Vetenskapliga tankeverktyg Tenta Plugg PDF

vetenskapliga tankeverktyg tenta plugg Kap 2 Allmänfilosofiska tankeverktyg Fråga 1. Ge ett exempel på ett cirkelresonemang. Kan man modifiera det för att göra det rimligare? Ett cirkelresonemang kan användas för att komma fram till vilka slutsatser som helst, så just därför bör cirkelresonemang ifrågasättas. Ett exempel på ett cirkelresonemang kan var följande: Premiss 1: är man rik så är man lycklig Premiss 2: jag är rik Premiss 3: jag är lycklig Problemet med detta cirkelresonemang är att det finns många andra faktorer som leder till lycka så det behöver inte nödvändigtvis vara att jag är lycklig bara för att jag är rik. Modifierar vi premisserna för att göra det mer rimligt kan det se ut så här Premiss 1: många rika personer rapporterar att de är lyckliga Premiss 2: jag är rik Premiss 3: därför är det möjligt att jag kan bli/är rik, men det finns andra faktorer till lycka Nu ger premisserna ett rimligare resonemang för att visa att lycka och rikedom inte alltid behöver ha någon koppling. Fråga 2. Fundera på något som någon du känner tror på, och som ockhams rakkniv visar att personen inte bör tro på. Ockhams rakkniv= det som inte bidrar med någon extra förklaringskraft, det ska vi inte anta existensen av. Situationen: du äger en katt och hittar en trasig blomkruka på golvet Förklaring A: Blomkrukan föll av hyllan för att en katt hoppade upp där och knuffade till den. Förklaring B: Blomkrukan föll av hyllan av en naturlig orsak, till exempel vibrationer från en bil som körde förbi. I detta fallet är förklaring a mest logisk eftersom det är den mest logiska förklaringen, B har ingen logisk förklaring och därför inte bidrar med någon extra förklaringskraft. Fråga 3. Ta del av ett nyhetsflöde av något slag. Ges det någon förklaring till någonting? Ge en alternativ förklaring till detta. Vilken förklaring är bäst? Kan du komma på en förklaring som är bättre än den som ges? Jag valde att titta på en nyhet om Sveriges stämning av Iran för nedskjutningen av det ukrainska civila planet. En förklaring som ges i nyheten handlar om hur flera länder samarbetar för att söka rättvisa för de som omkommit i händelsen och hur detta kan påverka relationerna mellan Sverige och Iran. Alternativ förklaring: Det kan också argumenteras att denna stämning är en del av ett större diplomatiskt spel där Sverige vill signalera sitt stöd för internationell rätt och rättvisa, samtidigt som man stärker sina allianser med andra länder som också drabbats av händelsen. Vilken förklaring är bäst? Båda förklaringarna har sina meriter. Den första fokuserar på rättvisa för offren, medan den andra tar hänsyn till de politiska och diplomatiska konsekvenserna av stämningen. Bättre förklaring: En ytterligare förklaring kan vara att stämningen inte bara handlar om rättvisa för de drabbade, utan också syftar till att sätta press på Iran och avskräcka andra stater från att begå liknande handlingar i framtiden. Detta skulle kunna ses som en åtgärd för att skydda internationell luftfart och säkerhet. För mer information kan du läsa hela artikeln Sveriges Radio ps://sverigesradio.se/nyheter). Fråga 4. Betrakta återigen ett nyhetsflöde (samma eller ett nytt). Använd något tankeverktyg för att identifiera något tanke misstag som begås eller något om kan göras bättre med tankeverktyg Fråga 5. Försök ge ett motexempel mot respektive av följande: a) Att åka buss är alltid mer miljövänligt än att åka bil. Nej inte om man ska åka mycket längre med buss. b) Om man är sjuk ska man äta medicin Beror på vilken medicin c) Alla som vill kan bli rockstjärnor Svårt att bli rockstjärna om man inte kan sjunga d) Trähus är billigare att bygga än hus som byggs helt i glas Beronde på hur stårt trähuset är e) Trähus är billigare att bygga än hus som byggs helt i guld Det är inte billigare att bygga ett trähus om du bygger ett extremt stort trähus f) Vetenskapliga texter innehåller alltid enbart sanningar g) Man kan resa till månen med en ubåt, om man bara utrustar den med tillräckligt mycket bränsle. nej Vad drar du för slutsatser av detta? Kapitlets nyckeltermer tankeeexperiment = användbara verktyg som används i teoretiska undersökningar samt som i emperiska undersökningar. Ett tankeexperiment är en hypotetisk situatuationen som man kan änvända för att testa konsekvenser av en teori, ett påstående eller en position. Om man kommer fram till att teorin leder till orimliga konsekvenser så talar det emot teorin. Exempel på tankeexperiment: Föreställ dig att du är en spion som arbetar undercover för att avbryta ett terroristangrepp. Du får reda på att terroristerna planerar att attackera en stor folksamling. För att få information om deras planer ljuger du för en av dem och låtsas vara en medbrottsling. Genom denna lögn lyckas du avvärja angreppet och rädda många liv. I detta fall kan man argumentera för att det var moraliskt acceptabelt att lura terroristen för att skydda oskyldiga människor. Tankeexperimentet belyser att om målet är att förhindra stort lidande, kan det vara berättigat att använda oetiska metoder, som att ljuga. Kriterier: Kriterier är standarder eller riktlinjer som används för att bedöma eller utvärdera något. Så kriterier används för att bedöma styrkan i påstående eller argument. Man kan göra det på flera olika sätt som till exempel att ○ Relevans: Hur relevant är argumentet för den aktuella frågan ○ Hållbarhet: hur sannolikt eller trovärdigt är argumentet ○ Styrka: hur viktigt är själva argumentet för slutsatsen ○ Logik: följer arguemntet logiskt tänkande ○ Understöd: finns det tillräckligt med fakta eller bevis för argumentet Utgår man efter dessa punkterna när ett argument uppstår så blir det enklare att granska hur starkt och pålitligt argumentet är Alternativa förklaringar: hos en kritiskt tänkande är det normalt att inte ta för förhaste slutsatser,utan söker efter flera förklaringar till ett fenomen även om en förklaring redan finns. Många kritiskt tänkare tänkar att hitta nya och bättre förklaringar till det som redan finns. Man ska inte ta något för givet, utan ifrågasätta det som vi redan har många förklaringar till för att tvivel är ett redskap att nå sanningen till exempel: ○ Om en person ofta är trött, kan alternativa förklaringar vara:Sömnbrist, Näringsbrist, Stress, Underliggande hälsoproblem Ceteris paribus: det är en latisk fras som betyder “allt annat lika”. Om man till exempel säger att miljonärskap är bättre en fattigdom, ceteris paribus, menar man att om inget anhat är annorlunda så är den situiationen där man är miljonär bättre än fattigdom. Man lägger till dessa ord, ceteris paribus, eftersom det kanske inte alltid är bättre att vara miljonär än att vara fattig. Om det till exempel finns många kidnappare som tar miljonäres barn så hade det varit bättre att vara fattig. Men använder man orden “ceteris paribus” så funkar inte dom motexempel. Man då säger är att pengar är bättre att ha om situationen i övrigt är densamma. Detta utryck hjälper till i vårt kritiskt tänkande, genom att använda utryckett så signalerar det att vi tänker oss en isolation av något i frågan, som till exempel i ett experiment, som leder till mer precision och klarhet i tal och tanke. Cirkel Resonemang: när man argumenterar och resonerar så bör man undvika cirkeldefenitioner. Ett cirkel resonemang kan användas för att komma fram till vilket slutsats som helst, och därför bör cirkel resonemang ifrågasättas. Ett cirkelresonemang fungerar i princip så här: A är sant för att B är sant. B är sant för att A är sant. Detta skapar en logisk cirkel där ingen ny information tillförs och argumentet egentligen inte bevisar något. mig ge ett generellt exempel: "Den här boken är sann eftersom den säger att den är sann. Och vi vet att den säger sanningen eftersom boken är sann." I detta exempel används bokens påstående om sin egen sanningsenlighet som bevis för att den är sann, vilket skapar en cirkel utan någon extern verifiering eller bevis. Att känna igen och undvika cirkelresonemang är viktigt för att upprätthålla logisk stringens i argumentation och kritiskt tänkande. Motexempel: ett motexmpel används för att är exalt som det låter, ett exempel som är motsats mot vad teorin förutsäger eller medför. Funkar bara med vissa påstående tex att alla hundar är rumsrena så kan man enkelt motbevisa det med att ha en hund som inte är rumsrena för att motbevisa, fast om påståendet istället skulle påsta att det finns rumsrena hundar, eftersom ett motbevis på en hund som inte är rumren är att tilräckligt för att bevisa påståendet fel. Falsk dikotomi: detta är ett vanligt tankemisstag. Misstaget är att i en situationen tro att det ändas finns två möjliga alternativ, utan istället faktiskt finns flera möjliga alternativ. Exempel på detta kan till exempel den i boken med anna eller, “antingen tror du på vetenskap eller religion". Detta påstående har ju egentligen flera alternativ, som tex att man kan tro på båda. Att känna igen falska dikotomier är viktigt för kritiskt tänkande, eftersom det hjälper oss att se nyanser och komplexitet i olika situationer istället för att fastna i ett "antingen-eller" tänkande. Ockhams rakkniv: det som inte bidrar med någon extra förklaringskraft, det ska vi inte anta existensen av. se exemplet på fråga 2. “Question-begging”: Question-begging är ett logiskt felslut som betyder att du antar att något är sant utan att bevisa det. Det innebär att ditt argument redan innehåller slutsatsen i förutsättningarna, så istället för att bevisa något, utgår du ifrån att det redan är sant. Det är som att säga "den här boken är intressant, för den är spännande" utan att förklara vad som gör den spännande. konsistens , inkonsistens: konsistens är grunden för rationellt tänkande. Antingen är man konsistent eller inkonsistent, det finns inga andra möjligheter. Att vara inkonsistent innebär att man tror ellr hävdar två motsägesfulla saker. Om man kan bevisa att någon är inkonsistent, så har man bevisat den person fel på något sätt och måste ändra uppfatningen. I vetenskapliga sammanhäng så är inkonsistens en viktig verktyg för att kritisera teorier. Konsistens refererar till att påståenden eller argument är logiskt sammanhängande och inte motsäger varandra. Det innebär att en uppsättning av påståenden kan stå tillsammans utan att skapa några logiska konflikter. Inkonsistens å sin sida innebär att det finns motsägelser i påståendena eller argumenten, vilket gör dem oförenliga med varandra. Inkonsistenta påståenden kan leda till förvirring och svårigheter att acceptera en viss ståndpunkt som rimlig eller trovärdig. Exempelvis, om någon säger att "alla hundar är djur" och "vissa hundar är inte djur," är dessa påståenden inkonsekventa. Ad hoc: ad hoc betyder “ungefär till detta” och används ofta för att beskriva en lösning eller förklaring som är skapad för att hantera en specifik situation eller problem. Inom argumentation eller vetenskapliga sammanhang kan en ad hoc-lösning vara en tillfällig eller improviserad lösning som inte är grundad på allmänna principer eller teorier, vilket kan leda till inkonsekvenser eller bristande hållbarhet i argumentationen. Exempel: Om någon gör ett påstående som motbevisas, men snabbt skapar en ny förklaring som en "ad hoc"-justering för att rädda det ursprungliga påståendet, så kan det anses vara svagt eller ologiskt. _________________________________________________ Kapitel 3 frågor Argumentation 1.Leta upp kort insändare från en dagstidning eller liknande enkel argumentation från t.ex. en blogg, och https://www.sydostran.se/insandare/insandare-avskaffa-skolmjolken-i-blekinge/ Jag har hittat en insändare från tidningen Sydöstran som argumenterar för att avskaffa skolmjölken i Blekinge. Skribenterna, Linda Lindström och Jonas Norberg, påpekar att mjölkindustrin har en betydande negativ inverkan på klimatet och Östersjön. De föreslår att kommunpolitikerna bör agera omedelbart för att byta ut skolmjölken mot växtbaserade alternativ, vilket skulle bidra till en mer hållbar framtid och bättre hälsosamma val för elever. a) identifiera textens argumentationsmässiga struktur i generella drag. Insändaren bygger på en klar struktur där huvudargumentet är att skolmjölken i Blekinge bör avskaffas. Stödet för detta argument delas upp i flera delargument: 1. Miljöpåverkan: Mjölkindustrin bidrar starkt till växthusgasutsläpp och övergödning av Östersjön. 