Biologiska Organisationsnivåer

OK, här är dina detaljerade anteckningar på svenska, sammanfattade från texterna du tillhandahållit:

Biologiska Organisationsnivåer

• Biosfären är den största skalan och omfattar litosfären, hydrosfären och atmosfären, där liv är möjligt.
• Ett ekosystem är ett specifikt område och relationerna mellan djur och natur inom detta område.
• Ett samhälle innefattar alla levande organismer inom ett ekosystem.
• Populationer avser alla individer inom en art.
• En organism är en individuell levande varelse.
• Organ är uppbyggda av olika vävnader som tillsammans fyller en funktion.
• Vävnad är en grupp av celler av samma sort som skapar en specifik vävnad.
• Cellerna är livets minsta beståndsdelar, med egen struktur och funktion.
• Organeller är de olika komponenterna med en funktion i en cell.
• Molekyler är kemiska strukturer som består av minst två atomer.

Vävnad kontra Organ

• Ett organ är uppbyggt av flera olika vävnader som tillsammans fyller en funktion.
• Vävnad är en grupp av samma sorts celler som tillsammans skapar en vävnad, exempelvis muskelvävnad.

Djurcells Organeller och Deras Funktioner

• Cellmembranet skyddar cellen och reglerar ämnestransport.
• Cytoplasman är vätskan där organellerna finns.
• Cellkärnan innehåller DNA och styr cellens funktioner.
• Ribosomerna tillverkar proteiner.
• Endoplasmatiskt retikulum (ER) finns i två varianter:
  • Rough ER har ribosomer och hjälper till med proteinsyntes.
  • Smooth ER producerar lipider och avgiftar cellen.
• Golgiapparaten modifierar, sorterar och transporterar proteiner.
• Mitokondrierna är cellens kraftverk och producerar ATP genom cellandning.
• Lysosomerna bryter ner avfall och främmande ämnen.
• Peroxisomer bryter ner fettsyror och oskadliggör gifter.
• Cytoskelettet ger cellen form och stöd.

Skillnader Mellan Prokaryota och Eukaryota Celler

• Prokaryota celler (bakterier och arkéer) saknar cellkärna och organeller med egna membran samt är generellt mindre än eukaryota celler.
• Eukaryota celler har en cellkärna och organeller som utför specifika funktioner. Eukaryota organismer är ofta mer komplexa och större än prokaryota.
• Prokaryota cellers DNA utgörs av en kromosom och plasmider, medan eukaryota celler har organeller som sköter cellens funktioner.

Biologisk Feedback

• Biologisk feedback är ett svar inom ett system (molekyl, cell, organism eller population) som påverkar systemets fortsatta aktivitet eller produktivitet.
• Feedback används för att upprätthålla homeostas.
• Exempel inkluderar kroppens reaktion på låg utetemperatur genom att skicka information till hjärnan, vilket leder till exempelvis slutna blodkärl och muskelkontraktioner.
• Negativ feedback innebär att en population minskar om mängden resurser minskar i ett ekosystem.

Kontrollerat Experiment och Beroende Variabel

• Ett kontrollerat experiment har en kontrollgrupp och en experimentgrupp.
• Alla variabler hålls konstanta förutom den oberoende variabeln.
• Man undersöker den oberoende variabelns betydelse i relation till det man vill undersöka dvs den beroende variabeln.

Makromolekyler i Celler

• Tre typer av makromolekyler ingår i celler: proteiner, kolhydrater och nukleinsyror (DNA och RNA).

Proteiner

• Monomerer: Aminosyror.
• Funktion: Bygger upp cellens struktur, fungerar som enzymer, transporterar ämnen, deltar i signalering och försvar (t.ex. antikroppar).

Kolhydrater

• Monomerer: Monosackarider (enkla sockerarter, t.ex. glukos).
• Funktion: Energikälla (t.ex. glukos), energilagring (t.ex. stärkelse och glykogen), samt struktur och stöd i celler (t.ex. cellulosa i växter och kitin i insekter).

Nukleinsyror (DNA och RNA)

• Monomerer: Nukleotider (består av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en kvävebas).
• Funktion: Lagrar och överför genetisk information, deltar i proteinsyntesen (RNA) och reglerar cellens funktioner.

