EU:s organisation 2024 PDF
Document Details
Uploaded by GlimmeringCesium
Ingrid Segerstedts Gymnasium
Tags
Related
- EU Administration Study Document PDF
- Lecture 1 Knowledge of EU Law EU Institutions 23-24 Lecture Notes PDF
- Lecture 2 Knowledge of EU Law & EU Institutions 23-24 PDF
- EU Law Semester 2 Year 1 PDF
- Nugent (2017) - The Government and Politics of the European Union (Ch. 09) PDF
- University of Groningen Law Lecture 14 Enforcement against EU Acts PDF
Summary
This document discusses the structure and functions of European Union (EU) institutions, including the European Council, European Commission, European Parliament, and the Court of Justice. It outlines the roles and responsibilities of each institution and how they interact. The document also touches upon the EU budget and decision-making processes.
Full Transcript
HUR STYRS EU? Vilka organ brukar det finnas i en stat? Ministerrådet Kommissionen Europaparlamentet Europeiska rådet? EU-domstolen Europeiska rådets ordförande? Kommissionens ordförande? SAMMANFATTNING E...
HUR STYRS EU? Vilka organ brukar det finnas i en stat? Ministerrådet Kommissionen Europaparlamentet Europeiska rådet? EU-domstolen Europeiska rådets ordförande? Kommissionens ordförande? SAMMANFATTNING EU:s ORGANISATION Europeiska rådet: ¤ 27 regeringschefer + Kommissionen: kommissionens ordförande ¤ 27 kommissionärer ¤ Drar upp riktlinjer ¤ Företräder EU:s gemensamma ¤ Toppmöten intressen. EU:s motor som driver ¤ Träffas oftast i Bryssel sammarbetet framåt ¤ Lägger fram förslag EU-domstolen: ¤ Verkställer ¤ 27 domare + 9 generaladvokater ¤ Övervakar ¤ Tolkar ¤ ”EU:s regering” ¤Avgör tvister ¤ Säte i Bryssel ¤ Säte i Luxemburg Europaparlamentet: Ministerrådet: ¤ 720 ledamöter Europeiska centralbanken ¤ 27 ministrar, varierar ¤ Beslutar tillsammans med (ECB): beroende på vilket ämne som Ministerrådet ¤ Egen ledning + varje debatteras ¤Godkänner budget medlemslands centralbankschef ¤ Beslutar tillsammans med ¤ Röstas fram i varje ¤ Drar upp riktlinjer Europaparlamentet medlemsland. ¤ Toppmöten ¤ Godkänner budget ¤”EU:s riksdag” ¤ Säte i Frankfurt ¤ Säte i Bryssel ¤ Säte i Strasbourg och Bryssel EU:s huvudstad = Bryssel Eller Strasbourg? EU-kommissionen – EU:s regering 27 kommissionärer utsedda av resp lands regering, godkända av Europaparlamentet. Företräder EU:s gemensamma intressen. Får inte ta instruktioner från regeringen i sitt hemland. Kommissionen är EU:s motor som driver samarbetet framåt. Varje kommissionär har ansvar för ett område. Kommissionen leds av en ordförande. Bild ovan: EU-kommissionen, säte i Bryssel. Bild vänster: Ledamöterna sitter i fem år. (2019-2024) och EU-kommissionens ordförande kan väljas om. Ursula von der Leyen. EU-kommissionen – EU:s vakthund Uppgifter: 1. Lägger fram förslag på nya lagar. 2. Verkställer beslut som har beslutats av EU. 3. Övervakar att länderna och företag mm följer det som har bestämts av EU. Säte: Bryssel. Vem är Sveriges EU-kommissionär? Jessika Roswall, kandidat till portföljen för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. (Varje kommissionär ansvarar för ett politikområde) Kommissionärerna arbetar för EU Ska arbeta för det gemensamma bästa och får inte ta emot instruktioner från sina hemländer eller från partier, företag eller organisationer. Ordföranden brukar hämtas bland Europas sittande eller tidigare premiärministrar. Om en majoritet i Europaparlamentet inte vill godkänna förslaget måste ett nytt namn läggas fram. Parlamentet väljer om Ursula von der Leyen till EU-kommissionens ordförande | Nyheter | Europaparlamentet EU-kommissionen, EU:s motor! Utarbetar förslag till nya regler och lagar. På de flesta områden har kommissionen ensamrätt Inom utrikes- och säkerhetspolitik kan dock medlemsländerna lägga fram förslag. Europaparlamentet kan uppmana kommissionen att utreda och föreslå nya lagar. Medborgarinitiativet (minst 1 miljon namnunderskrifter från minst sju länder) kan också uppmana. Europaparlamentet – folkets röst Europaparlamentet: 720 direkt valda parlamentariker. Väljs via nationella val vart femte år (2024-2029). Antal mandat per land efter befolkningsstorlek. Ledamöterna tillhör olika politiska grupper, ej nationell uppdelning. Alla pratar på sitt modersmål, 24 officiella språk och all lagstiftning publiceras på dessa språk Ex: Nigel Farage’s final speech to European Parliament cut short after he waves flag (youtube.com) Tips! Se videon: Så fungerar det: Europarlamentet Ulf Kristersson håller tal i parlamentet janauri 2023 Europarlamentets uppgifter 1. Beslutar om EU-lagar tillsammans med ministerrådet (lagstiftande makt). 