Metodtenta PDF

1. Ontologi: Läran om vad som existerar, studier av verklighetens natur. 2. Epistemologi: Läran om kunskap; hur vi kan veta och vad vi kan veta. 3. Induktion: Slutsatser baserade på observationer eller specifika exempel för att skapa allmänna teorier. 4. Deduktion: Slutsatser som dras från allmänna principer eller teorier till specifika fall. 5. Abduktion: Slutsatser som dras för att förklara ett fenomen genom bästa möjliga förklaring (från observation till teori). 6. Kvalitativ ansats: Fokuserar på djupare förståelse av fenomen, ofta genom text, intervju och observation. 7. Kvantitativ ansats: Fokuserar på mätbar data och statistiska analyser för att förstå fenomen. 8. Hermeneutik: Teori och metod för att tolka och förstå mening, ofta i texter eller mänskliga handlingar. 9. Positivism: Filosofisk inriktning som betonar objektiv, empirisk och vetenskaplig kunskap. 10. Fallstudie: Djupgående studie av ett enskilt fall eller fenomen i sin kontext. 11. Longitudinell studie: Studie som följer samma grupp eller fenomen över lång tid. 12. Tvärsnittsstudie: Studie som undersöker ett fenomen vid ett specifikt tillfälle. 13. Urval: Den grupp eller de enheter som väljs för att representera en större population i en studie. 14. Datainsamling/empiriinsamling: Processen att samla in data genom observation, experiment, enkäter, etc. 15. Korrelation: Statistisk relation mellan två variabler, utan att ange orsak. 16. Kausalitet: Orsak och verkan; en variabel påverkar en annan. 17. Operationalisering: Att definiera och mäta abstrakta begrepp i praktiska termer för forskning. 18. Validitet: Mäter forskningen det som den avser att mäta (giltighet)? 19. Reliabilitet: Mätningens pålitlighet; om resultaten är konsekventa vid upprepade mätningar. 20. Population: Den grupp som en studie syftar till att undersöka eller dra slutsatser om. 21. Variabel: Ett mått som kan anta olika värden i en studie. 22. Generaliserbarhet: I vilken grad resultaten från en studie kan tillämpas på en bredare population eller situation. Relationen mellan teori och empiri: Deduktiv: LOGIK (KVANT) forskaren följer bevisandets väg Induktiv: (KVAL) forskaren samlar in empirisk data utan förankring i tidigare teorier och formulerar nya teorier utifrån denna data forskningen tar fram teorin→ först studeras→ sen formuleras en teori Abduktion: kombinerar induktion och deduktion, forskaren gissar först→ testar Empiri= vetenskapliga undersökningar av verkligheten Fallstudie: En undersökning av en enskild enhet eller händelse för att få en detaljerad förståelse av dess egenskaper eller processer. Longitudinell studie: En undersökning där data samlas in från samma enheter eller individer över en längre tidsperiod för att observera förändringar eller mönster över tid. Komparativ studie: En studie som jämför och analyserar likheter och skillnader mellan olika enheter, grupper eller situationer för att förstå deras egenskaper eller effekter. —------------------------------------------------------------------------------------------------- Vetenskapliga förhållningssätt: Positivismen: Kvantitativ (enkäter) betonat att all vetenskap bör följa samma metodologi som fysiken (naturvetenskapliga metoder). Forskningens personliga åsikter ska ej påverka resultaten→ det ska vara objektivt =MOTSATSER Hermeneutik: Kvalitativ. Handlar om att tolka och förstå mänsklig existens genom språk och handlingar. Subjektiv och holistisk syn→ forskaren använder egen förståelse för att tolka Holism= innebär att tillåta och ge utrymme för alla aspekter av livet, samt att vara medveten om hur allting hänger samman. Vi visar genom vårt språk och genom vårt förhållningssätt en förståelse för att kropp, sinne och känslor inte är åtskilda från varandra. Fenomenologi: Fenomenologi betyder studerandet av händelser som de visar sig. Det finns därmed inget omedvetet. Allt finns där för påseende om vi vet hur vi ska få syn på det. Poststrukturalism/ postmodernism= kritiserar