Huvudets Anatomi - Läkarprogrammet - PDF

Huvudets anatomi Läkarprogrammet BV3 HT 2024 Andreas Fahlström MD, PhD, Specialist i neurokirurgi [email protected] Cranium, Skalle, cranium Huvudets skelett Stort antal ben Suturer Hjärnan Sinnesorgan Respiration Föda Tal Skalle...

Huvudets anatomi Läkarprogrammet BV3 HT 2024 Andreas Fahlström MD, PhD, Specialist i neurokirurgi [email protected] Cranium, Skalle, cranium Huvudets skelett Stort antal ben Suturer Hjärnan Sinnesorgan Respiration Föda Tal Skallen - framifrån Os frontale pannben Os sphenoidale kilben Os nasale näsben Os zygomaticum okben Maxilla överkäksben Mandibula underkäksben Skallen - lateralsidan Os parietale hjässben Os sphenoidale kilben Os occipitale nackben Os temporale tinningben  Fossa temporalis Tinninggrop, mellan skallens sidovägg och okbensbågen Linea temporalis superior Linea temporalis inferior Arcus zygomaticus Okbensbåge, sammansatt av tinningbenets processus zygomaticus och okbenets processus temporalis Porus acusticus externus Öppning till meatus acusticus externus (yttre hörselgången) Processus mastoideus Processus styloideus Pterion fraktur A. meningea media Epiduralhematom Talk and die syndrome Skallen - bakifrån Os parietale Os occipitale Protuberantia occipitalis externa Crista occipitalis externa Os temporale Skallen - underifrån Maxilla Os zygomaticum Os palatinum Gomben Vomer Plogben Del av septum nasi Os sphenoidale Os temporale Os parietale Os occipitale Cranium, Skalle, kranium Neurocranium Hjärnskålen, bildas av de skallben som omsluter hjärnan Calvaria – kalloten - skalltaket Basis cranii - Skallbasen Viscerocranium/splanchnocranium Ansiktsskelett Calvaria Neurokraniets välvda del Bildas av: os frontale, os occipitale, os parietale Tre lager: lamina externa, lamina interna och diploe sulcus sinus sagittalis superioris Basis cranii – skallbasen Del av neurokraniet Fossa cranii anterior Fossa cranii media Fossa cranii posterior Skallbasfraktur Brillenhematom - Raccoon eyes Retroauriculära echymoser - Battle sign Blåmärken över mastoiderna Anosmi Hematotympanon Likvorläckage Rhinorré och otorré Fraktursystem som engagera främre skallbasen och orbita Cranium, Skalle, cranium Neurocranium Viscerocranium/Splanchnocranium Os ethmoidale* (lamina cribrosa) Os ethmoidale* Vomer Os frontale Mandibula Os occipitale Os sphenoidale* (proc. pterygoideus) Os sphenoidale* Concha nasalis inferior Os lacrimale Os parietale Os zygomaticum Os temporale* Maxilla Os nasale Os palatinum Os temporale* (Os hyoideum) * Större delen av os ethmoidale finns i viscerokraniet och större delen av os sphenoidale finns i neurokraniet. Os Pariga – opariga ben temporale är delat mellan de båda. Ansiktstrauma - frakturlinjer enligt Le Fort Lågenergivåld Klassiska Le Fort-frakturer Högenergivåld Komplicerade frakturer, med olika kombinationer av Le Fort-mönster Le Fort I Maxillär fraktur Le Fort II Pyramid fraktur Le Fort III Kraniofacial avlösning Ansiktsskelettet avlöses från skallbasen Skallens bensömmar och mötesplatser Sutura coronalis Bregma Sutura sagittalis Pterion Lambda Sutura lambdoidea Asterion Fontaneller Bindvävsplattor som täcker oförbenade springor mellan skallens ben under foster- och spädbarnsperioden Fonticulus anterior