SBF 503:2 Kap 8-10 + Bilagor

Kontroller för överlämnande

• Innan överlämnande ska färdigställandekontroll utföras av anläggarfirma vattendimma (eller vattensprinkler för lågtryckssystem).
• Färdigställandekontrollen ska omfatta samtliga provningsbara moment.
• Anläggarfirman ska i god tid anmäla till anläggningsägaren eller dennes sakkunnige när färdigställandekontroll genomförs, så att kravställaren eller dennes sakkunnige kan närvara.
• Även kravställare, beställare, myndighet eller annan berörd part kan vara nödvändig att informera.

Färdigställandekontroll

• Vid anslutning till allmänt vattenledningsnät ska servisledningen renspolas med minst det dimensionerande flödet.
• Kontrollera att styrningar som dörrar och ventilationssystem fungerar som avsett.
• Torrörsystem ska täthetsprovas med luft till minst 2,5 bar under 24 timmar; åtgärda om tryckförlusten överstiger 0,15 bar.
• Tryckprovning ska utföras i enlighet med AFS 2006:8.

Driftsättning

• Inga specifika krav utöver SS-EN 14972-1.

Intyg och dokumentation

• Efter godkänd färdigställandekontroll ska anläggarfirman överlämna följande dokumentation till anläggningsägaren:
  • Anläggarintyg (enligt Bilaga 503-5), utfärdat av anläggarfirman som genomfört kontrollen.
  • Relationsritningar (enligt 10.2.3), inklusive ritning över vattenförsörjningen.
  • Relationsanpassade hydrauliska beräkningar (enligt 10.2.4 och Bilaga 503-3).
  • Dokumentation över färdigställandekontroll.
  • Relevanta delar av DIOM (Drift- och Underhållsmanual).
  • Sammanfattande systembeskrivning (enligt 10.2.2 a–f).
  • Intyg över tryckprovning av rörsystemet.
  • Dokumentation över kapacitetsprov.
  • Anvisningar för skötsel och underhåll.
  • Datablad över ingående komponenter.
  • Orienteringsritning och serviceritning (enligt Bilaga 503-4).
  • Kontrolljournal.
  • Förteckning och beskrivning över inkopplade larm och styrningar.
• Dokumentation från annan part kan överlämnas direkt till beställaren, förutsatt att installatören får underlag för granskning inför färdigställandekontroll och anläggarintyg.

Leveransbesiktning

• Leveransbesiktning innebär en tredjepartskontroll av systemets riktighet, som utförs av en besiktningsfirma.
• Varje vattendimsystem ska leveransbesiktigas snarast efter utförd färdigställandekontroll.
• Leveransbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.
• Om omfattande avvikelser påverkar systemets funktionsduglighet, ska besiktningen avbrytas tills avvikelserna är åtgärdade.
• Efter besiktningen ska besiktningsmannen utfärda ett besiktningsintyg (enligt Bilaga 503-6) och noterade avvikelser ska åtgärdas snarast, dock senast inom angivna intervaller.

Plan för skötsel och underhåll

• Minimikrav på skötsel och underhåll ska följas enligt senaste utgåvan av SBF 503.
• Vattendimsystemets effektivitet ska alltid upprätthållas.
• Vecko-, månads-, kvartals- och halvårskontroller ska genomföras av utbildade anläggningsskötare.
• Underhåll ska genomföras av servicefirma.
• Skötsel och underhåll ska dokumenteras i en tillgänglig kontrolljournal.
• Efter kontroll, provning, skötsel eller underhåll ska systemet återställas i drifttillstånd.
• Användaren bör informera berörda parter inför och efter provning, samt informera dem om resultatet.
• Planen för periodiskt underhåll bör omfatta 30 år.

Anläggningsskötare

• Användaren ska utse två anläggningsskötare för att säkerställa systemets funktionsduglighet.
• Namn, adress och telefonnummer till anläggningsskötarna ska anslås tydligt i sprinklercentralen.
• Anläggningsskötarna ska ha erforderlig utbildning (minst motsvarande kraven i Bilaga 503-7) och tid för uppdraget.
• Anläggningsskötare ska ha tillträde till samtliga skyddade lokaler vid besiktning, skötsel och underhåll.

