Kapitel 9 - Managerial Incentives, Monitoring Mechanisms & Institutional Environment PDF

Chapter 9 - Managerial incentives, monitoring mechanisms and the institutional environment Incitamentsproblem inom agency theory som berörts i tidigare kapitel handlar om intressekonflikter mellan ägaren (principalen) och ledningen (agent) i ett företag, där ledningen kan ha incita...

Chapter 9 - Managerial incentives, monitoring mechanisms and the institutional environment Incitamentsproblem inom agency theory som berörts i tidigare kapitel handlar om intressekonflikter mellan ägaren (principalen) och ledningen (agent) i ett företag, där ledningen kan ha incitament att manipulera redovisning för att uppnå specifika mål- ← (Kan kopplas till IFRS 15 Revenue, där företag vill påverka resultatet “earnings management", samt IAS 27 om Provisions, och andra standarder där det krävs “judgment”). Ledningen har inte bara tillåtelse utan också skyldighet att använda professionellt omdöme (judgment) i redovisningen. Detta kan bidra till att förmedla värdefull information till marknaden MEN ökar också möjligheten till manipulerad resultatredovisning och personlig vinning. Solution → En lösning kan vara att begränsa ledningens handlingsutrymme i redovisningen, men detta leder till andra problem. (kopplar an till diskussionen kring principbaserade vs regelbaserade standarder) → - En strikt regelbaserad (rules- based) redovisningssystem kan bli dyrt, komplicerat och uppmuntra till indirekt manipulation genom affärsbeslut som skadar resultatet. Exempel från Enron scandal: Efter enron- kollapsen spekulerade SEC i att ett alltför strikt regelbaserat system hade uppmuntrat kryphål och beslut som kringgick redovisningsreglerna, trots att reglerna följdes. - Efter införandet av SOX ökade förekomsten av faktisk resultathantering, eftersom manipulation av verkliga aktiviteter är svårare att upptäcka än manipulation av redovisning när det gäller accruals- based earnings management. Regelbaserade standarder kan minska både relevance och faithful representation bilden av ekonomin, vilket äventyrar nyttan av den information som förmedlas till marknaden. Exempel → Genom att tex sätta nyttjandeperioden för alla materiella tillgångar till fem år elimineras allt handlingsutrymme i värderingen, men värdefull information går förlorad i processen. - Hanteringsutrymmet ses på olika sätt från olika perspektiv:  - Valuation perspective: säger att handlingsutrymme kan vara önskvärt eftersom det kan öka informationens relevans. - Stewardship/ contracting perspective: förmedlar att handlingsutrymme är mindre önskvärt eftersom det kan leda till att ledningen manipulerar resultatet, vilket försvårar utvärderingen av prestation. “There is a trade off between improved informativeness of the financial reports on the one hand, and the potential impact of managerial incentives on the other hand.” - Denna trade off har många investerare och standards- sättare accepterat. Monitoring mechanisms är en lösning på detta "problem", tex revisorer och statlig reglering. Kapitlet kommer att fokusera på: introduktion av begreppet accounting choice, inklusive incitament som ligger till grund för olika val. Fokuset kommer att riktas mot governance mechanisms och hur dessa kan förbättra redovisningens kvalitet. Samt hur den bredare institutionella miljön påverkar övervakning och rapporteringskvalitet. 9.1 Incentives and accounting choices Accounting choice är ett centralt forskningsområde inom redovisning som behandlar redovisningens syfte, samt analyserar de faktorer som påverkar och de konsekvenser som följer av ledningens redovisningsval. An accounting choice is any decision whose primary purpose is to influence (either in form or substance) the output of the accounting system in a particular way, including not only financial statements published in accordance with GAAP, but also tax returns and regulatory filings. (Svenska) Ett redovisningsval är varje beslut vars primära syfte är att påverka (antingen i form eller innehåll) resultatet av redovisningssystemet på ett specifikt sätt, vilket inkluderar inte bara finansiella rapporter publicerade enligt GAAP utan även skattedeklarationer och regulatoriska inlämningar. Den ovanstående definitionen är tillräckligt bred för att inkludera redovisningsval som rör specifika redovisningsposter (tex kostnadsföring kontra aktivering av FoU-utgifter) samt faktiska investerings- eller driftsbeslut som i slutändan kan påverka redovisningssiffror (dvs de har ekonomiska konsekvenser). Författarna anger också att (s. 256): Research on accounting choice addresses the fundamental question of whether accounting matters. With complete and perfect markets, there is no substantive role for financial disclosures and thus no demand for accounting or accounting regulation. However, in our world of imperfect and incomplete markets, the demand for accounting and accounting regulation implies that accounting disclosures and accounting-based contracts are efficient ways of addressing market imperfections. (Svenska) Forskning om redovisningsval behandlar den grundläggande frågan om redovisningens betydelse. I kompletta och perfekta marknader finns det ingen egentlig roll för finansiella rapporter och därmed inget behov av redovisning eller redovisningsreglering. Men i vår värld av ofullständiga och imperfekta marknader innebär efterfrågan på redovisning och redovisningsreglering att redovisningsupplysningar och redovisningsbaserade kontrakt är effektiva sätt att hantera marknadsimperfektioner.  Redovisningsval kan vara icke - opportunistiska och spegla ledningens försök att representera underliggande ekonomiska händelser och tillstånd korrekt. Opportunistiska redovisningsval får störst uppmärksamhet och drivs av incitament att uppnå specifika redovisningsresultat. → Dessa val skadar ofta aktieägarna genom att maximera ledningens egen nytta. - Opportunistiska val inkluderar men är inte begränsade till resultatmanipulation → earnings management. Vissa definitioner utesluter inte möjligheten att manipulera resultat på ett “positivt sätt”, men en mindre neutral definition som antyder opportunism föredras. Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers. (Svenska) Resultatmanipulation (earnings management) sker när ledningen använder sitt omdöme i finansiell rapportering och i struktureringen av transaktioner för att förändra finansiella rapporter, antingen för att vilseleda vissa intressenter om företagets underliggande ekonomiska prestation eller för att påverka avtalsresultat som beror på rapporterade redovisningssiffror. Resultatmanipulation kan kopplas till operativa beslut eller hantering av periodiseringar (accruals). - Ett exempel är att fördröja FoU-investeringar (R&D invetments) för att undvika kostnader under innevarande period eller aktivera osäkra FoU-utgifter för samma syfte. Redovisat resultat kan delas upp i kassaflöden från verksamheten och periodiseringar, där periodiseringar delas in i icke-diskretionära och diskretionära. - Icke-diskretionära periodiseringar reflekterar "naturliga" skillnader mellan företag, medan diskretionära påverkas av ledningens incitament och är av intresse vid studier av resultatmanipulation. - Denna typ av manipulation kallas → accruals-based earnings management. Manipulation av faktiska operativa aktiviteter, driven av ledningens incitament att nå rapporteringsmål och vilseleda intressenter, kallas → real earnings management. Forskningen har fokuserat mer på redovisningsval och periodiserings baserad manipulation, men vissa forskare föreslår att båda typerna bör undersökas, samt om de kompletterar eller ersätter varandra. En utmärkande egenskap hos real earnings management är dess direkta negativa effekter på framtida kassaflöden och företagsvärde. Exempel är att minska FoU-utgifter för att öka vinster på kort sikt, vilket kan leda till värdeminskning på längre sikt. Vid resultatmanipulation (earnings management) genom periodiseringar (accruals) förändras inte företagets underliggande värde, med undantag för situationer där det finns faktiska kassaflödeseffekter. Dessa uppstår vid inkomstskatt effekter (vilket påverkar både ledning och ägare) eller vid förmögenhets överföringar mellan ledning och företagets intressenter.  