Främre fontanell, störst Diamantformad 4 cm (AP) x 2,5 cm (trans) vid födsel Sluter sig normalt vid 2,5 års ålder Fonticulus posterior Bakre fontanell Trekantsformad Sluter sig normalt vid 2-3 månaders ålder Kraniosynostos Förtidig slutning av en eller flera suturer Suturerna fungerar normalt som tillväxtzoner Förbening av suturer leder till olika deformiteter Deformitet och hämmad skalltillväxt kan leda till förhöjt intrakraniellt tryck och negativa effekter på hjärnans utveckling En lägesbetingad (positionell) skalldeformitet uppkommer när spädbarn ligger för mycket på ena sidan Skallens öppningar, kanaler och andra strukturer av betydelse Glabella slät benyta mellan de båda ögonbrynsbågarna Margo supraorbitalis ögonhålans övre kant Incisura supraorbitalis/foramen supraorbitale a. & v. supraorbitalis ramus lateralis nervi supraorbitalis tryckpunkt för n. ophthalmicus Incisura frontalis/foramen frontale medialt om foramen supraorbitale a. & v. supratrochlearis ramus medialis nervi supraorbitalis Skallens öppningar, kanaler och andra strukturer av betydelse Margo infraorbitalis ögonhålans nedre kant Foramen infraorbitale n. infraorbitalis a. & v. infraorbitalis Foramen mentale n. mentalis a. & v. ramus mentalis a. & v. alveolaris inferior Skallbasens öppningar, springor och kanaler I Lamina cribrosa CN I (foramina cribrosa) Canalis opticus CN II a. ophtalmica Fissura orbitalis superior v. ophtalmica CN III, IV, V1, VI Sympatiska fibrer Foramen rotundum CN V2 Foramen ovale CN V3 Foramen spinosum a. & v. meningea media Skallbasens öppningar, springor och kanaler II Foramen lacerum Normalt täckt av brosk Korsande strukturer a. carotis interna venöst plexa sympatiska fibrer Passerar genom canalis caroticus (syns ej) Meatus acusticus internus CN VII, VIII Foramen jugulare CN IX, X, XI v. jugularis interna Canalis hypoglossi CN XII Foramen magnum CN XI, radix spinalis (in) ryggmärg a. vertebralis a. spinalis ant. et post. Skallbasens öppningar, springor och kanaler III Foramen incisivum a. sphenopalatina n. nasopalatinus Foramen palatinum majus n. palatinus major a. palatina major Foramen palatinum minus nn. palatini minores aa. palatinae minores Skallbasens öppningar, springor och kanaler IV Choana (Apertura nasalis posterior) Näshålns båda bakre öppningar mot nässvalget Foramen stylomastoideum n. facialis Canalis caroticus a. carotis interna venöst plexa sympatiska fibrer Condylus occipitalis Sammanfattning av neurovaskulära strukturer som passerar genom skallbasen Mandibula Ramus mandibulae Processus coronoideus Incisura mandibulae Processus condylaris Caput mandibulae Collum mandibulae Foramen mandibulae Canalis mandibulae Corpus mandibulae Foramen mentale Angulus mandibulae Pars alveolaris mandibulae Innehåller håligheter som upptar tändernas rötter Mandibula Resorption av pars alveolaris vid tandextraktion Även foramen mentale kan resorberas och nervus mentale exponeras för skador Proteser kan orsaka smärta liksom att tugga Mandibulär prognatism Nervi craniales 12 par kranialnerver Numrerade från I – XII i den ordning de lämnar hjärnan Autonoma och somatiska funktioner Försörjningsområde: Huvud & hals Thorax & abdomen (CN X) Typ av fibrer Somatomotorisk Somatosensorisk Visceromotorisk Viscerosensorisk