2. Beslutar om EU:s budget tillsammans med ministerrådet (budgetmakten). 3. Kontrollera EU-kommissionen. Godkänner ny EU-kommission, kommissionärer och kan även underkänna en sittande EU-kommission. Säte: Bryssel och Strasbourg! Europarlamentets uppgifter Om parlamentet inte blir enigt med ministerrådet dör lagförslagen. Europaparlamentet har veto över avtal med tredje land liksom över EU:s budget vilket ger församlingen avsevärt inflytande. Parlamentet följer sedan genom sitt budgetkontrollutskott hur EU:s pengar används och utövar sin rätt att bevilja eller neka de andra institutionerna ansvarsfrihet för hur unionens medel har förvaltats. Parlamentet väljer kommissionens ordförande och sedan godkänna den nya kommissionen i sin helhet (men alltså inte enskilda ledamöter). Det yttrar sig också om revisorerna i revisionsrätten samt om chefen för Europeiska centralbanken (ECB) och utser EU:s ombudsman (se nedan). Europarlamentets makt Frågan om hur stor makt Europaparlamentet ska ha diskuteras ofta. Som EU:s enda direkt folkvalda organ har det kämpat för ökat inflytande – och vunnit det steg för steg. Vetot över budgeten har använts till att stärka parlamentets roll. Likaså har vetot över avtal med tredje land eller nya medlemsländer utnyttjats i detta syfte. Varje ny fördragsändring som EU gjort har gett parlamentet mer att säga till om så att det nu har delad beslutanderätt med ministerrådet om lagstiftning på i stort sett alla politikområden. Utanför ledamöternas direkta inflytande ligger i stort sett bara skattepolitik samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Ministerrådet – medlemsstaternas röst (officiellt Europeiska unionens råd) En minister per land, 27 st. Ministrar träffas beroende på ämne: Miljöfrågor – miljöministrar, finans – finansministrar osv. Roterande ordförandeskap (sex månader/land). Bildtext: Energi- och näringsminister Ebba Busch företrädde Sverige vid ministermötet i Luxemburg. Ministerrådets uppgifter 1. Beslutar om EU-lagar tillsammans med Europaparlamentet (lagstiftande makt). 2. Beslutar om EU:s budget tillsammans med Europaparlamentet (budgetmakten). 3. Ansvarar för EU:s utrikes och säkerhetspolitik som leds av EU:s utrikesminister Josep Borrell (Spanien). Ersätts av Kaja Kallas (Estland) 2024. Bildtext: EU:s utrikesminister Josep Säte: Bryssel. Borrell (Spanien) leder ministerrådet - utrikesfrågor. Hur tas besluten i ministerrådet? Beror på vilken fråga det gäller: 1. Med enkel majoritet (14 medlemsländer måste rösta ja). 2. Med kvalificerad majoritet (55 % av medlemsländerna = 15 länder, motsvarande minst 65 % av EU:s befolkning måste rösta ja). Ex migrationsfrågor. Gäller 80 % av alla beslut som tas av ministerrådet. 3. Enhälligt (alla röster måste vara jaröster). För beslut om större utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, EU:s finanser, nya medlemsländer, medborgarskap, harmonisering av indirekta skatter, harmonisering av socialförsäkringar och socialt skydd, familjerätt, operationellt polissamarbete och om EU- åklagaren. Enhällighet råder när alla länder har röstat för (nedlagda röster räknas inte). Coreper – Permanent representation Alla frågor som ska upp till ministrarna har först behandlats i någon av ministerrådets cirka 250 arbetsgrupper där tjänstemän från medlemsländernas departement eller myndigheter deltar. När en fråga närmar sig politiskt beslut lyfts den till Coreper, medlemsländernas permanenta representationer i Bryssel, för slutbehandling. I Sveriges permanenta representation praktiken är det ofta här som kompromisserna mejslas ut. Varför tror ni att Coreper finns? 2000+ Från förslag till lag i EU 1. EU-kommissionen ger förslag. 2. Europaparlamentet beslutar. 