Redovisningsval är en integrerad del av kontrakt och påverkar både företagets värde och de relativa förmögenheterna hos olika parter. → Enligt forskare kopplas redovisningsval med ekonomiska konsekvenser huvudsakligen till kostnader för kontrakt och övervakning (monitoring costs) kopplade till företagens avtal arrangemang, exempelvis lednings kompensation (management compensation). Eftersom redovisnings siffror används i kompensations kontrakt kan valet av redovisningsteknik påverka företagets värde och fördelningen av förmögenhet mellan ledning och aktieägare. Beroende på kompensation struktur kan ledningen göra opportunistiska redovisningsval i efterhand (ex post) för att öka sin egen förmögenhet. Framgångsrik resultatmanipulation bygger på antagandet att kompensationskommittéer eller externa parter inte fullt ut kan förstå eller avslöja effekterna av manipulationen. På grund av informationsasymmetrier och imperfekta marknader (tex transaktions-, avtals- och informationsbearbetningskostnader) uppstår problem med opportunistiska redovisningsval. I kommande avsnitt diskuteras olika incitament för opportunistiska redovisningsval, särskilt de som härrör från kontraktsrelationer, politiska processer och marknadskrafter. Detta bygger vidare på vad som presenterades i kapitel 1 angående incitament som en viktig bestämningsfaktor (determinant) för redovisningskvalitet. 9.1.1 Compensation contracts Optimala kontrakt kan bidra till att hantera incitamentsproblemet genom att samordna intressena mellan aktieägare och ledning. → - Syftet är att minska ledningens undvikande av ansvar (shirking) och andra handlingar som hindrar nyttomaximering för ägarna. Kontrakt bör kompletteras med prestationsmått som återspeglar ledningens prestation. Kontrakten kan uppmuntra ledningen att fatta affärsbeslut som maximerar företagets värde, → vilket innebär att de är framgångsrika. Ironiskt nog kan kontrakten också ge ledningen incitament att göra opportunistiska val, särskilt när kompensationen är baserad på redovisningsresultat. Forskning har undersökt hur den exekutiva kompensationsplanen påverkar redovisningsval. - Effekten kallas compensation hypothesis (Watts och Zimmerman, 1986). - Hypotesen förutsäger att ledningen gör redovisningsval som ökar eller minskar inkomsten beroende på kompensationskontraktets kostnader eller fördelar. En forskare säger att: Chefer vars incitament är i linje med företagets ägares intressen kan använda redovisningsval för att förmedla privat information till investerare; andra chefer kan utnyttja sitt handlingsutrymme opportunistiskt, möjligen genom att blåsa upp vinster för att öka sin kompensation. (s. 257) Förhållandet mellan redovisningsval och kontrakt kan ses ur två perspektiv: - effektivitetsperspektivet (efficiency perspective) - opportunistiska perspektivet (opportunistic perspective) Effektivitetsperspektivet menar att diskretionära redovisningsval kan leda till effektiva kontrakt. Opportunistiska perspektivet hävdar att chefer utnyttjar flexibiliteten i redovisningsval efter att ha förstått kontraktets natur, vilket minskar dess effektivitet.  - Prestationsbaserade kompensationsplaner kan minska intressekonflikter men samtidigt uppmuntra chefer att manipulera redovisningsinformationen för att öka sin egen ersättning. Mått för att utvärdera chefer ligger ofta under deras kontroll, vilket skapar en svår balansgång. Periodiseringar (accruals) kan hjälpa till att skapa siffror som återspeglar värdeskapande, men de är diskretionära och kan manipuleras. Flexibilitet kan → öka kontraktseffektiviteten men kan också göra kontrakten ineffektiva om chefer har fullt handlingsutrymme över redovisningssiffrorna. Chefer som opportunistiskt hanterar periodiseringar kan välja redovisningsmetoder som gynnar dem själva på bekostnad av andra parter. - Tex: genom att använda tvivelaktiga avskrivningssatser, skriva upp goodwill oskäligt, eller över/undervärdera lager vid räkenskapsårets slut. Bonusplaner (bonus plans) tenderar att leda till periodiseringar (accruals) som ökar inkomsterna under tidigare perioder, vilket ger högre redovisade vinster och fler bonusar baserade på resultat. - När periodiseringarna återgår (reverse), kan kontrakt eller ledningens ersättningsstrukturer ha ändrats. Sambandet mellan prestationsbaserade mått och kompensation förstärks genom kontrakt, vilket ökar sannolikheten att inkomsthöjande periodiseringar associeras med ökade chefslöner. Forskare visar att bonusplaner leder till både inkomsthöjande och inkomstminskande åtgärder. - Ett problem i tidigare forskning är antagandet att chefer alltid vill öka inkomsterna. Inkomsthöjande periodiseringar används ofta när bonusar är kopplade till kortsiktiga mål (short-term bonuses) och företaget förväntas nå eller överträffa en viss vinstnivå (target). När vinsterna är låga och det är osannolikt att målet uppnås, har chefer incitament att minska redovisade vinster ytterligare för att öka sannolikheten och storleken på framtida förmåner. - Denna strategi kallas "taking a bath" och innebär att resultatet medvetet försämras för framtida vinning. Möjligheten att manipulera accruals beror på redovisningsstandarder och vilka redovisningsmetoder som är tillåtna. Flexibilitet i metodval och bedömningar (judgments) kan ge chefer möjlighet att förmedla privat information, men detta kan också missbrukas och resultera i → opportunistiska redovisningsval kan uppstå, särskilt vid incitamentsförvrängande kompensations kontrakt. Goodwill-redovisning är ett område som kräver omfattande chefsmässigt omdöme och kan påverkas av incitament. - Chefsbonusstrukturer (CEO compensation) anses vara en viktig faktor för att förklara goodwill-redovisning enligt IFRS 3 Business Combinations. - Forskare fann att chefer tenderar att övervärdera goodwill i förhållande till andra immateriella tillgångar, vilket antyder att goodwill ofta erkänns över dess ekonomiska värde. - Överföring av köpeskilling till goodwill sker eftersom goodwill inte avskrivs utan istället skrivs av vid nedskrivningar, vilket ger ledningen större frihet. - Mer goodwill ökar sannolikheten för nedskrivningsrisk efter förvärv, särskilt när bonusar är kopplade till kontantintensiva system utan tak (caps). - Sambandet mellan goodwill och bonusar är inte linjärt och påverkar främst VD:ar med obegränsade bonusar.  - Författarna föreslår att införa bonusbegränsningar (caps) för att minska incitamenten att övervärdera goodwill och därigenom undvika framtida nedskrivningsrisk. 9.1.2 Debt contracts Chefers incitament och redovisningsresultat har främst studerats i relation till kompensationskontrakt, men forskning visar också på effekter av andra typer av kontrakt, särskilt mellan långivare och chefer. Skuldkontrakt (debt contracts) innehåller ofta redovisningsbaserade villkor (covenants) som kan påverka chefers redovisningsval. Detta kallas ofta för → debt covenant hypothesis. - Tidigare forskning har främst undersökt om chefer ändrar redovisningsmetoder för att undvika brott mot villkor i skuldkontrakt. En forskare fann att företag nära ett brott mot ett skuldkontrakt kan använda inkomsthöjande diskretionära periodiseringar (income increasing discretionary) för att undvika överträdelser. - Kostnaderna för att bryta mot skuldkontrakt är högre i företag med hög skuldsättning, vilket gör att dessa företag är mer benägna att manipulera resultat. Högre skuldsättning anses generellt leda till lägre redovisningskvalitet på grund av ökad risk och kostnad vid kontraktsbrott. Ett alternativ till debt covenant hypothesis är → bonding hypothesis. Enligt denna hypotes tenderar företag med hög skuldsättning (high leverage) att vara mer transparenta i sin rapportering för att frivilligt binda sig (bond/commit) till att signalera trovärdighet och minska opportunism i finansiell rapportering. - Empirisk forskning visar ett positivt samband mellan företags skuldsättning (mätt som skulder och preferensaktier dividerat med eget kapital) och högkvalitativ finansiell rapportering. - En ökning av skuldsättning ökar intressekonflikterna mellan aktieägare och långivare, vilket kräver att chefer hanterar dessa konflikter genom ökad transparens. 