Nervi craniales N. olfactorius (CN I) Lukt Foramina cribrosa (os ethmoidale) N. opticus (CN II) Syn, (impulser från retina) Canalis opticus (os sphenoidale) N. oculomotorius (CN III) Ögonmuskelnerv Somatomotorisk Visceromotorisk Fissura orbitalis superior (os sphenoidale) N. trochlearis (CN IV) Ögonmuskelnerv Somatomotorisk Fissura orbitalis superior (os sphenoidale) Nervi craniales N. trigeminus (CN V) Trillingnerv Somatosensorisk Somatomotorisk N. ophthalmicus (CN V1) Fissura orbitalis superior (os sphenoidale) N. maxillaris (CN V2) Foramen rotundum (os sphenoidale) N. mandibularis (CN V3) Foramen ovale (os sphenoidale) N. abducens (CN VI) Ögonmuskelnerv Somatomotorisk Fissura orbitalis superior (os sphenoidale) Nervi craniales N. facialis (CN VII) Ansiktsnerv Somatomotorisk Somatosensorisk Visceromotorisk Smak Meatus acusticus internus; foramen stylomastoideum (os temporale) N. vestibulocochlearis (CN VIII) Balans och hörselnerv Meatus acusticus internus (os temporale) N. glossopharyngeus (CN IX) Tung- och svalgnerv Somatomotorisk Somatosensorisk Visceromotorisk Smak Foramen jugulare (os occipitale) Nervi craniales N. vagus (CN X) Hjärt-lung-magnerv “den kringströvande nerven” Somatomotorisk Somatosensorisk Visceromotorisk Viscerosensorisk Smak Foramen jugulare (os occipitale) N. accessorius (CN XI) Extranerv Somatomotorisk Foramen jugulare (os occipitale) N. hypoglossus (CN XII) Tungans rörelsenerv Somatomotorisk Canalis hypoglossi (os occipitale) Skalpens uppbyggnad Hud SKIN Hårfolliklar Svett och talgkörtlar Subcutanvävnad /underhudsfett SubConnective tissue Kärl & nerver Aponeuros/ m. epicranius Aponeurosis Lucker bindväv Loose areolar tissue Periost SCALP Pericranium Skallens yttre benhinna M. epicranius Samlingsnamn för muskler som fäster vid galea aponeurotica N. facialis (CN VII) Galea aponeurotica Sena som är fast förbunden med huden men förskjutbar mot kraniets periost M. occipitofrontalis Venter frontalis Venter occipitalis Mimisk muskulatur Stort antal muskler Sinnesstämmning Öppna & sluta M. occipitofrontalis Venter frontalis M. orbicularis oculi M. orbicularis oris M. buccinator Formar kinden Medverkar bla vid tuggning Djupt om m. masseter Platysma N. facialis (CN VII) M. orbicularis oculi Pars orbitalis Pars palpebralis Huvudets ytliga neurovaskulära strukturer Meninges Hjärn- och ryggmärgshinnor Dura mater Hård hjärn- och ryggmärgshinna Dura mater Periostalt blad Meningealt blad Sinus durae matris Venös blodledare Inte komprimerbar Arachnoidea mater Spindelvävshinna Pia mater Mjuka hjärn- och ryggmärgshinna Hjärnblödningar Venae emissariae Venös förbindelser Sinus venosus Venae diploicae Ytliga kraniala vener Saknar klaffar Vanligen flöde från hjärnan Sinus durae matris ① Sinus sagittalis superior ⑦ Sinus cavernosus ② Sinus sagittalis inferior ⑧ Sinus intercavernosus anterior ③ Sinus rectus ⑨ Sinus intercavernosus posterior ④ Confluens sinuum ⑩ Sinus sphenoparietalis ⑤ Sinus transversus ⑪ Sinus petrosus superior ⑥ Sinus sigmoideus ⑫ Sinus petrosus inferior Sinus durae matris Sinus cavernosus V. ophtalmica superior V. ophtalmica inferior Kommunicerar med: Plexus pterygoideus Huvud- och halsvener Ytligt och djupt system Rikligt med anastomoser V. brachiocephalica Vein