Hinduism - Ms Zalbo's Notes PDF

“ Viktigt att tänka på när vi talar om religion - tolkningar ! Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m - e󰈝 vä󰈸󰈘d󰈻󰈹el󰈎󰈇󰈏o󰈞 Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m - 󰈇󰈹un󰇷󰈩󰈹 󰈢c󰈊 i󰇶󰈀g ○ Världens förmodligen äldsta religion. ○ Rötter i Indien - nns främst där (95%). ○ Ca. 1 miljard anhängare ○ Ingen grundare, ingen religiös ledare - kan därfö...

“ Viktigt att tänka på när vi talar om religion - tolkningar ! Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m - e󰈝 vä󰈸󰈘d󰈻󰈹el󰈎󰈇󰈏o󰈞 Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m - 󰈇󰈹un󰇷󰈩󰈹 󰈢c󰈊 i󰇶󰈀g ○ Världens förmodligen äldsta religion. ○ Rötter i Indien - nns främst där (95%). ○ Ca. 1 miljard anhängare ○ Ingen grundare, ingen religiös ledare - kan därför se väldigt olika ○ ut beroende på var du be nner dig. Ti ber olika gudar i olika delar av Indien. ○ Kan ses både som polyteistisk (många gudar) och monoteisktisk (en gud). Cen󰉃󰈹󰈀l󰇽 󰈸e󰈘󰈎g󰈏ö󰈻a 󰉄󰈀n󰈔󰇽󰈹 ○ brahman - den oändliga urgrunden, världssjälen ○ atman - det innersta självet, själen ○ samsara - återfödelsens kretslopp ○ karma - handlingarnas betydelse, summan av ens handlingar ○ moksha - befrielse från återfödelse (målet) Bra󰈊󰈛󰈀n 󰈢󰇹󰈋 At󰈚a󰈞 ○ Brahman - a tet, världssjälen ○ Atman - det innersta självet, ○ Finns i a t människans själ ○ A t är lika med brahman ○ Människan förändras - föds, ○ För att uppfattas av människan växer, dör. måste det nnas i olika former ○ När människan dör lever själen → a a olika gudar vidare - reinkarnation ○ Själen måste bli fri - nå moksha Sam󰈻󰈀󰈹󰇽 oc󰈊 K󰈀󰈹m󰇽 Samsara Karma Eviga kretsloppet av död och Värdet av a a handlingar i detta återfödelse. och a a tidigare liv. Goda handlingar leder ti ett bra liv i återfödelsen. Onda handlingar leder ti ett sämre liv i återfödelsen.Tex djur. Åte󰈸󰇿öd󰈩󰈗󰈼󰇵 oc󰈊 󰉉󰈦p󰈻󰉄ån󰇷e󰈘s󰈩 Återfödelse Uppståndelse Hinduismen, buddhismen, jainism, Kristendomen, islam sikhismen Efter döden kan man komma ti Helt nytt liv i en helt nytt kropp evigt liv i samma kropp Mok󰈻󰈋󰈀 Man vi slippa återfödas (nå moksha). Varför? → I livet nns ett begär hela tiden - att något saknas ( tex. mat, hälsa, pengar, kärlek). A t levande måste också dö. Livet är därför ett lidande. Svårt att beskriva - oändlig lycka, kunskap och frihet. Tre 󰉏ä󰈈󰈀r 󰉃󰈏󰈘l 󰈚o󰈕s󰈊󰈀 Handlingarnas väg / Kunskapens/vishetens Hängivelsens/kärleken Karma-yoga väg/jnana-yoga s väg /bhakti-yoga Sköta sitt liv och sitt Studera texter, få Ägna sig åt en gud arbete utan att tänka att kunskaper från en guru själv tjäna på det - (lärare) O ra, ti be dharma Att förstå atmans sanna gudar/gudinnor Givmild mot andra natur Hin󰇷󰉉󰈏󰈼me󰈝 󰉉󰈹s󰈥󰈹󰉊n󰈇 ✔ 2 miljarder bor på Indiska halvön - (femtedel av världens befolkning) ✔ Fem länder: Pakistan, Indien, Nepal, Bhutan och Bangladesh (Sri Lanka) ✔ Indien 80% hinduer + 200 miljoner muslimer, 30 miljoner kristna, 20 miljoner siker, 4 miljoner jainister ✔ Språket hindi störst - 40 procent  Hin󰇷󰉉󰈏󰈼me󰈝󰈼 󰉉r󰈻󰈦r󰉊󰈝󰈈: Kul󰉃󰉉󰈹mö󰉃󰇵󰈞 ✔ Hindu - de som bor vid oden Indus (indier). ✔ Indiska halvön har i tusentals år varit en mötesplats för människor med många olika religioner, kulturer och språk. 