2. Hälsoskäl: Många elever är laktosintoleranta eller allergiska mot mjölk. 3. Alternativ: Föreslås växtbaserade drycker som ett mer hållbart och inkluderande val. b) värdera argumentationen utifrån de två bedömningsgrunderna hållbarhet och relevans. 1. Hållbarhet: Argumenten om miljöpåverkan och hälsoaspekter är välgrundade och baserade på aktuella rapporter från Greenpeace och WWF, vilket ger dem en hög grad av hållbarhet. Dessa punkter är relevanta i dagens klimatdebatt. 2. Relevans: Argumentationen är relevant för den specifika kontexten av skolmjölk och dess påverkan på elever och miljö. Det lyfter också fram viktiga aspekter av kost och hälsa i skolor, vilket gör den ytterst relevant för beslutsfattare inom utbildning och miljö. 2.Leta upp en valfri vetenskaplig text inom ditt område, exempelvis en artikel, en rapport eller ett examensarbete, och gör sedan samma övningar som ovan, d.v.s.: a) Identifiera textens argumentationsmässiga struktur i generella drag. b) Värdera argumentationen utifrån de två bedömningsgrunderna hållbarhet och relevans. 3.Gör nu en jämförelse mellan argumentationerna från övning 1 och 2: a) Ser du någon skillnad mellan de argumentationsmässiga strukturerna? b) Ser du någon skillnad gällande kvaliteten på argumentationerna? c) Om du har uppmärksammat skillnader: Varför förekommer dessa skillnader, tror du? 4.Konstruera en egen argumentation som gäller ditt eget vetenskapliga ämnesområde, med följande ingredienser: a) T : att ta ett isbad varje dag är bra för en b) H1: det förbättrar immunförsvaret c) R1H1: ett förbättrat immunförsvar är någonting som är positivt d) -H1: stannar man i för länge så kan man få hypertermi e) -R1H1: att få hypertemi är inte positivt. Det går att minska risken för hypertemi genom att begränsa tiden i vattnet. 5.Konstruera två maximalt relevanta men minimalt hållbara argument för följande teser: a) Min hund får dålig fysisk hälsa av att träna. R1-H1= att träna för mycket kan leda till skador och hälsoproblem R2-H2= visa hundar som tex äldre hundar kan uppleva negativa effekter av träning, som stress och trötthet b) Solen är jordens största energikälla. R1-H1= Att solen strålar varje dag ger energi till människor och växter, vilket visar på dess betydelse som energikälla. R2-H2= jorden tar emot betydligt mer energi från solen än från andra källor som fossila bränslen eller kärnkraft, vilket förstärker dess status som den största energikällan. 3.7.2 KAPITLETS NYCKELTERMER a) hållbarhet= "hållbarhet" på hur sannolikt eller trovärdigt ett argument eller påstående är. Det är ett av kriterierna som används för att utvärdera styrkan i ett argument. s Hållbarhet handlar om: Sannolikhet: Hur troligt är det att påståendet eller premisserna i argumentet är sanna? Evidens: Finns det tillräckligt med bevis eller stöd för argumentet? Tillförlitlighet: Hur pålitliga är källorna eller metoderna som används för att stödja argumentet? Konsistens: Är argumentet konsekvent med annan etablerad kunskap eller fakta? Rimlighet: Verkar argumentet rimligt utifrån vår nuvarande förståelse och erfarenhet? b) relevans= "relevans" på hur väl ett argument eller en del av ett argument relaterar till och stödjer den huvudsakliga frågan eller påståendet som diskuteras. Relevans är ett viktigt kriterium för att bedöma styrkan i ett argument. När man utvärderar relevans, ställer man sig frågor som: "So what?" (Vad spelar det för roll?) - Detta hjälper till att bedöma om argumentet faktiskt bidrar till diskussionen. s "Will it solve the whole problem?" (Kommer det att lösa hela problemet?) - Detta hjälper till att avgöra om argumentet är tillräckligt omfattande för att adressera frågan fullt ut. s Ett relevant argument: Bidrar direkt till att stödja eller motbevisa huvudpåståendet Har en tydlig koppling till ämnet som diskuteras Ger information som är väsentlig för att förstå eller lösa problemet Ett irrelevant argument, å andra sidan: Kan vara sant men har ingen direkt koppling till huvudfrågan Avleder uppmärksamheten från den centrala diskussionen Tillför ingen betydelsefull information för att lösa problemet eller besvara frågan c) välvillighetsprincipen= är en viktig princip inom argumentationsanalys och filosofi. Den innebär att man ska tolka andras argument och uttalanden på det mest rimliga och positiva sättet som möjligt. Här är några viktiga aspekter av välvillighetsprincipen: Tolka tvetydiga uttalanden på det sätt som gör dem mest rimliga eller starkast. Anta att den andra parten har goda avsikter och försöker framföra ett meningsfullt argument. Fokusera på den bästa versionen av argumentet, även om det ursprungligen presenterades oklart. Det innebär att man ger den andra parten fördelar och förutsätter att de har goda avsikter, vilket kan leda till en mer konstruktiv och respektfull dialog. Man använder denna principen för att minska missförstånd och för att minska konflikter inom kommunikation. d) hållbarhetsförstärkning: används för att förstärka hållbarheten i ett annat påstående. Åtgärder eller strategier som stärker och förbättrar hållbarheten i en viss kontext, tex med mer bevis, fakta, eller källor för att förstärka sitt första påstående. e) hållbarhetsförsvagning: används för att försvaga hållbarheten i ett annat påstående, som tex brist på bevis, eller opålitliga källor samt motbevisade argument. f) relevansförstärkning: används för att förstärka relevansen i ett annat påstående. Att göra ett argument mer relevant genom att koppla det tydligare till ämnet eller frågeställningen.Faktorer eller handlingar som negativt påverkar hållbarheten g) relevansförsvagning: används för att minska relevansen i ett annat påstående. Att minska ett arguments relevans, ofta genom att avvika från huvudämnet eller introducera irrelevanta punkter. h) beviskraft: hållbarheten och relevansen tillsammans skapar beviskraften. Ett argument har högst möjliga beviskraft när både relevansen och hållbarheten är som högst. Om ett argument relevans inte är den högsta så brister det på beviskraft. Om det det helt och hållet saknar relevans så saknar det beviskraft. Detsamma gäller hållbarhet. _____________________________________________ Kap 4 Källkritik 1. Leta upp en tidningsartikel och utför en källkritisk granskning av denna! Det kan vara en tryckt tidning eller en tdning publicerad på nätet ‘https://8sidor.se/sverige/2024/10/man-dodad-av-skott-i-huskvarna/ a) Vilka bedömningsgrunder ger artikeln hög tillförlitlighet? Aktuell och relevant information: Artikeln handlar om en aktuell händelse som är relevant för samhällsdebatten kring brott och säkerhet. Enkel och tydlig språkbruk: 8 Sidor använder ett lättfattligt språk som gör att informationen är tillgänglig för en bred publik, vilket ökar förståelsen. b) Vilka bedömningsgrunder ger artikeln låg tillförlitlighet? Brist på källor: Artikeln ger inte detaljer om källorna till informationen, vilket gör det svårt att bedöma dess autenticitet och noggrannhet. Ytlighet: Eftersom 8 Sidor syftar till att vara en nyhetskälla med lättläst format kan det leda till att viktiga detaljer eller kontext saknas, vilket kan försvaga den information som presenteras. c) Vilket helhetsomdöme ger du till artikeln ur ett källkritiskt perspektiv? Det är en delvis pålitlig källa. Bristen på fler källor och mer information för att förstärka trovärdigheten i artikeln, i ett källkritiskt perpektiv så har källan ett visst värde med information men kan förstärkas med mer källor och information. 2.Berätta för någon bekant att du läser denna kurs och denna bok. Förklara att du håller på med en uppgift om källkritik, och att detta gäller denna uppgift. Be personen att berätta en berättelse och gör en källkritisk bedömning av detta. a) Var något kriterium lätt att tillämpa? Var något svårt? b) Vilken tillförlitlighet bedömer du att personens utsaga har? Varför? 3.Välj en tidningsartikel, t.ex. den du använde i uppgift 1. a) Har vi skäl att tro på artikeln? Ja, vi har skäl att tro på artikeln, men med viss reservation. Den ger information om en allvarlig händelse, vilket är relevant för läsarna. b) Vilka är de två starkaste skälen till din slutsats? Aktualitet och samhällsrelevans: Artikeln tar upp en tragisk och aktuell händelse (skottlossning) som berör samhällsfrågor kring brott och säkerhet. Detta skapar en känsla av relevans för läsarna, vilket är viktigt för nyhetsrapportering. Lättfattligt språk: 8 Sidor syftar till att göra nyheter tillgängliga för en bred publik, vilket gör informationen enklare att förstå för många. Detta kan vara positivt eftersom det ökar chansen att viktiga händelser når en större del av befolkningen. c) Vilket är det starkaste skälet mot din slutsats? Brist på källor och djup: Artikeln saknar tydliga referenser och källor, vilket gör det svårt att bedöma informationens tillförlitlighet. Utan trovärdiga källor kan påståendena i artikeln ifrågasättas, och den kan riskera att ge en ofullständig bild av situationen. Sammanfattningsvis finns det skäl att tro på artikeln, men det är viktigt att komplettera informationen med fler källor för att få en mer fullständig och tillförlitlig bild av händelsen. 