stabila strukturer och föreslår att sanningar är relativa och konstruerade Interpretivism= en forskningsansats som fokuserar på att förstå sociala fenomen genom tolkning av människors subjektiva upplevelser Ontologi- Hur världen är beskaffad (kunskapsteori) Läran om det som redan existerar och vad det betyder med något som existerar =SAMBAND Hänger samman med uppfattningen om verklighet - alltså i samband med ontologi Epistemologi (kunskapsteori v2) En teori om vad kunskap egentligen är? Vad man kan veta och hur man kan nå kunskap läran om kunskap, dess natur, ursprung och begränsningar ontologiska tillvägagångssätt → Realism: Inom kvantitativ och kvalitativ forskning är realism ett perspektiv som betonar att det finns en objektiv verklighet oberoende av våra uppfattningar och observationer. Realismen antar att det finns en "sanning" där ute som kan upptäckas genom noggrann observation och studier. Idealism: Idealism är ett perspektiv inom kvantitativ och kvalitativ forskning som betonar att verkligheten är konstruerad av våra uppfattningar, tolkningar och medvetenhet. Idealismen fokuserar på betydelsen av våra tankar, idéer och tolkningsramar för att förstå och skapa mening. Naturalism= en forskningsansats som fokuserar på att observera och förstå fenomen i deras naturliga sammanhang Grounded Theory (INDUKTIV, KVAL)= innebär att generera teori baserat på data som samlas in och analyseras under forskningsprocessen Grounded Theory är en forskningsmetod som syftar till att utveckla teorier utifrån empiriska data, snarare än att testa befintliga teorier mot data. Det innebär att man bygger teorier från "grunden" baserat på insamlade data och identifierade mönster. Numeriska variabler (kvantitativa) Uppmätta på en skala Sanna siffror Stickprov Den grupp som studeras, som i alla relevanta avseenden för studien, är lik populationen. Den grupp som studeras, som kan belysa de olika aspekterna av det studerade fenomenet. Potentiella problem: ålder, sjukdom, språk, kontaktbarhet, storlek etc. —----------------------------------------------------------------------------------------------------- Urval: Sannolikhetsurval (KVANT)=Sannolikhetsurval är en metod där varje individ i populationen har en känd sannolikhet att bli vald i provet. Ex. på sannolikhetsurvalsmetoder inkluderar slumpmässigt urval, stratifierat urval och klusterurval. Slumpmässigt urval (KVANT) = alla i population har lika stor chans att vara med i urvalet Stratifierat urval (KVANT) = lista över populationen i kategorier- därefter slumpmässigt Klusterurval (KVANT)= delar in i mindre kluster→ slumpmässigt väljer ut några kluster→ alla individer i de valda klustrena undersöks Snöbollsurval (KVAL) = befintliga deltagare rekryterar nya bland sina bekanta→ växande urval Bekvämlighetsurval (KVAL????) = En urvalsmetod där deltagarna väljs utifrån deras tillgänglighet och närhet till forskaren, snarare än genom slumpmässigt urval. Godtyckligt urval (KVAL)= Godtyckligt urval innebär att deltagarna väljs ut på en subjektiv basis utan någon specifik metod eller strukturerad process. Forskaren väljer helt enkelt de deltagare som är tillgängliga eller som anses vara lämpliga för studien. Detta urval kan vara mindre representativt för populationen och kan introducera snedvridning eller partiskhet i resultaten. Kvoturval (KVAL) = icke-slumpmässig urvalsmetod där deltagarna väljs ut baserat på förutbestämda kvoter för att spegla vissa kännetecken eller egenskaper hos populationen. —------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Dikotomi= uppdelning i två tydligt åtskilda och motsatta delar eller kategorier Standardavvikelse= hur mycket de olika värdena avviker från medelvärdet Univariat= Analys av en enda variabel för att beskriva dess egenskaper Bivariat= Analys av två variabler samtidigt för att undersöka deras samband (spridningsdiagram) Multivariat= analys av tre eller fler Reliabilitet= anger tillförlitligheten i en mätning