Kangas (2004) - Ecological Engineering PDF

Kangas ====== **1. Define ecological engineering according to the first paragraph in Chapter 1, Kangas (2004).** Enligt det första stycket i kapitel 1 i Kangas (2004) är **ekologisk ingenjörskonst** ett område som **förenar ekologi och ingenjörskonst för att lösa miljöproblem**. Detta görs genom a...

Kangas ====== **1. Define ecological engineering according to the first paragraph in Chapter 1, Kangas (2004).** Enligt det första stycket i kapitel 1 i Kangas (2004) är **ekologisk ingenjörskonst** ett område som **förenar ekologi och ingenjörskonst för att lösa miljöproblem**. Detta görs genom att **kombinera ekosystem med teknik**, vilket skapar nya, hybridsystem. Design inom ekologisk ingenjörskonst används för till exempel avloppsrening, erosionskontroll och ekologisk restaurering. Målet är att ta fram **kostnadseffektiva alternativ till konventionella lösningar**. Designen kan inspireras av både gamla och nya metoder, från traditionella risfältssystem till avancerade system för slutet livsuppehållande. Kombinationen av två områden som traditionellt setts som motsatta, och det breda spektrumet av designer, gör ekologisk ingenjörskonst till ett spännande och nytt sätt att närma sig problem som rör människan och naturen. **2. Why is ecological engineering a controversial name according to Kangas?** **a. For ecologist?** - Många ekologer är skeptiska till ingenjörskonstens metoder och anser att de ofta skapar lika många problem som de löser. Kangas ger exempel på detta genom att referera till ett antal böcker som kritiserar Amerikanska arméns ingenjörskårs vattenhanteringsprojekt. - Det finns en historia av motsättningar mellan ekologer och ingenjörer, delvis på grund av deras skilda syn på naturen. Ekologer har ibland anklagats för att lida av \"fysikavun\" på grund av deras önskan att höja förklarings- och prediktionskraften inom ekologi till samma nivå som fysikerna uppnått inom den icke-levande, fysiska världen. - Vissa ekologer anser att ingenjörskonstens fokus på kontroll och manipulation av naturen står i konflikt med ekologins mål att förstå och bevara naturens komplexitet. **b. For engineers?** - Många ingenjörer är tveksamma till att skapa ett nytt ingenjörsyrke som bygger så starkt på ekologi, som de anser vara en \"mjuk\" vetenskap som saknar den kvantitativa stringens, precision och kontroll som kännetecknar traditionell ingenjörskonst. - Vissa ingenjörer avfärdar ekologisk ingenjörskonst som en underkategori till den befintliga disciplinen miljöteknik, som till stor del använder konventionell teknik för att lösa miljöproblem. - Det finns en uppfattning bland vissa ingenjörer att kombinationen av ekologi och ingenjörskonst är en oxymoron, eftersom de två disciplinerna är något motsägelsefulla. Kangas menar att utmaningen för både ekologer och ingenjörer är att bryta ner stereotypbilden av ekologi och ingenjörskonst och kombinera styrkorna hos båda disciplinerna. Han förespråkar en filosofi om att \"designa med naturen\" \[5\] och använda det bästa från båda världar för att utveckla ett nytt paradigm för att lösa miljöproblem. **3. In a section Kangas describes the relationship to ecology. Explain his view in short regarding:** **a. Solving problems** Kangas poängterar att ekologisk ingenjörskonst, precis som andra ingenjörsdiscipliner, syftar till att **lösa problem** Skillnaden ligger i att ekologisk ingenjörskonst använder **ekosystem** som verktyg för att uppnå detta, till skillnad från traditionell ingenjörskonst som ofta förlitar sig på mekaniska eller kemiska lösningar. **b. Network** Enligt Kangas är **ekosystem** komplexa **nätverk** av biotiska (levande organismer) och abiotiska (icke-levande faktorer) komponenter \[3\]. Dessa nätverk är sammanlänkade genom flöden av energi och material, och ekologisk ingenjörskonst måste ta hänsyn till denna komplexitet vid