Servicefirma

• Underhåll ska utföras av anläggarfirma vattendimma (eller vattensprinkler för lågtryckssystem).
• Annan servicefirma kan utföra underhåll om den godkänts av anläggarfirma eller kravställare.
• Ett daterat protokoll över service och provning ska överlämnas till användaren, inklusive åtgärder, behov och eventuella yttre faktorer.

Kontroll av munstycken

• Munstycken ska provas och bedömas av laboratorium avseende:
  • funktionsduglighet
  • k-faktor
  • aktiveringstemperatur
  • värmekänslighet
  • hinder för spridningsbild
  • påverkan av utlösningsventil på spridningsbild ("lodgement").
• För öppna munstycken provas endast relevanta punkter.
• Provningen ska göras av ett laboratorium som accepteras av kravställaren.
• Omfattningen av provuttaget preciseras i Tabell 9.2.8.3, beroende på totala antalet installerade munstycken.
• Demonterade munstycken ska ersättas med identiska eller likvärdiga.

Invändig kontroll av rörsystem

• Kontrollen ska planeras med tillräcklig tid och åtgärder för att upprätthålla brandskyddet under driftstoppet.
• Nödvändiga förberedelser ska göras i god tid.
• Rörsystemen ska genomspolas och tryckprovas med vatten till arbetstryck, samt kontrolleras invändigt och utvändigt.
• Representativa rör av olika dimensioner ska väljas ut och minst en rörsektion av varje dimension demonteras.
• Minst ett grenrör per 50 munstycken ska ingå bland de demonterade rören.
• Detta ska upprepas för samtliga sektioner som uppnått aktuell ålder.
• Alternativa icke-förstörande metoder kan användas om de bedöms likvärdiga och accepteras av kravställaren, för att bedöma godstjocklek, korrosion, avlagringar med mera.
• Demonterade rörsektioner numreras och markeras på installationsritningen.
• Rörsektionerna kontrolleras invändigt, särskilt med avseende på korrosionsrester, smuts och förändringar i genomströmningsarea.
• Samtliga rörsektioner ska fotograferas.
• Rörsektioner ersätts snarast, antingen genom återmontering eller med nya.
• Den underhållsansvarige bedömer om ytterligare delar av rörnätet behöver åtgärdas.
• Resultaten dokumenteras i en rapport med rekommendationer om åtgärder och tidsintervall för framtida kontroller. Rapporten bör bifogas besiktningsintyget.
• Efter återmontage ska systemet tryckprovas och driftsättas.

Tredjepartskontroll

• Revisionsbesiktning innebär tredjepartskontroll av systemets riktighet, utförd av besiktningsfirma.
• Vattendimsystemet ska revisionsbesiktigas regelbundet, minst en gång per kalenderår med högst 15 månaders mellanrum.
• Revisionsbesiktningen ska minst omfatta anvisningarna enligt SBF 141.
• Resultatet dokumenteras i ett besiktningsintyg (enligt Bilaga 503-6) varpå noterade avvikelser ska åtgärdas snarast.

Allmänt (Projekteringsdokumentation)

• Informationen ska inkludera en sammanfattande beskrivning, fullständiga arbetsritningar och detaljuppgifter om vattenförsörjningen.

Sammanfattande beskrivning

• Projektets namn och referensnummer.
• Referensnummer, utgåvenummer, datum och namn på samtliga ritningar och andra dokument
• Typ(er) av system och nominell diameter för varje sektionsventil.
• Sektionsbeteckning för varje larmventil.
• Antal vattendimsprinkler/munstycken inom varje sektion.
• Förteckning över lämpliga komponenter med leverantörens benämning och modellbeteckning.
• Om så krävs av kravställare, ska det även finnas ett flödesschema med förteckning över alla komponenter som används i systemet, var och en identifierbar med leverantörens namn, modell, diameter, totalt antal och referensnummer.
• Intygande om att installationen projekterats och kommer att utföras enligt regelverket, alternativt detaljerad beskrivning av avvikelser.

