Repetition kap 1-10 PDF

Repetition Mänskliga Faktorer kap 1-9 FLYGTEKNIK  British Royal Flying Corps under första världskriget Av 100 omkomna flygare: -2 omkom på grund av fientlig verksamhet -8 omkom på grund av mekaniska/strukturella fel på flygplan -90 omkom på grund av egna otillräckligheter...

Repetition Mänskliga Faktorer kap 1-9 FLYGTEKNIK  British Royal Flying Corps under första världskriget Av 100 omkomna flygare: -2 omkom på grund av fientlig verksamhet -8 omkom på grund av mekaniska/strukturella fel på flygplan -90 omkom på grund av egna otillräckligheter FLYGTEKNIK  Teknik ca 10% Människa ca 80% Omgivning ca 10% 1 2 3 FLYGTEKNIK ”Murphys” lag Om något kan gå fel så kommer det förr eller senare att göra det ! Självbelåtenhet – ”Complacency” Även erfarna och välrespekterade personer gör fel ibland ! FLYGTEKNIK Inom flygsektorn används ofta uttrycken ”No Blame Culture” eller ”Just Culture”. Vilket innebär att man inte letar efter VEM som gjort fel när det hänt någonting. Personalen inte skall vara rädd för att rapportera sådant som går fel. Man blir ej straffad om någon gjort fel men med flit eller uppenbart oaktsamt så kan man fortfarande få ta ansvar för det. FLYGTEKNIK Syftet med utbildningen i ”Human Factor” är hjälpa all personal i flygunderhållsmiljön (tekniker, mekaniker, planerare, ledningspersonal, …) Att känna igen människans begränsningar hos sig själva och andra, Att kunna undvika, upptäcka och rätta till misstag Beteenden och metoder som kan ge upphov till misstag. FLYGTEKNIK  VÅRA SINNEN Syn Hörsel Känsel Lukt Smak FLYGTEKNIK  INNERÖRA MELLANÖRA YTTERÖRA FLYGTEKNIK  Tappar och stavar På näthinnan som är placerad längst bak i ögongloben sitter miljontals små syn- och nervceller. Tappar och Stavar kallas de två olika sorterna av synceller. De är uppbyggda på samma sätt men har olika funktioner. Tapparna som sitter i gula fläcken gör att vi kan se skarpt och urskilja färger medan stavarna, som sitter utanför gula fläcken, gör att vi kan se i mörker. Det är dessa synceller som överför ljus till elektriska signaler som sedan förs till hjärnan med hjälp av synnerven. Och i hjärnan skapar sedan de elektriska signalerna de bilder vi ser. FLYGTEKNIK Cirka 80 % av alla intryck som vi får, kommer via synen. Ögat kan urskilja cirka 1 000 000 olika färgnyanser. FLYGTEKNIK  Gula fläcken Gula fläcken är en punkt på näthinnan där ljusreceptorerna (tappar) sitter som tätast. Det är den del av synfältet där man ser skarpast FLYGTEKNIK Tappar: Ögats organ för färgseende Stavar: Ögats organ för mörkerseende FLYGTEKNIK Färgblindhet drabbar ca 8% av männen och 0,5% av kvinnorna. Det vanligaste är att inte se rött och grönt Mindre vanligt är att inte kunna urskilja blått och gult. FLYGTEKNIK  SYNEN – OMGIVNINGEN Ljusadaption 1 – 7 minuter Ögat har förmåga att anpassa sig till olika ljusförhållanden. FLYGTEKNIK Tapparna är mindre ljuskänsliga och vid svag belysning fungerar endast stavarna. Därmed försvinner färgseendet och allt upplevs som olika nyanser av grått. Successivt vänjer man sig vid mörkret men fullständig mörkeradaption kan ta 30 till 45 minuter TONHÖJD Örats akustiska frekvensområdet är vanligtvis mellan 20 och 20.000 Hertz (svängningar per sekund). Känsligheten är störst vid ca. 3000 Hz Volym Anges i decibel (dB). Höga volymer skadar hörseln FLYGTEKNIK MÄNNISKANS MINNE Vårt minne kan sägas vara tvådelat – ett korttidsminne, eller arbetsminne, och ett långtidsminne. FLYGTEKNIK  Därutöver finns det ett ”ultrakort” minnesregister för sensorisk ”buffring”. FLYGTEKNIK I korttidsminnet finns begränsat utrymme, samtidigt som lagringstiden är kort, cirka 10 – 20 sekunder. FLYGTEKNIK Långtidsminnet har så stor minneskapacitet, normalt använder vi inte mer än 10 %. FLYGTEKNIK  Även om uppmärksamheten kan förflyttas mycket snabbt från en