4.Se en deckare eller polisfilm. Utför en källkritisk bedömning av de resonemang som utförs för att lösa problemet i filmen? Varför eller varför inte? 5.En pedagog på en förskola kommer in i köket, och där ligger det mjölk på golvet. Hank säger att det var Lotten som slängt det på golvet, och hon säger att det var Gretel som slängt det på golvet. Gretel säger att hon inte vet något. Gretels glas är tomt, och Lottens glas är fullt. Vad har pedagogen bäst skäl att tro har hänt? Om pedagogen luktar på golvet kan hon lätt se om det är mjölk eller inte, men vidare om det var med vilje eller inte kan vara svårt att se. Dock om mjölken ligger i en pöl så är det störst chans att glasset är tappat, men ligger det utspritt över hela golvet och delvis väggarna så är det större chans att mjölken har slängts. Att gretels glas är tomt är ett spår men det behöver inte betydda att hon har slängt det, lotten kan ha bytt plats på glasen. Det lotten säger att gretel har slängt mjölken på marken är en berättelse, och det är viktigt att tyda på att lotten är partiskt i detta och inte gretel. KAPITLETS NYCKELTERMER a) källa= En källa är ursprunget till information, data eller kunskap som används för att stödja ett påstående, argument eller en slutsats. I vetenskapliga och akademiska sammanhang är källor avgörande för att bygga trovärdiga argument och för att möjliggöra kritisk granskning av information. I vetenskapliga sammanhang kan källor inkludera forskningsartiklar, böcker, experiment, intervjuer, observationer, och andra former av data eller information. b) bedömningsgrunder= Bedömningsgrunder är kriterier eller faktorer som används för att värdera och analysera information, argument eller källor. Dessa grunder hjälper till att bedöma trovärdighet, relevans och kvalitet i det som presenteras. Följande nyckeltermer är bedömningskriterier man använder för att bestämma en källas tillförlitighet. c) tidsaspekten= det är viktig att ta hansyn till för att en källa är med trovärdig ju mer närliggande i tid den till det den handlar om, ceteris paribus. Om man använder en gammal källa så är den mindre pålitlig för den kan ha missat ny information som har förändrat med tiden. Till exempel COVID-19-information: Under pandemin var information om viruset och dess behandlingar ständigt i förändring. En artikel från 2020 om en viss behandling kanske inte är relevant idag, eftersom ny forskning kan ha visat på bättre metoder eller förändrat synsätt. Det är viktigt att alltid kolla på när information publicerades och om den fortfarande anses giltig. Du kan läsa mer om hur pandemin påverkat informationsflödet på Folkhälsomyndigheten. d) äkthet och förfalskning= Äkthet handlar om att säkerställa att en källa eller ett dokument är genuint och inte falskt. Det innefattar att: Kontrollera ursprunget: Identifiera varifrån informationen kommer, vem som har skapat den och under vilka omständigheter. Kända och respekterade källor har oftast högre trovärdighet. Granska bevis: I akademiska sammanhang är det viktigt att studier och rapporter har genomgått peer review för att bekräfta deras äkthet och noggrannhet. Förfalskning innebär att information har manipulerats, ändrats eller skapats för att vilseleda. Det kan inkludera: Falska dokument: Dokument som har skapats för att se ut som äkta men som saknar grund i verkligheten. Detta kan vara problematiskt, särskilt inom områden som historia eller juridik. Historiska dokument kan också förfalskas, vilket gör det avgörande att granska deras äkthet noggrant. Misinformation: Spridning av felaktig information, ibland avsiktligt för att påverka opinionen. Det är viktigt att vara kritisk mot nyheter och källor, särskilt på sociala medier, där förfalskningar kan spridas snabbt. e) primärkälla och sekundärkälla= en primärkälla är den första källan som man förderar, och ju fler led som har desto mer otillförlitlig är en källa, sekundär källa, ceteris paribus f) ojämkad källa= om källan inte är påverkad av andra berättelser, källor, texter samt andra personer som var med vid samma situation så kallas källan för “ojämkad källa” g) avgränsningar= Avgränsningar inom källkritik refererar till de begränsningar eller gränser som sätts för hur källor ska bedömas, tolkas och användas. Det blir helt enkelt omöjligt att beskriva något fullständigt så man gör ett urval, tex om man ska studera något djurs jaktbeteende så är det fullt förståeligt att lämna ut information angående djurets parningsbeteende. h) spår och berättelse= man bör särskilja på spår och berättelse. Spår refererar till de konkreta bevis eller ledtrådar som en källa lämnar efter sig. Berättelse handlar om den narrativa struktur som skapas av informationen i en källa. Som tex är en dagbok en berättelse om vissa saker, men också ett spår av tid. Eller till exempel att rollo har tagit på beatas kaffemug, fingeravtrycken på muggen är spår, men när beata skriver till sen kompis på sms att rollo har rört hennes kaffemugg är det en berättelse. j) auktoritet= Det handlar om att bedöma om en källa är pålitlig och värd att lita på baserat på flera faktorer: 1. Expertis: Om författaren har akademisk eller professionell bakgrund inom det aktuella ämnet, ökar detta deras auktoritet. Till exempel, en artikel skriven av en klimatforskare om klimatförändringar anses mer trovärdig än en åsiktsartikel av någon utan relevant erfarenhet. 2. Källans rykte: Källor från etablerade och respekterade institutioner, som universitet, forskningsinstitut eller välrenommerade tidningar, har högre auktoritet. T.ex. en studie publicerad i en peer-reviewed tidskrift är mer trovärdig än en personlig blogg. 3. Referenser och citat: Auktoritativa källor stöds ofta av omfattande forskning och referenser, vilket stärker deras legitimitet. Om en källa kan visa att dess påståenden stöds av vetenskapliga studier eller data, ökar dess trovärdighet. 4. Aktualitet: En aktuell källa är oftast mer relevant. Om informationen är ny och relaterar till pågående forskning eller debatter, ger det källan mer auktoritet inom sitt område. k) kontroversiell information= Kontroversiell information inom källkritik syftar på information som väcker debatt, tvivel eller motstridiga åsikter. Denna typ av information kan handla om ämnen som politik, hälsa, vetenskap eller sociala frågor där olika perspektiv och tolkningar finns. Som tex debatten om klimatförändringar eller användningen av vaccin. ________________________________ Kap 9 Kunskap Here is the text from the image you uploaded: 9.7 Avslutande delar Gör de övningar du behöver för att förstå kapitlets innehåll, använd nyckeltermerna för att kontrollera att du behärskar kapitlets centrala begrepp och se vidare läsning för eventuell fördjupning. 9.7.1 ÖVNINGAR 1.Gettierexempel a) Hitta på ett eget Gettierexempel, d.v.s. ett exempel där alla villkoren i Platons kunskapsanalys är uppfyllda men du ändå inte intuitivt vill säga att kunskap föreligger. Tänk dig att du befinner dig på en bondgård där det finns ett får som är helt vitt. Du ser ett får på betet och säger: "Det finns ett vitt får i fältet." Din tro är sann eftersom det faktiskt finns ett vitt får där. Villkor: 1. Tro: Du tror att det finns ett vitt får i fältet. 2. Sanning: Det finns verkligen ett vitt får i fältet (din tro är sann). 3. Rättfärdigande: Du har goda skäl att tro att det finns ett vitt får där. Du ser det vita fåret tydligt. Problemet: Anta nu att, efter att du har uttalat detta, en annan person kommer fram och påpekar att det vita fåret du såg var det enda i fältet, men det visade sig att fåret faktiskt var en illusion, och att bonden hade målat ett av sina svarta får vitt för att lura folk. När du gjorde ditt uttalande fanns det ingen verklig grund för att tro att fåret var vitt, trots att din tro var sann. I detta fall har du uppfyllt alla villkor för kunskap enligt Platons analys, men intuitivt skulle de flesta säga att du inte verkligen "vet" att det finns ett vitt får i fältet, eftersom din tro baserades på en missuppfattning. Detta exempel visar på de komplikationer som kan uppstå när vi försöker definiera kunskap och belyser vikten av att förstå de djupare aspekterna av vad det innebär att ha kunskap. b) Vilka av Nozicks villkor är uppfyllda i ditt exempel? 1. Det är sant att p. Uppfyllt: Det är sant att "det finns ett vitt får i fältet" eftersom det faktiskt finns ett vitt får där. 2. s tror att p. Uppfyllt: Du (s) tror att "det finns ett vitt får i fältet." Du ser fåret och uttalar detta. 3. Om p inte vore sant, skulle s inte tro att p. Inte uppfyllt: I detta exempel kan vi säga att om det inte fanns något vitt får (om p inte vore sant), skulle din tro kunna förbli intakt, eftersom du fortfarande ser det svarta fåret som ser vitt ut för dig (denna illusion). Du har inte en korrekt grund för att tro, så detta villkor är inte uppfyllt. 4. Om p vore sant, skulle s tro att p. Uppfyllt: Om det hade funnits ett vitt får (om p vore sant), skulle du fortfarande tro att "det finns ett vitt får i fältet" eftersom du faktiskt ser det. Sammanfattning: Av Nozicks fyra villkor är villkor 1, 2 och 4 uppfyllda, medan villkor 3 inte är det. Detta belyser hur situationen med det vita fåret visar att även om alla villkor utom ett är uppfyllda, så intuitivt skulle vi ändå säga att kunskap inte föreligger. Det visar på de utmaningar som finns i att definiera vad kunskap egentligen är, särskilt när vi stöter på situationer där vår uppfattning om kunskap kan vara missvisande 2.Ange ett argument mot respektive teori om sanning nedan. Hur skulle en försvarare för teorin kunna försvara teorin från din invändning? Vilken teori tycker du verkar rimligast? Varför? a) Realism. Argument mot realism: Realismen hävdar att det finns en objektiv verklighet oavsett våra uppfattningar om den. En invändning kan vara att vår perception och förståelse av världen är subjektiv och alltid filtrerad genom våra erfarenheter och kulturella kontexter. Till exempel kan två personer se samma händelse men tolka den på helt olika sätt, vilket ifrågasätter idén om en objektiv verklighet. Försvar av teorin: En försvarare av realism skulle kunna hävda att även om våra uppfattningar är subjektiva, så finns det fortfarande en verklighet som existerar oberoende av våra uppfattningar. De skulle kunna använda exempel som vetenskapliga observationer, där upprepade experiment ger samma resultat oavsett forskarens åsikter, som stöd för en objektiv verklighet. b) Konstruktivism. Argument mot: Konstruktivismen hävdar att kunskap och sanning skapas genom sociala processer och interaktioner. En invändning kan vara att om all sanning är socialt konstruerad, finns det ingen stabil grund för att utvärdera eller kritisera olika kunskaper. Detta kan leda till relativism, där alla åsikter anses vara lika giltiga, vilket kan vara problematiskt i frågor som rör etik och vetenskap. Försvar av teorin: En försvarare av konstruktivism kan hävda att även om sanningar kan variera mellan kulturer och grupper, finns det fortfarande gemensamma erfarenheter och faktorer som gör det möjligt att utveckla kollektiv kunskap. De kan påpeka att konstruktivismen inte nödvändigtvis förnekar objektivitet, utan snarare erkänna att förståelse av sanningar är en dynamisk och kontextberoende process. c) Nihilism. Argument mot nihilism: Nihilismen påstår att det inte finns någon sanning eller mening i tillvaron. En invändning kan vara att om inget har någon betydelse eller sanning, hur kan vi då diskutera eller ens ifrågasätta nihilismen själv? Det verkar motsägelsefullt att hävda att det inte finns någon sanning medan man framhäver nihilismen som en sann åsikt. Försvar av teorin: En försvarare av nihilism skulle kunna hävda att det är just medvetenheten om livets meningslöshet som ger oss friheten att skapa våra egna värden och meningar. De kan påstå att nihilismen inte nödvändigtvis är en negativ ståndpunkt, utan snarare en realistisk insikt om livets komplexitet. Vilken teori verkar rimligast? Jag tycker att konstruktivism verkar rimligast. Det erkänner att vår förståelse av världen formas av våra sociala och kulturella kontexter, vilket ger en nyanserad bild av hur vi skapar mening och kunskap. Den tillåter en dynamik i vårt sätt att förstå verkligheten, vilket är viktigt i en värld där perspektiv och erfarenheter kan variera så mycket. Samtidigt kan den fortfarande rymma objektivitet när vi delar gemensamma erfarenheter och arbetar tillsammans för att förstå komplexa frågor. 