Ritningar (Installationsritningar)

• Norrpil.
• Systemets riskklassificering, inklusive godskategori och dimensionerande lagringshöjd.
• Brandklass på väggar och bjälklag.
• Sektionsritningar för varje våningsplan med avstånd mellan munstycken, tak och byggnadsdetaljer.
• Placering och storlek på dolda utrymmen.
• Uppgifter om kabelstråk, rörstråk, byggnadsställningar och annan utrustning som kan påverka spridningsbilden.
• Typ av vattendimsprinkler och deras nominella aktiveringstemperatur.
• Placering och typ av sektionsventiler.
• Placering av flödesvakter och/eller vatten- och lufttryckspressostat.
• Placering och storlek på avstängningsventiler, backventiler och avtappningsventiler.
• Typ av flexibla slangar, längd och antal böjar.
• Lutningen på rörsystemet.
• Tabell som redovisar antalet munstycken samt deras täckningsytor.
• Placering av alla provventiler.
• Placering av brandlarmcentral respektive driftlarmtablå.
• Symbolförteckning.

Hydraulisk beräkning

• Namn och version på beräkningsprogram.
• Datum för beräkningen.
• Pumpens dimensionerande kapacitet i tryck och flöde.
• För samtliga verkningsytor
  • Verkningsytans storlek enligt riskklass.
  • Antal munstycken inom verkningsytan.
  • Täckningsyta för respektive munstycke.
  • Detaljerade arbetsritningar som visar nod- eller referensnummer och markerat beräkningsområde.
• För varje beräknad sprinkler:
  • k-faktor
  • Erforderligt flöde i munstycke.
  • Erforderligt tryck i munstycke.
• För varje hydrauliskt intressant rörsektion:
  • Nod- eller referensnummer.
  • Nominell diameter.
  • c-faktor.
  • Flöde i liter per minut.
  • Flödeshastighet i meter per sekund.
  • Längd i meter.
  • Antal, typ av och ekvivalent rörlängd för kopplingar och rördelar.
  • Höjdskillnad mot referenspunkt i meter.
  • Tryck i bar.
  • Friktionsförlust i bar.
  • Uppgift om flödesriktning.

Ritningar över vattenförsörjningen

• Ritning ska visa vattenförsörjning och servisledningsdragning till vattendimsystemet.
• Symbolförteckning ska finnas.
• Placering och typ av avstängnings- respektive backventiler samt eventuella tryckreduceringsventiler, flödesmätare, återströmningsskydd och eventuella anslutningar för andra vattenuttag ska vara markerade.

Hydraulisk beräkning (Vattenkälla)

• En hydraulisk beräkning ska visa att vattenkällans kapacitet vid sämsta förhållanden kan uppfylla kraven på erforderligt tryck och flöde till vattendimsystemet.

Allmän vattenledning

• Ledningens nominella diameter.
• Uppgift om huruvida ledningen är ringmatad eller ändmatad.
• Resultatet från kapacitetsprovningen enligt anvisningarna i SBF 142.
• Datum och tidpunkt för kapacitetsprovningen.
• Placeringen av kapacitetsprovningsplatsen i förhållande till vattendiminstallationen.
• Tryck/flödeskurva som anger tillgängligt tryck för alla flöden upp till högsta erforderliga systemflöde.
• Tryck/flödeskurva (förbrukningskurva) för varje systems hydrauliskt sämsta (och där så krävs även bästa) verkningsyta med angivande av tryck såsom detta krävs vid manometer ’C’.

Automatiska tryckstegringspumpar

• En pumpkurva avseende aktuell kapacitet vid lägsta tillgängliga vattennivå som visar förväntad pumpprestanda i aktuell installation mätt vid manometer ansluten vid sektionsventilen.
• Pumpleverantörens datablad som redovisar:
  • Pumpkurva (med tryck och flöde).
  • Effektkurva.
  • NPSH-kurva som visar kraven enligt 7.2.13.
  • Effektangivelse på drivkällan.
• Installatörens datablad angivande pumparnas prestanda i form av tryck/flödeskaraktäristik i aktuell installation mätt vid manometer uppströms larmventil för fall med normal vattennivå respektive lågvattennivå, samt vid manometer på pumpens trycksida vid normal vattennivå.
• Höjdskillnaden mellan manometer vid sektionsventil och manometer på pumpens trycksida.
• Installationsnummer och riskklassificering(ar).
• Tillgängligt och erforderligt NPSH-värde vid högsta erforderliga flöde.
• Minsta erforderliga vattendjup över dränkbara pumpar.
• Förbrukningskurva för den hydrauliskt sämsta respektive bästa verkningsytan, beräknat vid manometer vid sektionsventil.

