SWEDSEC Hela Sammanfattning PDF

Insättningsgaranti och Investerarskydd Vad är insättningsgaranti - Innebär att du får ersättning av staten om den bank eller institut där du har dina pengar går i konkurs - Skyddet gäller upp till 1 050 000 kronor per person och institut. Varför finns insättningsgaranti - för...

Insättningsgaranti och Investerarskydd Vad är insättningsgaranti - Innebär att du får ersättning av staten om den bank eller institut där du har dina pengar går i konkurs - Skyddet gäller upp till 1 050 000 kronor per person och institut. Varför finns insättningsgaranti - för att bevara allmän förtroende för finansmarknaden (enligt finansinspektionen) - bidrar till stabilitet i den svenska ekonomin - för att du ska våga sätta in pengar i banken så andra kan låna. minskar risken för att många ska ta ut sina pengar samtidigt. - Pengarna betalas inom 7 dagar För vem gäller garantin - Gäller för alla privatpersoner, även omyndiga samt företag och andra juridiska personer, till exempel dödsbon. - Finansiella institut, landsting, kommuner och statliga myndigheter kan dock inte få ersättning. Klientmedelskonton - insättningsgaranti - För klientmedelskonton är huvudregeln att varje enskild ägare till pengarna får ersättning upp till det maximala beloppet för insättningsgarantin. Ett KMK är ett konto där tex en advokatbyrå eller ett värdepappersbolag satt in pengar för flera kunder på ett och samma konto. Vilka typer av konton omfattas av garantin? - Alla typer av konton omfattas av garantin oavsett om ditt sparande är bundet eller fritt att ta ut. - Det individuella pensionssparandet omfattas däremot inte. Samma gäller postväxlar då de faller utanför den definition av insättningar som finns i lagen om insättningsgaranti. möjlighet till högre ersättning - Du kan också ansöka om ett tilläggsbelopp upp till 5 000 000 kronor för insättningar som är kopplade till vissa livshändelser, tex. om du sålt en bostad. Ansökan görs först efter att ersättningsfall inträffat. Skillnad mellan sparande och investering - syftet med investering är att bli rikare, få avkastning och få mer pengar - sparande är ett mål och bestämt syfte som man sparar till, till exempel bil, och resa. Riksgälden - staten lånar pengar genom riksgälden Investerarskydd - Statlig garanti till investerare som har värdepapper och pengar hos ett värdepappersinstitut, ett fondbolag, ett förvaltningsbolag eller en AIF-förvaltare som utför investeringstjänster åt sina kunder. - Garantin innebär att den som anlitar ett finansinstitut skall kunna få ersättning för sina värdepapper och insatta pengar om institutet går i konkurs. - ersättning upp till 250 000 kronor per person och institut och finansierar genom avgifter från instituten. - gäller även icke investerade pengar som bara ligger på kontot. gäller också värdepapper som är investerade - både investerade och icke investerade pengar Finansmarknaden - Kapitalmarknaden Vad är ränta - kostnaden du betalar för att du avstår konsumtion (lånar pengar och sparar) - kostnaden för utebliven konsumtion - vi måste standardisera ränta så vi kan skapa internationell handel med alla länder - 10% ränta kan vara lägre än 5% ränta beroende på tidsperiod. hur länge betalar man räntan OLIKA TYPER AV RÄNTOR (för att jämföra) Enkel ränta (periodränta) - ränta för en viss period (tex 5% för 2 mån) Enkel årsränta - Alla år är alltid 360 dagar standardiserat. så alla månader blir 30 dagar. Effektiv ränta - Handlar om hur många gånger kan vi återinvestera våra pengar under investeringsperioden. - “hur effektiva vi varit med