design och implementering av lösningar \[4, 5\]. **c. fundamental unit** Kangas menar att **ekosystemet** kan ses som den **grundläggande enheten** inom ekologi, även om andra enheter som populationsnivåer också är viktiga. Ekosystemets fundamentala betydelse understryks av att det utgör det mest centrala konceptet inom ekologi. **d. Three main types of functions within ecosystems** Inom ekosystem identifierar Kangas tre huvudtyper av funktioner: - Energiupptag och energiomvandling: Ekosystem fångar upp energi från solen och omvandlar den till former som kan användas av andra organismer. - Lagring och omsättning av näringsämnen: Ekosystem lagrar och omsätter näringsämnen som är nödvändiga för allt liv. - Reglering och kontroll av hastigheter: Ekosystem reglerar och kontrollerar hastigheten på olika processer, till exempel tillväxt och nedbrytning. **e. P-R model** Kangas använder P-R-modellen (produktion-respiration) för att illustrera dessa funktioner. P representerar produktionen av biomassa genom fotosyntes, medan R representerar den energi som förbrukas genom respiration. Modellen visar hur energi flödar genom ekosystemet och hur näringsämnen cirkulerar **f. Hierarchical levels** Kangas betonar att ekosystem är organiserade i **hierarkiska nivåer**, från individer till populationer till samhällen till ekosystem till biosfären. Ekologisk ingenjörskonst måste beakta alla dessa nivåer, eftersom förändringar på en nivå kan få konsekvenser på andra nivåer **g. Earthworms and beavers as "ecosystem engineers"** Kangas noterar att vissa organismer, som daggmaskar och bävrar, har en betydande inverkan på strukturen i deras ekosystem och därför ibland kallas för \"ekosystemingenjörer\". Han påpekar att detta kan skapa förvirring med termen \"ekologisk ingenjörskonst\" som används för att beskriva mänsklig verksamhet, och att det återspeglar en viss fragmentering inom ekologi. **4. In a section Kangas describes the relationship to engineering. Explain his view in short regarding:** **a. most of the originators of the field** Kangas menar att förhållandet mellan ekologisk ingenjörskonst och ingenjörskonst som helhet inte är helt utvecklat, troligen för att de flesta av fältets grundare främst har varit ekologer snarare än ingenjörer **b. the traditional engineering method** Även om ekologisk ingenjörskonst använder den traditionella ingenjörsmetoden för vissa delar av designen, konstaterar Kangas att denna metod är förvånansvärt odefinierad, särskilt i jämförelse med den vetenskapliga metoden **c. The contrast between science and engineering** Kangas belyser kontrasten mellan vetenskap och ingenjörskonst genom att jämföra hur de definieras: \"Forskare producerar främst kunskap. Ingenjörer producerar främst saker\". Han menar att ingenjörskonst som metod handlar om att skapa användbara saker, vilket bekräftas av definitioner som beskriver ingenjörskonst som en konst. Han framhåller att ingenjörskonst har utvecklats från empiri till ingenjörsvetenskap genom forskning, matematisk analys och tillämpning av vetenskapliga principer. **d. The critical work of engineering** Enligt Kangas är det centrala arbetet inom ingenjörskonst att designa, bygga och driva användbara saker. Även om olika personer vanligtvis är involverade i varje fas av denna sekvens, sker en ständig återkoppling till designaktiviteten. **e. Design** Kangas framhåller att design är det viktigaste elementet inom ingenjörskonst. Design är en kreativ process för att skapa en plan för att lösa ett problem eller för att bygga något. Det handlar om rationellt, vanligtvis kvantitativt baserat beslutsfattande som använder kunskap från vetenskap och tidigare erfarenheter. **f. Environmental engineering** Kangas diskuterar även förhållandet mellan ekologisk ingenjörskonst och miljöteknik. Han ser ekologisk ingenjörskonst som en gren av miljöteknik, men med en avgörande skillnad: medan miljöteknik främst använder konventionell teknik för att lösa miljöproblem, fokuserar ekologisk ingenjörskonst på att använda ekologisk komplexitet och levande ekosystem tillsammans med teknik. **g. agricultural engineering** Kangas påpekar att ekologisk ingenjörskonst har en naturlig koppling till jordbruksteknik, eftersom ekologi har sina rötter i biologi och jordbruksingenjörer alltid har arbetat med biologiska element. Han ser en potential för synergieffekter mellan ekologisk ingenjörskonst och jordbruksteknik, och menar att de två disciplinerna bör samarbeta för att förbättra utformningen av konstruerade ekosystem. **5. Explain in short the following concepts from the section \"Design of new ecosystems\" in Kangas:** **a. new ecosystem** Kangas använder begreppet \"nya ekosystem\" för att beskriva de unika system som skapas genom ekologisk ingenjörskonst. Dessa system är konstruerade av människan men innehåller element av självorganisering från levande organismer, vilket gör dem till hybrider mellan mänsklig design och naturens egna processer **b. self-organisation properties** Självorganisering är en central princip inom ekologisk ingenjörskonst. Det refererar till ekosystems förmåga att utvecklas och anpassa sig över tid genom naturliga processer som selektion av arter och förändringar i artsammansättning. Kangas menar att ekologiska ingenjörer måste lära sig att samarbeta med naturens självorganiserande krafter för att skapa hållbara och effektiva system **c. the quality of design that makes ecological engineering a unique kind of engineering** Det som gör ekologisk ingenjörskonst unik är just kombinationen av mänsklig design och naturens självorganisering. Till skillnad från traditionell ingenjörskonst, där designen är helt och hållet styrd av människan, måste ekologiska ingenjörer ge utrymme för ekosystemen att forma sig själva inom vissa givna ramar. **d. polluted substances as resources** Ett centralt mål inom ekologisk ingenjörskonst är att omvandla miljöproblem till lösningar. Ett exempel på detta är att se förorenade ämnen som potentiella resurser för ekosystem. Genom att designa system som kan bryta ner eller stabilisera föroreningar, kan man samtidigt skapa värdefulla ekosystemtjänster. **e. generation of useful byproducts** Kangas betonar att ekologiskt konstruerade system ofta kan generera användbara biprodukter, vilket ökar deras värde och hållbarhet. Exempel på detta kan vara produktion av biomassa för energi eller gödsel, rening av vatten eller luft, eller återställning av degraderade områden. **f. best mix of species** Att hitta den bästa mixen av arter för ett specifikt system är en central utmaning inom ekologisk ingenjörskonst. Kangas menar att detta kräver en djup förståelse för ekologiska principer som mångfald, självorganisering och preadaptation **g. diversity** Mångfald är en grundläggande egenskap hos ekosystem och spelar en avgörande roll för deras funktion och resiliens. Kangas betonar vikten av att beakta mångfald på alla nivåer, från gener till arter till ekosystem, vid design av nya ekosystem. **h. biodiversity prospecting** Biodiversitetsprospektering är en systematisk sökning efter arter med specifika egenskaper som kan vara användbara för människan. Kangas föreslår att biodiversitetsprospektering kan vara ett värdefullt verktyg för ekologiska ingenjörer i deras sökande efter lämpliga arter för olika tillämpningar. **i. networks of energy flow** Kangas betonar att ekosystem är komplexa **nätverk av energiflöden**. Energi flödar genom ekosystem från producenter till konsumenter till nedbrytare, och detta flöde av energi är avgörande för att upprätthålla liv. Ekologiska ingenjörer måste förstå dessa energiflöden för att kunna designa funktionella och hållbara ekosystem. **j. biogeochemical cycling** Biogeokemiska kretslopp beskriver hur näringsämnen cirkulerar mellan levande organismer