3. Ministerrådet beslutar. Medborgarinitiativ: medborgare eller grupper i EU kan uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en särskild fråga. Krav måste få minst en miljon undertecknare som kommer från minst en fjärdedel av EU:s medlemsländer. Om några av de inblandade institutionerna inte är enade får Europarlamentet, kommissionen och till slut ministerrådet på nytt behandla lagförslaget för att eventuellt hitta en kompromiss. Dessutom ska ländernas parlament (EU-nämnden i Sverige) få yttra sig om lagförslaget innan det blir lag. Subsidiaritetsprincipen, gult kort och trilog EU-förslag ska alltid kontrolleras mot subsidiaritetsprincipen som säger att beslut ska tas på lägsta effektiva nivå – central, nationell eller lokal nivå. För varje nytt förslag måste kommissionen motivera varför ett EU-beslut anses nödvändigt. Nationella parlament har möjlighet att ”dra ett gult kort” om de anser att EU-kommissionen har misstagit sig och lagt ett förslag som egentligen skulle hanteras på nationell nivå. Om en tredjedel av alla nationella parlament är överens måste lagförslaget gå tillbaka till EU-kommissionen för omvärdering. Om ministerrådet och parlamentet inte kan enas om en viss lagstiftning finns en förlikningsprocess där ett mindre antal deltagare försöker nå en kompromiss. Denna förlikningskommitté har sex veckor på sig. Om den misslyckas kan parlamentet skrota förslaget. Denna formella process har dock efter 2009 kommit att ersättas av en informell process, kallad trilog, där ministerrådet, parlamentet och EU-kommissionen i en liten och sluten grupp försöker enas. Därefter uppmanar parterna sina respektive huvudmän att rösta för kompromissen. Trilogen förkortar processen och runt 85 procent av lagstiftningen har på det sättet kunnat tas redan vid en första omröstning i parlamentet (de formella procedurerna brukar ge två Europeiska rådet – toppmöte regerings- och statschefer Ländernas regerings- eller statschefer och EU-kommissionens ordförande träffas. Mötena leds av en ordförande, EU:s president, som väljs av Europeiska rådet för 2,5 år. Ordförande till nov. 2024 är belgaren Charles Michel som sedan efterträds av Antonio Costa. Europeiska rådets möten, EU-toppmötena, hålls minst fyra gånger per år i Bryssel. Uppgift: 1. Dra upp de stora målen, riktlinjerna för EU. 2. Ta fram gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Bildtext: Tysklands fd förbundskansler EU:s utrikesminister är med på mötena. Angela Merkel i diskussion med andra stats- 3. Ge uppdrag till ministerrådet eller o regeringschefer under ett tidigare möte i EU-kommissionen att gå vidare med en fråga. Europeiska rådet. EU-domstolen En oberoende domare per land. Uppgift: 1. Tolkar EU:s lagar och ser till att de följs 2. Löser tvister mellan EU-länder och mellan EU och medlemsländerna. Tvisterna kan vara… mellan EU:s institutioner Bildtext: Domare i EU-domstolen. mellan medlemsländer mellan EU:s institutioner och medlemsländer mellan EU:s institutioner och företag eller enskilda personer. EU:s budget 2020: 154 miljarder euro Inkomster: Främst ländernas medlemsavgifter, tullavgifter mot andra länder och moms. Utgifter: Jordbruksstöd, regionalstöd (ca 40%), satsa på tillväxt, jobb Se uppdelningen i grafiken Ekonomifakta Sverige är nettobetalare, dvs betalar mer än vad landet får tillbaka i stöd m.m. Se mer om EU-avgiften på Ekonomifakta. Överstatliga beslut EU kan inte fatta beslut på vilka områden som helst utan endast på områden som beslutats om i de olika fördragen. På en del områden har medlemsstaterna överlåtit beslutanderätten åt EU, exempelvis ”de fyra friheterna”. Här får EU ta överstatliga beslut. Det innebär att EU kan ta beslut utan att alla medlemsländer står bakom men länderna är ändå skyldiga att följa besluten, För att beslut ska tas krävs ett majoritetsbeslut. Mellanstatliga beslut Inrikes-utrikes- och säkerhetspolitik är områden som medlemsländerna till övervägande del beslutar om på egen hand = mellanstatliga beslut. Om beslut ska tas kring frågor som rör dessa områden måste besluten tas med konsensus (enhällighet), vilket sällan sker. Däremot kan enskilda länder komma överens om att samarbeta med varandra utan resten av EU. Detta förekommer bl.a. i polisiära och rättsliga frågor. The European Anthem (Beethovens 9:e symfoni)