pengarna” - jämföra olika alternativ när man kan återinvestera pengarna flera gånger. Riskfri ränta - När staten lånar pengar, för man bedömer att staten inte kan gå i konkurs. - Staten har beskattningsrätt, alltså rätten att skatta sina medborgare, och då kan de skatta tills de får tillbaks de pengar de behöver. - Vi behöver riskfri ränta för att veta hur mycket vi ska debitera andra Marknadsplats Primärmarknad - på primärmarknaden emitteras nya ränteinstrument - Pengarna som genereras på primärmarknaden går direkt till emittenten Sekundärmarknad - på sekundärmarknaden handlas primärmarknadens ränteinstrument vidare  - Om sekundärmarknaden fungerar väl skapas god likviditet i handeln, vilket leder till att obligationerna blir mer attraktiva för placerarna - minskade upplåningskostnader för emittenterna på primärmarknaden. emittent - en part som ger ut finansiella instrument såsom aktier, obligationer eller värdepapper för att skaffa kapital - tex. företag, stater, finansiella institutioner Hållbarhetsredovisning 1. Definition och krav Företag måste redovisa sitt hållbarhetsarbete (miljö, mänskliga rättigheter m.m.) om de uppfyller två av tre villkor under de senaste två räkenskapsåren: ○ 250 anställda. ○ Balansomslutning >175 miljoner kronor. ○ Nettoomsättning >350 miljoner kronor. 2. Rapportens struktur ○ Del av förvaltningsberättelsen eller separat bilaga. ○ Ska ge insikt i verksamhetens konsekvenser. 3. Innehåll i rapporten ○ Miljö: Företagets påverkan, t.ex. utsläpp. ○ Mänskliga rättigheter: Åtgärder mot brott, exempel: policy för lika behandling. ○ Korruption: Insatser mot mutor, både internt och externt. ○ Sociala förhållanden: T.ex. arbetsvillkor och anställdas välmående. 4. Revisorns roll ○ Kontrollera att hållbarhetsrapporten finns och uppfyller lagens krav. 1. Introduktion till Risk Definition av risk: Hög osäkerhet innebär hög standardavvikelse och därmed hög risk. ○ Exempel: Högre risk kan uppfattas som chans till vinst, men innebär också risk för förlust. 2. Typer av Risker  1. Marknadsrisk (Systematisk risk): ○ Prisrörelser på marknaden kan inte diversifieras bort. ○ Mäts med betavärde. ○ Exempel: Aktier påverkas av konjunkturförändringar. 2. Specifik risk (Osystematisk risk): ○ Risk i en enskild tillgång kan diversifieras bort genom att inkludera fler tillgångar i portföljen. ○ Exempel: Om ett företag går dåligt påverkas endast aktier i det företaget. 3. Kreditrisk (Emittentrisk): ○ Förlust om motpartens kreditvärdighet försämras. ○ Exempel: Företagsobligation förlorar värde när företagets kreditbetyg sänks. 4. Likviditetsrisk: ○ Risk för förlust när det saknas köpare eller säljare på marknaden. ○ Exempel: Svårighet att sälja aktier i en illikvid marknad. 5. Valutarisk: ○ Förlust på grund av ogynnsamma valutakursförändringar. ○ Exempel: En investering i USD förlorar värde när SEK stärks. 6. Ränterisk: ○ Förlust vid förändrade räntor under ränteinstrumentets löptid. ○ Exempel: Obligation minskar i värde när räntorna stiger. 7. Operativ risk: ○ Förluster från interna problem (processer, mänskliga fel, systemfel). ○ Exempel: Fel i datasystem orsakar förlust. 8. Motpartsrisk: ○ Risk för att en affär inte slutförs. ○ Exempel: En motpart misslyckas med att betala tillbaka en skuld. 3. Ränterisk och Duration Ränterisk: Förändring i räntor påverkar räntebärande instrument negativt. ○ Exempel: Obligationer med längre löptid påverkas mer av räntesvängningar än kortfristiga instrument. Duration: Mått på ränterisk; ju högre duration, desto större ränterisk. 