och den icke-levande miljön. Dessa kretslopp är avgörande för att upprätthålla liv och för att reglera ekosystemens funktion. Kangas poängterar att ekologiska ingenjörer måste ta hänsyn till biogeokemiska kretslopp vid design av nya ekosystem för att säkerställa deras långsiktiga hållbarhet **k. time** Tid är en avgörande faktor inom ekologisk ingenjörskonst. Ekosystem är dynamiska system som förändras över tid genom processer som succession och evolution. Kangas betonar vikten av att beakta tidsperspektivet vid design av nya ekosystem och att skapa system som är anpassade för att möta framtida utmaningar. **l. reverse engineering** Omvänd ingenjörskonst innebär att man studerar befintliga system för att förstå hur de fungerar och sedan använder denna kunskap för att designa nya system. Kangas föreslår att omvänd ingenjörskonst kan vara ett värdefullt verktyg för ekologiska ingenjörer genom att studera naturens egna lösningar på olika problem. **m. bionics** Dessa begrepp är synonyma med bionik och beskriver processen att imitera naturens design och processer för att lösa problem och skapa nya teknologier **n. biomimesis, biomimetics o. biomimicry** **Biomimesis** Biomimesis är ett övergripande begrepp som syftar på processen att efterlikna biologiska system och funktioner i naturen. Det handlar om att studera och imitera naturens lösningar för att skapa mer hållbara och effektiva teknologier och produkter **Biomimetik** Biomimetik, även kallat biomimik på svenska, är en vetenskaplig och teknisk disciplin som fokuserar på att: - Studera biologiska modeller, system och processer i naturen - Överföra dessa principer till tekniska lösningar för mänskliga problem Några exempel på biomimetik inkluderar: - Kardborreband, inspirerat av kardborren i växtriket - Honeycomb-strukturer, baserade på biets vaxkakor **Biomimicry** Biomimicry, som ofta används synonymt med biomimetik, definieras som: - En disciplin som medvetet efterliknar naturens genialitet - Ett sätt att söka hållbara lösningar genom att studera naturens 3,8 miljarder år av evolution och anpassning Biomimicry kan tillämpas på tre nivåer: 1. Form: Efterliknande av naturliga former 2. Process: Överföring av naturliga processer till tekniska lösningar 3. System: Imitation av hela ekosystem, även kallad djup eller holistisk biomimicry **6. In the section Principles of ecological engineering, explain figure 1.5 about the realm of ecological engineering.** En bild som visar text, kvitto, skärmbild, Teckensnitt Automatiskt genererad beskrivning Figur 1.5 visar att ekologisk ingenjörskonst befinner sig till höger om 50%-linjen, vilket innebär att mer än hälften av designen i dessa tillämpningar kommer från ekologiska system. Kangas använder sex exempel för att illustrera olika punkter inom den ekologiska ingenjörskonstens domän: **Behandling av avfallsvatten:** Detta är ett område där traditionell teknik och ekologiska system oftast kombineras i lika stor utsträckning. Behandlingsdammar kan exempelvis utformas med en kombination av mekaniska komponenter för att hantera vattenflödet och naturliga processer för att rena vattnet. **Jordstabilisering**: Traditionell teknik spelar en större roll inom detta område jämfört med exempelvis behandling av avfallsvatten. Här används oftast en kombination av tekniska strukturer, som stödväggar och dräneringssystem, tillsammans med växter för att stabilisera jordmassor. **Bioremediering**: I detta fall är andelen traditionell teknik relativt låg. Bioremediering innebär att man använder mikroorganismer för att bryta ner föroreningar i mark och vatten. Designdelen fokuserar på att skapa optimala förhållanden för dessa mikroorganismer att frodas. **Avsaltning**: Avsaltning av vatten är ett område där traditionell teknik dominerar, men där ekologiska system kan spela en kompletterande roll. Exempelvis kan man använda våtmarker för att rena