Fetter och Deras Funktioner

• Triacylglycerol: Viktig energikälla.
• Fosfolipider: Ingår i cellmembranet.
• Steroider (kolesterol): Komponent av cellmembranet och signalerande molekyler som reser genom kroppen (hormoner).
• Lipider är hydrofoba molekyler som inte löser sig i vatten.
• Fetter består av glycerol och fettsyror och fungerar som energilager.
• Fosfolipider bildar cellmembranets dubbelskikt.
• Steroider är viktiga för cellmembranet och signalering.

Cellmembranets Uppbyggnad

• Membranet är uppbyggt av ett dubbelt lager fosfolipider.
• Fosfolipider har en hydrofob och en hydrofil sida, där den hydrofila sidan är längst ut och den hydrofoba sidan pekar inåt.
• Membranet har proteiner bundna till sig som transporterar ämnen ut och in ur cellen, signalöverföring och celligenkänning.
• Kolesterol stabiliserar membranet och gör det mindre genomträngligt för små vattenlösliga molekyler.
• Kolhydrater är ofta bundna till proteiner (glykoproteiner) eller lipider (glykolipider) på membranets yttre yta och spelar en viktig roll i celligenkänning och kommunikation.

Transport Över Cellmembranet

• Transporten av partiklar och ämnen över cellmembranet sker genom olika mekanismer beroende på deras egenskaper som storlek, laddning och löslighet.

Passiv Transport

• Diffusion: Små, opolära molekyler (t.ex. syre och koldioxid) kan diffundera direkt genom fosfolipidlagret utan behov av energi, från hög till låg koncentration.
• Osmos: Vattenmolekyler rör sig genom ett semipermeabelt membran från en region med låg koncentration av lösta ämnen till en region med hög koncentration av lösta ämnen, genom vattenkanaler (aquaporiner).
• Faciliterad diffusion: Polära eller laddade molekyler (t.ex. glukos och joner) transporteras över membranet med hjälp av transportproteiner (kanaler eller bärarproteiner) utan att kräva energi.

Aktiv Transport

• Primär aktiv transport: Kräver energi i form av ATP för att transportera molekyler mot deras koncentrationsgradient, t.ex. natrium-kaliumpumpen.
• Sekundär aktiv transport: Använder energin från en jongradient som skapats av primär aktiv transport för att driva transporten av andra molekyler, t.ex. natrium-glukos-kotransportören.

Vesikulär Transport

• Endocytos: Cellen tar in stora partiklar eller vätskedroppar genom att omsluta dem i en vesikel (inklusive fagocytos för fasta partiklar och pinocytos för vätskor).
• Exocytos: Cellen utsöndrar material genom att vesiklar smälter samman med cellmembranet och släpper ut sitt innehåll utanför cellen.

Fettlöslighet och Vattenlöslighet

• Fettlösliga molekyler kan lätt passera genom fosfolipidlagret eftersom de är hydrofoba, t.ex. steroidhormoner och vissa vitaminer.
• Vattenlösliga molekyler har svårare att passera genom fosfolipidlagret på egen hand och kräver ofta transportproteiner eller kanaler, t.ex. joner, glukos och aminosyror.

Diffusion och Osmos

• Diffusion är passiv transport där molekyler rör sig från hög till låg koncentration utan att cellen behöver energi (ATP). Enkel diffusion innebär att små, hydrofoba molekyler (t.ex. syre, koldioxid) passerar direkt genom cellmembranet. Faciliterad diffusion innebär att större eller laddade molekyler (t.ex. joner, glukos) transporteras genom kanal- eller transportproteiner.
• Osmos är diffusion av vatten över ett semipermeabelt membran, från en lösning med lägre koncentration av lösta ämnen till en med högre koncentration.
  • Hypoton lösning: Cellen tar upp vatten och kan svälla.
  • Hyperton lösning: Cellen förlorar vatten och krymper.
  • Isoton lösning: Ingen nettotransport av vatten – cellen behåller sin form.