4. Övningar om Risk Ränterisk: ○ Störst för obligationer med lång löptid. ○ Rätt svar: "Ränterisk är risken att räntan förändras under ränteinstrumentets löptid." Jämförelse mellan instrument: ○ Penningmarknadsinstrument har lägre ränterisk än obligationer.  ○ Rätt svar: "Ett penningmarknadsinstrument har en lägre ränterisk än en obligation." Avkastning vid sjunkande ränta: ○ Obligationer ger högre avkastning vid sjunkande räntor eftersom de inte behöver återinvesteras snabbt till lägre räntor. ○ Rätt svar: "Penningmarknadsinstrument återinvesteras snabbare vid sjunkande ränta, medan obligationer behåller en högre ränta under löptiden." Impact Investing - investeringar som är gjorda med avsikten att generera positiv, mätbar social och miljömässig effekt tillsammans med finansiell avkastning. - Den här typen av investeringar möjliggör injektion av kapital i sektorer som adresserar stora samhällsutmaningar. Taxonomin - verktyg som klassificerar aktiviteter som hållbara eller inte hållbara. - Syftet är att skapa ett verktyg för finansiella investerare att bidra till att nå Paris-målet - tillämpas av aktörer som tillhandahåller hållbara produkter som kapitalförvaltare, fondförvaltare, försäkringsbolag med PRIIP produkter, tjänstepensionsföretag och värdepappersbolag med portföljförvaltning. PRIIP - Packaged Retail Investment and Insurance-based Products - (paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare.) Discloser förordningen - tar upp bland annat vilken hållbarhetsrelaterad information som skall lämnas till kund. - ställer krav på finansbranschen att informera om hur de tar hänsyn till hållbarhetsfrågor i t.ex. sin riskhantering och kapitalförvaltning. - Det ställs krav på att informera om hållbarhetsrisker och hur de kan påverka avkastningen. Kreditmarknadens Instrument Penningmarknadens Instrument 1. Statsskuldväxel ○ Löptid: 3 månader till 1 år. ○ Lägsta belopp: 1 000 000 kronor.  ○ Utgiven av svenska staten för kort upplåning. ○ Exempel: Om staten behöver täcka tillfälliga kostnader, säljer de statsskuldväxlar med ränta som lockar investerare. 2. Räntecertifikat ○ Löptid: 1–6 månader. ○ Lägsta belopp: 1 000 000 kronor. ○ Utgivare: Större företag, banker, kommuner. ○ Exempel: Ett företag som behöver pengar för att täcka kostnader tills försäljning ökar. Obligationsmarknadens Instrument 1. Statsobligationer ○ Löptid: 2–10 år eller längre. ○ Utgiven av svenska staten för lång upplåning. ○ Exempel: Staten vill finansiera stora projekt som infrastruktur. 2. Bostadsobligationer ○ Löptid: 2–5 år. ○ Finansierar långfristiga bostadslån. ○ Exempel: Bolån som säkerhet för lånen. 3. Företagsobligationer ○ Löptid: Varierande, ofta högre avkastning än statsobligationer. ○ Exempel: Företag söker kapital för expansion, emitterar obligationer med högre ränta. 4. Medium Term Note (MTN) ○ Löptid: 5–10 år. ○ En flexibel form av skuldebrev. 5. Floating Rate Note (FRN) ○ Löptid: 2–5 år eller längre. ○ Rörlig ränta justeras kvartalsvis. ○ Exempel: Mindre ränterisk jämfört med andra obligationer. 6. Säkerställda obligationer ○ Löptid: 2–10 år. ○ Säkerhet i en "säkerhetsmassa" (ex. bolån). ○ Exempel: Banker emitterar dessa med låg risk. 7. Realränteobligationer ○ Ger kompensation för inflation. ○ Löptid: Upp till 20 år. ○ Exempel: Om inflation ökar, ökar också räntan. 8. CoCo-obligationer ○ "Contingent Convertible" obligationer. ○ Risk: Vid kris kan obligationen förlora värde. ○ Exempel: Storbanker emitterar för att minska risken för statliga räddningsaktioner. Kreditvärderingsinstitut Tre stora aktörer: Moody's, Standard & Poor's, och Fitch Ratings. Exempel: Företag med hög kreditvärdighet anses säkrare för investerare. Finansmarknaden 1. Kapitalmarknad ○ Riskkapital: Pengar som investeras i aktier. ○ Lånat kapital: Pengar som lånas, t.ex. via kreditmarknaden. 