot mekanisk skada.
• Tillfälliga stigarledningar ska förbli i funktion tills den fasta stigarledningsinstallationen är klar och skyddas mot igenfrysning.
• När en konstruktion når en höjd där trycket från brandkårens pumpar inte längre kan uppfylla föreskrivet flöde och tryck, ska tillfälliga eller permanenta brandpumpar installeras.

Besiktningsintyg – Syfte och Omfattning

• Intygets uppgift är att verifiera installationsintyget samt att informera om de avvikelser från regelverket som påträffats vid besiktningen.
• Besiktningsintyget ska även innehålla övrig information som besiktningsmannen bedömer vara av betydelse för bedömningen av stigarledningssystemets tillförlitlighet och funktion.
• Besiktningsintyget ska utfärdas av besiktningsfirma och vara fullständigt ifyllt.
• Besiktningsintyget ska innehålla uppgift om följande:
  • Ägarens namn, adress och belägenhet, i förekommande fall även för hyresgästen.
  • Adress och kvartersnamn på det skyddade objektet.
  • Verksamhet i det skyddade objektet.
  • Regelverk för installationen.
  • Typ av vattenkälla och dess belägenhet.
  • Typ av pumpar.
  • Datum för kapacitetsprov och erhållet resultat.
  • Erforderligt flöde och tryck från pump.
  • Namn på projektören.
  • Namn på installationsföretag.
  • Referens till installationsintyget.
  • Datum för besiktningen.
  • Underskrift av besiktningsmannen.
  • Övriga uppgifter som underlättar förståelsen för och bedömningen av det installerade systemet.
• Besiktningsintyget ska vara utformat som SBF 184 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.

Grundkrav för Anläggningsskötare

• Anläggningsskötaren ska ha teoretisk och praktisk kunskap om:
  • Stigarledningssystemets funktion och omfattning.
  • Funktion, skötsel och provning av ingående komponenter och system enligt kapitel 10.
  • Drift- och underhållsinstruktioner.
• Anläggningsskötaren ska även ha en viss kännedom om:
  • Allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete.
  • Krav och regelverk för stigarledningssystem.
• Utbildning för kraven ska minst omfatta 7 lektionstimmar om 45 minuter.
• Uppdaterande utbildningar ska genomföras i sådan omfattning att anläggningsskötarens kunskapsnivå upprätthålls minst vart femte år.
• Utbildning för anläggningsskötaren ska genomföras av etablerad utbildningsarrangör.
• Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning anpassad till de komponenter, fabrikat och modeller som ingår i anläggningsskötarens skötsel, lämpligen av installatören eller kompetent servicefirma.
• Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om stigarledningssystemets omfattning, verksamhet i de skyddade lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt brandskydd i lokalerna.

Allmänt - Övervakning av stigarledningssystem

• Syftet är kontinuerlig bevakning av systemets huvudsakliga funktioner och att åstadkomma ett övervakningslarm som ger möjlighet att genomföra erforderliga åtgärder.
• All utrustning som används för övervakning ska uppfylla minst kapslingskrav IP 54 enligt anvisningar i SS-EN 60529.
• Maximalt 15 icke adresserbara övervakningsenheter får anslutas till en gemensam larmindikering.
• Alla larm och larmöverföringsledningar ska vara till fullo övervakade och ett fellarm ska lämnas i händelse av kortslutning eller avbrott.

Funktioner som ska övervakas

• Följande funktioner ska övervakas:
  • Läget på alla avstängningsventiler, vilkas stängning skulle kunna förhindra vattenflöde (inklusive tillopp, huvud, sektionszon och avgränsningsventiler).
  • Vätskenivåer i bassänger och bränsletankar för motorer.
  • Tryck vid vattentillopp.
  • Elektrisk försörjning till motordrivna pumpar eller annan kritisk elektrisk utrustning.
  • Lägsta tillåtna temperatur i pumpcentral/vattenmagasin och hög kylvätsketemperatur.

Larmöverföring

• Larm ska anslutas till en larmtablå i pumpcentralen och ska överföras därifrån till en ständigt bemannad plats.
• Larm ska överföras via en övervakad förbindelse och utformas enligt SS-EN 54-21.

Tillgång till släckvatten

• Beskriver vikten av säker tillgång till släckvatten för rökdykare vid brandinsatser och de krav som ställs på vattenförsörjningen i höga byggnader.

Inomhusbrandposter

• Inomhusbrandposter bör vara utformade enligt SS-EN 671-1 (nominella slangdiametrar 19, 25 eller 33 mm) och underhållas enligt SS-EN 671-3.

Begränsning av konsekvenser

• Underhåll, förändringar och reparationer ska utföras så att tiden och omfattningen av avstängningen minimeras.
• Förvaltaren bör informera kravställare och eventuell larmmottagare, utföra arbeten under normal arbetstid, informera bevakningspersonal och rondera området, inte tillåta heta arbeten, hålla branddörrar stängda och behålla så stor del som möjligt av systemet i drift genom mekanisk avskiljning.

Planerad Urkoppling

• Endast anläggningsägaren ska ge tillstånd till bortkoppling (undantag nödfall).
• Vid gemensamt system ska samtliga hyresgäster/förvaltare informeras.

Oplanerad Urkoppling

• Anvisningarna i 1 ska följas i tillämpliga delar med minsta möjliga dröjsmål och aktuell kravställare bör informeras snarast möjligt.