9.1.3 Political and regulatory forces Politiska processer är en vanlig källa till chefers incitament, med exempel som branschspecifika regleringar, skatteregleringar och konkurrenslagar. - Dessa politiska krafter påverkar företagsbeslut och redovisning specifikt. Enligt Watts och Zimmerman (1978) tenderar chefer att anta redovisningsmetoder som minskar potentiella förmögenhetsöverföringar genom politiska processer. Företag som inte svarar på politiska påtryckningar möter politiska kostnader, vilket kan leda till opportunistiska redovisningsval (opportunistic accounting) för att undvika dessa kostnader. - Detta kallas → political cost hypothesis. Forskare studerade redovisade resultat i fyra östasiatiska länder och betonade vikten av incitament utöver redovisningsstandarder för att bestämma resultategenskaper och redovisningskvalitet.  Trots att dessa länder antog högkvalitativa standarder inspirerade av US GAAP och IAS, vilket borde leda till högkvalitativa finansiella rapporter, framhåller författarna att politiska påtryckningar spelar en avgörande roll i att forma incitament. Politiska krafter inkluderar regeringars grad av engagemang i att kodifiera och upprätthålla redovisningsstandarder, skatter samt politiska incitament för att minska volatiliteten i redovisade resultat (d.v.s. undvika stora vinster och stora förluster). Dessa politiska variabler påverkar i hög grad praxis för finansiell rapportering. (s. 236) Forskare argumenterar att politiska och marknadsmässiga krafter varierar mellan länder och kan förklara nationella skillnader i redovisningskvalitet. Detta är viktigt att beakta vid överväganden om global harmonisering av redovisning, då politiska processer är nära kopplade till den institutionella miljön. Inom branschspecifika regleringar har många studier undersökt effekten av Baselavtalet och andra ramverk på redovisningsval i banker och finansiella institutioner. Forskning har särskilt fokuserat på kapitalhantering och resultatmanipulation före och efter ändringar i minimikapitalkrav (capital-adequacy ratios). Banker tros vilja minska regulatoriska kostnader genom att undvika brott mot kapitalkrav och kan använda diskretionära avsättningar för kreditförluster (loan loss provisions) som ett verktyg för kapitalhantering. Olika versioner av Baselavtalet (Basel Accord) har skapat varierande incitament för kapitalhantering och olika kompromisser mellan kapitalhantering och resultatmanipulation (främst resultatutjämning, income smoothing). Resultat kring hantering av kapitaltäckningskvoter (capital ratio management) har varit blandade och varierat över tid beroende på styrkan i de regulatoriska incitamenten. Diskussionen har främst handlat om opportunistiska redovisningsval och redovisningskvalitet, men politiska eller juridiska påtryckningar kan också leda till ökade avslöjanden (disclosures). Enligt litigation cost hypothesis ökar chefer avslöjanden som svar på kontroversiella händelser eller omständigheter för att undvika sanktioner, särskilt vid hög rättslig risk. - “Most of the discussion has been on opportunistic choices, accounting quality, and particularly disclosure quality, may also increase as a result of political (or legal) pressures).” In research → Forskare undersökte redovisade resultategenskaper i fyra östasiatiska länder och betonade vikten av incitament utöver redovisningsstandarder för att påverka resultategenskaper och redovisningskvalitet. - Trots att länderna antog högkvalitativa standarder inspirerade av US GAAP och IAS, vilket borde leda till högkvalitativa finansiella rapporter, framhåller författarna att politiska påtryckningar spelar en avgörande roll i att forma incitament. 9.1.4 Market forces Marknadskrafter ger chefer ytterligare incitament att göra vissa redovisningsval. Arbetsmarknaden och kapitalmarknaden är nära kopplade, eftersom signaler från kapitalmarknaden påverkar chefers rykte på arbetsmarknaden. Chefer försöker påverka företagets värde för att stärka sin attraktionskraft (reputation) på arbetsmarknaden.  Sambandet mellan opportunistiska redovisningsval och chefers avgång är tvåvägs: avgång → kan både föregå och följa → redovisningsval. Studier visar att företag som meddelar omräkningar av resultat (earnings restatements) är betydligt mer benägna att se toppchefer lämna sina positioner. - Chefer som tvingas lämna möter sämre framtida anställningsmöjligheter, vilket visar att det finns ett straff för redovisningsfel eller bedrägeri. Om styrelsen vidtar disciplinära åtgärder, kan detta göra chefer mindre benägna att göra opportunistiska redovisningsval. - Forskare efterlyser mer forskning för att koppla ihop resultatmanipulation och frekvensen av VD-avgångar. Redovisningsforskning har undersökt typer av resultatmanipulation som kan följa chefers avgång. Big bath hypothesis förutspår att om företagets resultat är dåligt vid tidpunkten för en ny VD:s tillsättning, kan den nya VD:n → - välja att "ta ett stort bad" (big bath), vilket innebär → att medvetet minska inkomsterna (income-decreasing earnings management). - Syftet är att rensa bort eller eliminera förluster som annars väntas uppstå, vilket förbättrar den framtida resultatutvecklingen och stärker den nya VD:ns position på arbetsmarknaden. - Dvs → Ny VD → eliminera “big bath” → minskar income-decreasing earnings management → förbättrar resultatutvecklingen → positivt för ny VD, då det stärker dess position på arbetsmarknaden. Vissa redovisningsområden, som goodwillavskrivningar (goodwill write-offs), är särskilt benägna för opportunistiska redovisningsval och "big bath"-beteende. - Goodwill write offs are prone to → opportunistic accounting choice and therefore subject to → big bath. Forskare fann att goodwillavskrivningar enligt IFRS 3 ofta kopplas till nyligen tillsatta VD:ar, vilket indikerar "big bath"-rapportering. Forskare undersökte effekten av VD:s tjänstgöringstid (tenure) på goodwillnedskrivningar och fann att nya VD:ar ofta skyller dåliga resultat på tidigare ledningsbeslut vid förvärv. Chefer kan avskräckas från opportunistiska redovisningsval av risken att förlora jobbet vid upptäckt av redovisningsfel, men dålig företagsprestation kan å andra sidan skapa incitament att manipulera vinster. - Dvs → Redovisningsfel → förlora jobbet → avskräckande effekt Företag har ibland specifika mål att uppnå, och aktiemarknadens press kan skapa incitament att manipulera redovisningen snarare än att vara transparent. - “Meeting or beating a target” → may be an incentive to manipulate results. Prestationen i förhållande till riktmärken (benchmarks) som egna mål, branschstandarder eller analytikers prognoser är avgörande. - Att precis uppnå eller överträffa mål kan vara en indikation på låg redovisningskvalitet. Chefer som missar resultatmål riskerar att förlora bonusar eller sina jobb. ← Dvs ännu ett incitament Företag som bryter mot skuldkontrakt har ofta svårt att få finansiering senare. ← En konsekvens.  Att nå eller överträffa mål signalerar en positiv bild av företagets lönsamhetsutsikter och kan skapa incitament för uppåtgående resultatmanipulation (upwards earnings management). - Dvs → Även när det går bra vill man att det ska fortsätts så → incitament till att manipulera. Forskare fann att resultatmanipulation används för att nå mål och att marknaden reagerar positivt på dessa resultat, trots att manipulationen inte alltid uppfattas. 9.1.5 Monitoring mechanisms, enforcement and the broader institutional environment. Tidigare har fokus legat på hur chefers incitament påverkar redovisningsval och därmed rapporteringsresultat och kvalitet. Effekten av incitament på redovisningsresultat varierar beroende på den institutionella miljön och styrkan i olika övervaknings- (monitoring) och tillsynsmekanismer (enforcement). Monitoring → innebär att övervaka företagets verksamhet för att snabbt upptäcka brister och möjliggöra förebyggande eller korrigerande åtgärder. Enforcement → handlar om att säkerställa att regler, lagar, standarder eller direktiv följs enligt deras syfte. Institutionell miljö → syftar mer allmänt på vilken typ av omgivning företag verkar i, exempelvis: - Om skattemyndigheter har stor påverkan på redovisningsresultat. - Om företag huvudsakligen är familjeägda eller om aktier är spridda bland många ägare. - I vilken utsträckning aktieägarens rättigheter är skyddade. Vissa institutionella miljöer har starkare övervaknings- och tillsynsmekanismer och ett större åtagande för företagsgenomskinlighet. - Ett sådant åtagande sammanfaller ofta med spridd aktieägarskap och längre kapitalmarknadstraditioner, vilket är typiskt för angloamerikanska miljöer. Övervakning och tillsyn (monitoring and enforcement): Dessa mekanismer kan vara företagspecifika eller finnas på nationell nivå. - På nationell nivå (country- level) gäller tillsyn ofta alla företag inom en viss jurisdiktion, särskilt de med handlade värdepapper på reglerade börser. - Exempel på tillsynsmyndigheter inkluderar Finanstilsynet i Norge, Financial Conduct Authority (FCA) i Storbritannien och Finansinspektionen i Sverige. - Det finns ingen överstatlig tillsynsmyndighet i Europa, vilket leder till kritik om att harmonisering av redovisning och konsekvent tillämpning av IFRS försvåras av nationella skillnader. Företagsspecifik övervakning (firm-specific monitoring) (Ch 8): Mekanismer varierar i kvalitet och utformning mellan företag, även inom samma land. - Viktiga exempel är styrelsen och revisorernas aktiviteter. - Nationella lagar kräver att företag granskas av oberoende, externa revisorer och har en styrelse som representerar investerares intressen. Dessa mekanismer är centrala för övervakning på företagsnivå.  