3.a) Vad observerade du? Jag observerade en grupp människor som samlades på en parkbänk för att diskutera olika ämnen. De verkade vara en blandning av vänner och kollegor som delade skratt och idéer med varandra. b) Var det något som du inte observerade, som du tror att man skulle ha kunnat observera i den situation du befann dig i när du utförde observationen? Ja, jag tror att man skulle kunna ha observerat mer detaljerade kroppsspråk och icke-verbal kommunikation mellan personerna, såsom ansiktsuttryck och gester. c) Om ja, varför observerade du inte detta? Jag var fokuserad på deras samtal och den allmänna stämningen, vilket gjorde att jag missade subtila signaler som kroppsspråk och icke-verbal kommunikation. Dessutom kan det ha varit så att min plats och vinkeln från vilken jag observerade begränsade min förmåga att se dessa detaljer. d) Tror du att andra personer hade observerat samma sak(er) som du observerade, om de hade varit i samma situation som du? Jag tror att andra personer sannolikt skulle ha observerat liknande saker, men deras uppmärksamhet kan ha varierat beroende på deras intressen och perspektiv. Vissa kanske hade fokuserat mer på kroppsspråk och interaktioner, medan andra kan ha varit mer intresserade av samtalsämnena. e) Hur pålitlig är din observation att använda som informationskälla? Varför? Min observation är måttligt pålitlig som informationskälla. Den ger en allmän känsla av situationen och de interaktioner som pågick, men den är begränsad av min subjektiva upplevelse och fokus. Dessutom kan jag ha missat viktiga detaljer som kunde ha påverkat förståelsen av interaktionen. f) Vilka slutsatser drar du av denna övning? Om inga alls, varför tror du att det är så? Jag drar slutsatsen att observation är en komplex process där många faktorer påverkar vad vi ser och hur vi tolkar det. Det visar hur vår subjektiva upplevelse och begränsningar kan forma vår förståelse av sociala interaktioner. Denna övning har också gett mig insikt i vikten av att vara medveten om både vad som observeras och vad som potentiellt kan missas, vilket kan vara viktigt i framtida studier eller analyser av mänskligt beteende. KAPITLETS NYCKELTERMER a) Platons kunskapsanalys = för att veta något måste man tro något som är sant, och man måste dessutom ha goda skäl att tro detta. i) det är sant att p, ii) s tror att p, och iii) s har goda skäl att tro att p. b) nödvändiga och tillräckliga villkor= Ett nödvändigt villkor är en egenskap eller ett kriterium som måste vara uppfyllt för att något ska kunna anses vara sant, giltigt eller relevant. Om ett nödvändigt villkor inte är uppfyllt kan källan avfärdas eller anses opålitlig. Exempel: För en akademisk artikel kan nödvändiga villkor inkludera att den är granskad av experter (peer-reviewed) och att den innehåller referenser till andra trovärdiga källor. Utan dessa villkor kan artikeln anses mindre pålitlig. Tillräckliga villkor Ett tillräckligt villkor är en egenskap eller ett kriterium som, om det är uppfyllt, är tillräckligt för att något ska kunna anses som sant, giltigt eller relevant. Om ett tillräckligt villkor är uppfyllt kan källan betraktas som trovärdig, även om andra villkor kanske inte är helt uppfyllda. Exempel: Om en källa är skriven av en erkänd expert inom sitt område (tillräckligt villkor), kan den betraktas som trovärdig även om den inte är peer-reviewed, särskilt om expertens åsikter stöds av omfattande forskning eller erfarenhet. c) Gettierexempel: gettier visar platon att de tre villkoren för kunskap inte är tillräckliga. Det visar han med exmpel som visar att villkoren är uppfyllda men det är tydligt att personen inte egentligen har kunskap. Som tex att tänk dig att du står vid en äng. På ängen ser du något vitt som du är övertygad är ett får. Do tror därför att det står ett får på ängen. Men egentligen är det en vit hund som ser ut som ett får. Som en slump står det dock ett får längre bort på ängen som är dolt bakom en häck. Just därför har du en sann trosföreställning som dessutom är rättfärdigad, eftersom du tycker att du ser ett får. Så därför är de tre av platons vilkor uppfyllda, men personen har ju egentligen inte kunskap. d) närmast till hands= Att bedöma vilka källor som är "närmast till hands" innebär att man snabbt identifierar de mest tillgängliga, aktuella och relevanta källorna som kan ge värdefull information om ett specifikt ämne. Denna bedömning är avgörande för att effektivt kunna navigera bland stora mängder information och säkerställa att den som används är både pålitlig och relevant. 1. Tillgänglighet Källor som är lätta att hitta och använda, till exempel onlineartiklar, rapporter eller databaser, kan betraktas som "närmast till hands". Detta innebär att informationen snabbt kan nås utan omfattande sökande eller analyser. 2. Aktualitet Information som är nyare eller uppdaterad är oftast mer relevant för aktuella frågor. Källor som publicerades nyligen eller som har genomgått uppdateringar kan ge mer korrekt och relevant information. 3. Relevans Källor som direkt relaterar till den specifika frågeställning eller det ämne som undersöks. Ju mer relevant en källa är för ämnet, desto mer "närstående" betraktas den vara. 4. Trovärdighet Källor från pålitliga och erkända institutioner, forskare eller experter inom ett område är ofta närmast till hands när det gäller att lita på informationen. Det innebär att man prioriterar källor som har en historia av noggrannhet och objektivitet. e) realism/konstruktivism/nihilism= Realism Definition: Realism är en filosofisk ståndpunkt som hävdar att det finns en objektiv verklighet som existerar oberoende av våra uppfattningar eller känslor. Enligt realismen är sanningar och fakta oberoende av mänsklig erfarenhet och kan upptäckas genom observation och vetenskaplig metod. Exempel: En realist skulle hävda att oavsett hur människor tolkar en historisk händelse, så finns det en verklig och objektiv version av vad som faktiskt hände. Konstruktivism Definition: Konstruktivism är en teori som menar att kunskap och verklighet är socialt och kulturellt konstruerade. Enligt konstruktivismen formas vår förståelse av världen genom interaktioner och erfarenheter, och det finns därför inte en enda objektiv sanning utan snarare flera perspektiv som bidrar till vår uppfattning om verkligheten. Exempel: Inom utbildning, skulle en konstruktivistisk syn framhålla att elever lär sig och bygger kunskap genom att samarbeta och diskutera med andra snarare än att bara ta emot information från en lärare. Nihilism Definition: Nihilism är en filosofisk ståndpunkt som hävdar att livet inte har någon inneboende mening, värde eller sanning. Nihilister förnekar existensen av universella moraliska eller etiska sanningar och menar att alla värden och betydelser är konstruerade och relativistiska. Exempel: En nihilist skulle kunna argumentera för att inga moraliska värden eller normer är objektiva, vilket innebär att det inte finns något absolut rätt eller fel. f) fakta= Inom källkritik refererar "fakta" till information som kan verifieras och bekräftas som sann. Fakta är objektiva uppgifter som stöds av bevis och kan kontrolleras genom observation, mätningar eller dokumentation. g) fundamentalism och koherentism= Fundamentalism Definition: Fundamentalism inom källkritik är en epistemologisk ståndpunkt som hävdar att vissa grundläggande övertygelser eller "grundfakta" utgör basen för all kunskap. Dessa grundläggande övertygelser anses vara självklara och behöver inte bevisas; de fungerar som en stabil grund för att bygga vidare på. Enligt fundamentismen måste man identifiera och acceptera dessa grundfakta för att utveckla pålitlig kunskap. Exempel: Om man i källkritik utgår från vissa obestridliga fakta (till exempel grundläggande matematiska sanningar) för att validera andra påståenden, så följer man en fundamentalistisk metod. Koherentism Definition: Koherentism är en alternativ epistemologisk ståndpunkt som menar att kunskap och sannolikhet uppstår från den inbördes koherensen mellan olika övertygelser och påståenden. Enligt koherentismen är en övertygelse legitim om den passar in i ett sammanhang av andra övertygelser som stödjer och validerar varandra. Det finns alltså ingen absolut grund, utan kunskap byggs på relationer mellan olika påståenden. Exempel: I källkritik skulle man kunna säga att en information är trovärdig om den stämmer överens med en bredare uppsättning av accepterade fakta och teorier, snarare än att förlita sig på en enda, grundläggande sanning. h) observation= Inom källkritik avser "observation" processen att noggrant iaktta och analysera information, händelser eller data för att samla in bevis och förstå en viss kontext. Sinnesdata refererar till den information som våra sinnen (syn, hörsel, smak, känsel och lukt) uppfattar och registrerar från omvärlden. Inom kunskapsteori och epistemologi är sinnesdata en viktig aspekt eftersom det utgör den grundläggande basen för våra erfarenheter och perceptioner. Här är några centrala punkter om sinnesdata: 1. Grundläggande för Perception Sinnesdata är den råinformation som våra sinnen tar emot och som sedan bearbetas av hjärnan för att skapa vår uppfattning av verkligheten. Till exempel, när vi ser en röd boll, registrerar våra ögon ljusreflexer som hjärnan tolkar som en röd färg och en viss form. 2. Källan till Kunskap Sinnesdata är ofta den första källan till kunskap. Många filosofer, som empirister, hävdar att all kunskap härstammar från sinnesupplevelser och observationer. Det innebär att vår förståelse av världen bygger på det vi kan se, höra, känna osv. 3. Subjektivitet och Tolkningsprocess Sinnesdata är också subjektivt och kan variera mellan individer. Två personer kan uppfatta samma stimuli på olika sätt, vilket kan leda till olika tolkningar av vad som observeras. Detta väcker frågor om tillförlitligheten av sinnesdata som källa till objektiv kunskap. 4. Relation till Verklighet Inom filosofin diskuteras ofta relationen mellan sinnesdata och den objektiva verkligheten. Skeptiker ifrågasätter om vi verkligen kan lita på våra sinnen och om sinnesdata korrekt representerar den verklighet vi försöker förstå. Detta leder till diskussioner om illusioner, perceptionens begränsningar och hur vi kan verifiera våra sinnesupplevelser. 5. Sinnesdata och Källkritik Inom källkritik är sinnesdata viktigt eftersom det kan påverka hur vi bedömer informationens trovärdighet. Till exempel, när vi analyserar en källa kan vi behöva överväga vilken typ av sinnesdata som användes för att skapa innehållet (t.ex. observationer, intervjuer) och hur dessa data kan ha påverkats av subjektiva uppfattningar. j) teoriberoende= Teoriberoende inom kunskap syftar på idén att vår förståelse av världen och de fakta vi uppfattar alltid är influerade av de teorier och perspektiv vi har. Det innebär att våra uppfattningar, observationer och tolkningar inte är neutrala eller helt objektiva, utan färgas av de konceptuella ramverk och teorier som vi använder för att förstå information. Centrala Aspekter av Teoriberoende: Perception och Tolkning: Våra sinnesintryck och observationer är inte bara passiva mottagningar av information; de tolkas aktivt utifrån de teorier och erfarenheter vi har. Till exempel kan två forskare se samma data men dra olika slutsatser baserat på sina teoretiska ramverk. Forskning och Teoretiska Ramverk: Inom vetenskaplig forskning påverkar de teorier som en forskare arbetar med val av metodik, datainsamling och analys. Teorier ger också en riktning för forskningsfrågor och hypoteser, vilket innebär att vad som betraktas som relevant kunskap ofta beror på den teoretiska kontexten. Vetenskaplig Revolution: Historiskt sett har vetenskapliga framsteg ofta inneburit skiften i dominerande teorier, vilket resulterar i förändrade perspektiv på vad som betraktas som "sant" eller "vetenskapligt". Thomas Kuhns teori om paradigm skiftar är ett klassiskt exempel på hur teoriberoende fungerar inom vetenskap. Kritik av Objektivitet: Teoriberoende utmanar idén om helt objektiv kunskap. Det påpekar att även om vi strävar efter objektivitet, så är våra tolkningar och förståelser ofrånkomligen kopplade till de teorier och kulturella kontexter vi befinner oss i. ____________________________________________________________ Kap 10 Vetenskap 1.Skapa en modell om något vetenskapligt. Vad har denna modell för förtjänster? Vad har modellen för svagheter? På vilket sätt, om något, gör den våld på verkligheten för att vinna förklaringsvärde? 