Operationell definition= är en konkret beskrivning av hur en variabel ska mätas eller identifieras för att säkerhetsställa noggrannhet Operationalisering= omsätta något teoretisk begrepp till mätbara observationer Validitet= Mäter det man avser mäta - Intern validitet handlar om i vilken utsträckning forskningsdesignen och metoderna är tillförlitliga och kan dra korrekta slutsatser om orsakssamband inom studien. Det handlar om att undvika felkällor och se till att det finns en trovärdig relation mellan oberoende variabler (orsaker) och beroende variabler (utfall). - Extern validitet handlar om i vilken utsträckning resultaten från en studie kan generaliseras till andra populationer, miljöer eller situationer. Ytvaliditet: bedömer hur väl en studie speglar verkliga situationer. Handlar om att säkerhetsställa att resultaten från studien kan tillämpas på verkliga livet Variabler= Variabler är de egenskaper, egenskaper eller faktorer som mäts, observeras eller manipuleras inom forskningen. Variabler kan vara både kvantitativa (numeriska) och kvalitativa (icke-numeriska). Skalnivåer sammanfattning Kvaliativa Nominala -Kategorier, ej ordningsbara Ordinala -Kategorier -Ordningsbara -Ej ekvidistant Kvantitativa Intervall -Numerisk -Ekvidistant Kvot 0,1, 2, 3, 4 -om intervall men -har en absolut nollpunkt Nominalvariabel= det man mäter kan enbart delas in i grupper utan inbördes ordning Triangulering= kombinerar olika metoder för att studera samma fenomen för ett mer korrekt resultat. Metodtriangulering innebär vanligtvis att man kombinerar både kvantitativa och kvalitativa metoder, men det kan också involvera användning av olika metoder inom samma paradigm eller inom samma typ av datainsamlingsteknik. Signifikans= används för att bedöma om ett resultat är statistiskt meningsfullt eller om det kan vara en slumpmässig variation. Om resultatet är signifikant innebär det att det finns en låg sannolikhet att det beror på slumpen och ger stöd för att det finns en verklig effekt eller skillnad. Hypotes= I både kvantitativa och kvalitativa studier är en hypotes ett antagande eller påstående som formuleras för att testas eller utforskas inom forskningen. Kausalitet= innebär att en variabel direkt påverkar en annan Deskriptiv statistik= används för att beskriva och summera de grundläggande egenskaperna hos en datamängd Centraltendens= är ett statistiskt mått som anger det typiska eller centrala värdet i en datamängd Innehållsanalys: Innehållsanalys är en metod för att systematiskt analysera och kategorisera innehållet i text-, ljud- eller visuella material. Det kan användas för att undersöka och identifiera teman, mönster, budskap eller betydelser i det analyserade materialet. Innehållsanalys kan vara kvantitativ, där data kategoriseras och kodas baserat på fördefinierade kategorier, eller kvalitativ, där data analyseras för att identifiera nya teman och mönster. 1. Texterna kodas 2. Koderna klassificeras i teman 3. Datamaterialet sorteras enl dessa kategorier 4. Datamaterialet undersöks för identifiering av meningsfulla processer eller mönster 5. Identifierade mönster bedöms i relation till befintlig forskning, teorier och överförbar forskning etableras Diskursanalys: Diskursanalys är en metod för att undersöka och analysera hur språk används för att skapa och förmedla betydelser och sociala konstruktioner. Det innebär att studera interaktionen mellan språk, makt och samhälle. Diskursanalys kan undersöka språket i texter, tal, medierapporter eller andra kommunikativa handlingar för att avslöja och förstå hur betydelser och ideologier skapas och förhandlas. Konversationsanalys: Konversationsanalys är en metod för att studera och analysera interaktionen och strukturen i mänskliga samtal och konversationer. Det fokuserar på de sekventiella mönstren, turtagningen, språkliga strategier och sociala normer som används i kommunikationen. Konversationsanalys kan användas för att undersöka olika aspekter av