Olika övervaknings- och tillsynsmekanismer är en del av bredare styrningsmekanismer (corporate governance). ← Texbox 9.1 - Optimal contracts är ett exempel→ ses som en av lösningarna på incitaments- och agentproblem och diskuterades i kapitel 8. Effektiviteten hos en styrningsmekanism beror på tillgängligheten av andra kompletterande mekanismer, vilket kallas den kompletterande naturen (complementary nature) hos styrningsmekanismer. Design och implementering av vissa mekanismer, som kompensationskontrakt, kan vara kostsamma, vilket kan få företag att använda alternativa (mindre kostsamma) mekanismer. Att enbart fokusera på en mekanism och ignorera kompletterande eller substituerande effekter kan leda till felaktiga slutsatser om effektiviteten eller funktionaliteten hos styrning. Den optimala kombinationen av styrningsmekanismer är unik för varje företag och beror på dess specifika situation. Kommande avsnitt presenterar forskning om hur övervakning och tillsyn påverkar finansiell rapportering och hur variationer mellan länder och institutioner påverkar effektiviteten i styrningen. Textbox 9.1 Corporate governance and few notes on terminology Sammanfattning: Corporate governance innebär en kombination av styrningsmekanismer som är utformade för att minska agentproblem och säkerställa att aktieägarnas intressen skyddas. Det finns en mängd olika styrningsmekanismer, vilket gör det svårt att definiera corporate governance enhetligt.  Termen används ofta i samband med övervakning och tillsyn (monitoring and enforcement) i bred mening, medan en snävare definition fokuserar på interna övervaknings- och kontrollmekanismer som företag använder. Föreslagna definitioner: 1. Cadbury (1992): Corporate governance är systemet genom vilket företag styrs och kontrolleras. Styrelser är ansvariga för styrningen av sina företag. 2. Shleifer och Vishny (1997): Corporate governance handlar om hur kapitalleverantörer till företag säkerställer att de får avkastning på sina investeringar. 3. Larcker et al. (2007): Corporate governance syftar på de mekanismer som påverkar beslutsfattandet hos chefer när ägande och kontroll är separerade. 4. Armstrong et al. (2010): Corporate governance avser en delmängd av företagens kontrakt som hjälper till att samordna chefernas handlingar och val med aktieägarnas intressen. 5. Brickley och Zimmerman (2010): Corporate governance är systemet av lagar, regler, institutioner, marknader, kontrakt och företagsrutiner (t.ex. interna kontrollsystem, policy manualer och budgetar) som styr och påverkar beslut på högsta nivå i företaget (aktieägare, styrelser och ledning). 9.2 Firm- specific monitoring mechanisms Företagsspecifika övervakningsmekanismer (firm-specific monitoring mechanisms): Avser de delar av företagets styrsystem som företaget själv har kontroll över, antingen frivilligt eller på grund av regulatoriska krav. - Intern övervakning (internal monitoring) utförs av oberoende styrelser och aktiva ägare (controlling shareholders) och syftar till att begränsa opportunistiskt beteende samt förbättra transparensen i informationsmiljön. Historia: Under början av 2000 -talet och finanskrisen 2007–2008 riktades ökad uppmärksamhet mot företagsstyrning (governance). Effektiva interna kontrollsystem identifierades som nödvändiga för organisatorisk transparens och ledningsansvar, vilket ledde till ökade regulatoriska krav. Redovisningsskandaler som Enron och WorldCom framhöll behovet av reformer. USA:s kongress införde SOX-lagen (Sarbanes-Oxley Act) 2002, som kräver starkare interna kontrollsystem och skapade Public Company Accounting Oversight Board (PCAOB) för att reglera revisionsbranschen. EU antog 2005 ett direktiv (2005/162/EC) för att förbättra företagsstyrning i medlemsstaterna, bland annat genom fler oberoende direktörer i styrelser för börsnoterade företag. Sverige införde 2005 en kod för bolagsstyrning som riktar sig till företag noterade på svenska börser. Den svenska aktiebolagslagen är en central del av styrningsmodellen och innehåller krav på exempelvis företagsbildning, aktier, ledning, revisioner, företagsförvärv och vinstutdelning. Vidare kommer två viktiga företagsspecifika övervakningsmekanismer diskuteras (som också nämns i kapitel 8): 1. Hur aktiva ägare bidrar till effektiv övervakning av finansiell rapportering. 2. Styrelsens roll i att påverka resultatet av finansiell rapportering.  Revisorns roll i att säkerställa transparens i finansiella rapporter behandlas också. 9.2.1 Ownership structure I kapitel 8 diskuterades att koncentrerat ägande ofta är kopplat till stora, kontrollerande ägare som aktivt övervakar företaget för att säkerställa att deras kapital hanteras effektivt. Frågan är om dessa aktieägare förbättrar informationskvaliteten genom sitt övervakningsincitament (monitoring incentive) eller om de istället minskar kvaliteten genom sitt entrenchment (d.v.s. att säkra egen makt och kontroll). För att besvara denna fråga har empirisk forskning inom redovisning undersökt dessa två konkurrerande hypoteser: - övervakningsincitamenthypotesen (monitoring incentive hypothesis) och entrenchment-hypotesen. - Forskningen analyserar hur kontrollerande ägare påverkar redovisnings kvaliteten. Forskning om familjeägare och kvaliteten på företags finansiella rapportering stöder främst övervakningsincitamenthypotesen. - Företag med familjeägare är mindre benägna att ägna sig åt redovisningsmanipulation och uppvisar därför högre rapporteringskvalitet. - Familjeägare har ofta längre investeringshorisonter och odifferentierade aktieportföljer, vilket ger starkare incitament att övervaka ledningens aktiviteter. - Familjeägare har dessutom överlägsen kunskap om verksamheten och operativa aktiviteter, vilket hjälper dem att identifiera opportunistiskt beteende och disciplinera ledningen för att säkerställa högkvalitativ information. - En annan anledning till högre kvalitet i redovisningen i familjeföretag är att det finns mindre resultatmanipulation motiverad av kompensationskontrakt. Företag med stora blockägare använder i mindre utsträckning prestationsbaserad kompensation för ledningen. Anledningen är att övervakningsproblem är mindre i företag med stora blockägare, vilket minskar behovet av dyra övervakningsmekanismer som kompensationskontrakt. Forskningen om entrenchment-effekten av familjeägande på redovisningskvalitet visar blandade resultat. - Å ena sidan finns bevis för färre frivilliga upplysningar och manipulation av redovisade resultat, vilket tyder på att familjeföretag kan omfördela förmögenhet från minoritetsägare och söka privata fördelar. - Å andra sidan, på grund av potentiella entrenchment-problem, förutspår tidigare forskning att företag med kontrollerande familjeägare har högre redovisningskvalitet på grund av ökad efterfrågan på transparens från externa aktieägare, långivare och andra användare av finansiella rapporter. Detta innebär att entrenchment inte nödvändigtvis minskar rapporteringskvaliteten, men hypotesen att högre redovisningskvalitet är ett resultat av effektiv övervakning från familjeägare kan också vara en outcome och relevant. Detta öppnar upp en grundläggande fråga inom forskningen om bolagsstyrning, nämligen kausalitetsproblemet (causality). En mer generell diskussion om sambandet mellan bolagsstyrning och redovisningskvalitet presenteras i Text box 9.2. Text Box 9.2 Corporate governance and accounting quality Sammanfattning: Sambandet mellan bolagsstyrning (corporate governance) och redovisningskvalitet (accounting quality) har blandade forskningsresultat, vilket lyfter fram kausalitetsproblemet (causality issue) som en central utmaning. Forskning om familjeägare pekar oftast på ett positivt samband mellan redovisningskvalitet och familjeägande, men orsaken till detta samband är inte klarlagd. Sambandet kan bero på: - Övervakningsincitament (monitoring incentives) hos familjeägare. - Efterfrågan på transparens från minoritetsägare eller externa intressenter på grund av oro för entrenchment. Kausalitetsproblemet är inte unikt för detta sammanhang utan förekommer också i studier om styrelsers roll. Forskare har betonat behovet av ett starkare teoretiskt ramverk för att förstå komplexa relationer inom bolagsstyrning. Armstrong et al. (2010) erbjuder vidare diskussion om kausalitetsproblemet i relationen mellan redovisning och bolagsstyrningsåtgärder. 