Protein- och Peptidbildning

• Proteiner och peptider bildas i ribosomerna genom proteinsyntes, där koden kommer från DNA:t i cellkärnan.
• DNA används som en mall för att skapa mRNA, som innehåller information som ribosomerna behöver för att bygga proteinet.
• Transkription:
  • I cellkärnan används DNA som en mall för att skapa mRNA. RNA-polymeras binder till DNA och syntetiserar en komplementär mRNA-sträng baserad på DNA-sekvensen.
• mRNA-transport:
  • mRNAt transporteras ut ur cellkärnan och in i cytoplasman, där ribosomerna finns.
• Translation:
  • I cytoplasman binder mRNA till en ribosom. Ribosomen läser mRNA-sekvensen i grupper om tre nukleotider, kallade kodon. Varje kodon specificerar en viss aminosyra.
• tRNA (Transfer RNA):
  • molekyler transporterar aminosyror till ribosomen. Varje tRNA har en antikodon som är komplementär till ett mRNA-kodon och en specifik aminosyra.
• Proteinsyntes:
  • Ribosomen sammanfogar aminosyrorna i den ordning som specificeras av mRNA-kodonen, vilket bildar en polypeptidkedja.
  • När kedjan är färdig veckas den till en funktionell proteinstruktur.

Kolets Kretslopp

• Kolets kretslopp beskriver hur kolatomer rör sig genom jordens atmosfär, hydrosfär, biosfär och geosfär.
• Atmosfär: Kol finns i atmosfären främst som koldioxid (CO2).
• Biosfär:
  • Fotosyntes: Växter, alger och vissa bakterier använder koldioxid och solljus för att producera glukos och syre och binder således kol i organiska molekyler.
  • Respiration: Djur och växter andas ut koldioxid som en biprodukt av cellandning.
  • Nedbrytning: Nedbrytare bryter ner döda organismer och frigör koldioxid och metan (CH4).
• Hydrosfär:
  • Löslighet: Koldioxid löser sig i havsvatten och bildar kolsyra (H2CO3), som även kan dissociera till bikarbonat (HCO3-) och karbonatjoner (CO32-).
  • Marina organismer: Havslevande organismer använder karbonatjoner för att bilda kalciumkarbonat (CaCO3) i sina skal och skelett.
• Geosfär:
  • Sedimentering: Kolrika sediment kan omvandlas till fossila bränslen genom tryck och värme.
  • Förbränning: Fossila bränslen bränns, och frigör koldioxid.
• Vulkanism: Vulkaner kan frigöra koldioxid.

Autotrofi och Heterotrofi

• Autotrofer behöver inte konsumera organisk materia för att få energi, t.ex. växter (fototrofer) och vissa bakterier/arkéer (kemotrofer).
• Heterotrofer behöver konsumera organisk materia för att få energi, t.ex. alla djur.

Liv i Syrefria Miljöer

• Vissa prokaryota celler kan leva i syrefria miljöer och utvinna kemisk energi med hjälp av andra ämnen än syre (anaerob andning), dessa organismer kallas anoxygena.
• Anoxygena fototrofa bakterier utvinner energi med hjälp av fotosyntes, men inget syre bildas (de använder vätgas eller svavelväte som elektrongivare).
• Anaeroba bakterier överlever och växer i syrefria miljöer som djupet av våtmarker, tarmarna hos djur och i sediment.
• Metanogena arkéer producerar metan som en biprodukt av sin metabolism och trivs i syrefria miljöer.
• Termoacidofila arkéer kan överleva i extrema miljöer med hög temperatur och lågt pH-värde, och många av dem är också anaeroba.

Växters Syrebehov

• Växter använder syre för cellandning, en process som omvandlar glukos och syre till energi, koldioxid och vatten.

Grupperna i ett Släktträd

• Grupperna ovan som tillhör gruppen eukaryoter är växter, djur och svampar.

Typer av Autotrofi

• De två vanliga huvudtyperna av autotrofi är fototrofi och kemotrofi

Fotosyntesens Reaktioner

• Fotosyntesen består av två reaktioner: ljus- och mörkerreaktionerna.
  • Ljusreaktionerna använder solljus för att alstra energi i form av ATP och NADPH. Sker i tylakoidmembranen i kloroplasterna; ljusenergi absorberas av klorofyll och andra pigment; ATP och NADPH produceras.
  • Mörkerreaktionerna utvinner energin för att omvandla koldioxid till glukos. Sker i stroman i kloroplasterna; koldioxid fixeras och omvandlas till glukos med hjälp av ATP och NADPH från ljurreaktionerna; glukos som växten kan använda för tillväxt.