avloppsvatten från avsaltningsanläggningar. **Ekologisk restaurering:** Restaureringsprojekt syftar till att återställa skadade ekosystem till ett mer naturligt tillstånd. Här är andelen traditionell teknik oftast låg, men kan variera beroende på projektets omfattning och komplexitet. **Invasiva arter**: Invasiva arter är ett område där ekologisk ingenjörskonst inte har någon direkt kontroll över designen, men där kunskap om ekologiska principer är avgörande för att hantera problemet. Genom att visualisera den ekologiska ingenjörskonstens domän på detta sätt, belyser Kangas fältets bredd och potential att lösa miljöproblem genom att kombinera traditionell teknik med ekologiska systems självorganiserande förmåga **7. Shortly explain the ecological engineering principles** **a. energy signature** Kangas definierar ett ekosystems energisignatur som \"den uppsättning energikällor som påverkar det\". Dessa energikällor, eller pådrivande funktioner, innefattar både naturliga energikällor, som solljus, vind och regn, och mänskligt skapade energikällor, som avloppsvatten och föroreningar. En viktig aspekt av energisignaturkonceptet är att olika energikällor skapar olika typer av ekosystem. Genom att manipulera energisignaturen på en plats kan ekologiska ingenjörer därför styra utvecklingen av ekosystemet i en viss riktning. Exempelvis kan man anlägga en våtmark för att rena avloppsvatten genom att tillföra vatten och organiskt material, vilket gynnar tillväxten av vattenlevande växter och mikroorganismer. **b. self-organization** Självorganisering är en fundamental princip inom ekologisk ingenjörskonst och beskriver ekosystems förmåga att utvecklas och anpassa sig över tid genom naturliga processer. Processen fungerar genom att olika arter koloniserar en plats och konkurrerar om resurser. De arter som är bäst anpassade till de specifika förhållandena på platsen, inklusive de förhållanden som skapats genom mänsklig påverkan, kommer att överleva och föröka sig. Kangas betonar att ekologiska ingenjörer måste lära sig att samarbeta med naturens självorganiserande krafter för att skapa effektiva och hållbara system. I stället för att försöka kontrollera alla aspekter av ett ekosystem, kan man utnyttja självorganisering för att låta ekosystemet självt hitta den bästa lösningen på ett givet problem. **c. preadaptation** Preadaptation beskriver fenomenet att en art som är anpassad till en viss uppsättning miljöförhållanden, av en slump, också kan vara väl anpassad till en annan uppsättning förhållanden som den inte tidigare har utsatts för. Kangas menar att preadaptation är en viktig faktor för att förklara varför vissa arter blir invasiva. Dessa arter har ofta egenskaper som gör dem väl lämpade att överleva och föröka sig i miljöer som har påverkats av människan. Inom ekologisk ingenjörskonst kan man utnyttja preadaptation genom att välja arter som är preadaptade till de förhållanden som man vill skapa. Exempelvis kan man använda växter från förorenade områden för att rena förorenad mark, eftersom dessa växter redan har utvecklat tolerans mot föroreningarna. **8. From the subsection Energy signature shortly explain the following concepts:** **a. forcing functions** Kangas använder begreppet \"pådrivande funktioner\" synonymt med energikällor när han beskriver ett ekosystems energisignatur (). Med detta avses de yttre krafter som påverkar ett ekosystems struktur och funktion. Dessa funktioner kan vara både naturliga och mänskligt skapade. Exempel på naturliga pådrivande funktioner är: - Solljus - Vind - Regn - Tillgång på näring - Temperatur Exempel på mänskligt skapade pådrivande funktioner är: - Utsläpp av föroreningar - Tillförsel av vatten och näring - Fysisk förändring av landskapet, till exempel genom byggnation eller jordbruk Kangas betonar att ekologiska ingenjörer måste förstå och kunna manipulera dessa pådrivande funktioner för att