4500 år sedan högkulturerna Mohenjo-daro och Harappa. Osäkert om detta har med hinduismen att göra. Påminner om hinduiska gudar.  Kul󰉃󰉉󰈹mö󰉃󰇵󰈞 Indoarierna - högkultur ca 1500 fvt. Indoariernas religion utförda av präster ka ade brahminer. O rade ti gudar. Efter indoariernas tid gjordes nya tolkningar av deras religion och man började med tanken på karma och återfödelse. Under Guptariket 320-510 evt - växer det som vi idag ka ar för hinduism fram. Kul󰉃󰉉󰈹mö󰉃󰇵󰈞 ✔ Muslimska Mongolriket me an 1500-1800 -talet: Hinduismen fortsatte att växa. Sikhismen uppstod (både hinduismen och islam) ✔ Brittiska imperiet från 1700-talet - enade muslimer och hinder mot britterna. ✔ 1947 blev Indien självständigt - splittrades i muslimska Pakistan och hinduiska Indien. Mån󰈇a 󰈈󰉉d󰇽󰈸 e󰈘l󰈩󰈸 󰇵󰈞 en󰇷󰈀? Det nns era sätt att se på hinduismen. Man kan se hindusimen är: ✔ Polyteistisk - att det nns era gudar inom religionen. Man kanske bara ti ber en av dem, men anser att det nns era ✔ Monoteistisk - att det nns en gud. Även om det nns era gudar är det bara en och samma gud e er kraft som visar sig i olika former. ✔ Panteistisk - att a t är gud. Att gud nns i oder, berg osv  De s󰉃ö󰈹re 󰈸󰈎󰈕t󰈝󰈏󰈞ga󰈸󰈞󰈀 Inom hinduismen talas ofta om tre centrala gudar - Brahma (världens skapare), Vishnu (upprätthå aren av världen), Shiva (förintar och återskapar världen). A a tre i ett kretslopp. Det nns tre större riktningar inom hinduismen idag: vishnuismen , shivaismen och shaktismen. Det handlar om vilken gud man tycker är viktigast och vilken man ti ber. Vis󰈊󰈞󰉉󰈏s󰈚e󰈞 Vishnu = upprätthå aren av världen. Vishnus fru är Lakshmi- skönheten och rikedomens gudinna. Vishnu har främst haft två avatarer Krishna och Rama. En avatar = En gud som stiger ner ti människorna på jorden, antingen som djur e er människa.  Shi󰉏󰈀󰈏󰈼m Shiva =Förstöraren och återskapare av världen. En passiv gud, som närvara utan att märkas. Gift med gudinnan Parvati. Hon kan ta formen av Durga - en krigsguddinna och som Kali - en skräckinjagande gudinna. Shivas söner är Skanda och Ganesha (en gud med elefanthuvud, som ofta skolbarn dyrkar). Sha󰈔󰉄󰈎s󰈚 Shakti = Kvinnlig version e er sida av gudar. Man ber ti Maha-Devi - den stora gudinnan. Denna kvinnliga kraft uppträder ibland som Devi, Parvati, Durga, Kali, Lakshmi e er Sarasvati (musikens gudinna) men är a a en del av Maha-Devi. Vik󰉃󰈎󰈈󰇽 s󰈔󰈹i󰈃󰈩r Vedaskrifterna Upanishaderna Äldsta och heligaste skriften = sitta ner nära Veda=kunskap Från 600-talet fvt Äldsta texten Rigveda som hy ar Handlar mycket om atman och eldens gud Agni brahman. Filoso ska och mystiska texter snarare än spännande berättelser Vik󰉃󰈎󰈈󰇽 s󰈔󰈹it󰈩󰈸 Bhagavadgita Ramayana Mest populär. Berättelser om Vishnus avatar Rama. Ramas fru Sita blir bortrövad av en ond demon. Är en del av en längre text (Mahabharata). Viktigt att göra sin plikt istä et för sin egen vinning. Rel󰈎󰈇󰈏o󰈞 󰈎 v󰇽󰈸󰇶ag 󰈡󰇹󰈋 f󰇵󰈻󰉄 - da󰈸󰈼h󰈀󰈝 Stora kulture a ski nader i Indien - olika språk, olika mat. Bilder och statyer viktigt. Darshan - “skådande”, att guden är närvarande i bilden. Guden ger darshan och den som besöker ett tempel tar darshan. (En