Region drained Location V. jugularis Interior of cranium Within vagina interna (including carotica encephalon) V. jugularis Superficial head Within externa superficial fascia cervicalis V. jugularis Neck, portions of anterior head Huvudet ytliga vener V ophtalmica superior V. supratrochlearis V. supraorbitais V ophtalmica inferior V temporales superficialis V. maxilaris V. retromandibularis V. facialis Huvudet djupa vener Intra- och intrakraniella förbindelser Plexus pterygoideus venös plexa beläget mellan ramus mandibulae och mm. masticatorii Sinus cavernosus förbinder grenar från v. facialis med sinus sigmoidei Ytliga occipitala venerna kommunicerar med sinus durae matris via vv. emissariae som dränerar vv. Diploicae Plexus venosus vertebralis externus löper längs med hela columna spinalis Huvudets och halsens artärer Huvud och hals försörjs av grenar från a. carotis communis A. carotis communis delar sig i bifurcatio carotidis: a. carotis interna a. carotis externa A. carotis interna försörjer huvudsakligen hjärnan även om dess grenar anastomoser med a. carotis externa i orbita och septum nasi A. carotis externa försörjer huvudsakligen huvud och nacke A. ophtalmica A. supraorbitalis A. supratrochlearis Huvudet ytliga artärer A. angularis A. facialis A. lingualis A. thyroidea superior A. tempoalis superficialis A. infraorbitalis A. maxilaris A. occiptalis Huvudets djupa artärer A. maxillaris A. meningea media Foramen spinosum A. infraorbitalis Foramen infraorbitalis A. alveolaris inferior Foramen mandibulae R. mentalis (a. mentalis) Foramen mentale Facialispares Facialispares kännetecknas av svaghet eller förlamning av den mimiska muskulaturen i ansiktet Perifer facialispares – perifer skada Från facialiskärnan till och med nerven Svaghet i pannans, ögats och munnens muskulatur Bells pares en akut perifer facialispares av okänd genes där tiden för progress till maximal muskelsvaghet inte överstiger en vecka ska förbättrats inom 3-4 månader Central facialispares - central skada Supranukleär Svaghet i de nedre två tredjedelarna av ansiktsmuskulaturen med en hängande mungipa som främsta kännetecken Kan rynka på pannan och lyfta på ögonbrynen N. Facialis (CN VII) Nucleus nervi facialis Nucleus salivatorius superior Nucleus tractus solitarii Nucleus principalis nervi trigemini Ej markerad Nervus intermedius N. Facialis (VII) – Os temporale Fossa cranii posterior Genom os temporale Meatus acusticus internus Canalis facialis Foramen stylomastoideus Ganglion geniculi N. petrosus major N. stapedius M. stapedius Chorda tympani N. Facialis ( CN VII ) Motorisk innervation Mimisk muskulatur M. stylohyoideus M. digastricus Venter posterior M. stapedius N. auricularis posterior Plexus intraparotideus Rr. temporales Rr. zygomatici Rr. buccales R. marginalis mandibularis R. colli N. Facialis (VII) – parasympatiskt & smak Ganglion geniculi (intrakraniellt) N petrosus major Ganglion pterygopalatinum Gl. Lacrimalis Chorda tympani Ansluter till n. lingualis ( CN V3) Smak, tungans främre 2/3 Ganglion submandibulare Gl submandibularis Gl. sublingualis Visceromotoriska fibrer är blå, smak fibrer är gröna och sympatiska fibrer visas i svart. N. Trigeminus (CN V) Nucl. mesencephalicus trigemini Nucl. principalis