punkt till en annan, kan den bara hantera ett objekt i taget. Uppmärksamhet kan delas upp i form av: Selektiv uppmärksamhet När mottagaren tar in information från olika källor med större uppmärksamhet riktad på en eller några få källor som anses vara viktigast Delad uppmärksamhet Är vanligast i de flesta arbetssituationer när människor måste göra fler än en sak på samma gång. Någon eller några uppgifter blir lidande. FLYGTEKNIK En fobi är en obefogad rädsla för någonting. Ungefär 15 procent av befolkningen har någon form av fobi. De allra flesta har en av de ”vanliga” fobierna för exempelvis ormar, höjder eller små rum. Vissa fobier är inlärda och ärvda av vår förfäder – andra har vi lärt oss själva. FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  MOTIVATION Motivation är det psykologiska kännetecken som väcker en organism till handling mot ett önskat mål och lockar fram, kontrollerar, och upprätthåller vissa målinriktade handlingar. Motivation kan ses som en grundläggande mänsklig förmåga som väcker, styr och upprätthåller allt mänskligt beteende. Generellt kan man säga att en person är motiverad om han vidtar åtgärder för att uppnå ett visst mål. FLYGTEKNIK Starkt motiverade kännetecknas av följande egenskaper: Är högpresterande och uppnå ofta bra resultat Har energi och entusiasm för att vilja lyckas Är sammarbetsvilliga vid problemlösning Är beredda att ta ansvar Har en positiv attityd inför eventuella förändringar FLYGTEKNIK Människor med bristande motivation kännetecknas av: Apati, likgiltighet inför arbetet och en lägre nivå på säkerhetstänket Svårigheter med att hålla tider och ofta hög frånvaro Små problem och tvister förstoras Bristande sammarbetsvilja vid problemlösning Omotiverat motstånd vid eventuella förändringar FLYGTEKNIK  BEHOVSHIERARKIN En behovshierarki eller behovstrappa är en förklaringsmodell inom psykologin för hur människor prioriterar sina behov. Maslows teori är historiskt viktig och vanligt förekommande inom motivationspsykologin då den inför grundläggande begrepp om individuell motivation. En högre nivå höjer individernas motivation för att utveckla sig och gruppen. FLYGTEKNIK Att en grupp fungerar bra är oerhört viktigt både för att gruppmedlemmarna skall må bra, och för att gruppen skall ha möjlighet att prestera bra. Motivation Gemensamma mål Kunna samarbeta Respektera varandra Kommunikation Uppmuntran Initiativtagande Trygghet Värdegrund Kultur FLYGTEKNIK  NACKDELAR I GRUPPSAMVERKAN Några begrepp…. ”Intergroup Conflict” Gruppkonflikt eller fientligheter mellan olika grupper eller ledningen ”Group polarisation – Risky shift” är grupper som fattar beslut som är mer extrema än vad dess ingående medlemmar initialt föresatte sig. Mera riskbenägna medlemmar utsätter sig för större risker och de mer försiktiga medlemmarna blir ännu mer försiktiga ”Social loofing” innebär att man ingår i en grupp och vet att ens bidrag som enskild person inte syns FLYGTEKNIK  GRUPPTÄNKANDE Ett psykologiskt fenomen som kan inträffa i en grupp då medlemmarna i gruppen värdesätter konformitet och viljan att uppnå enighet är högre än ett kritiskt förhållningssätt mot sina egna idéer Gruppmedlemmarna har ett starkt kritiskt förhållningsätt mot idéer som inte överensstämmer med gruppens. Konformitet är när individen anpassar sig till en grupp för att passa in FLYGTEKNIK Formella grupper: Denna typ av grupp kännetecknas av att gruppen får egna mål och regler som den ska följa. Formella grupper bildas antingen för att andra bestämmer indelningen eller genom avtal. Exempel på formella grupper kan vara ✓ Ledningsgrupp ✓ Arbetslag ✓ Skolklass. FLYGTEKNIK Informella grupper: Medlemmar i en informell grupp har gemensamma intressen eller bakgrund. De flesta människor ingår i någon form av informell grupp på sin arbetsplats. Det kan till