2.Vilken teori har högst verisimilitud (intuitivt sett), tror du? a) ”Månen är en gul ost” eller ”Månen är inte en gul ost”. b) ”Pluto är en gyllene planet som befinner sig närmare solen än vad jorden gör” eller ”Pluto är en gyllene planet som befinner sig längre bort från solen än vad jorden gör”. Here is the text from the image you uploaded: c) ”Blommor som andas bilavgaser lever längre än blommor som andas vanlig luft” eller ”Blommor som andas vanlig luft lever längre än blommor som andas bilavgaser”. d) ”Solen är en stjärna som jorden kretsar runt” eller ”Solen är en stjärna”. 3.Vilken teori är mest djärv? a) ”Min hund är glad och hungrig” eller ”Min hund är glad”. b) ”Min hund är glad eller hungrig” eller ”Min hund är glad”. c) ”Alla svanar är vita” eller ”Vissa svanar är vita”. d) ”Solen är en stjärna som jorden kretsar runt” eller ”Solen är en stjärna”. 4.Är följande teorier vetenskapliga eller inte enligt Popper? a) ”Det finns ett omärkbart flygande tefat som ser allt som händer på jorden.” b) ”Alla svanar är vita.” c) ”Voodoo-dockor fungerar” (i meningen ”om man sticker nålar i en docka med avsikten att skada någon så skadas den personen fysiskt med detsamma”). d) ”Efter döden kommer vi alla till en stor lekplats med leksaker till alla. Det går dock inte att kommunicera med de levande från denna lekplats.” 5.Samla lite information om de verksamheter som nämns nedan. Vad skulle du betrakta som vetenskap, dålig vetenskap, pseudo-vetenskap samt enbart icke-vetenskap? Motivera dina svar. Vilka kriterier på vetenskaplighet utgår du ifrån? (Du kan välja bort vissa del-övningar, om du vill. Lägg inte så mycket fokus på att samla in information – det viktigaste är att göra värderingen utifrån den information man får, inte om man har fullständig information. Detta är bara en övning. En del övningar är ganska svåra.) a) Världsmästerskapen i konståkning. b) Biokemi. c) Datateknik. d) Psykologi. e) Arkeologi. f) Klassisk massage. g) Juridik h) Astrologi (horoskop). i) Fysik. j) Fotmålnning. k) Biorytm-teorin. l) Tarot-spådom. m) Litteraturvetenskap. n) Akupunktur. o) Överkurs: Freuds psykoanalys. p) Överkurs: Parapsykologi. Kapitlets nyckeltermer a) vetenskaplig kunskap och vetenskapligt rön= Vetenskaplig kunskap är den strukturerade och verifierbara kunskapen som genereras genom vetenskapliga metoder, och som strävar efter objektivitet och reproducerbarhet. Vetenskapligt rön är de specifika fynd och resultat som uppstår ur vetenskaplig forskning och som kan bidra till vår förståelse av världen. Tillsammans bidrar dessa begrepp till att forma vår vetenskapliga förståelse och hur vi bygger och validerar kunskap inom olika discipliner. b) experiment= Ett experiment inom vetenskap är en systematisk och kontrollerad metod för att undersöka hypoteser och utforska samband mellan variabler. Experiment är centrala för den vetenskapliga metoden och används för att samla in empiriska data som kan verifiera eller motbevisa teorier. c) förklaring= En central uppgift inom vetenskapen är att ge förklaringar av olika företlser och fenomen, som tex vrf får folk sjukdomar, varför vissa lärs sig snabbare än andra osv. Genom vetenskapen söker vi även förutsägelser, alltså skåda in i framtiden. Vi kan göra göra mer avancerade förutsälgeser genom vetesnkapen som tex att förutsäga när en vis komet kommer att träffa jorden. Förklaring korrekt form Exempel: Premiss 1: lag(ar) eller generellt/generella påstående(n)= vatten som kokar bubblar alltid(lag) Premiss 2: initialvillkor = vattnet framför oss kokar. Premiss 3: det skall förklaras = vattnet framför oss bubblar d) vetenskaplig realism= Vetenskaplig realism är en filosofisk ståndpunkt inom vetenskap som hävdar att vetenskapliga teorier och modeller faktiskt beskriver en objektiv verklighet. Vetenskaplig realism antar att det finns en verklighet som existerar oavsett våra uppfattningar eller teorier om den. Detta innebär att den värld vi studerar genom vetenskapliga metoder är verklig och inte bara en konstruktion av våra sinnen eller språk. e) falsifierbarhet= Karl Popper menade att det som skiljer vetenskap från pseudovetenskap är just falsifierbarhet. Hans huvudsakliga punkter var: Vetenskapliga teorier kan aldrig bevisas vara absolut sanna, men de kan bevisas vara falska. En teori är vetenskaplig endast om den kan formuleras på ett sätt som gör det möjligt att motbevisa den genom empiriska observationer. Vetenskapens framsteg sker genom att vi försöker motbevisa (falsifiera) våra teorier, inte genom att bekräfta dem. Ju fler försök till falsifiering en teori överlever, desto mer tillförlitlig kan vi anse den vara - men aldrig absolut säker. Ett klassiskt exempel från Popper: Påståendet "alla svanar är vita" är vetenskapligt eftersom det kan falsifieras genom att hitta en enda svart svan. Men påståendet "det finns en osynlig kraft som styr universum" är inte vetenskapligt eftersom det inte går att testa eller motbevisa. f) korroborering= de teorier som misslyckas med att bli motbevisade(falsifierade), även om de gör det bästa för att göra det kallas för korroborerade. En tori som har blivit korroborerade kan kvalifiseras som sann till vidare, men kan falsifieras i framtiden. Om det inte är omöjlig att falsifiera, men då är teorin inte vetenskaplig enligt popper. g) verisimilitud: enligt popper använder man verismilitud för att tala om hur nära olika teorier ligger sanningen. Förenklat så de teorier som ligger så nära sant innehåll som möjligt samt så lite falskt innehåll som möjligt har högre verismilitud. Sanna teorier har högre verismilitet än falska. h) paradigm= Ett paradigm är som en "ram" eller "modell" för hur vi förstår och utforskar en viss vetenskaplig disciplin. Det inkluderar: Teorier: De grundläggande förklaringarna och principerna inom ämnet. Metoder: De tekniker och procedurer som används för att undersöka frågor och samla in data. Exempel: Typiska problem som forskare arbetar med och hur de tolkar sina resultat. 2. Normalvetenskap Inom ett paradigm bedrivs det som Kuhn kallar "normalvetenskap." Det innebär att forskare arbetar inom de givna ramarna och löser problem som anses viktiga enligt paradigmet. De gör inte grundläggande ifrågasättanden av de underliggande teorierna, utan fokuserar på att utveckla och förfina dem. 3. Paradigmskifte Kuhn påpekar att när tillräckligt många anomalier eller problem uppstår som inte kan förklaras inom det rådande paradigmet, kan ett paradigmskifte inträffa. Det innebär att en ny uppsättning teorier och metoder etableras, vilket förändrar hur forskare ser på och förstår sitt ämnesområde. 4. Exempel Ett klassiskt exempel på ett paradigmskifte är övergången från Newtons klassiska fysik till Einsteins relativitetsteori. Innan relativitetsteorin antogs var Newtons lagar den rådande modellen. När nya observationer och experiment inte kunde förklaras av Newtons lagar, ledde det till att forskare började acceptera relativitetsteorin som det nya paradigmet. i) pseudovetenskap= det är inte vetenskap, är ett slags icke-vetenskap, men till skillnad från icke-vetenskap så försöker psedovetenskap likna vetenskap, med att behandla samma frågor som vetenskapen eller utgöra nya alternativ till den allmänt accepterade vetenskapen. Pseudovetenskapen är farliga enligt vissa, eftersom den försöker ge förklaringa och förutsägelser om världen, även om det inte uppfyller kraven för vetenskap. Av de angivna alternativen kategoriseras telepati som pseudovetenskap. Pseudovetenskap kännetecknas av att den saknar vetenskaplig grund och inte kan testas eller bevisas genom empiriska metoder. De övriga alternativen (informatik, astronomi, snickeri och datavetenskap) är alla discipliner som grundar sig på vetenskapliga metoder och beprövad kunskap. j) placeboeffekt= Inom pseudovetenskap används ibland placeboeffekten för att förklara eller stödja påståenden om behandlingar som saknar vetenskaplig grund. Placeboeffekt är en psykologisk och fysiologisk respons som uppstår när en person upplever en förbättring av sina symptom eller hälsa efter att ha fått en behandling som egentligen inte har någon aktiv medicinsk effekt. Här är en enkel förklaring av vad placeboeffekten innebär, till exempel inom många läkemedels studier så så låter man en grupp få få riktiga medecinen opch andra gruppen placebo(sockerpiller) men säger inte vem som får vad. Ofta sker det då att båda grupperna kan visa effekten av medicin, men det är bara pågrund av människans föreställningar till medicinen. Vill man att medicinen ska påverka en positivt så kan man lura sig själv att tro att den har haft en positiv effekt på en. _____________________________________________________ Kap 11 Vetenskaplig metod Gör de övningar du behöver för att förstå kapitlets innehåll, använd nyckeltermerna för att kontrollera att du behärskar kapitlets centrala begrepp och se vidare läsning för eventuell fördjupning. 11.6.1 ÖVNINGAR 1.Ge ett deduktivt, induktivt och ett abduktivt argument för följande slutsatser, och kritisera sedan din argumentation: a) Alla små löv är gröna. Deduktivt argument: Alla löv på träd är gröna. Små löv är löv på träd. Slutsats: Alla små löv är gröna. Kritik: Denna deduktiva slutsats är stark om premisserna är sanna, men i verkligheten är inte alla löv på träd gröna – löv kan ha olika färger beroende på säsong, ålder eller typ av växt. Premisserna är därför inte generellt giltiga. Induktivt argument: Jag har observerat 100 små löv och alla var gröna. Slutsats: Alla små löv är gröna. Kritik: Detta induktiva argument bygger på ett begränsat antal observationer och drar en generaliserad slutsats. Det finns alltid en risk att fler observationer skulle kunna visa att vissa små löv faktiskt inte är gröna. Abduktivt argument: De flesta små löv jag har sett är gröna. Det är rimligt att anta att små löv är gröna eftersom de ofta är nyare och har klorofyll. Slutsats: Alla små löv är troligen gröna. Kritik: Abduktion försöker ge den mest rimliga förklaringen, men den är inte säker. Löv kan vara gula, bruna eller röda beroende på växtart eller yttre faktorer, så denna slutsats är inte universellt giltig. b) En sten som rullar ut för ett hustak faller till marken. Deduktivt argument: Alla objekt som släpps från en höjd faller till marken på grund av gravitationen. En sten som rullar ut för ett hustak är ett objekt som släpps från en höjd. Slutsats: Stenen faller till marken. Kritik: Detta deduktiva argument är starkt om man förutsätter att det inte finns några yttre faktorer, såsom stark vind eller att stenen fastnar i något. Det bygger också på att gravitationen fungerar som vanligt. Induktivt argument: Varje gång jag har sett en sten rulla ut för ett hustak har den fallit till marken. Slutsats: En sten som rullar ut för ett hustak faller till marken. Kritik: Detta argument är baserat på tidigare observationer. Men det är inte absolut säkert eftersom det finns en liten chans att något oväntat händer, som att stenen landar på en plattform eller en stark vind blåser bort den. Abduktivt argument: En sten rullar ut för ett hustak. Det är logiskt att anta att den faller till marken på grund av gravitationen. Slutsats: Stenen faller troligen till marken. Kritik: Abduktionen här ger en rimlig slutsats baserat på tidigare erfarenheter och den naturliga kraften av gravitationen, men den är fortfarande öppen för alternativa förklaringar som hinder på vägen ner. c) Diktatur medför onödigt lidande. Deduktivt argument: Diktaturer förtrycker människors rättigheter. Förtryck av rättigheter orsakar lidande. Slutsats: Diktatur medför onödigt lidande. Kritik: Detta deduktiva argument bygger på att alla diktaturer förtrycker människors rättigheter, vilket kan diskuteras. Det finns olika former av diktaturer och vissa kan tillfälligt skapa stabilitet, vilket komplicerar den generella slutsatsen. Induktivt argument: I historiska fall har diktaturer ofta lett till lidande och förtryck. Slutsats: Diktatur medför onödigt lidande. Kritik: Detta argument baseras på historiska observationer. Induktion är dock osäker eftersom det alltid kan finnas undantag eller framtida diktaturer som inte leder till lidande i samma utsträckning. Abduktivt argument: I diktaturer ser vi ofta förtryck av yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter. Onödigt lidande följer vanligtvis av förtryck. Slutsats: Diktatur medför troligen onödigt lidande. Kritik: Abduktionen här försöker förklara observationen av förtryck och dess samband med lidande, men den förutsätter att allt förtryck alltid medför onödigt lidande, vilket kan vara förenklat. 