Brott och straff - Ord och begrepp PDF

Ord och begrepp till texten i häftet ”Brott och straff” Rättssamhället - Alla ska vara lika inför lagen - Ingen människa är skyldig till ett brott förrän saken har prövats i domstol och domstolen har kommit fram till att personen är skyldig. - Finns det tvivel om en människa är oskyld...

Ord och begrepp till texten i häftet ”Brott och straff” Rättssamhället - Alla ska vara lika inför lagen - Ingen människa är skyldig till ett brott förrän saken har prövats i domstol och domstolen har kommit fram till att personen är skyldig. - Finns det tvivel om en människa är oskyldig ska domstolen hellre fria än fälla - Alla har rätt att försvara sig i domstol, på egen hand eller med hjälp av en försvarsadvokat - En person som anser sig felaktigt eller oskyldigt dömd ska ha möjlighet att överklaga sin dom - Ingen enskild människa får straffa en annan människa för ett brott. Staten har genom polis och domstolar ensamrätt på att gripa och döma dem som gjort sig skyldig till brott - För att rättssäkerheten ska fungera finns tydliga lagar om vilka befogenheter polis, åklagare och domstolar har. Balkar - Lagarna finns i Sveriges rikes lag tillsammans med våra grundlagar. Lagarna är uppdelade i olika avdelningar – balkar. Straffmyndig - Vid 15 års ålder blir du ansvarig att följa lagarna och därmed kan dömas i en domstol. Mörkertal - Antalet brott är troligtvis betydligt större, de anmäls inte och därmed begås det många brott som samhället inte känner till Lagförda brott - Brott som blivit tagna till domstol Förundersökning - När polis misstänker någon för ett brott görs en utredning. Åklagare - Är en jurist som för det allmännas talan i brottmål - Samarbetar med polis och beslutar utifrån förundersökningen om den misstänkte ska åtalas eller inte Häkte - Personer som är misstänkta för allvarliga brott kan placeras i häkte. - Det finns 31 häkten i Sverige. Häktena ligger ofta i anslutning till polishusen, men kan också finnas vid en anstalt. Varje dag sitter cirka 1 800 personer i häkte - En lokal för tillfälligt frihetsberövande, bland annat för den som anhållits av åklagare eller häktats av domstol. Allmänna domstolar Domstolar som behandlar brottmål och tvistemål Tre nivåer: Tingsrätter (48 st), Hovrätter (Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå) och Högsta domstolen (HD) Förvaltningsdomstolar - Dömer i tvister mellan enskilda medborgare eller företag och statliga eller kommunala myndigheter. - En förvaltningsdomstol i varje län och kallas länsrätter - Överklaga t ex beslut som fattats av Försäkringskassan eller Socialtjänsten. - Tre nivåer: Länsrätter, Kammarrätter och Regeringsrätten Brottmål - Ett mål där någon står anklagad för ett brott som t ex misshandel Tvistemål - Kan vara en konflikt mellan privatperson och ett företag, t ex dåligt utfört byggnadsarbete Huvudförhandling - Rättegång kallas för huvudförhandling - Vid brottmål prövar tingsrätten om en misstänkt är skyldig till brott - Är den åtalade skyldig till brottet? - Om den åtalade är skyldig, vilken påföljd ska den skyldige ha? Målsägande - Den som utsatts för brottet Tilltalad - Den misstänkte Sakframställning - Åklagaren presenterar bevisningen mot den tilltalade Försvarsadvokat - Jurist som företräder tilltalade Vittne - en person som varseblivit en händelse med sina egna sinnen - Vittnen förkommer ofta inom rättsväsendet för att fastlägga vad som har inträffat - I princip kan alla bli skyldiga att inställa sig i domstol och avlägga vittnesmål under ed. Vittnesed - uttalad försäkran om tillförlitligheten av ett av den svärjande avgivet yttrande - "Jag (vittnets namn) lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra." Mened - Vittnet ljuger inför rätten och är ett brott som kan ge fängelse Slutplädering - Huvudförhandlingen avslutas med att både åklagare och försvarare sammanfattar det som kommit fram i rätten - Åklagaren och försvararen anger också vilken påföljd de anser att rätten ska döma till Nämndeman - Är lekmän som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol - Nämndemännen är helt jämlika med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. - Nämndemän har även rätt att bifoga reservation med motivering till domen. Detta skiljer nämndemän från de jurymedlemmar som finns i många andra länder, som till en början ofta endast medverkar i brottmål, och då vanligen bara tar ställning i skuldfrågan, medan det är domaren som fastställer påföljden. Fällande dom - Det är rättens uppgift att bestämma vilken påföljd den tilltalade ska ha vid en fällande dom. Lagarna anger minimi- och maximistraff för olika brott - Det vanliga är att domen avkunnas i samband med huvudförhandlingen. Vid komplicerade mål kan domen meddelas senare Överklaga - Ett överklagande är anmälan av myndighetsbeslut eller domslut till högre rättsinstans, vari anges hur man vill ha domen eller beslutet ändrat. - Om något överklagande inte inkommit inom tidsfristen, vanligtvis tre veckor, vinner domen laga kraft. Påföljd - Det finns många påföljder (straff) och de står inskrivna i lagboken Straffskala - Lagarna anger inte några exakta straff utan anger en skala där den talar om vilket det lägsta respektive högsta möjliga straffet är. - T ex för rån är det fängelse i minst ett år och högst sex år - Domstolen tar hänsyn till omständigheterna i fallet. Försvårande om det är t ex hänsynslöshet med i fallet. Böter - Den lindrigaste påföljden och kan utdömas på brottsplatsen som t ex trafikbrott som fortkörning, - Lägst 100 kronor och högst 2000 kronor Dagsböter - Kan utdömas i domstol och bygger på den skyldiges ekonomiska förhållanden. - Ju högre inkomst desto högre bötesbelopp. - Lägsta bötesbeloppet är 30 x 50 kronor och det högsta är 150 x 1000 kronor Fängelse - Den hårdaste formen av straff och innebär frihetsberövande. - Från 14 dagar till livstid - Ett livstidsstraff kan omvandlas till tidsbestämt straff Villkorlig dom - Den dömde behöver inte sitta i fängelset - Kan komma i fråga när domstolen inte tror att brottslingen kommer att begå nya brott - Prövotid på två år och om nya brott begås under den tiden kan domen omvandlas till fängelsestraff Frivård - Andra former av straff än fängelse som t ex skyddstillsyn, samhällstjänst, kontraktsvård och elektronisk kontroll som fotboja BRÅ – Brottsförebyggande rådet - En statlig myndighet som har till uppgift att förebygga brott i samhället - BRÅ ger regeringen och riksdagen underlag för att fatta beslut när det gäller kriminalpolitiska frågor Allmänprevention - Straff ska avskräcka människor i samhället att begå brott Individprevention - Förhindra att den dömde begår nya brott – t ex strängare straff