Bassäng

• Placering.
• Total bassängvolym.
• Effektiv bassängvolym och varaktighet.
• Påfyllningsflöde för bassäng med reducerad volym.
• Vertikalt avstånd mellan pumphusets centrumlinje och lågvattennivån.
• Byggnadstekniska uppgifter om bassängen och dess tak.
• Föreslagna underhållsintervall som inkluderar tömning av bassängen.
• Skydd mot frysrisk.
• Låg respektive normal vattennivå.
• Högnivåtanks höjd över högst belägna munstycke.

Allmänt (Övervakning av vattendimsystem)

• Syftet är att kontinuerligt bevaka systemets funktioner och åstadkomma ett övervakningslarm.
• All övervakningsutrustning ska uppfylla minst kapslingskrav IP 54 enligt SS-EN 60529.
• Maximalt 15 icke-adresserbara övervakningsenheter får anslutas till en gemensam larmindikering.
• Alla larm och larmöverföringsledningar ska vara övervakade för kortslutning eller avbrott.

Funktioner som ska övervakas

• Avstängningsventiler som kontrollerar vattenflöde till munstycken.
• Andra avstängningsventiler som kan förhindra korrekt funktion hos larm eller larmgivare.
• Kritiska vätskenivåer i bassänger och bränsletankar.
• För funktionen kritiska tryck.
• Kraftförsörjning till motordrivna pumpar eller annan kritisk elektrisk utrustning.
• Lägsta tillåtna temperatur i pumpcentral och vattenmagasin.

Överföring av larm

• Larm ska anslutas till en larmtablå i pumpcentralen och överföras därifrån i förhållande till larmets betydelse (Tabell 503-1).
• Larm ska överföras till en ständigt bemannad larmcentral inom eller utanför det skyddade objektet.
• B-larm (tekniska larm) kan dessutom överföras direkt till anläggningsskötare.
• Om direkt anslutning till räddningstjänsten finns, ska larmöverföringen utformas i enlighet med SS-EN 54-21 klass Type 1.
• System som överförs med radio ska ha en maximal överföringstid om 180 sekunder (Class T4).
• Både A- och B-larm ska överföras via övervakad förbindelse.

Larmnivåer

• Signaler från larm vid vattenflöde och/eller sektionsventil ska indikeras som brandlarm (A-larm).
• Tekniska fel som nätbortfall ska indikeras som fellarm (B-larm).

Begränsningar av konsekvenser

• Underhåll, förändringar och reparationer ska utföras så att tiden och omfattningen av avstängningen minimeras.
• När ett system tas ur drift ska användaren:
  • Informera kravställaren och eventuell larmmottagare.
  • Utföra förändringar och reparationer under normal arbetstid.
  • Upplysa bevakningspersonal och rondera området kontinuerligt.
  • Inte tillåta brandfarliga heta arbeten (gäller inte heta arbeten på vattendimsystemet).
  • Hålla branddörrar och brandjalusier stängda efter normal arbetstid.
  • Se till att utrustning för manuell brandsläckning finns tillgänglig.
  • Behålla så stor del som möjligt av systemet i drift genom mekanisk avskiljning.
  • Isolera alla pumpar som tas ur drift via tillgängliga avstängningsventiler.
• Mekaniska avskiljningar ska vara försedda med en synlig indikeringsbricka som är numrerad och journalförd.

Planerad frånkoppling

• Endast anläggningsägaren bör ge tillstånd, med undantag för nödfallssituationer.
• Innan frånkoppling ska varje del av de skyddade utrymmena kontrolleras.
• Samtliga hyresgäster/användare ska informeras om avstängningen om de omfattas av ett gemensamt vattendimsystem.
• Särskild uppmärksamhet bör ägnas de fall där vattendimsystemets rörsystem passerar genom väggar eller bjälklag till områden där de matade munstyckena skyddar områden som kräver särskild bedömning.

Oplanerad frånkoppling

• Anvisningarna i avsnitt 1 ska följas i den mån de är tillämpliga och med minsta möjliga dröjsmål.
• Aktuell kravställare bör också informeras så snart som möjligt.