exempel vara kaffe- eller rök grupper eller mer hobbybetonade grupper som bildas. FLYGTEKNIK  GRUPPENS UTVECKLINGSFASER Alla grupper går igenom samma utvecklingsfaser (5 st). Det spelar ingen roll var de befinner sig, vilka uppgifter de har att utföra eller hur de är sammansatta. Mönstret är alltid detsamma. Tillhörafasen Gemytfasen Rollsökningsfasen Idyllfasen Samhörighetsfasen FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  När är mänskliga förmågor sämst på dygnet? Mänskliga förmågor är sämst tidigt på morgonen. Då är risken för olyckor och händelser som störst Dygnsrytmen kontrolleras av hjärnan genom externa miljöfaktorer som ljus och mörker. FLYGTEKNIK  Människan påverkas av att arbeta nattskift genom att: Prestationsförmågan sänks Sämre koncentrationsförmåga Sämre reaktioner Lägre kroppstemperatur Lägre blodtryck Lägre hjärtfrekvens Att kroppens naturliga rytm (främst sömn) störs Mag- och tarmbesvär, till exempel magsår Hjärt-kärlsjukdomar FLYGTEKNIK Prestationsförmågan påverkas negativt av såväl för hög som för låg temperatur FLYGTEKNIK  PRESTATIONER - SÖMN Kortisol högst vid uppvaknandet och reglerar vakenhet och energinivåer, utsöndras också till följd av stress. Kortisol är ett skyddande stresshormon. Melatonin ökar på kvällen när det blir mörkt, ett hormon som gör att man blir sömnig Testosteron är originalet till de syntetiska anabola steroiderna. FLYGTEKNIK Dygnsrytmen är bestående och följer ljus och mörker Kroppstemp max vid ca 16:00 och lägst vid 05:00-06:00 = lättast att somna. Blodet tjockare på morgonen. Ljus stimulerar stresshormon t.ex. adrenalin och dopamin. Mörker ökar lugnande hormoner t.ex. melatonin. Exempel på störningar är längre flygresor – stör den naturliga synkroniseringen mellan kroppens klocka och verkligheten. Mänskliga förmågor är sämst tidigt på morgonen. Då är risken för olyckor och händelser som störst FLYGTEKNIK Alkohol förbränns i en konstant mängd som inte kan påverkas av exempelvis kaffe. Sömn kan sänka hastigheten på förbränning av alkohol. Sinnena och det centrala nervsystemet påverkas negativt, reaktionsförmågan försämras FLYGTEKNIK Mediciner är framtagna för att ge effekt mot en åkomma, men vissa mediciner kan också ge mer eller mindre biverkningar, som kan försämra prestationerna Vid medicinering är du själv ansvarig att veta om du kan arbeta. Var observant när medicinen brukas för första gången. Man bör tala med sin läkare om eventuella biverkningar. En ytterligare säkerhet är att ta första dosen minst 24 timmar före tjänstgöring FLYGTEKNIK  Sömn ✓ Det finns ett klart samband mellan för lite sömn och hjärtinfarkt. Risken att utveckla eller dö i en hjärtsjukdom ökar med 48 %, om du sover mindre än 6 timmar per natt. ✓ När du sover rensas din hjärna från skadliga ämnen. Men vid sömnbrist hinner inte din kropp ta bort det som gör dig illa. Dina nervceller kan ta skada och riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar tex. alzheimer FLYGTEKNIK  Sömn ✓ När du sover fyller du på förrådet av hormoner som får dig att må bra. Men sover du för lite kan du i stället drabbas av ångest, nedstämdhet och olust. FLYGTEKNIK  Sömn ✓ För att cellerna ska fungera optimalt krävs minst 7 timmars sömn per natt. Bara 4 till 5 timmars sömn gör att cellerna som motarbetar cancer sjunker med hela 70%, visar forskningen. ✓ För den som sover mindre än 6 timmar per natt ökar riskerna kraftigt drabbas av ett förhöjt blodsockervärde. En försämrad förmåga att omsätta socker kan leda till typ 2 diabetes. FLYGTEKNIK  DYGNSRYTM – Störningar Bearbeta tankar tidigt på dagen Hitta tid för återhämtning tidigare på dagen. Många har så fullt upp att de inte hinner bearbeta sina tankar förrän de har lagt sig. Varva ned innan du ska sova Undvik arbete eller koll av mejl på kvällarna. Hjärnan behöver avkoppling. FLYGTEKNIK