kommunikation, inklusive att avslöja sociala hierarkier, förstå hur betydelse förhandlas och undersöka interaktionella svårigheter eller framgångar. Dokumentanalys: Dokumentanalys är en metod för att analysera och utvärdera skriftliga material, såsom textdokument, rapporter, brev, officiella handlingar eller andra skriftliga källor. Det innebär att granska och tolka innehållet, strukturen, språket, stilistiska element och mönster i dokumenten för att få insikt om de studerade frågorna eller fenomenen. Dokumentanalys kan vara kvantitativ, där dokumenten kategoriseras och kvantifieras, eller kvalitativ, där dokumenten analyseras för att identifiera teman, perspektiv eller implikationer. Dessa analytiska metoder används inom forskning för att undersöka och förstå olika aspekter av språklig och textuell kommunikation, betydelser och sociala konstruktioner. Genom att tillämpa dessa metoder kan forskare analysera och tolka data för att dra slutsatser och generera ny kunskap inom olika forskningsområden. KORTSVARSFRÅGOR: Vad är skillnaden mellan en beroende och en oberoende variabel? Den oberoende variabeln är den variabel som forskaren manipulerar eller ändrar för att se dess effekt på den beroende variabeln. Den beroende variabeln är den variabel som forskaren observerar för att se hur den påverkas av den oberoende variabeln. Vilka skalnivåer finns det på variabler? Det finns fyra huvudsakliga skalnivåer på variabler: Nominalskala: Variabler som bara kan klassificeras eller kategoriseras, men inte rangordnas. Exempelvis kön eller civilstånd. Ordinalskala: Variabler som kan rangordnas, men där skillnaderna mellan rangordningen inte är enhetliga. Exempelvis betygsskalan A, B, C, D, E. Intervallskala: Variabler där skillnaderna mellan värdena är enhetliga, men det finns ingen absolut nollpunkt. Exempelvis temperatur i Celsius. Kvotskala: Variabler där skillnaderna mellan värdena är enhetliga och det finns en absolut nollpunkt. Exempelvis längd eller vikt. Vad innebär samtyckeskravet? Samtyckeskravet innebär att deltagare i forskning måste ge sitt informerade och frivilliga samtycke innan de kan delta i studien. Detta innebär att deltagarna måste bli informerade om forskningens syfte, procedurer, risker och fördelar innan de kan delta. Deltagarna måste sedan ge sitt uttryckliga samtycke att delta i studien baserat på denna information. Nämn minst två typer av felkällor vid kvalitativ metod Två vanliga felkällor vid kvalitativ metod är: Forskarens bias: Forskarens egna förväntningar, fördomar eller tolkningar kan påverka insamling, analys och tolkning av data. Detta kan leda till subjektiva resultat som inte nödvändigtvis speglar deltagarnas verkliga upplevelser eller perspektiv. Reaktivitet: Deltagarna kan påverkas av forskarens närvaro eller av att de vet att de observeras och studeras. Detta kan leda till att deltagarna ändrar sitt beteende eller sina svar, vilket kan påverka studiens validitet. Vad innebär ett målstyrt urval? Ett målstyrt urval innebär att forskaren väljer deltagare utifrån specifika kriterier relevanta för forskningsfrågan. Det används ofta i kvalitativ forskning för att få djupgående insikter. Vad är det för skillnad mellan utlovad anonymitet respektive konfidentialitet i en studie? Anonymitet: Deltagarnas identitet är helt okänd, även för forskaren. Konfidentialitet: Forskaren vet deltagarnas identitet men skyddar den från att avslöjas för andra. Vad är det för skillnad mellan univariat, bivariat och multivariat analys? Univariat analys: Analys av en enda variabel. Bivariat analys: Analys av två variabler för att undersöka deras samband. Multivariat analys: Analys av tre eller fler variabler samtidigt för att förstå komplexa samband. Andra potentiella felkällor kan inkludera bristande tillförlitlighet i intervjutekniker, dålig kvalitet på inspelningar, eller missförstånd mellan forskare och deltagare.

Document Details

Tags

Related

Summary

Full Transcript

Upgrade to continue