9.2.2 Board of directors En effektiv styrelse utgör en viktig och kraftfull övervakningsfunktion. Förutom att ansvara för att anställa och avskeda ledningen övervakar styrelsen genom att ge chefer incitament att leverera transparent och högkvalitativ finansiell information.  - Chefer som får ersättning baserad på aktier är mer engagerade i att lämna högkvalitativa upplysningar, vilket tyder på att styrelser använder prestationsbaserade ersättningar som ett verktyg för att förbättra informationsmiljön. Om ledningen presterar dåligt eller misslyckas med att ge tillförlitlig finansiell information, riskerar de att förlora sitt jobb. Enligt riktlinjer från bolagsstyrningskoden och forskningslitteraturen har empiriska studier fokuserat på styrelseegenskaper som: - Oberoende (independence). - Förekomsten av en separat revisionskommitté (audit committee). - Frekvensen av styrelsemöten (frequency of board). - Mångfald (diversity) bland styrelsemedlemmar. Flera studier har undersökt hur redovisningskvaliteten påverkas av fler oberoende styrelseledamöter, särskilt i revisionskommittéer. - En undersökning säger att: oberoende ledamöter och revisionskommittéer med oberoende medlemmar anses minska ledningsincitament för manipulation och förhindra resultatmanipulation. Empiriska studier har också undersökt effekten av kontantkompensation till oberoende ledamöter: - Revisionskommittéer med högre ersättning kräver striktare övervakning av den finansiella rapporteringsprocessen. - Högre kontantkompensation kan kompromettera oberoendet hos styrelseledamöter. - Resultaten är blandade och tyder på att effekten av kontantkompensation på övervakningsprestation varierar beroende på omständigheterna. En alltmer populär, men ibland kontroversiell, faktor inom mångfaldsforskning är kön. - Bevis visar att företag med fler kvinnor i styrelsen har högre kvalitet och informativitet i sina finansiella rapporter. PUR! - Kvinnliga styrelseledamöter anses ge bättre övervakning av ledningen, och i styrelser med könsmångfald förbättras kvaliteten på redovisade resultat. Förbättrad styrelsekommunikation, större engagemang och högre närvaro vid styrelsemöten är några skäl som forskningen anger för varför könsmångfald i styrelser leder till bättre övervakningsprestation. Att ha arbetstagarrepresentanter (employee representatives) i styrelsen är vanligt i många europeiska länder och utgör en annan aspekt av mångfald. - Arbetstagarrepresentanter förväntas tillföra olika perspektiv, påverka beslutsfattande i styrelsen och kräva högre kvalitet på kommunikationen. - Företag med arbetstagarrepresentanter har visat sig uppnå högre kvalitet på sina redovisade resultat. - Arbetstagarrepresentanter föredrar riskreducerande policys, har långsiktiga intressen i företaget och besitter företagspecifik kunskap, vilket förbättrar övervakningen och leder till högre kvalitet i redovisningen. Deltagande av utländska styrelseledamöter (foreign board members) har också studerats: - Dessa ledamöter bidrar med större nätverk och ökad tillgång till utländska marknader. - De erbjuder värdefulla råd i strategiska beslut men kan samtidigt orsaka övervakningsbrister, exempelvis genom dålig närvaro vid styrelsemöten. Konflikten mellan rådgivning och övervakning kan vara problematisk, men forskningen föreslår att styrelser formas av en kombination av medlemmarnas olika förmågor att ge råd eller övervaka, vilket bidrar till styrelsens övergripande prestation. 9.2.3 Auditor Revisionsfunktionen är en viktig del av bolagsstyrning och fungerar som en övervakningsmekanism. - Revisorer, som finansiella intermediärer (tillsammans med analytiker och ratinginstitut), har som uppgift att förbättra kommunikationen och underlätta interaktioner mellan företaget och dess transaktionsparter. Forskning undersöker hur revisorer kan påverka redovisningsprocessen och därmed redovisningskvaliteten. Vilket kommer att presenteras nedan. Med tanke på revisionsbranschens omfattning och betydelse är det förståeligt att forskare har ägnat stor uppmärksamhet åt att analysera → revisorns roll. Vanliga forskningsområden som behandlas och kommer diskuteras vidare: - Kvaliteten på revisionsstandarder (Quality of auditing standards) - Egenskaper hos revisionen (Audit characteristics) (t.ex. typ, storlek, avgifter och rotation). - Frivillig revision och internrevision (Voluntary and internal audits) Quality of auditing standards Efter stora redovisningsskandaler, som Enron och stängningen av revisionsbyrån Arthur Andersen, har fokus ökat på revisionskvalitet och revisorns oberoende. International Auditing and Assurance Standard Board (IAASB) är den mest framstående internationella standardutgivaren och har som mål att tillhandahålla högkvalitativa revisionsstandarder för kvalitet och kontroll. IAASB:s International Standards on Auditing (ISAs) syftar till att förbättra revisorns ansvar och oberoende samt kommunikationen genom revisionsberättelser (t.ex. ISA 200 och ISA 700). Exempel på studerade standarder inkluderar: - Obligatorisk rotation (mandatory rotations) av revisionsföretag och revisorer. - Redovisning av avgifter för icke-revisionstjänster (disclosure of fees charged for non-audit services). IAASB har också fokuserat på förbättrad kommunikation via revisionsrapporter. - 2016 introducerades ISA 701, som kräver att revisorer redogör för Key Audit Matters (KAM). - KAM behandlar frågor med hög risk för väsentliga felaktigheter eller betydande bedömningar kopplade till redovisnings uppskattningar. - Dessa upplysningar motsvarar information som chefer ska redovisa enligt IAS 1. Revisionskvaliteten, liksom redovisningskvaliteten, beror till stor del på kvaliteten på de underliggande standarderna. IAASB, liknande IASB, arbetar för att utveckla högkvalitativa standarder och riktlinjer som underlättar implementeringen. Enligt IAASB (2014) omfattar ramverket för revisionskvalitet följande huvudmål: - Öka medvetenheten om de centrala aspekterna av revisionskvalitet. - Uppmuntra viktiga intressenter att utforska sätt att förbättra revisionskvaliteten. - Underlätta en bättre dialog mellan centrala intressenter om ämnet. (Engelska)  - Raising awareness of the key elements of audit quality; - Encouraging key stakeholders to explore ways to improve audit quality; and - Facilitating greater dialogue between key stakeholders on the topic. IAASB betonar vikten av de intressenter som ansvarar för styrningen av företaget för att förbättra revisionskvaliteten. Information som tillhandahålls av revisionskommittéer anses vara användbar för att stärka revisionsprocessen. Kontinuerlig kommunikation mellan revisorer och de som ansvarar för styrning, såsom medlemmar i revisionskommittén, kan förbättra effektiviteten hos revisionsprocessen. Forskning dokumenterar fördelarna och implikationerna av förbättrad kommunikation mellan dessa parter i samband med den övergripande kvaliteten på finansiella rapporter. Audit characteristics Forskning inom revision undersöker revisorns egenskaper och deras samband med kvaliteten på finansiella rapporter. Stora revisionsbyråer, ofta kallade "Big N" (tidigare "Big Six", nu "Big Four", inkluderande KPMG, Deloitte, EY och PWC), är kopplade till högre redovisningskvalitet hos sina klienter. Deras överlägsna expertis och tillgång till specialister anses vara orsaken till detta, men forskningsresultat är blandade. I USA har "Big N"-revisorer visat sig begränsa resultatmanipulering genom diskretionära periodiseringar, men denna effekt är inte enhetlig över Europa. Striktare revisionsmiljöer, som