2. Valutamarknad ○ Handel med valutor. 3. Derivatmarknad ○ Marknad för finansiella kontrakt som härrör från värdet av underliggande tillgångar. 4. Råvarumarknad ○ Handel med råvaror som olja, guld, etc. Investeringsfonder 1. Vad är en fond? ○ En portfölj av värdepapper som ägs av flera andelsägare. ○ Exempel: En aktiefond investerar i olika aktier, vilket sprider riskerna. 2. Typer av fonder ○ Indexfonder: Följer ett marknadsindex, t.ex. OMX30. Låg förvaltningskostnad. Exempel: En global indexfond följer aktiemarknaden globalt. ○ Aktivt förvaltade fonder: Förvaltare försöker överträffa marknaden. Högre avgifter. Exempel: En fond som investerar i små, lovande företag för högre avkastning. ○ Räntefonder: Investerar i obligationer och räntebärande papper. Låg risk. ○ Blandfonder: Kombinerar aktier och räntor. Exempel: 60% aktier och 40% obligationer. ○ Matarfonder: Investerar minst 85% i en annan fond. Exempel: En svensk matarfond investerar i en global fond. ○ Alternativa investeringsfonder (AIF): Färre regler än vanliga fonder.  Kan investera i illikvida tillgångar som fastigheter. 3. Riskmått och avkastning ○ Alfa: Mäter förvaltarens skicklighet att välja rätt investeringar. Positiv alfa = bättre avkastning än väntat. Exempel: En fond som presterar över sitt jämförelseindex har hög alfa. ○ Beta: Mäter fondens känslighet mot marknadsrörelser. Beta > 1 = högre risk och potentiell avkastning. Exempel: En fond med beta 1,2 ökar 12% mer än marknaden vid uppgång. ○ Tracking Error (aktiv risk): Skillnaden mellan fondens avkastning och dess jämförelseindex. ETF (Börshandlade fonder) Handlas direkt på börsen som aktier. Snabb handel jämfört med vanliga fonder. Exempel: En ETF kan följa oljepriset eller aktier i en viss region. EU-direktiv och regler 1. UCITS-fonder ○ Måste följa EU-direktiv. ○ Exempel: Begränsar hur mycket en fond får investera i enskilda aktier. 2. 5–10–40-regeln ○ Max 10% av fondens värde i en enskild investering. ○ Exempel: Om en fond har 100 miljoner kronor får en aktie högst utgöra 10 miljoner. Fonder - Information Syftet med information: Kunden ska kunna fatta välgrundade beslut om tjänster och produkter. Enligt lagen ska detta göras ”hederligt, rättvist och professionellt”. All information ska ges kostnadsfritt vid begäran till den som vill köpa andelar i värdepappersfonder. Viktiga dokument enligt lag: 1. Informationsbroschyr  ○ Ska inkludera fondbestämmelser som anger villkor, t.ex. placeringsinriktning, hur försäljning/inlösen sker och avgifter. ○ Upprättas av fondbolaget. 2. Fondfaktablad (KIID) ○ Innehåller basfakta om fonden, inte reklammaterial. ○ Syftar till att hjälpa kunden förstå investeringens innebörd och risker. ○ Max 2 sidor, standardiserat för att jämföra fonder inom EU. ○ Obligatoriskt att erbjuda alla intresserade. 3. Årsberättelse och halvårsredogörelse ○ Årsberättelse: Redovisas inom fyra månader från räkenskapsårets slut. ○ Halvårsredogörelse: Redovisas inom två månader efter halvårsskiftet. ○ Beskriver hur placeringspolicyn uppfylls. 4. Individuell kostnadsredovisning ○ Kunden ska informeras om kostnader och avgifter för både fonder och försäkringar om fonderna placeras inom en försäkring. 5. Hållbarhetsinformation ○ Beskriver fondens hållbarhetsarbete, t.ex. inom miljö och mänskliga rättigheter. Fondfaktabladets innehåll 1. Mål och placeringsinriktning ○ Exempel: Investering i svenska företagsaktier. 