2.Kvantitativ och kvalitativ metod. a) Beskriv kvantitativ metod. Vad är utmärkande? b) Beskriv kvalitativ metod. Vad är utmärkande? c) Beskriv skillnaderna mellan kvantitativ metod och kvalitativ metod, så som de brukar beskrivas. d) Ge något argument för att denna distinktion inte håller. e) Hur ser du på kvalitet i kvalitativ och kvantitativ metod? 3.Datainsamling. Välj en (eller hitta på en) forskningsfråga Hur påverkar sociala medier ungdomars självkänsla? a) Vad för slags data behöver du samla in? Varför? För att besvara denna forskningsfråga behöver jag samla in kvalitativ data (upplevelser och känslor) samt kvantitativ data (mätbara variabler) om ungdomars självkänsla och deras användning av sociala medier. Kombinationen av dessa datatyper hjälper till att förstå både omfattningen av fenomenet och de underliggande orsakerna. Kvalitativ data: Intervjuer eller öppna enkätfrågor som utforskar ungdomarnas upplevelser och känslor kring sin självkänsla och deras interaktion på sociala medier. Kvantitativ data: Enkäter med skalfrågor som mäter självkänslan (t.ex. Rosenberg Self-Esteem Scale) och tid spenderad på sociala medier per dag. Varför? Den kvalitativa datan ger djupare förståelse för ungdomarnas egna upplevelser, medan den kvantitativa datan ger en mer objektiv bild av sambandet mellan sociala medier och självkänsla. b) Vilken eller vilka metoder kan du lämpligen använda för att samla in dessa data? Intervjuer: För att samla in kvalitativ data kan djupintervjuer användas med ett urval av ungdomar. Detta gör det möjligt att få detaljerade och personliga berättelser om deras känslor och tankar. Enkäter: För att samla in kvantitativ data kan enkäter användas, där ungdomarna får svara på standardiserade frågor kring självkänsla och deras sociala medieanvändning. Enkäterna kan distribueras online för att nå en bredare målgrupp. c) Vad finns det för problem med denna datainsamlingsmetod som du behöver ta ställning till? Hur hanterar du dessa problem? 1. Problem med intervjuer: ○ Möjligt problem: Intervjuer kan vara tidskrävande och respondenterna kan känna sig obekväma att prata om känsliga ämnen som självkänsla. ○ Lösning: Skapa en trygg miljö och anonymisera svaren för att uppmuntra till ärlighet. Begränsa antalet intervjuer och välj ut ett representativt urval av ungdomar. 2. Problem med enkäter: ○ Möjligt problem: Enkätsvar kan vara opålitliga om respondenterna inte svarar ärligt eller om frågorna är svårtolkade. ○ Lösning: Använd beprövade skalor och tydliga frågor. Testa enkäten i en pilotstudie för att identifiera och korrigera eventuella missförstånd innan den skickas ut i större skala. 3. Representativitet: ○ Möjligt problem: Urvalet av deltagare kan bli skevt, vilket påverkar generaliserbarheten av resultaten. ○ Lösning: Försök att ha ett varierat urval som inkluderar olika åldrar, kön och bakgrunder bland ungdomarna. 4. Etiska problem: ○ Möjligt problem: Samla in data från ungdomar kring ett känsligt ämne som självkänsla kan väcka etiska frågor. ○ Lösning: Få informerat samtycke från deltagare (och eventuellt deras vårdnadshavare) och säkerställ att datainsamlingen följer etiska riktlinjer för forskning. Genom att planera dessa åtgärder kan jag hantera de problem som kan uppstå vid datainsamling och därmed öka trovärdigheten i forskningen. 4. Databearbetning Tänk dig att du har en datamängd, kvantitativ eller kvalitativ: a) Vad för slags metod ska du använda för att bearbeta dina data? b) Vilka sorters svårigheter tror du uppstår vid denna bearbetning? c) Hur hanterar du dessa problem? 5. Data a) Förklara och relatera begreppen data och fakta. Hur förhåller de sig till varandra? Är det samma sak? Data och fakta är relaterade men inte samma sak. Data är rå information som samlas in genom observationer, det kan vara tex data på siffror, ljud, bilder osv. Det kan vara strukturerad som i tabeller eller ostrukturerade som i intervjuer. Datan behöver analyseras för att få mening och sedan bli fakta. Fakta är alltså väl bearbetad och strukturerad data som har blivit verefierad av flera forskare för att bli kvalificerad som sann. b) Vilken roll spelar data i vetenskap? Data är alltså grunden för att skapa fakta, och fakta spelar en stor roll i vetenskapen, eftersom vetenskapen utspelar sig efter saker som är sant. Kapitelts nyckeltermer a) Pålitlighet (reliabilitet) och giltighet (validitet)= när man samlar in data så är det viktigt att ha så hög pålitlighet(reliabiltet) och giltighet(validitet) som möjligt, desto högre dessa två är desto mer exakt är själva datan. b) Metodlära och metodteori= Metodteori:Det handlar om att förstå varför man använder vissa metoder och vad som är bra och dåligt med dem. Det är alltså en sorts "teori om metoder". Man kan säga att metodteori ger en överblick och förklarar hur och varför olika metoder fungerar för att lösa olika typer av forskningsfrågor. Metodlära: Metodlära fokuserar mer på det praktiska och visar hur man faktiskt använder dessa olika metoder för att dra slutsatser. c) Kvantitativa respektive kvalitativa metoder= Med kvantitativa forskning så används det för undersökningar där forskingen är mätbar, vilket kan även kallas “kvantifierbart”. Det data som samlas in kan alltså räknas i siffror. Oftast handlar det om frågor kring hur mycket eller hur många det är av någonting. Kvalitativ forskning handlar dock att ta reda på hur någonting är, och vilka egenskaper något har. Kvalitativ forskning handlar om att samla in ord, berättelser och djupa insikter istället för siffror. Det kan till exempel innebära att man gör intervjuer, gruppdiskussioner eller analyserar texter och bilder. Målet är att förstå hur människor upplever och tolkar saker, deras perspektiv och varför de gör som de gör. d) Experiment och observation= Experiment är en form av datainsamling där man som forskare har stor kontroll över vad som sker. Vanligt viss vill man studera hur en variabel påverkas av en annan variabel. Observationen är alltså undersökningar men som inte är så kontrollerade som experiment. Man som forskare brukar skilja på deltagande/ icke deltagande observation. Till exempel som en observation av en fotbollsmatch. Så i en deltagande observationen så hade man varit med och spelat,men i en icke deltagande observationen så hade man tex varit på läktaren. Båda observationerna har sina för och nackdelar. e) Enkät och intervju= en vanlig metod att samla in data är genom enkäter. Enkäter kan skickas ut till många och hjälper till att få mycket data. Det finns svårigheter med enkäter, det kräver att de som svarar på enkäten måste förstå frågorna på sättet den som har skapat enkäten vill det. Intervjuer liknar enkäter men är muntliga. Vanligt inom kvalitativ forskning, fördel med intervjuer är att vissa typer av svar kommer fram som tex känsliga uppgifter. Man når djupare med intervjuer. Problem som kan finnjas med intervjuer är att intervjuaren kan påverka respondenten vid intervjusituationen. f) Datanivåer= 1. Nominal nivå (Kategorisk data) Vad det är: Den enklaste datanivån som består av kategorier eller namn utan inbördes ordning. Exempel: Kön (man, kvinna), färger (röd, blå, grön), typer av bilar (SUV, sedan, lastbil). Viktigt att veta: Du kan räkna hur många som tillhör varje kategori, men inte rangordna dem. 2. Ordinal nivå (Rangordnad data) Vad det är: Här kan kategorierna rangordnas, men avstånden mellan dem är inte lika stora eller exakta. Exempel: Betyg (A, B, C, D), placering i en tävling (1 ,2 ,3 ). Viktigt att veta: Du kan rangordna dem, men det säger inte hur stor skillnaden är mellan varje rang. 3. Intervall nivå (Numerisk data utan absolut nollpunkt) Vad det är: Data med lika stora avstånd mellan värdena, men som saknar en absolut nollpunkt. Exempel: Temperatur i Celsius (skillnaden mellan 20°C och 30°C är lika stor som mellan 30°C och 40°C). Viktigt att veta: Du kan räkna medelvärde och skillnader, men inte säga att något är “dubbelt så mycket” eftersom det inte finns en absolut nollpunkt. 4. Kvot nivå (Numerisk data med absolut nollpunkt) Vad det är: Den mest detaljerade datanivån med lika stora avstånd mellan värden och en absolut nollpunkt. Exempel: Längd, vikt, inkomst (en person som tjänar 0 kr har ingen inkomst). Viktigt att veta: Du kan jämföra skillnader och säga att något är dubbelt så mycket, eftersom nollpunkten är meningsfull. g) Korrelation och kausalitet= Korrelation betyder att det finns ett samband mellan två saker. Om två saker händer samtidigt eller förändras på ett liknande sätt, säger man att det finns en korrelation. Det betyder dock inte att det ena orsakar det andra, bara att de verkar hänga ihop. Exempel: Det kan finnas en korrelation mellan glassförsäljning och antalet drunkningsolyckor. När glassförsäljningen ökar, ökar även antalet drunkningsolyckor. Det betyder dock inte att glass orsakar drunkningsolyckor, utan att båda sakerna kan bero på att det är sommar och folk är mer ute vid vattnet och köper glass. Kausalitet handlar om orsak och verkan. Det innebär att en sak orsakar en annan. Exempel: Om rökning leder till lungcancer, då säger man att det finns en kausal relation mellan rökning och lungcancer. Här vet vi att rökning faktiskt är en orsak till sjukdomen. h) Population och stickprov= Population är den hela grupp som en forskare är intresserad av att studera. Det kan vara alla människor i ett land, alla elever i en skola, alla produkter som ett företag tillverkar, eller alla träd i en skog. Populationen inkluderar alltså alla enheter som man vill dra slutsatser om. Det går inte alltid att undersöka alla som forskare gör alltid ett urval och sedan generaliserar resultaten. Men för att det är opraktiskt att undersöka en hel populationen så använder dom säg av så kallade stickprov. Stickprov är en mindre del av populationen som forskare väljer ut för att sedan göra en generalisering på hela populationen från det stickprovet. i) Förståelsehorisont= Hemereutiska undersökningar= Det handlar om att gå in i detaljer, tolka sammanhang och försöka förstå den mening som finns i en text eller situation. Forskaren kan till exempel analysera en text genom att undersöka både textens delar och helheten. En viktig idé inom hermeneutik är den "hermeneutiska cirkeln", vilket innebär att förståelse byggs genom att pendla fram och tillbaka mellan helheten och detaljerna. För att förstå en mening måste man förtså helheten samt förstå hela texten. Förståelsehorisonten= handlar om iden att vårat medvetna och omedvetna attityder, uppfattningar och värderingar, påverkar