tex Europa (enligt civil-/common law-differensen) är kopplade till högre redovisningskvalitet. "Big N"-revisorer minskar resultatmanipulering (earnings management) vid användning av inkomstökande periodiseringar (income- increasing accruals), men är mindre effektiva än andra revisorer vid hantering av inkomstminskande periodiseringar (income- decreasing accruals). Detta kan förklaras av "auditor conservatism" och "Big N"-revisorers fokus på rättsprocessrisker snarare än opportunistisk rapportering. Mindre företag är mindre känsliga för rättstvister eller ryktehotande händelser, vilket påverkar revisionens konservatism och resultat. Konservatismen hos "Big N"-revisorer påverkar även företags redovisning av förluster och rapporteringsbeteenden. Resultaten om stora revisionsbyråers (Big N) effekt på kvaliteten av informationsgivning är blandade. Användning av stora revisionsbyråer är kopplad till ökad transparens, särskilt i kodlagssystem (svagare juridiska miljöer), men inte till lägre bid-ask-spreadar. Generellt sett visar forskning att revisionsbyråer ofta bara bekräftar redan känd information, vilket begränsar deras bidrag till trovärdigheten hos informationsgivaren. Begränsad nytta av revision för kapitalmarknader kan bero på revisors oberoende eller prioritering av juridisk ansvarighet framför trovärdighet. På obligationsmarknaden leder "Big N"-revisorer till lägre avkastningskrav, särskilt för företag med lågt kreditbetyg (under investment grade).  Detta indikerar att investerare värderar revisionskvalitet från stora revisionsbyråer vid bedömning av företagets kreditvärdighet. Investerare tillskriver revision både en informationsroll och en försäkringsroll. - Revisorer fungerar som informationsförmedlare och informationsförsäkringsgivare, vilket stärker deras betydelse för trovärdigheten och säkerheten i finansiella rapporter. Något som forskats kring mycket är revisions avgifter (audit fee). Revisionsavgifter har använts i forskning som en signal för revisionsinsats (effort), med tanken att högre avgifter indikerar större insats. Studier visar att lägre revisionsinsats (färre fakturerade timmar) är kopplad till större förekomst av positiva onormala periodiseringar, vilket pekar på ökat opportunistiskt beteende i företag med låga avgifter. Revisorns oberoende har också undersökts, där IAASB och PCAOB nyligen infört krav på obligatorisk rotation av revisionsfirmor för att minska beroende och öka oberoende. Forskning har visat delade åsikter kring rotation. → - Vissa menar att längre samarbeten (längre tenure) kan förbättra kvaliteten genom erfarenhet, medan andra ser risk för försämrat oberoende. Studier visar att investerare reagerar negativt på rotation i företag med expertrevisorer men positivt i företag med låg revisionskvalitet. Voluntary and internal audits I de flesta fall krävs det att börsnoterade företag eller företag av en viss storlek har reviderade (audited) finansiella rapporter. Företag som inte är skyldiga att betala för revision kan ändå välja att frivilligt genomföra revision, vilket kan förklaras av signalteorin (signaling theory). ← Ställs som en fråga men tror att de vill ge ut ett intryck om att de är legitima vilket går i linje med signalteorin Informationsasymmetri är kostsamt för företag, och en kostnads-nyttoanalys kan visa att externa revisorer minskar osäkerheten i kapitalmarknaden. Revisioner kan öka tillförlitligheten i redovisningen och utgöra trovärdiga signaler (credible signals), vilket kan gynna företagsledningen. ← Går i linje med det ovan. Detta kan verka särskilt sant för företag som presterar bra och inte sysslar med resultatmanipulering (earnings management). Potentiella investerare kan dock bli misstänksamma mot företag som väljer att inte ha revision, vilket kan leda till högre kapitalkostnader eller lägre marknadslikviditet. Interna revisioner (internal audits) används av multinationella företag för att säkerställa transparens gentemot investerare och externa användare. - Förespråkare för interna revisioner betonar deras roll i att begränsa opportunistisk resultathantering (earnings management) och förbättra kvaliteten på finansiella rapporter. Interna revisorer kan påverka redovisningsresultat genom att assistera externa revisorer vid granskning av finansiella rapporter och genom att delta i särskilda konsultprojekt. Samarbete mellan interna och externa revisorer: - Externa revisorer förlitar sig på interna revisorers arbete vid revision av finansiella rapporter.  - För att utvärdera kvaliteten på interna revisioner bör både kompetens (competence) och oberoende (independence) hos interna revisorer beaktas. - Kompetens innebär förmågan att identifiera felaktigheter i redovisningen, medan oberoende innebär viljan att begränsa ledningens opportunism i att förvränga räkenskaperna. 9.3 The broader institutional environment Denna sektion kommer att betona vikten av efterlevnad (enforcement) och den bredare institutionella miljön för att motverka negativa effekter av ledningsincitament på finansiella redovisningsresultat och kvalitet. Diskuteras: → landsspecifik (country- level enforcement) efterlevnad och den rättsliga miljön (legal environment). Även om ägarstrukturer delvis beror på en lands institutionella inställning och traditioner, behandlas ägande som en firmaspecifik fråga i diskussionen. Revisorer ses som regleringsövervakare på landnivå, men eftersom revisionskvalitet varierar mellan företag betraktas detta som en firmaspecifik övervakningsaktivitet. 9.3.1 National and supranational enforcement Efterlevnad (enforcement) definieras som procedurer och mekanismer för att säkerställa att standarder och säkerhetslagar följs. - Efterlevnad av redovisning innebär att undersöka huruvida redovisningsinformation uppfyller en relevant standard eller ramverk (framework). - Forskare definierar efterlevnad av redovisning som att säkerställa att redovisningsdata överensstämmer med dessa riktlinjer och standarder. Definierat som → "[d]e aktiviteter som utförs av oberoende organ (övervakning, granskning, utbildning och sanktionerande) för att främja företagens efterlevnad av redovisningsstandarder i deras lagstadgade finansiella rapporter." (längre definition IFRS) "Genomdrivande av finansiell information definieras som att granska efterlevnaden av finansiell information med det relevanta ramverket för finansiell rapportering, samt att vidta lämpliga åtgärder där överträdelser upptäcks under genomdrivandeprocessen i enlighet med de regler som gäller enligt transparensdirektivet och andra åtgärder som är relevanta för ändamålet med genomdrivandet. Genomdrivande av finansiell information innebär att granska finansiell information för att bedöma om den följer det relevanta ramverket för finansiell rapportering. För att genomdrivande av finansiell information ska vara effektivt bör tillsynsmyndigheter också vidta lämpliga åtgärder i enlighet med dessa riktlinjer där avvikelser från det relevanta ramverket upptäcks, för att säkerställa att, när det behövs, marknadsdeltagarna får korrekt information som är förenlig med det relevanta ramverket för finansiell rapportering. Tillsynsmyndigheter kan också försöka uppmuntra efterlevnad genom att utfärda varningar och andra publikationer för att stödja utfärdare i att förbereda sina finansiella rapporter i enlighet med det relevanta ramverket för finansiell rapportering."  