2. Risk- och avkastningsprofil ○ Skala 1–7, där 7 innebär högst risk och högst avkastning. 3. Avgifter ○ Exempel: Insättningsavgifter, uttagsavgifter, förvaltningsavgifter. 4. Tidigare resultat ○ Diagram över årlig avkastning de senaste 10 åren (om möjligt). Avgifter i fonder Förvaltningsavgift ○ Högsta avgiften för förvaltning och administration per år. ○ Tas ut dagligen och ingår i den årliga avgiften. Årlig avgift ○ Visar faktiska avgifter föregående år, exklusive prestationsbaserade avgifter. ○ Används för att jämföra fonder i Europa. Normanbeloppet ○ Prognos för totalkostnad vid sparande på 1 000 kr/månad i 10 år. ○ Antaganden: Avkastning: 6% för aktiefond, 4% för blandfond, 2% för räntefond. Exkluderar transaktionskostnader. Hållbarhetsrapport Kan vara del av årsredovisningen eller som separat bilaga. Ska redovisa: 1. Miljöarbete. 2. Sociala förhållanden. 3. Respekt för mänskliga rättigheter. 4. Åtgärder mot korruption. Rapporten ska ge en tydlig bild av verksamhetens konsekvenser. Finansmarknaden 1. Kapitalmarknad ○ Riskkapital: Aktiekapital. ○ Lånat kapital: Kreditmarknad, uppdelat i: Kortfristig kapital: Under 1 år (Penningmarknad). Långfristig kapital: Över 1 år (Obligationsmarknad). 2. Valutamarknad 3. Råvarumarknad 4. Derivatmarknad Derivatinstrument Finansiella instrument vars värde är baserat på en underliggande tillgång, t.ex. aktier, obligationer, råvaror eller valutor. Terminskontrakt Avtal mellan två parter att köpa eller sälja en tillgång till ett förutbestämt pris vid en viss framtida tidpunkt. Symmetrisk vinst- och förlustpotential: ○ Diagram med lutning 45°, där vinster och förluster är lika stora. Optioner Ger köparen rätten, men inte skyldigheten, att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett visst pris under en viss tid. 1. Köpt köpoption (Call Option) ○ Rätt att köpa tillgången till ett förutbestämt pris. ○ Förlusten begränsas till den betalda premien, medan vinsten är obegränsad. 2. Sålt köpoption ○ Skyldighet att sälja tillgången om köparen utnyttjar optionen.  ○ Vinst begränsad till premien, förlust obegränsad. 3. Köpt säljoption (Put Option) ○ Rätt att sälja tillgången till ett förutbestämt pris. ○ Förlusten begränsas till den betalda premien, medan vinsten är obegränsad. 4. Sålt säljoption ○ Skyldighet att köpa tillgången om köparen utnyttjar optionen. ○ Vinst begränsad till premien, förlust obegränsad. underliggande tillgång - den tillgång som en finansiell derivatprodukt, som en option eller terminskontrakt baseras på. - värdet på denna tillgång bestämmer derivatets värde. - tex. aktier, råvaror, index, valutor, räntor Premie - priset du betalar för att köpa en option - om optionen är nära lösenpriset (in the money) kan premien vara högre. - premie är kostnaden för att få rätten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja en underliggande tillgång vid ett visst pris under en viss tidsperiod. Faktorer som påverkar optionspriset 1. Räntan ○ Högre räntor ökar värdet på köpoptioner och minskar värdet på säljoptioner. 2. Underliggande varans volatilitet ○ Högre förväntad volatilitet höjer premier för både köp- och säljoptioner. 3. Realvärde ○ Skillnaden mellan optionens lösenpris och aktuell marknadspris på tillgången. ○ Alltid positivt och minst noll. ○ aktiekurs - lösenpris = realvärde ○ 4. Tidsvärde ○ Skillnaden mellan optionens premie och realvärde. ○ Minskar successivt till noll vid slutdagen. 5. Framtida utdelningar ○ Aktier som ger utdelningar påverkar optionspriset: Köpoptioner minskar i värde. Säljoptioner ökar i värde. 