hur vi förstår innehållet för en hemereutrisk undersökning. Heidegger trodde man kunde blottlägga horisonten, men gadamer trodde att den totalt aldrig kan försvinna. Tex om man läser en artikel, används först en positiv attityd och läs och sedan en negativ attityd, då kan texten tolkas olika. j) Hermeneutiska cirklar= När vi försöker förstå något komplext, som en text eller en situation, så kan vi inte bara titta på de enskilda delarna isolerat. Vi måste också se helheten och hur delarna passar in i den. Hermeneutiska cirkeln handlar om att förstå delarna utifrån helheten och helheten utifrån delarna, och vi växlar fram och tillbaka i detta. Exempel: Tänk dig att du läser en bok. För att förstå en viss mening (en del) i boken behöver du ha en uppfattning om hela handlingen (helheten). Men för att förstå handlingen behöver du också förstå de enskilda meningarna. Du går alltså fram och tillbaka mellan att läsa meningarna och att förstå hela boken. Hur det används inom forskning: Inom forskning används den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå exempelvis texter, intervjuer eller observationer. Forskaren rör sig fram och tillbaka mellan att titta på detaljer (små delar) och på hela sammanhanget för att nå en djupare förståelse. k) Deduktion, induktion och abduktion Deduktion= inom vetenskap så ska man försöka göra observationer som är logiskt oförenliga med våra teorier. Om vi lyckas så måste vi överge teorin, misslyckas vi så kan vi behålla teorin tills vidare. Det handlar om att hitta falsifikation, tex alla som är x är också y, hittar man någon som är x men inte y så har vi falsifierat teorin. induktion= Induktion innebär att man drar en allmän slutsats baserat på specefika observationer. Man samlar in data eller observationer och formulerar en regel eller teori baserat på dessa. Enkelt exempel: Jag har sett 100 svanar, och alla var vita. Slutsats: Alla svanar är vita. Man använder sig av många observationer för att dra en generell slutsats, dock kan det leda till fel eftersom den 101 svanen kan lika gärna vara svart(som finns i australien). Så observationerna är inte helt säkra. Abduktion= abduktion letar efter den mest sannolika förklaringen för de observationer man har. att givet en viss mängd data hitta och sluta sig till teori som på bästa möjliga sätt förklarar dessa data. Det är dock ingen säker källa till kunskap. Det är fullt möjligt att vi har en teori som bäst beskriver det data vi har nu, men att teorin ändå inte stämmer. Om vi senare gör ytterligare observationer och hittar att en annan teori passar in bättre. Man försöker hitta den bästa förklaringen för något som man har observerat. Abduktion handlar alltså om att hitta den mest rimliga förklaringen, inte nödvändigtvis den slutgiltiga sanningen. Enkelt exempel: Jag hör fotsteg i hallen, och ytterdörren är olåst. Slutsats: Någon har gått in genom ytterdörren. Exempel på alla tre metoder som blandas: Exempel: Studera varför elever presterar bättre med en ny undervisningsmetod 1. Deduktiv ansats (börjar med en teori): ○ Utgångspunkt: Teorin säger att aktiv inlärning ökar studenters engagemang och förståelse. ○ Hypotes: Elever som deltar i aktiv inlärning presterar bättre än de som har traditionell undervisning. ○ Forskningsdesign: Forskarna använder teorin för att formulera hypoteser och designa en studie där två grupper jämförs (en grupp med aktiv inlärning och en med traditionell undervisning). 2. Induktiv ansats (analysera och dra slutsatser baserat på data): ○ Genomförande: Forskaren samlar in data genom observationer och provresultat från båda grupperna. ○ Analys: Forskaren identifierar mönster och tendenser i resultaten. Om datan visar att den aktiva inlärningsgruppen generellt har högre resultat, drar forskaren en induktiv slutsats att aktiv inlärning kan förbättra prestationer. ○ Generering av teori: Utifrån de observerade resultaten kan forskaren utveckla en teori som säger att aktiv inlärning är mer effektiv för elevernas lärande. 3. Abduktiv ansats (söka efter den mest troliga förklaringen): ○ Forskningsupptäckt: Vid analysen av resultaten upptäcker forskaren att vissa elever i den aktiva inlärningsgruppen presterade mycket bättre, medan andra inte gjorde det. ○ Förklaring: Forskaren letar efter en rimlig förklaring och observerar att elevernas engagemang varierade beroende på hur läraren strukturerade de aktiva inlärningsmomenten. ○ Abduktiv slutsats: Forskaren drar slutsatsen att det kan vara variationer i lärarens genomförande av den aktiva inlärningen som påverkar elevernas resultat, och denna hypotes kan undersökas vidare. _______________________________________________________________ Kap 12 att skriva vetenskapligt 3. IMRAD a) Vad ska man, helt generellt, skriva under de olika rubrikerna i IMRAD? Svar på nyckeltermerna b) Ta ett väldefinierat projekt, t.ex. det du arbetat med i övningarna ovan. c) Gör en mall för vad du skulle skriva under de olika rubrikerna i din text, om du skulle genomföra projektet. d) Utvärdera vad du kommit fram till och lär dig av övningen. 4. Sök upp ett abstrakt till en vetenskaplig artikel (gärna i ett område som relaterar till din egen utbildning), och läs det. a) Försök att strukturera upp abstraktets olika delar. b) Används IMRAD eller CARS, eller kan man se spår av båda eller ingen? c) Är det något steg som saknas? d) Vad kan man göra för att förbättra detta abstrakt? 5. Sök upp ett abstrakt till en vetenskaplig artikel (gärna i ett område som relaterar till din egen utbildning), och läs det. a) Vilket är artikelns syfte? b) Vilka frågeställningar ställer artikeln? c) Vilken är artikelns tes? 6. Läs inledningen till någon vetenskaplig artikel. Försök att identifiera de olika delarna och eventuellt de olika steg som används. 7. Vilka argument kan du se för och emot att använda imrad? Tydlig struktur och logik: IMRaD ger en logisk och lättförståelig struktur som hjälper läsaren att följa studiens progression. Varje del har ett tydligt syfte, vilket gör det lättare att presentera forskningen på ett systematiskt sätt. Många texter skrivs enligt denna modell och därför är flera bekanta med den. Desto lättare en etxt är att förstå, desto lättare är det att ta in sig kunskapen i texten. Att ha en tydlig struktur som imrad kan göra det mycket enklare för författaren att strukturera upp sin text. Begränsad flexibilitet: IMRaD-formatet kan vara för restriktivt, särskilt för forskningsområden som inte passar in i en standardiserad mall. Till exempel kan kvalitativ forskning eller tvärvetenskapliga studier kräva en mer kreativ eller anpassad struktur. Alla vetenskapliga texter passar alltså inte in i imrad modellen. Tex kan man använda ibus modellen för om man tex har gjort egen data insamling Kapitlets 12 nyckeltermer a) Syfte= bevarandet av forskningsfrågorna ska leda till att syftet uppfylls i texten. yftet själva hjärtat av din text – det är här du berättar varför du gör din forskning och vad du vill uppnå med den. Syftet förklarar med tydlighet och fokus vad din studie försöker besvara, undersöka eller förklara. Tex att syftet är ”neutriner kan färdas snabbare än ljuset” b) Slutsatser= slutsatser används i slutet av sin text där man knyter ihop all forskning och resultat man har kommit fram till. Slutsatsen ska besvara de frågor/problem som tog upps i inledningen. Undvik att lägga in ny information/data i slutsatsen, man ska bara använda sig av föregående information som redan finns i texten. c) Bakgrund= när man gör en bakgrund i en vetenskaplig text så är det viktigt att presentera det man vet inom ämnet samt det vi inte vet inom ämnet. Visar man vad man inte vet så visar det glapp i sin text/hål i sin vetenskapliga text, om nu något sånt gap/hål ens finns. Detta glap ska man sedan försöka minska eller radera med sin text, så man bör inte måla upp ett större hål som man inte kan täcka. Målar man upp ett för stort hål så leder det till att läsaren blir besviken. bakgrunden syftar också till att visa att författaren är förtrogen med det aktuella fältet, författaren visar alltså att man har koll på centrala sakerna. Övergripande kontext: Du beskriver det bredare ämnesområdet och ger en inblick i vad forskningen handlar om. Detta kan innefatta historik, nuvarande trender och relevanta fakta. Tidigare forskning: Här sammanfattar du vad tidigare forskare har kommit fram till. Du pekar ut vilka resultat som redan finns och vilka luckor eller problem som kvarstår. Motivering och relevans: Varför är just denna forskning nödvändig? Här förklarar du vilken nytta din studie kan göra, både vetenskapligt och praktiskt. d) Abstrakt= abstrakt skrivs oftast först och används som en snabb summering på hela texten, så att den som läser kan se textens viktigaste drag. I sin abstrakt så bör man ha med sig dessa 4 frågor: vad har undersökts, och varför?, hur gjordes detta?, vad visade undersökningen?, vilken betydelse har det som visades? Man behöver inte refera, abstrakten ska kunna stå för sig själv. e) IMRAD= Man använder imrad för när man vill strukturera upp sin vetenskapliga text, det går att skriva på andra sätt men imrad är den vanligaste. Imrad står för: inledning, metod, resultat, (analys), diskussion. Inledning: Metod:Metoden på texten ska innehålla en mer fullständig beskrivning än den i inledningen av hur du samlade in material, vilka urval som har gjorts, hur vägen var fram för hur du samlade in material, samt en motivering varför du har valt den metod du ahr valt. Resultat: sin resultatdel i sin text ska innehålla all den data och empirisk data som man har samlat angående ämnet, efter all data har behandlats. Data ska presenteras på ett rimligt sätt, men inte diskuteras för det görs på diskussionsavsnittet. Man ska ju undvika att presentera rådata för det kan enkelt förvirra läsaren, man kan annars använda sig av analys som gör det tydligare. analys= alla använder sig inte av analys, men analys kan göra det tydligare hur man har analyserat sin data, så att läsaren har enklare att förstå. Det finns många olika sorters analysmetoder beroende på vilken data man ska analysera som tex statistisk analys av kvantativ data. Analys handlar alltså om att gå på djupet och dela upp sin data i mindre bitar, och förklara varför de olika delarna har den roll de har i datamängden. Diskussion: detta är den delen av texten man kan diskutera/förklarar sina resultat, där resultaten relateras till tidigare forskning och där konsekvenser och slutsatser av resultaten disukuteras. Diskussion är oftast som en uppochnedvänt inledning, alltså man diskussionen börjar med det specefika och sedan går det till det generela. Det ska även finnas en referenslista samt brukar man tacka dom som har bidragit till texten. f) CARS= cars är inte som imrad, cars handlar det om att främst skriva en inledning eller en abstrakt. Cars = create a recearch space. Man följer tre steg Steg 1: skapa ett territorium för studien Första steget är att skapa ett område för den egna studien. Man ska visa att forskningsämnet är viktigt/spännande. Man ska ge bakgrundsspår för att leda läsaren på rätt spår, samt relevant litteratur som tex tidigare studier/texter. Man ska även ta upp ett problem som man sedan ska komma med en lösning till. Steg 2: förbered för den egna studien: Nu ska man skapa en nisch inom det territorium som redan målats upp, genom att ta ett glapp i tidigare forskning, eller kritisera på något sätt tidigare forskning. Författaren ska alltså skriva det som har tidigare gjort och visa det som saknas i tidigare studier. Steg 3 presentera den egna studien: Läsaren vet nu vilket område texten