Låt hunden, katten, barnen eller din partner sova i en annan säng Det är inte roligt att bli störd på natten av någon annan – oavsett om det är snarkningar, barnfötter eller svansar i ansiktet. Motionera så sover du bättre Träning och god fysik hjälper men motionera inte hårt innan du lägger dig. Genomför det passet tidigare på dagen istället. FLYGTEKNIK Ha svalt omkring dig när du sover Mellan 15 och 19 grader är det bästa. Är temperaturen under 12 eller över 24 grader så påverkas sömnen negativt. Undvik skärmar Det blåa ljuset från mobil- och datorskärmar förstör din sömncykel. FLYGTEKNIK Undvik koffein, nikotin och alkohol Alla dessa substanser påverkar din sömn negativt. Byt säng och sov bättre Om den är för hård eller mjuk kan din sömn påverkas negativt. Ha rätt höjd på kudden Var noga med att prova ut en kudde som passar dig. Då undviker du även att få ont i nacken FLYGTEKNIK Städa sovrummet Ett rörigt rum kan bidra till att öka känslan av kaos och stress. Sov inte för mycket Det kan förstöra näst kommande natt. För att sova bra krävs att du varit vaken mellan 15 och 18 timmar. FLYGTEKNIK Lös konflikter innan du går till sängs Undvik så mycket du kan av sådant som får dig att grubbla och älta. Lägg dig inte hungrig Precis som du inte ska äta för mycket innan du lägger dig ska du inte heller äta för lite så att du vaknar av hunger. FLYGTEKNIK  PRESTATIONER – Faktorer som påverkar - Kondition och hälsa - Upplevd stress i arbete och privatliv -tidspress och deadlines - Arbetsbelastning, Överbelastning och understimulering - Sömn, utmattning och skiftarbete - Alkohol, mediciner och droger - Mat och vatten - Arbeta i för hög som för låg temperatur - Säkerheten kommer alltid först – din egen och de som berörs av ditt arbete !!! FLYGTEKNIK  PRESTATIONER - STRESS Stress är ett beredskapstillstånd för att höja vakenhetsgraden stress FLYGTEKNIK  Stress kan vara både privat- och arbetsrelaterad Olika sorters stress: Akut stress – intensivt kort förlopp Kronisk stress – återkommande eller långt förlopp Fysisk stress – värme, kyla, ljud, vibrationer vetskap om farliga ämnen. Fysiologisk stress – upprörda känslor, bekymmer Reaktive stress – dagliga händelser såsom tidspress och oförutsedda händelser FLYGTEKNIK Självförvållad tidspress: - Sätt dig inte själv under tidspress Tidspress från organisationen: Arbetet måste vara klart imorgon, men tidsramen är orimlig. Säg ifrån till din närmaste chef – om du inte säger något så är det ditt eget ansvar! FLYGTEKNIK  Varningssignaler av stress Den som drabbas kan ha fått varningssignaler under lång tid utan att förstå vad det är eller valt att strunta i dem. Att uppmärksamma signalerna och söka hjälp är viktigt eftersom tidiga insatser kan förhindra att tillståndet blir allvarligare. Många av de symtom som stress orsakar är dessutom allmänna och kan tyda på att någon annan sjukdom ligger bakom. Oavsett anledning bör du söka hjälp så tidigt som möjligt. Signaler som är viktiga att vara uppmärksam på är: FLYGTEKNIK Sömnstörningar Du känner dig ofta energilös eller har en fysisk trötthet som inte går att vila bort. Det är svårt att varva ner och koppla av. Du har svårt att somna eller du vaknar på natten och har svårt att somna om. Försämrat minne och koncentrationsförmåga Du har svårt att koncentrera dig och minnet blir sämre. Förändrad sinnesstämning Du är lättirriterad och får starka känsloreaktioner får yrsel, ångest, känner dig nedstämd och orolig och fastnar i negativa tankar. Du blir känsligare för sinnesintryck som ljud och ljus. FLYGTEKNIK Svårigheter att hantera krav och tidspress Det blir svårare att hantera krav och du känner att tiden inte längre räcker till för din vänner familj, eller arbetet. Kroppsliga symtom Du får värk i olika delar av kroppen som nacke, axlar och rygg. Du får spänningshuvudvärk