6. Utbud och efterfrågan ○ Marknadsstyrt pris under löptiden. 7. Lösenpriset ○ Lägre lösenpris ökar värdet på köpoptioner. ○ Högre lösenpris ökar värdet på säljoptioner. Risk Vad är risk? Definition: Sannolikheten för att en viss händelse inträffar, och konsekvensen av denna händelse. Exempel: Att investera pengar kan innebära hög risk om sannolikheten för förlust är hög och förlustens storlek är betydande. Hög standardavvikelse betyder hög osäkerhet och därmed hög risk Att ta risk upplevs som en chans till vinst, medan det i själva verket betyder risk för förlust Kapitalmarknaden Riskkapital (Aktiekapital): Pengar investerade i bolag som kan ge hög avkastning men också hög risk. ○ Exempel: Köpa aktier i ett startup-företag. Lånat kapital (Kreditmarknad): Pengar lånade ut med ränta som säkerhet. ○ Kortfristigt kapital: Utlåning kortare än 1 år (penningmarknad). Exempel: Företag som lånar pengar för att täcka dagskassor. ○ Långfristigt kapital: Utlåning längre än 1 år (obligationsmarknad). Exempel: Statens obligationslån för infrastrukturprojekt. Valutamarknaden och Derivatmarknaden Valutamarknaden: Handel med valutor, påverkas av globala händelser. ○ Exempel: Växla SEK till EUR inför en resa. Derivatmarknaden: Handel med kontrakt vars värde baseras på en underliggande tillgång, som aktier eller råvaror. ○ Exempel: Köpa en termin på guld. Råvarumarknaden Handel med råvaror som olja, guld och spannmål. ○ Exempel: Köpa kaffe på framtida leveranspris. Riskmätning Standardavvikelse (σ) Definition: Ett mått på hur mycket värden avviker från ett genomsnitt. ○ Låg standardavvikelse = Låg risk (stabil investering). ○ Hög standardavvikelse = Hög risk (osäker investering).  ○ Exempel: Om aktiekurser varierar mycket är standardavvikelsen hög, vilket signalerar osäkerhet. Varians (σ²) Definition: Medelvärdet av kvadrerade avvikelser från medelvärdet. ○ Exempel: Används som grund för att beräkna standardavvikelse. Normalfördelning Definition: En teoretisk fördelning där värden oftast ligger nära medelvärdet. ○ Exempel: Investeringsavkastning följer ofta en normalfördelning där avkastningen förväntas vara nära det historiska genomsnittet. Begränsningar av standardavvikelse som riskmått Problem: Ignorerar extremvärden och ovanliga händelser. ○ Exempel: En finanskris påverkar inte alltid standardavvikelsen förrän det är för sent. Exempel och Övningar Scenario: Investering med Normalfördelning Fråga: En kund investerar 100 000 kr i en fond med förväntad avkastning på 10 % och standardavvikelse på 20 %. Vad är det sannolika värdet om ett år (68 % säkerhet)? Beräkning: ○ Lägre intervall: 100000+(10%−20%)×100000=90000100 000 + (10\% - 20\%) \times 100 000 = 90 000100000+(10%−20%)×100000=90000 ○ Övre intervall: 100000+(10%+20%)×100000=130000100 000 + (10\% + 20\%) \times 100 000 = 130 000100000+(10%+20%)×100000=130000 ○ Svar: Mellan 90 000 kr och 130 000 kr. Internationella kapitalflöden Vad är internationella kapitalflöden? Kapitalflöden innebär rörelser av resurser över nationsgränser. Dessa delas upp i: Reala kapitalflöden (långsiktig inv): Rörelser av varor, arbetskraft, teknologi och produktionskapacitet. Exempel: Ett svenskt företag bygger en fabrik i Tyskland. Finansiella kapitalflöden: Rörelser av finansiella instrument som aktier, obligationer och valutor. Exempel: En investerare köper aktier i ett amerikanskt bolag. Finansmarknaden Delas in i olika segment där resurser och risk hanteras: 1. Kapitalmarknad ○ Riskkapital: Tillgångar investeras i aktiekapital. Exempel: En startup som får finansiering från investerare. ○ Lånat kapital: Hanteras på kreditmarknaden. Kortfristigt kapital: Lån med löptid mindre än ett år (penningmarknad). Långfristigt kapital: Lån med löptid längre än ett år (obligationsmarknad). 