nervi trigemini Nucl. spinalis nervi trigemini Nucl. motorius nervi trigemini N. Trigeminus (CN V) Radix sensoria Ganglion trigeminale Fossa cranii media Cavum trigeminale (Meckel's cave) Radix motoria N. ophtalmicus (CN V1) Fissura orbitalis superior N. maxillaris (CN V2) Foramen rotundum Fissura orbitale inferior N. mandibularis (CN V3) Foramen ovale Fossa infratemporalis N. trigeminus (CN V) N. ophtalmicus (CN V1) N. frontalis N. supraorbitalis N. supratrochlearis N. nasociliaris N. lacrimalis N. maxillaris (CN V2) N. infraorbitalis N. mandibularis (CN V3) N. auriculotemporalis N. lingualis N. alveolaris inferior Sensorik + motorik N. mentalis N. Trigeminus (CN V) – sensorik Huden i ansikte N. ophtalmicus (CN V1) N. maxillaris (CN V2) N. mandibularis (CN V3) Nasopharynx slemhinna Tungans främre 2/3 Kornealreflex Trigeminusneuralgi Läkartidningen 2014 N. Trigeminus (CN V) Visceromotorisk N. lacrimalis (CN V1) Fibrer från n. facialis (VII) (n. petrosus major) via n. zygomaticus (V2) till glandula lacrimalis N. lingualis (V3) Fibrer från n. facialis (VII) (Chorda tympani) till gl. submandibularis et sublingualis N. auriculotemporalis (V3) Fibrer från glossopharyngeus (IX) (n. tympanicus och n. petrosus minor) till gl. parotidea Smak N. lingualis (V3) Fibrer från n. facialis (VII) (Chorda tympani) till tungans främre 2/3 N. trigeminus (CN V) – motorik N. mandibularis (V3) M. masseter M. temporalis M. pterygoideus medialis M. pterygoideus lateralis Articulatio temporomandibularis (TMJ) Modifierad gångjärnsled med en lös kapsel Har en intra-artikulär disk som tillåter subluxation av leden vid sidorörelser, tex vid tuggning. Ledpanna: fossa mandibularis Ledhuvud: caput mandibulae Discus articularis Gapa: Rotationsrörelse Translation Luxation av käkleden Tuggmuskler M temporalis M. masseter M. pterygoideus lateralis M. pterygoideus medialis N. mandibularis (CN V3) Fossa temporalis Belägen lateralt på skallen M. temporalis Kommunicerar nedåt med fossa infratemporalis (medialt om arcus zygomaticus) Fossa infratemporalis Ett oregelbundet format utrymme djupt och inferiort om arcus zygomaticus, djupt om ramus mandibulae posteriort om maxilla Fossa infratemporalis M. pterygoideus lateralis M. pterygoideus medialis M. Buccinator A. maxillaris A. meningia media A. sphenopalatina N mandibularis (CN V3) N. buccalis N. alveolaris inferior N. lingualis N auriculotemporalis Ductus paroticus Fossa infratemporalis N mandibularis (CN V3) N. buccalis N. alveolaris inferior N. lingualis N auriculotemporalis Chorda tympani (CN VII) Pharynx - svalg Övergången mellan mun- och näshålan Nasopharynx/ epipharynx Bakom concherna Oropharynx Bakom munhålan Hypopharynx/ laryngopharynx Bakom struphuvudet  Cavitas Oris – munhålan Ligger nedanför näshålan och anteriort om svalget Den avgränsas av hårda- och mjuka gommen, tungan och musklerna i munbotten och uvula palatina Cavitas oris - munhåla Cavitas oris Vestibulum oris Cavitas oris propria Delar Anteriora Posteriora begränsningar begränsningar Vestibulum oris Labia oris/bucca Arcus dentales Cavitas oris propria Arcus dentales Arcus palatoglossus Svalg Arcus palatoglossus Arcus palatopharyngeus Palatum - Gom & gombågar Munhålans välvda tak Palatum durum Främre 2/3 Palatum molle