Allmänt (Åtgärder efter aktivering)

• Efter avstängning ska de berörda munstyckena ersättas med nya av korrekt typ och temperaturgradering.
• Vattenförsörjningen bör återställas till driftläge.
• Alla silar och filter ska rengöras eller bytas ut.
• Icke aktiverade vattendimsprinkler i anslutning till området där aktivering skett ska kontrolleras för skador och bytas ut vid behov.
• Vattnet till en sektion som aktiverats bör inte stängas av förrän hela branden är släckt.
• Beslutet att stänga av en sektion som aktiverats på grund av brand bör endast tas av räddningstjänsten.
• Komponenter som demonteras från systemet bör behållas av anläggningsägaren för att möjliggöra undersökning från kravställaren.
• Efter en aktivering i fryslager bör relevanta delar av systemet demonteras och torkas ut innan de återmonteras.

Beräkningarnas redovisning

• Alla in- och utdata ska visas på ritningar och/eller datalistor.
• Relationsritningar ska alltid vara försedda med uppgift i enlighet med 10.2.3.
• Redovisningsspråk ska vara svenska och/eller engelska.
• Varje beräkning ska innehålla uppgifter enligt 10.2.4.
• Beräkningarna ska innefatta friktionsförluster och höjdförluster från sämsta munstycke till referenspunkten.
• Erforderligt tryck och flöde vid referenspunkten ska anges för såväl sämsta verkningsyta som bästa verkningsyta (Figur 503-3).
• För verkningsytor, se Bilaga B i SS-EN 14972-1.

Allmänt (Orienteringsritning)

• Kraven kan uppfyllas genom att informationen återfinns på annan ritning.
• Ritningarna ska vara så utförda att man snabbt kan finna sektionerna och bestämma deras omfattning.
• Byggnaderna ska vara vända så att sprinklercentralen inte hamnar i bladets övre kant.
• I byggnader som skyddas med både vattendimma och sprinkler/brandlarm ska ritningarna om möjligt vara utförda efter gemensamt ritningsunderlag och vara vända åt samma håll.
• Ritningarna placeras på samma sätt som våningsplanen i byggnaden, med källarplanet underst och situationsplanen överst.
• Ritningarnas blad ska förvaras i en märkt pärm eller i en anpassad förvaringsanordning.
• Ritningarna ska förvaras i sprinklercentralen på lätt synlig plats, eller i ett låst fack med brandkårsnyckel.
• Orienteringsritningar ska omgående revideras vid ändringar i systemet eller byggnaden.

Omfattning

• Ritningarna ska omfatta övervakade utrymmen och övriga delar av byggnaden som erfordras för att lokalisera larm.
• Vid punktövervakning ska byggnadens ytterkonturer utritas.
• Situationsplan ska finnas vid stora våningsplan, flera byggnader eller behov av förtydligande av angreppsväg(ar).
• Vid uppdelning av våningsplan på flera blad ska en förminskad konturritning över hela våningsplanet finnas på varje blad.

Storlek och skala

• Ritningarnas storlek ska vara minst 250 x 350 mm och normalt inte större än 400 x 500 mm..
• Skalan anpassas så att formatet utnyttjas väl, dock inte mindre än 1:400 (undantagsvis 1:500 efter förankring hos räddningstjänsten).
• För situationsplan kan mindre skala (dock inte under 1:1000) väljas.
• Varje blad förses med måttskala och norrpil.
• De olika våningsplanens byggnadsdelar ska vara centrerade över varandra.

Utförande

• Byggnadens ytterkonturer ska klart framgå på samtliga blad.
• Trappor, hissar, korridorer, väggar och dörröppningar ska inritas.
• Byggnadens entréer ska vara tydligt utmärkta och markerade med pilar.
• Ovidkommande delar får inte vara med på ritningarna till exempel inredning, installationer eller flyttbara skärmväggar.
• De på orienteringsritningarna förekommande sektionerna ska var för sig inramas med heldragna olikfärgade linjer eller täckas med genomskinlig färg.
• Vid färgmarkerade områden anges sektionsnummer inringat.
• Om sektionen är försedd med flödesvakt ska delsektioner markeras med sektionsnumret följt av :1, :2 och så vidare, i en rektangel.
• Om indikeringstablå för flödesvakter är placerad utanför sprinklercentralen ska detta anges på ritningarna.
• Om munstycken förekommer utanför sektionsgränser ska det anges vilken sektion de tillhör.
• Utöver sektionernas omfattning ska placeringen av sprinklercentral, dolda munstycken, flödesvakter, avtappningsventiler och övriga viktiga ventiler anges.