Enforcement activities förväntas öka företags efterlevnad av gällande regler och redovisningsstandarder baserat på antagandet att efterlevnad leder till högre kvalitet på disclosures (upplysningar) och earnings numbers (resultattal). Striktare enforcement (genomdrivande) förväntas öka nyttan av finansiella rapporter. Behovet av enforcement härstammar från det stora discretion (tolkningsutrymmet) som ges till chefer vid tillämpning av redovisningsstandarder. Guidance (vägledning) från externa tillsynsmyndigheter, kontinuerliga reviews (granskningar) och monitoring (övervakning) inom företag kan underlätta efterlevnad. Betydelsen av tillsyn på landsnivå (country-level enforcement) kan inte överskattas. Studier om effekterna av IFRS visar att även om införandet av IFRS ger fördelar som ökad likviditet, förstås dessa fördelar fullt ut endast när man tar hänsyn till länders rättsliga och institutionella förutsättningar. Samtidiga förändringar i tillsynen av redovisningen är nödvändiga för att fullt ut förstå fördelarna med IFRS-implementering. Tron på vikten av stark tillsyn (enforcement) delas inte bara av forskningssamhället utan även av ESMA (European Securities and Markets Authority) och dess föregångare, CESR (Committee of European Securities Regulators). - CESR utfärdade standarder för att stärka tillsynen av redovisningsstandarder och förbättra samordningen av tillsynsaktiviteter i Europa. - Sedan 2014 är ESMAs riktlinjer för tillsyn (enforcement) auktoritativa inom EU och syftar till att stödja och styra tillsynsaktiviteter. → "[A]tt etablera konsekventa, effektiva och verkningsfulla tillsynspraxis och säkerställa en gemensam, enhetlig och konsekvent tillämpning av unionslagstiftning som stärker ett gemensamt tillvägagångssätt, enligt vad som anges i skäl 16 i IAS-förordningen, för att genomföra tillsyn av finansiell information enligt transparensdirektivet med målet att uppnå ett korrekt och rigoröst tillsynssystem för att stärka investerarnas förtroende för finansmarknaderna och undvika regulatorisk arbitrage." [SIC] (ESMA, 2014, s. 39). Med hänsyn till objektivitet i tillsyn av finansiell information tydliggör dem att: Att bidra till en konsekvent tillämpning av det relevanta finansiella rapporteringsramverket och därigenom till transparens i finansiell information som är relevant för investerares och andra användares beslutsfattande av harmoniserade dokument. Genom tillsyn av finansiell information bidrar tillsynsmyndigheter till skyddet av investerare och främjandet av marknadens förtroende, samt till att undvika regulatorisk arbitrage. [...] För att investerare och andra användare av harmoniserade dokument ska kunna jämföra finansiell information från olika emittenter är det viktigt att denna information baseras på en konsekvent tillämpning av det relevanta finansiella rapporteringsramverket, i den bemärkelse att om fakta och omständigheter är liknande, ska erkännande, presentation, mätning och/eller upplysningar också vara liknande i den utsträckning som krävs av det finansiella rapporteringsramverket. För att säkerställa att tillsyn av finansiell information inom EES genomförs på ett liknande sätt bör tillsynsmyndigheter dela samma förståelse av principerna som anges i dessa riktlinjer och agera på ett konsekvent sätt om avvikelser från det relevanta finansiella rapporteringsramverket upptäcks. (ESMA, 2014, s. 41–42) Diskussionen om "stark" eller "svag" tillsyn (enforcement) är meningslös utan att beakta kvaliteten på den redovisningsstandard som tillämpas. Det förutsätts att den underliggande standarden, som IFRS, håller hög kvalitet.  Om IFRS skulle anses ha låg kvalitet på grund av att det är "principbaserat" (principles-based), skulle tillsyn inte förbättra kvaliteten. Detta är en viktig förutsättning i analysen. Europa saknar en central tillsynsmyndighet för att säkerställa en konsekvent tillämpning av IFRS, vilket anses vara en svaghet jämfört med den amerikanska SEC (Securities and Exchange Commission), som har både ekonomisk kraft (economic clout) och makt att sanktionera. Nationell autonomi (autonomy) inom EU är ett hinder för harmonisering av finansiell rapportering, vilket står i kontrast till det långsiktiga målet om standardisering. TextBos 9.3 IFRS adoption and the enforcement effect on quality Sammanfattning: Text Box 9.3 diskuterar sambandet mellan införandet av IFRS (International Financial Reporting Standards) och redovisningskvalitet, med fokus på betydelsen av efterlevnad och tillsyn. Viktiga punkter inkluderar: 1. Betydelsen av tillsyn (enforcement): Studier, som Li (2010b), visar att IFRS endast förbättrar redovisningskvalitet, exempelvis genom lägre kapitalkostnader och bättre jämförbarhet, i länder med starka rättsliga tillsynsmekanismer. Det räcker inte att enbart införa högkvalitativa standarder – efterlevnad måste säkerställas genom effektiva tillsynsmekanismer. 2. Tillsyn kontra standarder: Forskare som Christensen et al. (2013a) menar att redovisningskvalitet främst beror på tillsyn snarare än själva standarderna. Till exempel kopplas likviditetsförbättringar relaterade till IFRS till länder där tillsynen samtidigt förstärkts.  3. Debatt om IFRS:s roll: Vissa studier ifrågasätter att IFRS i sig är orsaken till förbättringar på kapitalmarknaden och pekar på att tillsyn spelar en avgörande roll. Dock kan IFRS fortfarande indirekt bidra till förbättringar. 4. Problem med efterlevnad: Hodgdon et al. (2008) betonar att många företag påstår sig följa IFRS men misslyckas med att uppfylla de striktare kraven, särskilt enligt IAS 1. Detta understryker vikten av striktare tillsyn för att realisera fördelarna med IFRS. 9.3.2 The legal environment Den institutionella miljön i ett land omfattar juridiska traditioner eller "familjer," som ofta delas upp i kodlag (code law eller civil law) och sedvanerätt (common law). - Kodlagländer inkluderar Frankrike, Tyskland och Skandinavien, medan sedvanerättsliga länder typiskt representeras av anglo-amerikanska nationer. Enligt forskare erbjuder sedvanerättsliga länder generellt sett bättre juridiskt skydd för investerarrättigheter, som rösträtt och skydd mot förskingring av förvaltningen, jämfört med kodlagländer. - Detta starkare skydd bidrar till spridning av ägande i sedvanerättsliga länder, där investeringar och finansieringsstrukturer påverkas positivt av förbättrad investerarsäkerhet. I kodlagländer tenderar ägandet att vara mer koncentrerat på grund av svagare juridiskt skydd, vilket formar olika mönster för företagsstyrning och finansiering mellan dessa rättstraditioner. Ökad företagsinsyn (corporate transparency) kan uppmuntra spritt ägande (widespread ownership), men det ställer också krav på hög transparens för att minska informationsasymmetri och agentkostnader. Företag med mer spritt ägande måste upprätthålla hög kvalitet i sina rapporter och redovisningar för att möta dessa krav. Forskare fann att kvaliteten på lokala redovisningsstandarder (accounting standards) och juridisk tillämpning (law enforcement) är starkt kopplade till juridisk tradition (legal tradition). Juridisk tillämpning påverkar rättssystemets effektivitet, förekomsten av korruption (corruption), risken för statliga exproprieringar (governmental expropriation), och sannolikheten för att staten bryter kontrakt (contract repudiation). - Skandinaviska länder rankas högst för både redovisningsstandardernas kvalitet och juridisk tillämpning, medan franskt civilrättsligt system (French civil law) rankas lägst. - Tyskt civilrättsligt system (German civil law) rankas näst högst för juridisk tillämpning och tredje högst för redovisningsstandarder, medan det omvända gäller för länder med sedvanerätt (common law). Forskning visar en koppling mellan juridiska traditioner och institutionell miljö (institutional environment), vilket påverkar redovisningstransparens (accounting transparency) via mekanismer för efterlevnad (enforcement mechanisms) och finansieringsstrukturer (financing structures). Forskare visar att redovisningsresultatets egenskaper varierar beroende på det institutionella sammanhanget (institutional context) där företaget verkar. En distinktion görs mellan länder med kodrätt (code law) och sedvanerätt (common law).  - I kodrättsliga länder påverkas redovisningen starkt av institutioner som banker, fackföreningar och andra affärsorganisationer, vilket leder till en lägre efterfrågan på transparent finansiell rapportering jämfört med sedvanerättsliga länder. - Informationsasymmetri hanteras på olika sätt i kodrätts- och sedvanerättsliga länder, vilket påverkar redovisningens roll. - I kodrättsliga länder håller aktieägare ofta stora aktieposter och har många röster, vilket ger dem tillgång till insiderinformation (inside information) via representanter i tillsynsstyrelser. I sedvanerättsliga länder, där insiderinformation saknas, finns en högre efterfrågan på högkvalitativ offentlig information (public information). Enligt forskare är redovisningsstandarder inte den enda faktorn som påverkar resultatets egenskaper; incitament (incentives) är också avgörande och varierar med den institutionella miljön. Svaga marknadskrafter (market forces) och förekomsten av politiska kostnader (political costs) kan minska kvaliteten på rapporterade resultat. Standarder i sig (standards per se) kan inte garantera hög resultatkvalitet. För att IFRS ska kunna implementeras globalt och harmonisering uppnås krävs att redovisningsincitament (reporting incentives) adresseras och efterlevnad (enforcement) säkerställs. TextBox 9.4 More evidence on legal environment an accounting outcomes Sammanfattning: Studier visar att globalisering påverkar hur det juridiska systemet (legal environment) formar redovisningsresultat, exempelvis att starkare tillsynsregimer minskar bankernas tendens till resultatutjämning (discretionary smoothing behavior). Kvaliteten på redovisade resultat är högre i länder med starka investerarrättigheter (investor rights), men endast när företaget har en revisor från Big Four (Francis och Wang, 2008).  