Bakre 1/3 Uvula palatina Arcus palatoglossus Framför tonsillerna Tonsila palatina Arcus palatopharyngeus Bakom tonsillerna Palatum – neurovaskulära strukturer N. Nasopalatinus (CN V2) N. palatinus majus (CN V2) Foramen palatinus majus Palatum durum N. Palatinus minor (CN V2) Foramina palatina minores Palatum molle A. palatina major A. palatinae minores Tungan och delar av munhålan Ytliga strukturer Epiglottis Tonsilla palatina Tonsilla lingualis Smakpapiller Lingua Papiller Circumvallata Foliata Fungiform filiforme Lingua Inre tungmuskler Hela tungan byggsupp av kraftiga muskelstråk Ingen benförbindelse Ändrar tungans form N. hypoglossus (CN XII) Yttre tungmuskler M. styloglossus M. hyoglossus M. genioglossus N. hypoglossus (CN XII) Lingua - innervation Somatomotorisk N. Hypoglossus (CN XII) Somatosensorisk Främre 2/3 N. lingualis (CN V3) Bakre 1/3 N. glossopgharyngeus (CN IX) Smak Främre 2/3 Chorda tympani (CN VII) Bakre 1/3 N. glossopgharyngeus CN (IX) Munbotten M. Geniohyoideus C1 via CN XII M. Mylohyoideus CN V3 Waldeyers ring Anulus lymphoideus pharynges Lymfatiska svalgringen Lymfatisk vävnad kring övre kroppsöppningen Tonsila pharyngea “körtel bakom näsan” adenoid Tonsila palatina halsmandel Tonsila lingualis Tonsila tubaria Glandulae salivariae Gl. Parotis Gl. Submandibulare Gl. Sublinguale Glandula parotis Öronspottkörtel Fossa retromandibularis Ductus parotideus Genom m. buccinator Papilla parotideus Lateralt om 2:a övre molaren N. auricularis magnus C2-C3 Plexus cervikalis Innerverar kapseln Inbäddade strukturer Plexus intraparotideus, CN VII v. retromandibularis a. carotis externa Nodi parotidei profundi Glandula parotis Visceromotorisk N. glossopharyngeus (IX) nucleus salivatorius inferior presynaptiska fibrer n. tympanicus (IX) n. petrosus minor (IX) Ganglion oticum N. auriculotemporalis (V3) Postsynaptiska fibrer Sympatisk innervation: Ganglion cervicale superius Truncus sympathicus Gl. Submandibularis & gl. sublingualis Gl. Submandibularis Ductus submandibularis Caruncula sublingualis Gl. Sublingualis Ductus sublinguales minores Flera mindre utförsgångar i längs med plica sublingualis Gl. submandibularis & gl. sublingualis - innervation Visceromotorisk N. facialis (VII) nucleus salivatorius superior Presynaptiska fibrer Chorda tympani (VII) N. Lingualis (V3) Ganglion submandibulare Postsynaptiska fibrer längs med mindre artärer Sympatisk Ganglion cervicale superius Truncus sympathicus Dentes - tänder Mjölktänder 20 st Permanenta tänder 32 Dens incisivus Framtand 8 st Dens caninus Hörntand Tändernas beteckning Innervation 4 st Numreras med två-siffriga tal N. alveolaris superior (CN V2) Dens premolaris 1:a siffran anger käkhalva N. alveolaris inferior (CN V3) 2:a siffran tandens placering i Kindtand tandraden 8 st räknat från medellinjen 11-18 höger överkäke Dens molaris 21-28 vänster överkäke Oxeltand 31-38 vänster underkäke 12 st 41-48 höger underkäke N. Glossopharyngeus (CN IX) Foramen jugulare Sensorik Tunga (bakre 1/3) Pharynx Smak Tungans bakre 1/3 Motorik ① N. tympanicus ② R. sinus carotici M. sthylopharyngeus Visceromotorisk ③ R. musculi stylopharyngei Gl. parotis ④ Rr. tonsillaressinister Sinus caroticus Glomus caroticum ⑤ Rr. linguales ⑥ Rr. pharyngei N. Glossopharyngeus (CN IX) N. Vagus (CN X) Foramen jugulare Karotisskidan Sensorik Inferiora pharynx Larynx Buk och thorax organ Smak Tungroten Epiglottis Motorik Viktiga grenar Palatum molle N. laryngeus superior Pharynx N. laryngeus recurrens Larynx Innerverer den enda muskeln som abducerar plicae vocales. Ensidig nervskada leder till heshet Visceromotorisk medans bilateral skada leder till andnöd Thorax & buk (dyspné) N. Vagus (CN X) ① R. pharyngeus ② N. laryngeus superior 3R N. laryngeus recurrens dexter 3L N. laryngeus recurrens sinister ④ R. cardiaci cervicales N. accessorius (CN XI) Radix cranialis Lämnar CN: XI vid foramen jugulare Ansluter till CN: X Radix spinalis Rottrådar från C1-C5/C6 Kort intrakraniellt förlopp Foramen magnum Foramen jugulare Funktion M. trapezius M. scm Plexus cervicalis Grenar från C2-C4 Ansluter till CN: XI Smärta & proprioception Nasus Består av en övre ben- och en nedre broskdel. De proximala delarna av näsvingarna är sammansatta av bindväv med små inbäddade bitar av brosk. Dorsum nasi (näsrygg) Radix nasi (näsrot) Apex nasi (nästipp) Ala nasi (näsvinge) Nares (näsöppningar) Septum nasi (nässkiljevägg) Septum nasi Nässkiljeväggen är uppbyggd av ben, brosk och bindväv. Delar upp näshålan I två kaviteter och har en rörlig och en orörlig del. Os frontale Os nasale Os sphenoidale Os ethmoidale Concha nasalis superior Concha nasalis media Concha nasalis inferior Vomer Os palatinum Maxilla Sinus pararanasales Bihålorna är luftfyllda slemhinnebeklädda håligheter som minskar kraniets vikt. Pneumatisering sker successivt med stigande ålder. Sinus frontalis och maxillaris utvecklas gradvis tillsammans med kraniets tillväxt. Sinus frontalis Cellulae ethmoidales Sinus maxilaris Sinus sphenoidalis Bihålornas mynningar i näshålan Sinus Mynning Cellulae Cellulae Meatus nasi ethmoidales posteriores superior (grön) Cellulae Meatus nasi anteriores and medius mediae Sinus frontalis (gul) Meatus nasi medius Sinus maxillaris (orange) Meatus nasi medius Ductus nasolacrimalis (röd) Meatus nasi inferior Näsmusslor och näsgångar Näsmusslor/ conchae Conchae nasalis superior Conchae nasalis media Conchae nasalis inferior Näsgångar Meatus nasi superior Meatus nasi medius Meatus nasi inferior Recessus sphenoethmoidalis Tuba auditive (Ostium) Näshålans blodförsörjning Grenar från A. ophthalmica A. maxilaris A. sphenopalatina Locus Kiesselbachii Den venösa dräneringen av näshålan sker via V. facialis V. ophtalmica superior V. ophtalmica inferior Näshålans innervation N. olfactorius (CN 1) Fila olfactoria N. ophtalmicus (CN V1) Främre-övre-delen N. maxillaris (CN V2) Bakre-nedre-delen Orbita Pyramidformad med spetsen i canalis opticus Superior vägg Os frontale Os sphenoidale Medial vägg Os ethmoidale Os frontale Os lacrimale Os sphenoidale Inferior vägg Maxilla Os zygomaticum Os palatinum Lateral vägg Os zygomaticum Os sphenoidale Apex Canalis opticus Orbita Pyramidformad Bildas av ett stort antal ben Os frontale Os sphenoidale Os ethmoidale Os lacrimale Maxilla Os zygomaticum Os palatinum Canalis opticus Fissura orbitalis superior Fissura orbitalis inferior Orbita - neurovaskulära strukturer Orbita - neurovaskulära strukturer Öppning Nerv Kärl Canalis opticus N. opticus (CN II) A. ophthalmica Fissura