2. Valutamarknad (FX-marknad) ○ En global marknad för handel med valutor. ○ Exempel: USD/SEK visar växelkursen mellan amerikansk dollar och svensk krona. ○ Avistakurs: Växelkurs för direkt leverans. priset på aktien den dagen den handlas på ○ Terminskurs: Växelkurs för framtida transaktioner. 3. Råvarumarknad ○ Handel med råvaror som olja, guld och vete. Exempel: Ett företag köper oljekontrakt för att säkra sitt bränslepris. 4. Derivatmarknad ○ Här handlas finansiella instrument kopplade till värden av andra tillgångar. Exempel: Ett terminskontrakt baserat på guldpriset. Valutamarknaden i detalj Marknaden är decentraliserad och öppen dygnet runt fem dagar i veckan. De mest handlade valutorna är USD, EUR, JPY, och SEK. Viktiga aktörer: Centralbanker, multinationella företag, pensionsfonder, hedgefonder. Kapitalflödens påverkan Reala kapitalflöden påverkar produktionskapacitet och arbetsmarknader. Finansiella kapitalflöden påverkas av faktorer som räntor och valutakurser. Dessa flöden kan vara mycket kortsiktiga. Exempel för förståelse 1. Realt kapitalflöde: IKEA öppnar en ny butik i Kina, vilket kräver både arbetskraft och investeringar i byggnader.  2. Finansiellt kapitalflöde: En svensk pensionsfond köper amerikanska statsobligationer. Asiatiska optioner - syftet med asiatiska optioner är att trycka ner volatiliteten - när volatiliteten trycks ner blir det billigare - finns snittning, görs för att få ner aktiepriset. Man gör observation och räknar snittpriset på dem. - billigare än amerikanska och europeiska optioner Amerikanska optioner - innehavaren har rätt att när som helst under löptiden begära lösen av underliggande vara och sälja - Standardiserade aktieoptioner är uteslutande amerikanska optioner Europeiska optioner - innehavaren har endast rätt att vid slutdatum begära lösen av underliggande vara och sälja - indexoptioner är uteslutande europeiska optioner med automatisk nettning vid slutdatum. Variabler som påverkar premiens storlek Räntan - När marknadsräntorna stiger ökar köpoptionens värde och säljoptionens värde minskar - det beror på att investeringen i en köpoption binder mindre kapital än motsvarande aktieköp. billigare att köpa optioner än aktie - billigare för att man binder mindre pengar - Ju högre räntan är desto högre premie köpoption, högre ränta desto lägre premie säljoption. Underliggande varans volatilitet******************** - Ju större svängningar marknaden förväntar sig i en aktiekurs, desto högre blir premierna för både sälj- och köp optioner. - Det beror på att marknaden anser att sannolikheten är större att aktiekursen under optionens löptid kommer att anta riktigt höga och riktigt låga värden. - eftersom volatiliteten är hög blir potentiella avkastning högre. även stor risk Realvärde - Realvärdet är skillnaden mellan optionens lösenpris och aktuell aktiekurs eller marknadspris. - Alltid positivt och minst noll. - avista - lösenpris = realvärde - avista = priset på aktien den dagen den handlas. Tidsvärdet  - Tidsvärdet är optionens resterande värde och är skillnaden mellan optionens premie och realvärde. - Ju längre tid som återstår till slutdagen desto större chans till ett positivt utfall och därmed tidsvärdet. - Tidsvärdet minskar successivt och snabbare, är alltid noll när den förfaller på slutdagen. - det som är efter realvärdet. Framtida utdelningar - När en aktie ger utdelning faller normalt