Symboler

• Erfordras kompletterande symboler på ritningarna bör dessa i första hand hämtas från lämplig svensk standard.
• Symbolerna ska placeras så att de kan urskiljas, och vid behov anges deras verkliga placering med tydlig hänvisningslinje.
• Förklaringar över i ritningarna använda symboler ska finnas på försättsblad eller på baksidan av varje blad.
• På varje ritning ska datum för upprättande respektive senaste revidering anges.
• Annan utrustning som styrs av vattendimsystemet ska anges på ritningen, liksom andra brandskyddsåtgärder som samverkar med eller påverkas av vattendimsystemet.

Register

• Sektionsnummer i nummerföljd samt sprinklercentral ska vara angivet på ritningarnas undre eller vänstra kant.
• Vid flera blad ordnas med uttag för snabb urskiljning av respektive sektions omfattning (tumgrepp).
• Förekommer sektion på flera blad ska tumgreppsanvisningen anges på viktigaste bladet, och hänvisning göras till övriga blad.
• Från sektionsnumren på tumgreppen ska anvisningslinjer utdragas till inringat sektionsnummer inom sektionen.
• Då plan delas på flera blad ska synliga hänvisningar finnas till angränsande byggnadsdelar.

Text

• På varje blad ska finnas våningsbeteckning som överensstämmer med de som används i byggnaden.
• Namnen på angränsande gator och torg ska anges.
• På situationsplan ska byggnadens namn anges.
• All text ska vara tydlig och läsbar, med minsta storlek enligt följande:
  • 6 mm = plan-, blad- och våningsnummer
  • 4 mm = sektions-/larmadressnummer
  • 3 mm = utomhus- och inomhusorientering.
• Anges anläggningsägarens/leverantörens namn får detta inte dominera ritningen.

Serviceritning

• Utöver orienteringsritning ska även en serviceritning finnas, avsedd för anläggningsskötare, serviceman och besiktningsman.
• Serviceritning ska vara utförd enligt avsnitt 2–6.
• Serviceritning ska även innehålla uppgift om:
  • Aktuell riskklass och tillåten lagringshöjd.
  • Typ av munstycken, K-faktor, RTI-värde.
  • Typ av flexibla slangar.
  • Erforderlig kapacitet för respektive sektion.
  • Verkningsytans storlek och vattentäthet.

Syfte (Anläggarintyg)

• Anläggarintyget ska ge information om vattendimsystemet och dess omfattning, samt utgöra underlag för besiktningar och bedömningar.
• Anläggarintyget ska utfärdas av anläggarfirma vattendimma eller, för lågtryckssystem, av anläggarfirma vattensprinkler och vara fullständigt ifyllt.
• Samtliga eventuella avvikelser från regelverket ska anges med beskrivning av skälen till dessa.

Omfattning

• Ägarens namn och adress.
• Benämning på och belägenheten av det skyddade objektet.
• Verksamhet i det skyddade objektet.
• Regelverk för installationen.
• Typgodkännande/testprotokoll/DIOM som används för installationen.
• Riskklass, vattentäthet, dimensionerande förutsättningar, verkningsyta med mera.
• Maximalt tillåten lagringshöjd.
• Typ av system (våtrör, torrör, förutlösning, deluge).
• Typ av munstycken, aktiveringstemperatur, RTI, K-faktor.
• Typ och ekvivalent längd för flexibla slangar.
• Typ och storlek av larmventiler.
• Typ av flödesvakt och larmpressostat.
• Typ av vattenkälla.
• Typ av pumpar.
• Datum för kapacitetsprov och erhållet resultat.
• Datum för kontroll av vattenkvalitet och erhållet resultat.
• Dimensionerande flöde och tryck.
• Projektörens namn och adress.
• Datum för projekteringsgranskning samt granskarens namn och adress.
• Namn på anläggarfirma.
• Datum för driftsättningskontroll och namn på kontrollanten.
• Underskrift av anläggarfirmans sakkunnige person.

Layout

• Anläggarintyget ska vara utformat enligt SBF 185 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.