och ont i magen och musklerna värker och blir spända och stela. Påverkat hjärta och immunförsvar Stress kan påverka immunförsvaret negativt och du blir känsligare för infektioner. Det gör också att hormoner frisätts som höjer blodsockret och pulsen och kan ge hjärtklappning. FLYGTEKNIK Förändrat socialt liv Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, intressen, nöjen eller att umgås med familj och vänner. Du tappar lusten för sex. Sämre återhämtningsförmåga Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Hur mycket du än vilar, är det svårt att ladda om batterierna. FLYGTEKNIK ARBETSBELASTNING – Överbelastning FLYGTEKNIK  ARBETSBELASTNING – Underbelastning Vid låg arbetsbelastning, när en person är understimulerad, inträffar det vi kallar underbelastning. Det kan vara lika problematiskt, eftersom prestanda då även här försämrats. Underbelastning kan bero på att man har för få uppgifter att utföra, eller att man tycker arbetsuppgifterna är alltför tråkiga. Av underbelastning blir man även inaktiv och mindre uppmärksam. FLYGTEKNIK ARBETSMILJÖ Alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det innebär, bland annat, regelbunden kartläggning av, och åtgärder mot, risker på arbetsplatsen. FLYGTEKNIK  Fysisk omgivning Social miljö Ljud, ljus, utsläpp, klimat, Individer och grupper, ansvar, temperatur, rörelse, små motivation, kultur, ledarskap. utrymmen, arbetsplatsen,. och arbetsledning utförande och ordning Arbetsuppgifter Fysiskt arbete, återkommande och enformiga uppgifter FLYGTEKNIK Den sociala miljön syftar på de relationer och interaktioner som sker mellan människor på arbetsplatsen. Inom flyg är säkerhet av högsta prioritet där spelar samarbete och kommunikation en kritisk roll. Tekniker arbetar ofta i team och måste kunna förlita sig på varandras kunskap och kompetens. En god social miljö innebär att det finns tydliga kommunikationsvägar och att alla i teamet känner sig trygga med att dela information och ställa frågor. FLYGTEKNIK Den fysiska omgivningen inom flygteknik omfattar den fysiska arbetsmiljön där tekniker utför sina uppgifter. Detta kan inkludera arbetsplatser som hangarer, verkstäder eller flygplatser, där faktorer som temperatur, belysning, buller och ventilation påverkar arbetet. Förhållanden som dålig belysning eller höga ljudnivåer kan öka risken för misstag eller olyckor. Buller kan till exempel störa koncentrationen, medan dålig ventilation kan leda till fysiskt obehag eller trötthet. Temperaturförhållanden är också viktiga; för höga eller för låga temperaturer kan påverka teknikers förmåga att arbeta effektivt och kan också påverka utrustningen FLYGTEKNIK Arbetsuppgifter inom flygteknik refererar till de specifika sysslor och processer som teknikerna ansvarar för, såsom underhåll, reparation och inspektion av flygplan och deras system. Dessa uppgifter kräver stor noggrannhet och ofta specifika färdigheter och kunskaper. En viktig aspekt är arbetsbelastning, som kan vara både fysisk och mental. Om arbetsuppgifterna är för komplicerade eller om teknikern är överbelastad med arbete, kan detta leda till misstag Det är också viktigt att arbetsuppgifterna är tydligt definierade och att det finns tillgång till relevant information och dokumentation. Oklara instruktioner eller brist på vägledning kan leda till att teknikerna gör felbedömningar eller inte kan genomföra sitt arbete på ett säkert sätt. FLYGTEKNIK  BELYSNING Allmänljus är det ljus som fås av takbelysning och fönster. Punktbelysning är ljus som används för speciella åtgärder. Den innefattar sladdlampor, flyttbara ljuskällor, interiörbelysning i flygplan och ficklampor. FLYGTEKNIK  Bristfällig allmänbelysning Arrangera bättre belysning med flyttbara belysningskällor Arrangera punktbelysning, exempelvis ficklampa Flytta arbetsplatsen alternativt