Resultatmanipulation (earnings management) minskar när investerarskyddet (investor protection) är starkt, eftersom möjligheterna att skaffa privata kontrollfördelar minskar (Leuz et al., 2003). Förbättrad redovisningskvalitet kopplas också till högre analytikerprecision (forecast accuracy) och lägre kapitalkostnad (cost of equity capital), särskilt i länder med strängare juridiska regler och efterlevnadsmekanismer (enforcement mechanisms). Starka juridiska institutioner (legal institutions) minskar osäkerheten kring framtida resultat och sänker kapitalkostnaden, men deras betydelse minskar i globalt integrerade kapitalmarknader (Hail och Leuz, 2006). 9.3.3 Some criticism of the evidence Studier baserade på forskning har varit inflytelserika men har också mött kritik avseende forskningsdesign och mätmetoder, inklusive kritik från både juridiska och redovisningsforskare. En kritik rör indelningen av länder i juridiska familjer, där distinktionen mellan familjerna anses vara vag och mindre relevant över tid. Dessutom är skillnader inom grupperna (civil law och common law) ofta betydande och heterogena. Huvudslutsatsen från en forskare om att investerarskydd (investor protection) är starkare i common law-länder har ifrågasatts. En metodologisk brist är att kategorierna Germanic/French/Scandinavian baseras på genomsnittliga poäng för länder inom respektive juridisk familj, vilket kan skapa problem. Exempelvis bidrar Taiwan och Sydkorea (Germanic group) till samma genomsnitt som Österrike eller Tyskland, trots olika rättssystem. När ett urval begränsas till europeiska länder kan poäng från icke-europeiska länder påverka resultaten och förvanska slutsatser om juridiska systemens inverkan. Det är rimligt att anta att starkare investerarskydd kan leda till mer spritt ägande och därmed högre redovisningskvalitet. Dock bör försiktighet iakttas innan man gör direkta kausala kopplingar mellan juridiska familjer och redovisningskvalitet. Forskare uppmanar till mer sofistikerade forskningsdesigner och framhåller problemet med att dra förhastade slutsatser genom att jämföra det med en studie om framgång i fotbolls-VM. → Underlåtenhet att överväga alternativa förklaringar leder till obefogade slutsatser. West (2002) upptäckte att lag från länder som tillhör den franska rättstraditionen hade större framgång i fotbolls-VM. Han skrev: "Kanske presterar lag från länder med system baserade på den franska modellen (som 1998 års mästare Frankrike och 2002 års mästare Brasilien) bra på grund av kvarlevande rester av Napoleons kod, som på något sätt begränsar handlingsutrymmet för tränare och ledare på samma sätt som civilrättssystemet begränsar juridisk aktivism. Eller kanske – bara kanske – är det några andra krafter som är i spel." Ironin i uttalandet bör vara tydlig, likaså att korrelation inte betyder kausalitet. Det krävs ett välgrundat teoretiskt resonemang för att anta samband mellan rättsliga miljön generellt och redovisningskvalitet. Även om klassificeringarna skulle vara korrekta är det tveksamt om det är lämpligt att dra paralleller till redovisningskvalitet, vilket även diskuteras i Text Box 9.5. → Text Box 9.5 Examples of criticism Flera diskussionsartiklar har ifrågasatt slutsatser från inflytelserika studier om "enforcement" (efterlevnadsmekanismer). Holthausen (2003) hänvisar till Ball et al. (2003) och deras slutsats att utöver redovisningsstandarder bör effekterna av ledningens incitament, ägarstrukturer och institutionella kontexter beaktas för att förstå redovisningskvalitet. Holthausen betonar att resultaten är viktiga men att det finns tolkningsproblem, särskilt kring vilka benchmarks som används. Frågor om vad som definierar högkvalitativ redovisning och om konservatism bör efterlikna mönster från exempelvis USA lyfts. Barth och Israeli (2013) diskuterar Christensen et al. (2013) och noterar svårigheten att separera effekter av ändrade redovisningsstandarder och enforcement, då de är nära sammankopplade. Slutsatsen att IFRS-effekter enbart beror på enforcement bör behandlas med försiktighet. Ledande forskare som Holthausen (2009) och Pope och McLeay (2011) lyfter vikten av att studera hur företagsincitament och interna styrmekanismer interagerar med enforcement för att påverka redovisningsutfall. Att fokusera på en enskild faktor eller tro att det finns en universell lösning för redovisning över alla institutionella miljöer kan leda till felaktiga slutsatser. Många redovisningsstudier refererar till La Porta et al. (1998) utan att tydligt motivera varför de valda juridiska måtten skulle ha en koppling till redovisningsutfall. Exempelvis är vissa komponenter av enforcement-mått, såsom brottslighet och prisregleringar, svagt relaterade till enforcement av finansiell rapportering.  Måttet "rule of law" används ofta som en del av den juridiska miljön, men det inkluderar faktorer som kidnappning av utlänningar, våldsbrott och människohandel, vilka inte nödvändigtvis har en koppling till redovisningsutfall. Fynd från La Porta et al. (1998, 1999, 2002) baseras på data från 1990-talet och tidigare. Det är viktigt att vara försiktig med att anta att förhållandena är oförändrade, särskilt då förändringar inom finansiell rapportering och transparens har varit betydande sedan dess. IFRS-adoption och EU-initiativ har förändrat den juridiska miljön, även om vissa gamla vanor fortfarande lever kvar. De uppmärksammade problemen utgör ett hot mot giltigheten av många studier som kopplar redovisningskvalitet till juridisk enforcement. Även om juridiska mått och enforcement har mätts korrekt är det olämpligt att automatiskt tillämpa samma mått i en annan kontext. Forskare föreslår en mer direkt mätning av enforcement av redovisningsstandarder och konstruerade landsbaserade enforcement-index baserade på parametrar som tillsyn av redovisningsyrket och redovisningsmyndigheters roll. Enforcement av revision och redovisning varierar beroende på institutionell miljö och är avgörande för tillämpningen av och efterlevnaden av IFRS. Olika nationella förhållanden påverkar hur IFRS tillämpas och compliance främjas. Effektiv enforcement kan ha en positiv inverkan på finansiell rapportering och därigenom på kapitalmarknader. 9.4 Conclusions Redovisningsval påverkas av ledningsincitament kopplade till kontrakt, politik och marknadskrafter. Misslyckande med att skapa tillförlitliga och relevanta finansiella rapporter leder till lägre kvalitet och felallokering av resurser. På grund av transaktionskostnader och ineffektiva marknader kan aktieägare och fordringsägare ha svårt att identifiera dessa val. Individuella investerare kan oftast inte genomföra tillsyn själva; istället stöttas detta av institutioner som representerar aktieägarnas intressen. Effektiv bolagsstyrning är avgörande för att säkerställa att avtal följs och för att minimera opportunistiskt beteende. Bolagsstyrning kan ske både "uppifrån" genom lagar och normer, samt "nedifrån" via företagsspecifika mekanismer som interna kontroller och kompensationsplaner. Framgångsrik bolagsstyrning är ett komplext jämviktssystem där olika mekanismer kompletterar eller ersätter varandra beroende på företagens behov och kostnader. För företag med effektiv ägarstyrning behövs mindre kostsamma styrmekanismer som kompensationsplaner. Redovisning och bolagsstyrning är sammanflätade; kvaliteten på redovisningen påverkar styrningen och vice versa. Högkvalitativ redovisning ökar insynen och gör det möjligt för styrkommittéer att bättre utvärdera ledningens prestation och designa effektiva kompensationssystem. Mekanismer som revision och andra efterlevnadsverktyg för redovisningsstandarder är nödvändiga för att säkerställa högkvalitativ redovisning. Redovisning anses vara en central komponent i detta komplexa jämviktssystem.