person ser en gud och blir sedd ti baka av guden) Rel󰈎󰈇󰈏o󰈞 󰈎 v󰇽󰈸󰇶ag 󰈡󰇹󰈋 f󰇵󰈻󰉄 - ri󰉃󰈩󰈹 Tempel = gudarnas hus. Där nns Altare med bilder och statyer. Vid altaret genomförs en puja = ti bedjan. Tex att ge blommor, ljus, mat och be bön. Puja sker också hemma dagligen. Annan handling är vrata - att frivi igt avstå från något. Tex sömn och mat för att få det man vi Hög󰉃i󰇶󰈩r - D󰈏󰉒a󰈘󰈎 Diwali - ljusets fest Firas i okt-nov. Smyckar sitt hem, tänder lampor och ger presenter. Symboliserar ljusets seger över mörker men också Ramas seger över demonen Ravana.  Hög󰉃i󰇶󰈩r - H󰈢󰈗i Holi - färgernas fest Två dagar i feb-mars. En glad fest: tänder eldar, leker - t.ex. kasta färg på varandra. Högtid för att påminna om Krishnas (Vishnus avatar) lekfu a sida som barn. Firas också ti minne av den unga Krishnas kärlekhistoria. Hög󰉃i󰇶󰈩r - K󰉊󰈚󰇻ha-󰈚󰈩󰈘󰇽 Pilgrimsresor ti indiens oder tex Ganges. Viktigt att vara ritue t ren inom hinduismen - kan rena från dålig karma. Beroende på Jupiters rörelse, vart tredje år alternerar me an fyra städer. Var󰈀󰈝󰇽󰈼i Staden Varanasi en av de viktigaste religiösa platserna. Miljontals pilgrimer varje år - bada i Ganges och besöka tempel. Att dö i Varanasi och få sin aska spridd i oden ökar chans för god återfödelse. Kroppen bränns inti stadens ghats, de stora trapporna ner ti oden. Öve󰈸󰈈ån󰈇󰈼ri󰉃󰈩󰈹 16 olika riter - de esta för pojkar och män övre kasten Vanligt med namngivningsceremonin när ett barn har fötts När barnet är ett år, hårklippningsritual - a t hår utan en liten tofs klipps bort - ritue t renande Öve󰈸󰈈ån󰈇󰈼ri󰉃󰈩󰈹 Brö op brudparet vandrar sju varv runt en eld och kastar in o ergåvor. Tittar på stjärnor och bruden lovar att stå fast som polstjärnan i det nya hemmet När man dör - kroppen bränns så fort som möjligt. Frigöra atman från kroppen. Rit󰉉󰇵󰈗󰈘 re󰈝󰈎󰈞g Vanligt inom religioner med renhet tex kristna dopet och att inom islam tvätta sig innan moskén. Hinduismen ritue renhet central. Eld och vatten renande. Människor i lägre kaster anses mindre rena  Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m i 󰇷󰈀󰈈󰇵n󰈻 I󰈞di󰈩󰈝 - ka󰈻󰉄s󰉘󰈼te󰈚󰈩󰉄 Påminner om ståndssamhä et. Indelning i 4 varnas - präster (brahminer), krigare/adel, jordbrukare och köpmän och tjänstefolket. Utanför pyramiden nns daliterna (oberörbara). Undergrupper i varnas ka as jati (man ärver pappas jobb). Föds in i detta. Ka as kastsystemet. Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m i 󰇷󰈀󰈈󰇵n󰈻 I󰈞di󰈩󰈝 - ka󰈻󰉄s󰉘󰈼te󰈚󰈩󰉄 Kastsystemet från början religiöst - föds in i kast beroende på karma. Daliterna (15 % av befolkningen) behandlas i a: Inte röra vid saker, inte dricka från samma brunnar, smutsiga jobb (sophantering), bo för sig själva. Förbjudet att diskriminera sedan 1947. Två presidenter daliter. Men fortfarande utsatt grupp - många konverterar ti buddhism e er kristendom. Hin󰇷󰉉󰈏󰈼m i 󰇷󰈀󰈈󰇵n󰈻 I󰈞di󰈩󰈝 - k󰉏i󰈞n󰈡󰈸 󰈢󰇸h 󰈚ä󰈞 Gifta sig samma i kast - arrangerade äktenskap Kvinnor mindre ro i samhä et Fler utbildade kvinnor men långt kvar ti jämstä t Kvinnor kan bli gurus e er ledare för ashrams (religiösa kunskapscentrum) Inom shaktismen är tanken på den stora gudinnan helt central