det objekt som skall besiktigas FLYGTEKNIK Lux är en enhet som används för att mäta belysningsstyrkan, alltså mängden ljus som träffar en yta Luminans beskriver hur ljusintensivt en yta uppfattas, alltså hur mycket ljus som strålar eller reflekteras från en yta i en viss riktning. FLYGTEKNIK  Buller kan ge: Hörselskador Lågfrekvent ljud påverkar Missade larmsignaler oss också Minskad uppmärksamhet Stress Störande ljud Förhöjt blodtryck påverkar oss också Trötthetskänsla Koncentrationssvårigheter  Vibrationer Undvik att använda verktyg som inte är vibrationsdämpade Använd vibrationsdämpade handskar Undvika att utsätta sig för vibrationer när det är möjligt Vistas så kort tid som möjligt i vibrationsexponerad miljö FLYGTEKNIK VIBRATION – Dämpning FLYGTEKNIK Vita fingrar, Raynauds sjukdom, eller Raynauds fenomen, yttrar sig i att fingrar eller tår vitnar. Detta beror på nedsatt blodflöde på grund av tillfälliga kramper i fingrarnas blodkärl. Detta kan uppkomma av vibrationer. Vita fingrar kännetecknas av att fingrarna tillfälligt bleknar samtidigt som känseln och funktionen i fingrarna försämras. FLYGTEKNIK ÅNGOR från LÖSNINGSMEDEL Skadlig ångor och gas kan medföra allvarliga konsekvenser för hälsan och måste så långt det är möjligt undvikas. Detta kan menligt påverka arbetsresultatet och därmed säkerheten. FLYGTEKNIK Undvik så långt möjligt användandet av lösningsmedel och ämnen som avger ångor Kontrollera alltid skyddsblad innan du använder kemiska produkter Se till att ventilationen i utrymmen där lösningsmedel används är tillräcklig Använd så långt möjligt dragskåp när lösningsmedel används FLYGTEKNIK  Använd andningsskydd som är godkända för respektive produkt Använd friskluftsmask när koncentrationen av ångor är hög Använd skyddshandskar med rätt säkerhetsnivå FLYGTEKNIK  FYSISKT ARBETE Det mycket tunga och fysiskt krävande arbetena inom luftfarten har under årens lopp blivit färre med hjälp av olika utrustningar. FLYGTEKNIK När en människa blir äldre minskar rörelseförmågan och musklerna blir svagare. Risken för skador ökar och läkningen tar längre tid. Effekterna av åldrandet kan minskas genom fysisk träning och en sund livsstil. FLYGTEKNIK  Visuell inspektion Visuell inspektion är en av de främsta metoderna som används vid luftfartygskontroll för att kontrollera att flygplanet är i luftvärdigt skick. Här är teknikerns insikt mycket viktig, han måste bedöma vad han ser. FLYGTEKNIK  VISUELLA INSPEKTIONER Visuell inspektion (okulärbesiktning) i vilken man med hjälp av ögat ensamt eller i kombination med hjälpmedel undersöker och bedömer system eller komponenter i ett flygplan. FLYGTEKNIK  Hjälpmedel Flygunderhållspersonal måste ibland använda sig av förstoringsglas och borescope för en noggrannare undersökning. Man kan också ta hjälp av sina andra sinnen. Man kan känna, man kan lyssna eller känna lukter. FLYGTEKNIK Okulärbesiktning är ofta den viktigaste metoden för att identifiera nedbrytning eller någon defekt i system eller i flygplanskomponenter. Här är teknikerns insikt mycket viktig. Han måste bedöma vad han ser. För att göra detta krävs både utbildning, erfarenhet och sunt förnuft. FLYGTEKNIK  Planering Innan en arbetsuppgift påbörjas, bör tekniker och planerare ställa sig ett antal frågor: Har jag / vi, exakt förståelse för vad arbetet går ut på, och skall leda till? Finns det resurser för att utföra arbetet effektivt och säkert inom satta tidsramar ? Resurserna inkluderar: 1. Personal. 2. Utrustning och verktyg samt tillgång på reservdelar. 3. Dokumentation, information och vägledning. 