handla om. Då är sista steget att formulera textens syfte och tes eller hypotes, och kort förklara den egna studiens karaktär. Man presentera även här kort studiens resultat. g) Inledning= det är viktigt med inledning i en vetenskaplig text, det är presentera sitt ämne på ett fångande sätt så att det väcker intresse för läsaren, samt ta med de problem som man kommer att skriva i sin text. Man ska även få med sin tes eller hypotes i inledningen. h) Publik= publik är de människor som man tänker sig kommer läsa sin text. Så man bör alltid ha dom i åtanke när man skriver sin text. Tex om man skriver till studenter så bör man tänka på att förklara viktiga begrepp, samt ge tydliga exempel, eller om du skriver till forskare så kan man använda mer avancerade begrepp och vetenskapliga termer utan att förklara dom. i) Klarhet= klarhet syfte handlar om hur tydligt och lättförståeligt din text kommunicerar sina idéer, argument och resultat. Klarhet är viktigt för det hjälper dom som ska läsa din text att förstå innehållet. Det ska vara en tydlig struktur i texten, precist språk, konsekvent termonologi(att använda samma begrepp genom texten så att det är enklare för läsaren att förstå), tydliga argument och logik. Så texten ska alltså bara begriplig och strukturerad, och att ha i åtanke vilken publik man skriver till. j)tes= man ska skriva argument både för och mot. k) Konklusioner= en konklusion kan vara att man noterar att den tes man har drivit i texten har gott stöd från de argument man har givit och att den hypotes man ville testa bör vara falsifierad ________________________________________________ Tenta vilka termer jag inte kan Reliabilitet: inom data handlar om hur pålitlig och konsekvent en mätning eller ett resultat är. Hypotetisk-deduktiv metod: är en metod för när man ska testa sig av en hypotes för att se om den stämmer. Exempel: Hypotes: En forskare tror att ljus påverkar växters tillväxt och ställer upp hypotesen att "växter som får mer ljus växer snabbare än de som får mindre ljus." Deduktiv slutsats: Om hypotesen stämmer, borde växter som står i solljus växa snabbare än växter som står i skugga. Halmfigur-argument: Det är när man antingen överdriver eller förvränger motståndarens argument för att göra det enklare att motbevisa/argumentera mot. Exempel: Till exempel, om någon säger "Vi borde minska köttkonsumtionen för miljöns skull," och någon svarar "Så du tycker att alla ska bli veganer och att kött ska förbjudas?" Då har man gjort en halmfigur, eftersom man förvrängt det ursprungliga argumentet till något extremt. Samtighetsregeln: Samtidighetsregeln är en princip som används inom historisk källkritik för att bedöma tillförlitligheten hos en källa. Regeln innebär att en källa är mer trovärdig om den är nära i tid till den händelse eller det fenomen den beskriver. Med andra ord, ju mindre tid som gått mellan den faktiska händelsen och den dokumentation eller skildring som producerats, desto högre anses sannolikheten vara att informationen är korrekt och opåverkad av senare minnesfel, mytbildningar eller andra efterhandskonstruktioner. exempel:Om forskarna vill påstå att kaffeintaget är orsaken till bättre koncentration, måste de se en förbättring i koncentrationen strax efter att deltagarna har druckit kaffe, inte timmar eller dagar senare. En direkt förbättring i koncentration nära inpå kaffedrickandet skulle stärka argumentet att kaffeintaget orsakar effekten. Triangelering: Använd olika metoder. Om din tes stämmer borde resultaten peka åt samma håll oberoende av metod. Du kan även få data av olika typ, bredd eller djup Exempel: Gör först en enkät. Välj sedan ut några respondenter för en djupare intervju. Till exempel om man använder både kvantitativa och kvalitativa metoder för att få in data. Exempel: ska samla in data för en studie på hur sociala medier påverkar studenters självkänsla. Man kan då använda intervjuer för att få mer djup information angående självkänsla. Sedan använda även enkäter för att få in information angående hur mycket studenter använder sina mobiler. Bekräftelsebias: Bekräftelsebias är en kognitiv snedvridning där människor tenderar att söka efter, tolka och minnas information som bekräftar deras redan existerande övertygelser eller hypoteser. Det innebär att man ofta bortser från eller förminskar information som motsäger ens åsikt, vilket leder till att ens uppfattning förstärks istället för att ifrågasättas. Ett kort exempel: Om någon tror att kaffe alltid förbättrar koncentrationen, kommer de att lägga märke till studier som visar positiva effekter av kaffe och bortse från de som visar negativa eller inga effekter alls. Operationalisering: inom vetenskap innebär att man gör ett abstrakt begrepp mätbart och konkret. Det handlar om att översätta teoretiska koncept till konkreta variabler som kan observeras och mätas i en studie. Ad-hominemargument: man går personligen på den personen som du argumentar istället för argumentet. Till exempel, om man vill studera "stressnivå", kan operationaliseringen innebära att använda ett frågeformulär eller mäta kortisolnivåer i blodet. På så sätt blir ett abstrakt begrepp som "stress" till något som kan kvantifieras och analyseras vetenskapligt. Förklara på vilket sätt en hypotes kan anses vara en gissning: en hypotes är en välgrundad gissning, vad menas då med välgrundad? För att skapa en gissning för en studie så måste man ha tidigare erfarenheter kring studien man ska göra för att gissningen ska vara välgrundad. Redogör för Karl Poppers falsifikationism. Använd termerna falsifiera, djärv hypotes och korroborera.: popper menar att ingen vetenskap är sann utan all vetenskap kan bara motbevisas. Man ska då använda sig av en djärv hypotes som menar att i hypotesen så ska den gå motbevisas. Hypotesen ska var testbara och riskabla. Och har man gjort allt för att motbevisa sin hypotetes men inte går det så då har då man uppnåt korrobondens. Är hypotesen för vag eller generel så blir det svårt att motbevisas och det leder då inte till ny vetenskaplig utveckling. "Extraordinary claims require extraordinary evidence”: desto mer extraordinary ditt påstående är desto mer bevis behöver man. Dia= deduktiv, induktiv, abuktivt argument Deduktivt argument= är ett logiskt resonemang. Om premisserna är sanna så måste slutsatsen också vara sann. Validitet innebär att ett mätinstrument eller en undersökning faktiskt mäter det som den är avsedd att mäta. Om en studie har hög validitet, betyder det att resultaten är relevanta och korrekta för det forskningsproblem eller fråga som undersöks. Om en studie eller ett test har hög reliabilitet innebär det att resultaten blir stabila och likartade vid upprepade mätningar under samma förhållanden. Ett test med hög reliabilitet ger alltså samma resultat varje gång det genomförs, vilket visar att mätningen är pålitlig och fri från slumpmässiga fel. Oprövbara hypoteser är hypoteser som inte kan testas eller undersökas med vetenskapliga metoder. De är formulerade på ett sätt som gör det omöjligt att bekräfta eller motbevisa dem genom observation eller experiment. Eftersom de inte kan prövas, anses de inte vara vetenskapliga hypoteser. perception= en förmåga att tolka/uppfatta sinnesintryck från omvärlden. Vetenskapliga rön= Vetenskapliga rön är nya kunskaper eller insikter som framkommit genom forskning och noggranna vetenskapliga studier. Vetenskaplig kunskap: vetenskaplig kunskap är en samling av olika rön som har verifierats och har blivit accepterad av forskningssamhället. Man kan skilja på fyra olika faser när man utför en studie: det är planerisngsfasen, datainsamlingsfasen, databearbetningsfasen, slutsfasen, Planeringsfasen: i planeringsfasen så planerar man studiens syfte och frågeställning, samt vilken tes elle hypotes man ska hålla sig tilldien. Datainsamlingsfasen: i datainsamlingen så samlar man in data med hjälp av metoder som känns lämpliga för studien. Det är viktigt att vara noga när man mäter, så att det inte blir några misstag. Databearbetningsfasen: det är ny man ska bearbeta datan med hjälp av analys. Det kan man göra på olika sätt som med tex kvantativa eller kvalitativa metoder. Slutfasen: i slutfasen så drar man slutsatser på de resultat man har fått från den insamlade datan. Man diskutererar konsekvenser av studien samt om man har bevisat sin hypotes/tes rätt eller fel. Det man kommit fram till inom ett forsking hittils, den forsking vi använder idag för att komma fram till ny kunskap. Ett paradigm är som ett "tankemönster" eller en "ram" som påverkar hur vi förstår och ser på världen inom ett visst område. Det är en uppsättning idéer, teorier och antaganden som forskare eller experter använder för att lösa problem och tolka fakta. Till exempel, inom vetenskapen kan ett paradigm vara en teori om hur något fungerar – som Newtons lagar inom fysik. Om en ny upptäckt visar att det gamla tankesättet inte stämmer helt, kan det leda till ett paradigmskifte, där en ny teori eller modell ersätter den gamla. Ett välutformat experiment är avgörande för att kunna dra tillförlitliga och generaliserbara slutsatser från empirisk data. Utan en genomtänkt experimentdesign riskerar man att få resultat som är missvisande, svårtolkade eller påverkade av okontrollerade faktorer. En bra experimentdesign hjälper till att isolera den variabel man vill undersöka och minimerar risken för att slump eller yttre faktorer påverkar resultatet. Detta leder till ökad validitet (att man verkligen mäter det man vill mäta) och reliabilitet (att resultatet är pålitligt och kan upprepas). Centrala komponenter i experimentdesign 1. Hypotes: Experimentet bör ha en tydlig och testbar hypotes som beskriver vad man vill undersöka. Hypotesen formuleras ofta som ett påstående om ett samband mellan två variabler, t.ex. att en viss metod förbättrar inlärning. 2. Oberoende och beroende variabler: Den oberoende variabeln är den faktor som forskaren manipulerar eller ändrar för att se dess effekt på den beroende variabeln, som är det som mäts. Till exempel kan man ändra ljusstyrkan (oberoende variabel) för att studera dess effekt på koncentration (beroende variabel). 3. Kontrollgrupp och experimentgrupp(er): För att kunna jämföra effekter är det viktigt att ha minst två grupper – en som utsätts för experimentet (experimentgruppen) och en som inte gör det (kontrollgruppen). Detta gör att man kan se om eventuella förändringar beror på experimentet eller andra faktorer. 4. Randomisering: Deltagarna i experimentet bör slumpmässigt fördelas till kontroll- och experimentgrupper. Randomisering minimerar risken för bias, dvs. att en grupp har någon form av systematisk skillnad som påverkar resultaten. 5. Replikation: Att ett experiment kan upprepas och ge liknande resultat är en viktig del av vetenskapligt arbete. En god design gör det möjligt att replikera studien, vilket stärker trovärdigheten hos de resultat som uppnås. 6. Kontroll av störande variabler: Störande variabler är faktorer som kan påverka resultaten utan att forskaren är intresserad av dem. Ett välutformat experiment försöker minimera eller kontrollera dessa faktorer, exempelvis genom att hålla omgivande förhållanden konstant. Sammanfattningsvis gör en noggrann experimentdesign att forskaren kan isolera och analysera sambanden mellan variabler på ett pålitligt sätt, vilket i sin tur leder till att resultaten blir användbara och meningsfulla. bayesianskt tänkande, vilket innebär att jag tar hänsyn till tidigare sannolikheter

Vetenskapliga tankeverktyg Tenta Plugg PDF

Document Details

Tags

Related

Summary

Full Transcript

Upgrade to continue