Kolet i Kolhydrater

• Kolet i de kolhydrater som gröna växter producerar genom fotosyntes kommer från koldioxid i atmosfären.

Fotosyntesens Slutprodukter

• Glukos används av växten som energikälla och byggmaterial för tillväxt och lagring.
• Syre är en biprodukt som frigörs i atmosfären och är nödvändigt för cellandning hos andra organismer.

Primärproduktion

• Primärproduktion är den biologiska process där levande organismer omvandlar oorganiska ämnen till organiska ämnen och utförs främst av gröna växter, alger och bakterier (primärproducenter).

Växters Syreproduktion

• Syret växter producerar kommer från vattnet den tar upp där kloroplasten delar vattnet till syre och väteatomer, och syret är då en restprodukt efter cellandningen.

Klorofyllets Funktion

• Klorofyllets funktion är att absorbera ljusenergi, främst i de blå och röda delarna av ljusspektrumet, och omvandla denna energi till kemisk energi i form av ATP och NADPH.

Koldioxidhalt och Fotosyntes

• Ökande koldioxidhalt i atmosfären kan leda till ökad fotosyntes i växthus för C3-växter om de ej begränsas av näringsbrist eller torka. Ökad koldioxidhalt gör dock att klimatet blir varmare och torrare, vilket spär på fotorespirationen.

Hög Temperatur, Torka och Fotosyntes

• Höga temperaturer och torka påverkar växters fotosyntes negativt. Stomata sluter sig, vilket minskar koldioxidnivåerna inne i bladet och ökar syrenivåerna, och leder till fotorespiration.

Symbios

• Symbios, "samliv" definieras som en biologisk interaktion där två olika organismer lever tillsammans i ett nära förhållande som ofta blandas ihop med mutualism.
• För att växterna skall få tillgång till alla mineralnäringsämnen den behöver lever de i symbios med mikroorganismer.

Homeostas

• Homeostas är upprätthållandet av en inre balans i kroppen, trots yttre förändringar i omgivningen.

Temperaturreglering

• Svettning: När kroppstemperaturen stiger, producerar svettkörtlar svett som avdunstar och kyler ner kroppen.
• Skakningar: När kroppstemperaturen sjunker, börjar musklerna skaka för att generera värme genom ökad muskelaktivitet.

Blodsockerreglering

• Insulin: När blodsockernivån är hög, frisätter bukspottkörteln insulin som hjälper cellerna att ta upp glukos från blodet, vilket sänker blodsockernivån.
• Glukagon: När blodsockernivån är låg, frisätter bukspottkörteln glukagon som stimulerar levern att frisätta lagrad glukos, vilket höjer blodsockernivån.

Viktiga System för Flercelliga Djur

• Cirkulationssystemet: Transporterar blod, näringsämnen, syre och avfallsprodukter genom kroppen.
• Andningssystemet: Ansvarar för gasutbytet, där syre tas upp och koldioxid avges.
• Nervsystemet: Kontrollerar och koordinerar kroppens aktiviteter genom att skicka och ta emot nervsignaler.
• Matsmältningssystemet: Bryter ner mat till näringsämnen som kroppen kan absorbera och använda för energi, tillväxt och reparation.

Endoterma och Ektoterma Djur

• Endoterma djur (varmblodiga) kan producera och behålla sin egen kroppsvärme genom inre metaboliska processer. Exempel: däggdjur och fåglar.
• Ektoterma djur (kallblodiga) är beroende av externa källor för att reglera sin kroppstemperatur. Exempel: reptiler, amfibier och fiskar.

Motströmsprincipen

• När två vätskor eller gaser flödar i motsatta riktningar längs varandra, skapas en gradient som möjliggör ett effektivt utbyte av värme eller ämnen.
• Exempel: Fiskars gälar (syreupptagning) och däggdjurs njurar (koncentration av urin).

Vävnad hos Däggdjur i Kalla Områden

• Brunt fett producerar värme med mitokondrier som innehåller UCP1, vilket omvandlar energin från fettförbränning direkt till värme istället för att lagras som ATP.