Syfte (Besiktningsintyg)

• Besiktningsintyget ska verifiera anläggarintyget samt informera om avvikelser från regelverket.
• Besiktningsintyget ska innehålla information av betydelse för bedömningen av vattendimsystemets tillförlitlighet eller funktion, och utgör underlag för bedömningar.
• Besiktningsintyget ska utfärdas av besiktningsfirma och vara fullständigt ifyllt.

Omfattning

• Ägarens namn och adress.
• Benämning på och belägenheten av det skyddade objektet.
• Verksamhet i det skyddade objektet.
• Regelverk för installationen.
• Typgodkännande/testprotokoll/DIOM som används för installationen.
• Riskklass, vattentäthet, dimensionerande förutsättningar, verkningsyta med mera.
• Maximalt tillåten lagringshöjd.
• Typ av system (våtrör, torrör, förutlösning, deluge).
• Typ av munstycken, aktiveringstemperatur, RTI, K-faktor.
• Typ av vattenkälla.
• Typ av pumpar.
• Datum för kapacitetsprov och erhållet resultat.
• Datum för kontroll av vattenkvalitet och erhållet resultat.
• Dimensionerande flöde och tryck.
• Namn på projektören.
• Namn på anläggarfirma.
• Referens till anläggarintyget.
• Datum för besiktningen.
• Underskrift av besiktningsmannen.

Layout

• Besiktningsintyget ska vara utformat som SBF 125 eller med endast mindre avvikelser från detta utförande.

Grundkrav (Anläggningsskötare)

• Teoretisk och praktisk kunskap om:
  • Vattendimsystemets funktion och omfattning.
  • Funktion, skötsel och provning av ingående komponenter och system (enligt kapitel 9).
  • Drift- och underhållsinstruktioner.
  • Bedömning av förändringar i verksamheten som kan påverka brandrisken.
• En viss kännedom om:
  • Allmän brandkunskap och förebyggande brandskyddsarbete.
  • Krav och regelverk för vattendimsystem.

Utbildning

• Utbildning för kraven enligt 1 ska minst omfatta 6 lektionstimmar om 45 minuter.
• Anläggningsskötare vattensprinkler kan genomgå en kortare kompletterande utbildning.
• Uppdaterande utbildningar ska genomföras, minst vart femte år.

Utbildare

• Utbildning ska genomföras av etablerad utbildningsarrangör.
• Utbildningsplan som anger utbildningens syfte, program och lärarens kompetens ska finnas.
• Genomförd utbildning ska dokumenteras.

Utbildning på utrustning och anläggning

• Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning anpassad till de komponenter, fabrikat och modeller som ingår i den specifika anläggningen
• Anläggningsskötaren ska även ha fått utbildning och information om vattendimsystemets omfattning, verksamhet i lokalerna, brandrisker, säkerhetsföreskrifter och övrigt.

Placering

• Sprinklercentral placeras i anslutning till entré eller trapphus och så nära ingång från gatan som möjligt.
• Sprinklercentralen bör inte placeras längre ned än ett våningsplan under markplan, och högst två dörrar bör behöva passeras.
• Om vattendimsystemet är utformat som ett punktskydd kan sprinklercentralen placeras i anslutning till objektet, om aktiverat system indikeras i brandförsvarstablå.
• Om sektioner presenteras i brandförsvarstablå enligt SBF 110 utgår ovanstående placeringskrav.
• Tydliga hänvisningsskyltar ska visa vägen till sprinklercentralen.

Avlopp

• I lokalen ska det finnas avloppsbrunn eller annan anordning för att leda bort vatten.
• Avloppet ska vara dimensionerat för vattenmängden vid urtappning med fullt öppen 50 mm avtappningsventil.
• Om avlopp inte finns ska larm för fukt på golvet finnas.

Belysning

• Belysning ska anordnas så att ventiler, manometrar, skyltar och anvisningar får tillfredsställande belysning.

Sprinklercentral med flera sektioner

• I sprinklercentral med fler än en larmventil ska det finnas anordning som tydligt visar vilken larmventil som larmat.
• Varje larmventil ska vara tydligt märkt med sektionsnummer.

Orienteringsritningar

• I varje sprinklercentral ska det finnas orienteringsritningar enligt Bilaga 503-