designa ekosystem som fyller specifika funktioner **b. auxiliary energies** Kangas introducerar begreppet **\"extra energier\"** (auxiliary energies) för att beskriva energikällor som inte är direkt kopplade till solljus eller organiskt material, men som ändå kan ha en betydande påverkan på ekosystem. Enligt E.P. Odum, som citeras av Kangas, är extra energier \"alla energikällor som minskar kostnaden för ekosystemets interna självupprätthållande och därigenom ökar mängden annan energi som kan omvandlas till produktion\". Exempel på extra energier är: - Tidvattenenergi - Vindenergi - Vågornas energi - Geotermisk energi Kangas menar att extra energier kan spela en viktig roll för att förklara skillnader i produktivitet och artsammansättning mellan olika ekosystem. Han ger exemplet med regnskogar, som ofta har tillgång till flera olika extra energier utöver solljus, vilket bidrar till deras höga biologiska mångfald och produktivitet. Sammanfattningsvis är både pådrivande funktioner och extra energier viktiga aspekter av ett ekosystems energisignatur. Genom att förstå och manipulera dessa energikällor kan ekologiska ingenjörer designa ekosystem som är anpassade till specifika förhållanden och som kan leverera önskade ekosystemtjänster. **9. Explain the following quotes that appears in the subsection Energy signature:** **a. \"\...each energy signature causes a unique kind of system to develop. The wide variety of ecosystems scattered across the biosphere reflect the many kinds of energy sources that exist.\"** Detta citat betonar det starka sambandet mellan **energisignaturer** och **ekosystemets struktur och funktion**. Olika energikällor, som solljus, vind, regn, och även mänskliga faktorer som föroreningar, driver olika processer och gynnar olika arter. - Ett ekosystem som till största delen drivs av solljus, som en skog, kommer att skilja sig markant från ett ekosystem som är beroende av tidvattenenergi, som en mangroveskog. - Den stora variationen av ekosystem vi ser på jorden är ett direkt resultat av variationen i energisignaturer. **b. \"The ecological engineer must ensure that an appropriate energy signature exists to support the ecosystem that is being created.\"** Detta citat understryker den ekologiska ingenjörens ansvar att förstå och aktivt hantera energisignaturer vid konstruktion av nya ekosystem. - Att skapa en våtmark kräver till exempel en konstant vattenkälla. Att försöka etablera en skog i ett torrt ökenklimat utan att tillföra vatten skulle vara dömt att misslyckas. - Framgångsrik ekologisk ingenjörskonst kräver därför noggrann analys och eventuell komplettering av den befintliga energisignaturen på platsen. **c. \"In most cases the existing energy signature at a site is augmented throughdesign.\"** Detta citat poängterar att ekologisk ingenjörskonst oftast handlar om att **modifiera och komplettera** befintliga energisignaturer, snarare än att skapa helt nya från grunden. - Ett exempel är användningen av gödningsmedel för att öka näringstillförseln till jordbruksmark, vilket i sin tur förstärker produktiviteten. - På samma sätt kan installation av vågbrytare längs en kustlinje förändra vågenergin, vilket påverkar sedimenttransport och livsmiljöer för marina organismer. Genom att strategiskt förstärka eller modifiera den befintliga energisignaturen kan ekologiska ingenjörer styra utvecklingen av ekosystem i önskad riktning och skapa system som är både funktionella och hållbara. 10\. (The subsection "Self-organization": this section is maybe the most difficult one in the chapter. You don\'t have to learn the more difficult aspects of this concept. Only that it is an important feature of ecological engineering design, and that it is describing the development of the biological part (biological community) of the system. Biologist have, for long, used the word succession for this aspect). **Hur fungerar självorganisering?