aktiekursen. - Denna effekt diskonteras i optionspriset under hela optionens löptid fram till utdelningstillfället så att köpoptionerna minskar och säljoptionerna ökar i värde. Utbud och efterfrågan - Det är viktigt att notera att även om det teoretiskt går att bestämma värdet på en option sätts priset alltid av marknaden, vilket innebär att priset under löptiden styrs av utbud och efterfrågan. Lösenpriset - en köpoption med lägre lösenpris är alltid värd än en köpoption med högre lösenpris. - Det är alltid bättre att ha rätten att köpa något till ett lägre pris än till ett högre pris. - På samma sätt är det alltid bättre att ha rätten att sälja något till ett högre pris än till ett lägre. - Därför är en säljoption med högre lösenpris alltid värd mer än en säljoption med lägre lösenpris. varför köpa aktie istället för option? 1. Vad du köper Aktie: Du köper en faktisk ägarandel i ett företag. Option: Du köper rätten (men inte skyldigheten) att köpa eller sälja en underliggande tillgång (t.ex. en aktie) till ett förutbestämt pris innan ett visst datum. 2. Kostnad Aktie: Kräver full investering. Om aktien kostar 100 kr och du vill köpa 100 aktier, betalar du 10 000 kr.  Option: Kräver endast en premie (en mindre andel av aktiens pris). Till exempel kan en köpoption för samma aktie kosta 5 kr per aktie, vilket innebär att du betalar 500 kr för att få rätten att köpa 100 aktier. 3. Risk Aktie: Om aktiens pris faller kraftigt, kan du förlora hela investeringen, men inte mer än du köpt för. Option: Om priset inte rör sig som du förväntat (t.ex. om aktien inte når lösenpriset), förlorar du bara premien du betalade för optionen. Risken är alltså begränsad till premien, men det finns också en högre sannolikhet att förlora hela din investering. 4. Avkastning Aktie: Du tjänar pengar om aktiens pris stiger och kan också få utdelning. Option: Optioner ger en hävstångseffekt. En liten rörelse i aktiens pris kan leda till en procentuellt sett mycket större vinst (eller förlust) än om du ägt aktien direkt. Om du t.ex. köpte en option för 5 kr och aktiens pris stiger så att optionen blir värd 20 kr, har du fyrdubblat din investering (300% avkastning). 5. Kapitalbevarande och flexibilitet Aktie: Är långsiktig och används ofta av investerare som vill ha ägande och potentiellt utdelning. Option: Är kortsiktig och används för att spekulera på prisrörelser eller för att hedga risk. Eftersom optioner kräver mindre kapital, kan du sprida riskerna över fler tillgångar. Exempel: Aktie: Du köper 100 aktier i ett företag för 100 kr/styck (10 000 kr totalt). Om priset stiger till 120 kr per aktie, tjänar du 20 kr per aktie (2 000 kr i vinst). Option: Du köper en köpoption för 5 kr per aktie (500 kr totalt). Om aktiens pris stiger till 120 kr, kan din option vara värd 20 kr per aktie (2 000 kr i vinst minus premien på 500 kr = 1 500 kr nettovinst). Men om aktien inte når lösenpriset förlorar du bara 500 kr. Sammanfattning: Varför välja en option istället för en aktie? 1. Hävstång: Möjlighet att tjäna mer med mindre kapital. 2. Begränsad risk: Du riskerar endast premien. 3. Flexibilitet: Möjlighet att spekulera på både uppgång och nedgång. 4. Hedging: Skydda en befintlig aktieportfölj mot prisfall. Å andra sidan, aktier är bättre för långsiktigt ägande och ger dig direkt exponering mot företagets tillväxt och utdelningar. roller i valutamarknaden hedgefonder - de är spekulanter, om de anser att svenska valutan kommer depreciera, man måste göra dokumentation oavsett om man ändrar eller inte med kunden informationsrådgivning - allmänna ordalag l