orbitalis superior N. oculomotorius (CN III) N. trigeminus, n. ophthalmicus V. ophthalmica superior N. trochlearis (CN IV) division (CN V1) N. abducens (CN VI) N. lacrimalis N. frontalis N. nasociliaris Fissura orbitalis inferior N. infraorbitalis (CN V2) A. and v. infraorbitalis, v. N. zygomaticus (CN V2) ophthalmica inferior Canalis infraorbitalis N. (CN V2), a., och v. infraorbitalis Foramen supraorbitale R. lateralis nervi supraorbitalis A. supraorbitalis Incisura frontalis R. medialis nervi supraorbitalis A. supratrochlearis Foramen ethmoidale anterius N. och a. ethmoidalis anterior, och vv. ethmoidales Foramen ethmoidale posterius N. och a. ethmoidalis posterior, och vv. ethmoidales Orbitan, och skyddande strukturer Bulbus oculi N. opticus (CN II) Ögonhålans fettväv Palpebrae Palpebrae superior Palpebrae inferior M. levator palpebrae superioris N. occulomotorius (CN III) Sympatikus Tårsystemet Glandula lacrimalis Canaliculus lacrimalis tårkanal Saccus lacrimalis tårsäck Ductus nasolacrimalis Näs-tårgång N. lacrimalis (CN V1) Parasympatiska fibrer N. petrosus major (CN VII) Sympaticus Ganglion cervicale sup. Yttre ögonmuskler Ögonglobens rörelser styrs av de sex yttre ögonmusklerna m. rectus superior (CN III) m. rectus medialis (CN III) m. rectus lateralis (CN VI) m. rectus inferior (CN III) m. obliquus superior (CN IV) Trochlea m. obliquus inferior (CN III) (LR6 SO4)3 Ögonrörelser Orbitans artärer A. ophtalmica A. supraorbitalis A. supratrochlearis A. lacrimalis A. centralis retinae A. infraorbitalis Gren från a. maxillaris V. ophtalmica superior Sinus cavernosus Anasomoser V. ophtalmica inferior Sinus cavernosus Anastomoser Plexus pterygoideus Fossa infratemporale V. facialis Ögonbotten – praktisk anatomi Discus nervi optici blinda fläcken A. och V. centralis retinae Macula lutea Gula fläcken fovea centralis Pupillstorlek – praktisk anatomi Isokori = lika stora pupiller Anisokori = olikstora pupiller Mios = liten pupill Mydriasis = stor pupill Pupillstorleken regleras av två intraokulära muskler i iris: m. sphincter pupillae, som gör pupillen mindre (parasympatisk innervation), och m. dilatator pupillae, som förstorar den (sympatisk innervation). Os temporale Pars petrosa Innehåller: Trumhinna Mellanöra inneröra Auricula - öronmusslan Helix Antihelix Tragus Antitragus Lobulus Ytterörat Öronmusslan Yttre hörselgången Trumhinna Auris externa - ytteröra Auricula Porus acusticus externus Meatus acusticus externus 2-3 cm kurverad Trumhinnan separerar yttre hörselgången från mellanörat. Den yttre tredjedelen består av brosk, medans de inre två tredjedelarna består av ben. Membrana tympani Membrana tympani Membrana tympani är uppdelad i fyra kvadranter (I–IV) Otoskopi Vid otoskopi ska öronmusslan dras bakåt och uppåt så att spekulumet kan föras in i en uträtad hörselgång. ljusreflex Auris media - mellanöra Cavitas tympani kommunicerar anteriort med svalget via tuba auditiva och posteriort med cellulae mastoideae Malleus - hammare Incus - städ Stapes - stigbygel Tuba auditive M. tensor tympani N. mandibularis (CN V3) M. stapedius N. stapedius (CN VII) Auris media: mellanörat Auris interna Beläget i pars petrosa, os temporle Organum vestibulocochleare Labyrint-snäckorgan Hörsel- och balansorgan