Djurs Sätt att Klara Vintern

• Gå i dvala (sänker hjärtfrekvens, andning och temperatur).
• Vintersömn (liknande dvala) med hjälp av brunt fett.
• Frysskydd med antifrys-proteiner.
• Pälsbyte (sommarpäls till vinterpäls).
• Migration (till varmare områden).
• Samarbete i samhällsliknande grupper.

Stenothermal och Eurythermal

• Eurythermal är djur som kan överleva inom ett brett temperaturintervall. Ex brunbjörn kan både leva i vinterkyla och sommarvärme.
• Stenothermal är djur som endast kan överleva inom en speciell miljö ex koraller.

Termoreglerare och Termokonformerare

• Termoreglerare reglerar aktivt kroppstemperaturen genom interna och externa medel.
• Termokonformerare anpassar kroppstemperaturen till omgivningens temperatur och har begränsad förmåga att aktivt reglera den.

Konsekvens per Bredgrad

• Ökad temperatur leder till syrebrist för akvatiska vertebrater, stör migration och reproduktion och förändrar ekosystem.
• Habitatförlust för terrestra vertebrater, beteendeförändringar och påverkan på reproduktionsframgång.

Delar av Matspjälkningssystemet

• Munhålan: Maten sönderdelas och amylas påbörjar nedbrytning av stärkelse.
• Magsäcken: Saltsyra och pepsin påbörjar nedbrytning av proteiner.
• Tolvfingertarmen: Galla och bukspottkörtelns enzymer fortsätter nedbrytningen.
• Tunntarmen: Näringsämnen tas upp i blodet.
• Tjocktarmen: Vatten upptas.
• Analöppningen: Avföring stöts ut.

Skillnader i Tarmsystemet Kopplat till Diet

• Herbivorer: Lång tarmkanal, stor blindtarm och ibland flerkammariga magar.
• Carnivorer: Kortare tarmkanal och stark magsyra.
• Omnivorer: Mellanlång tarmkanal.

Nedbrytning i Tarmen

• Kolhydrater:
  • Amylas i saliven bryter ner stärkelse till mindre sockerarter. Bukspottamylas fortsätter nedbrytningen av stärkelse. Enzymer i tunntarmen bryter ner disackarider till monosackarider, som sedan absorberas i blodet.
• Proteiner:
  • Pepsin i magsäcken bryter ner proteiner till mindre peptider. Trypsin och chymotrypsin från bukspottkörteln fortsätter att bryta ner peptider. Peptidaser i tunntarmen bryter ner små peptider till aminosyror som absorberas i blodet.
• Fetter:
  • Galla emulsifierar fetter. Lipaser bryter ner triglycerider till monoglycerider och fria fettsyror som absorberas genom tunntarmens väggar och transporteras via lymfsystemet till blodet.

Vad är en Gen?

• En gen är en specifik sekvens av DNA (eller RNA i vissa virus) som bär instruktioner för produktion av ett specifikt protein eller RNA.

Kromosomer:

• Är strukturer i cellen i vilken hela eller delar av genomet finns.

Haploid, Diploid och Triploid:

• Haploid: En cell med en enkel uppsättning kromosomer
• Diploid: En cell med dubbel uppsättning kromosomer
• Triploid: En cell med trippel uppsättning kromosomer

Asexuell Förökning:

• En förökning där endast en part varit inblandad. Arvsanlag från bara en. Kloning.

Hur Genetisk Variation Skapas:

• Genom sexuell förökning, där haploida gameter (ägg och spermier) från två organismer slås samman för att bilda en diploid zygot.

Konsekvenserna för Anpassning av Sexuell och Asexuell Fortplantning:

• Sexuell fortplantning är fördelaktigt i en föränderlig miljö då den genetiska variationen är större.
• Asexuell fortplantning är fördelaktigt i en stabil miljö.

Andel Gener från Föräldrar:

• Hälften från varje. Alltså 23 kromosomer från vardera.

Identiska Gener mellan Syskon:

• Helt: 50%, halv: 25%, kusiner: 12,5%.