** Tänk dig att du skapar en ny våtmark. Du kan anlägga grundstrukturen och se till att det finns vatten och näring, men du kan inte bestämma exakt vilka arter som ska leva där. Det är här självorganiseringen kommer in. Genom **naturlig spridning** (frön som blåser in, fåglar som flyttar in osv.) kommer olika arter till våtmarken. De arter som trivs i den specifika miljön, med de förutsättningar som råder, kommer att etablera sig och föröka sig. Andra arter, som inte är lika väl anpassade, kommer att konkurreras ut. På så sätt \"väljer\" ekosystemet självt vilka arter som ska ingå i den biologiska gemenskapen. **Varför är självorganisering viktigt för ekologiska ingenjörer?** Att förstå och utnyttja självorganisering är avgörande för att designa **hållbara och funktionella** ekosystem. - **Effektivitet:** I stället för att försöka kontrollera alla aspekter av ett ekosystem, kan man låta självorganisering sköta en del av arbetet. - **Anpassningsförmåga:** Ekosystem som uppstått genom självorganisering är ofta mer robusta och anpassade till lokala förhållanden. - **Biologisk mångfald:** Självorganisering kan leda till en ökad biologisk mångfald, vilket i sin tur kan stärka ekosystemets resiliens. **Exempel på självorganisering i praktiken:** - **Behandlingsvåtmarker:** Mikroorganismer bryter ned föroreningar i vattnet utan att man behöver tillsätta kemikalier. - **Restaurering av skog:** Efter en brand kan skogen återhämta sig på egen hand genom att olika arter successivt koloniserar området. Kangas betonar att ekologiska ingenjörer behöver bli bättre på att samarbeta med naturens självorganiserande krafter för att skapa effektiva och hållbara lösningar på miljöproblem **11. The last subsection in the chapter is about "Preadaptation". Give a short definition of what preadaptation is, and how it can be connected to self-organization.** **Preadaptation** kan definieras som ett fenomen där en arts anpassningar till en specifik uppsättning miljöförhållanden, av en slump, visar sig vara fördelaktiga även i en annan, ny miljö som arten inte tidigare har stött på. Detta innebär att arten inte har utvecklat dessa anpassningar specifikt för den nya miljön, utan de visar sig vara fördelaktiga av en tillfällighet. **Kopplingen till självorganisering** blir tydlig när man ser på hur preadaptation kan påverka utvecklingen av nya ekosystem. - Självorganisering, som biologer ofta refererar till som succession, är processen där ett ekosystems artsammansättning formas över tid genom naturlig kolonisation och konkurrens. - Preadaptade arter har en **konkurrensfördel** i nya eller störda miljöer eftersom de redan besitter egenskaper som gör att de kan överleva och fortplanta sig där. - Detta leder till att preadaptade arter ofta blir **dominanta** i nya ekosystem, vilket i sin tur påverkar ekosystemets självorganisering och slutgiltiga sammansättning. **Exempel:** - Kangas nämner att arter från naturligt sura mossar kan vara **preadapterade** till att leva i och rena vatten från gruvor med surt lakvatten. Deras tidigare anpassning till sur miljö ger dem en fördel i den nya miljön, vilket påskyndar ekosystemets självorganisering och reningskapacitet. - På samma sätt kan invasiva arter, som ofta är preadaptade till miljöer störda av människor, komma att dominera nya ekosystem genom att utkonkurrera mindre anpassade arter. Sammanfattningsvis kan man säga att **preadaptation fungerar som en katalysator för självorganisering**, där preadaptade arter snabbare kan etablera sig och forma ekosystemets struktur och funktion. **12. At page 23 (last paragraph) there is a description of waterwheels being a preadaptation to the paddle wheels in the first generation of steamboats, which gives a good analogy for what preadaptation is regarding biological species. (this is not a question to answer, mere a note of what is important in the chapter).**