4. Lokaliteter, utrymmen i hangar, belysning och ventilation etc. Har jag / vi, de kunskaper och färdigheter som krävs för att slutföra jobbet? FLYGTEKNIK  FÖRESKRIFTER … Om en tekniker är osäker på vad som skall göras, så är ett skriftligt handledningsmaterial det bästa stödet. Kolleger kan omedvetet ge felaktig eller oklar information. Läs alltid igenom manualen innan påbörjat arbete. I en arbetsorder måste uppgiftens karaktär tydligt framgå. Är det en kontroll eller en inspektion? Är det en reparation, ett komponentbyte eller en renovering? FLYGTEKNIK  Dokumentera arbetsuppgifter Det är en skyldighet för alla personer som arbetar med flygplansöversyner att se till att relevant dokumentation kontinuerligt görs under arbetets gång. Det är särskilt viktigt vid skift arbete eller då arbetet skall överlämnas från en person till en annan. Det behöver inte nödvändigtvis handla om skiftöverlämning utan det kan handla om rast, sjukdom eller om att bli förflyttad till ett för stunden mer akut arbete. Vid avbrutet arbete starta alltid 3 steg bakåt. FLYGTEKNIK Utifrån den mänskliga faktorns synpunkt är små förändringar i teknik eller i förfarande på befintliga flygplan den största risken. Sådana små förändringar brukar inte motivera en formell utbildning. Det är därför viktigt att teknikern hela tiden är uppdaterad på underhållsmanualerna där alla små förändringar finns dokumenterade. FLYGTEKNIK  ENFORMIGA UPPGIFTER Repetitiva uppgifter är enformiga och upplevs som tråkiga, samt sänker verkningsgraden markant. Sämre fokus. Om möjligt måste man som ledare försöka rotera arbetsstyrkan. FLYGTEKNIK  Repetitiva eller upprepande uppgifter Den största faran med repetitiva eller upprepande uppgifter är att en tekniker blir så van att utföra dessa att han inte kontrollera mot manualen. Om en uppgift i manualen har ändrats kanske teknikern inte uppmärksamma detta. FLYGTEKNIK Komplexa system i flygplan är avancerade och starkt sammanlänkade, vilket kräver noggrann övervakning och underhåll för att säkerställa flygsäkerheten. Eftersom många av dessa system arbetar tillsammans på ett dynamiskt sätt, kan ett fel i ett system påverka andra system. Det är därför avgörande att dessa komplexa system är noggrant utformade med redundans och säkerhetsfunktioner för att minska risken för haveri och upprätthålla en hög nivå av säkerhet under flygningen. FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  Kommunikation När vi talar om kommunikation tänker vi först på muntlig (talad) kommunikation, men i flygunderhåll är mycket kommunikation inte en talad kommunikation. I Flygunderhåll behövs dokumentation - loggböcker, olika underhållshandböcker etc. Kommunikation - överföring av något från en plats till en annan. "Saken" som överförs kan vara ett meddelande, en signal, en betydelse etc. FLYGTEKNIK Hur kommunicerar vi? Vi kan kommunicera på flera olika sätt, oftast delas det upp i tre kategorier. Vi använder oss av det Skriftliga språket Kropps Talspråk (t. ex ögonkontakt och gester för att förtydliga vårt budskap.) FLYGTEKNIK Envägskommunikation Sänder utan att mottagaren sänder tillbaka T.ex Tv, radio, tidningar, bok, monolog Tvåvägskommunikation/interpersonell Sänder och mottagaren sänder tillbaka T.ex samtal, lektion, brevväxling, sms, Chat, flirt, dialog FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  Swiss Cheese Model Organisationens försvarssystem Förutsättning Undermålig Företagsledningens för osäkra tillsyn påverkan Osäkert utförande handlingar I produktionen Latent Fel/förhållande Latent Fel/förhållande Latent Fel/förhållande Aktivt fel Latenta fel som begåtts för länge sedan men inte upptäckts Aktiva Misstag av underhållspersonal FLYGTEKNIK  Swiss Cheese Model Misslyckade eller frånvarande försvar FARA! Om vi kan täppa till ett enda hål i händelsekedjan så sker inte olyckan FLYGTEKNIK  The SHEL Modell SHEL-modellen är en systematisk representation av kopplingar till Mänskliga Faktorer. Den är ett bra verktyg för att förstå hur människor fungerar i förhållande till system. SHEL betyder: Software (datormjukvara, manualer) Hardware (hårdvara, koppling människa- maskin) Environment (ta hänsyn till omgivningen som människan ska passa in i) Live ware (samverkan mellan människor i form av teamwork ) FLYGTEKNIK  The Error Chain Om vi kan bryta en länk i felkedjan så kommer olyckan inte att inträffa! FLYGTEKNIK Några faktorer som minskar risken att misstag begås och bidrar till att säkerheten upprätthålls. -Utbildning – rätt utbildning, bra utbildning, återkommande utbildning, medvetenhet om mänskliga faktorer. -Utrustning – säkerhetsutrustning, rätt verktyg och utrustning, utrustningens design -Underlag – rätt underlag (manualer), att kunna få stöd – med exempelvis ”extra” inspektioner. FLYGTEKNIK  Konsekvenser av fel (d.v.s. olyckshändelser) Det är huvudsakligen två parter, som får ta konsekvenserna i samband med fel: Drabbade Död, skador både i luften och på marken, sorg hos anhöriga, ekonomiska problem och förseningar. Ansvariga Skuldkänslor, merarbete, dålig PR och ekonomiska problem. FLYGTEKNIK  Sårbarhet vid installation Hur komplicerad uppfattar vi att uppgiften är …? James Reasn´s Bolt and Nuts Example Och vad innebär det för den som skall demontera, och därefter montera … ? Det finns bara ett sätt att ta isär muttrarna, men över 40.000 fel sätt att återmontera. Monteringen och installationen är de vanligaste typerna av underhållsfel FLYGTEKNIK FOD – Foreign Object Damage/Debris FLYGTEKNIK I underhållsmiljö kan skador från FOD kopplas till fyra faktorer: Dålig lokalvård Nergångna faciliteter felaktigt underhåll olämpliga arbetsmetoder En ren arbetsmiljö är grundläggande för att förhindra FOD. I flygunderhållsmiljö måste var och en följa regeln: Gör rent efter dig! FLYGTEKNIK  Riskanalys En riskanalys menas med att eliminera faror på arbetsplatsen och att få en säker arbetsmiljö. Syftet med en riskanalys är att Identifiera och värdera risker Identifiera orsaker till dessa och ta fram åtgärder som eliminerar eller minskar riskerna eller mildrar konsekvenserna av negativa händelser. FLYGTEKNIK  Händelserapportering inom flyg, eller "Occurrence Reporting," Är en central del av flygsäkerhetskulturen och syftar till att systematiskt samla och analysera information om oönskade händelser eller avvikelser under flygverksamhet. FLYGTEKNIK  Just Culture Just Culture inom flyg är en nyckelkomponent för att främja en säker arbetsmiljö där anställda känner sig trygga att rapportera fel och där organisationen fokuserar på lärande och ständig förbättring för att minimera risker och främja flygsäkerhet FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  RISKER PÅ ARBETSPLATSEN Syftet med att varna för fara är att personalen kan vidta åtgärder för att skydda sig Gas under tryck Frätande Giftig Miljöfarlig Oxiderande Brandfarligt Elektrisk Radioaktivt Explosivt Hälsoskadligt Skadlig FLYGTEKNIK  Hantera nödläge Första hjälpen – L.A.B.C. Det är de första 5 minuterna efter en olycka som avgör hur stora chanser den skadade har att överleva. Ofta dröjer det ganska lång tid innan första ambulans har kommit till platsen, kunskaper i första hjälpen räddar liv. Livsfarligt Läge Andning Blödning Chock FLYGTEKNIK  Hantera nödläge Hjärt-lungräddning Varje år överlever cirka 500 personer hjärtstopp tack vare hjärt-lungräddning (HLR). HLR är en metod för att hålla en person med hjärtstillestånd vid liv tills dess att ambulans anländer. FLYGTEKNIK FLYGTEKNIK  The Dirty Dozen Är de 12 mest vanliga orsakerna till att personal i flygunderhållstjänst gör en felaktig bedömning som resulterar i misstag. 1. Bristande kommunikation. 2. Självbelåtenhet. 3. Brist på kunskap. 4. Distraktion. 5. Bristande lagarbete. 6. Utmattning. 7. Bristande resurser. 8. Press 9. Brist på bestämdhet/uttrycklighet/påstridighet. 10. Stress. 11. Bristande medvetenhet. 12. Normer FLYGTEKNIK