Inavel och Konsekvenser:

• Inavel innebär sexuell fortplantning mellan närbesläktade organismer som delar liknande gener i stor uppsättning
• Kan leda till recessiva sjukdomar

Genotyp och Fenotyp:

• Genotyp - organismens genetiska uppsättning, de specifika generna i sitt DNA och vad dessa alleler kan ge för uttryck. Exempelvis, kön, ögonfärg, hudfärg.
• Fenotyp - organismens uttryckta egenskaper som påverkas av både arv och miljö, exempelvis, längd, pälsfärg på djur efter säsong osv.

Polygenetiskt Arv:

• Vissa egenskaper påverkas av många gener likt längd

Tysta Mutationer:

• Är förändringar i DNA-sekvensen där en nukleotid byts ut mot en annan, vilket kan skapa ett förändrat kodon, dock påverkas inte aminosyrasekvensen.

Celldifferentiering:

• Under utvecklingen specialiserar sig celler till olika celltyper genom att aktivera vissa gener och stänga av andra.

Genuttryck och Miljöfaktorer:

• Kan mäta en organisms respons på miljöfaktorer genom att visa vilka gener som aktiveras eller inaktiveras.

Ekosystemer för Encelliga Eukaryoter:

• Nedbrytning, primärproduktion och symbios

Kärlväxter och Alger:

• Kärlväxter är närmast släkt med gröna alger

Sporofyt och Gametofyt:

• Sporofyt: Den diploida fasen i livscykeln
• Gametofyt: Den haploida fasen i livscykeln

Apikala Meristem:

• Nya växtorgan ovan jord bildas först i det apikala meristemet i växtskottet.

Mykhorriza

• Mykorrhiza är komplexets mellan en svamps hyfer/mycel och en växts rötter

Blodets Innehåll:

• Blod består av celler som befinner sig i en flytande massa, plasma.

Blodets Funktioner:

• Transporterar syre och koldioxid till kroppens alla delar.

Typer av Blodkroppar:

• Röda blodkroppar , vita blodkroppar och blodplättar.

Blodkärl

• Artärer, kapillärer och vener.

Motströmsprincip:

• Blodet i fiskens gälar flödar i motsatt riktning mot vattnet som passerar

Djurs Härtan

• Fiskar, grodor, ödlor, fåglar och däggdjur.

Andningssystemet hos Däggdjur:

• Omfattar luftrör, bronker, bronkioler och alveoler.

Syre och Koldioxid i Blodet:

• I vilken form syrgas respektive koldioxid transporteras

Fiskar, Fåglar, Grodor, Insekter och Kräftdjur:

• Hur andas de?

Liv på Land och i Vatten:

• Skillnaderna mellan liv på land och i vatten när det gäller tillgång på syre

Grodor:

• Beroende av vatten för sin reproduktion

Sötvattensfiskar:

• Hur de har löst problemen

Saltvattensfiskar:

• Hur löser de problemen?

Ökenlevande Gnagare:

• Hur löser ökenlevande gnagare löst problemet med avsaknad av dricksvatten

Ormar och Tetrapoder

• Varför ormar räknas de till gruppen fyrfotadjur

Blomsters Moderkaka

• Kallas endospermet

Frön och Frukter

• Kräver mycket resurser

Pollinering

• Anpassningar av växter som locka pollinatörer

Vind- och Insektpollinerande Blommor

• skillnaderna

Kväve

• Är en grundläggande komponent i aminosyror

Kvävekretsets Huvuddrag

• Kvävgas och kvävefixerande bakterier.

Skillnader Mellan Konst- och Naturlig Gödning

• Konstgödning är kemiskt framställd och innehåller specifika mängder av näringsämnen som kväve, fosfor och kalium.

Övergödningsproblem orsakade av Kväveläckage

• Att tänka på

Reproduktionskapitlet

• Partenogenes
• Hermafroditism
• Sekventiell hermafroditism

Könskaraktärer samt Könskillnader

• Om vad man bör veta här

horminer

• Hormoners kemiska budbärare

Från Hypofysen

• Hormoner som avges

HHG-axeln

• Om vad man bör veta

Ormars Hör

• Ormars hörsel har ett helt annat ursprung än mammaliahörsel
• Vibrationssinne

Mätning av Hörsel:

• Varför hörseltröskeln mäts uppifrån

HHG- Axeln hos Honor et Hanar

• Vad är skillnaden?