Ekhist Schön PDF
Document Details
Uploaded by FlexibleClavichord3935
Uppsala University
Lennart Schön
Tags
Summary
This document discusses economic cycles. It details ideas put forward by Lennart Schön about the long-term dynamics of economic fluctuations. The document's content appears to be an analysis of economic cycles and industrial revolutions.
Full Transcript
Lennart Schön: Tankar om cykler Schön vill förklara tillväxtens dynamik genom att undersöka svängningar i ekonomin på lång sikt; dvs Strukturanalys, longitudinell ekonomisk analys av cykler Indusriella Revolutioner Tre stora industriella revlutioner:...
Lennart Schön: Tankar om cykler Schön vill förklara tillväxtens dynamik genom att undersöka svängningar i ekonomin på lång sikt; dvs Strukturanalys, longitudinell ekonomisk analys av cykler Indusriella Revolutioner Tre stora industriella revlutioner: 1. Ångmaskinen 2. Bensinmotorn 3. ICT Industriella revolutionens innovationer leder till vågor av strukturella förändringar i ekonomin. Järnvägen och ångkraften under 1800-talet skapade en våg av mer sammankopplad ekonomi ooch urbanisering, medans den senaste vågen som drivits av digitalisering har lett till globalisering och förändrade arbetsmönster. Ekonomisk Cykel En cykel är återkommande mönster i ekonomiska variablers utveckling över tid Stora, långa historiska svängar = exogena faktorer Regelbundna svängningar, cykler = endogena faktorer Schöns Cykler Lagercykler 3-5 år (Kitchincykler) Maskininvesteringscykler 7-11 år (Juglarcykler) Byggcykel 15-25 år (Long swings eller kuznetcykler) Strukturcykel 40-50 år (Kondratieffcykel eller långa vågor) 100 - årscykel (Innovationscykel) 40-årig Cykel: Strukturkris - Omvandling - Rationalisering - Strukturkris Utvecklingsblock Cykler drivs av utvecklingsblock - Utvecklingsblock formas av innovationer som förändrar de komplementära sambanden i ekonomin Drivs av: Omvandlingstryck - incitament till förändring Investeringar - reaktion på incitament Komplementaritet - delarna behöver varandra för att ge full utdelning, helheten kan bli mer än summan av delarna Ex. Bilismen Utvecklingsblock har två huvudsakliga faser: Uppkomst - Investeringar som uppmuntrar innovation med stora potentiella komplementariteter - Tröghet, obalanser (reformer tar tid) - Ger riktning åt de stora investeringar som behövs Mognad - Elementen kommer på plats och anpassar sig - Balans och stabilitet - Rörlighet och konkurrens Strukturcykelns faser 1. Kris, Strukurkris & Omvandlingskris 2. Omvandling, förnyelse (utvcklingsblock triggar förändring) 3. Rationalisering/Effektivitetsökning 4. Ny kris Kris - De faktorer som en gång drev tillväxten börjar förlora kraft - Vändpunkter i strukturcyklerna - Långt driven rationalisering inom företagen - Sammanbrott för den rådande strukturen, öppning för nya innovationer och en ny omvandling - Teknikskiften och nya utvecklingsblock - Investeringar rör sig i nya riktningar - Strukturkriser är ofta internationella i sin karaktär Ex. 1930-talet samt 1970-talets kris och det efterföljande genombrottet för mikroelektronik/informationsteknologi Omvandling (25-30 år) - Investeringar ökar i snabbare takt än produktion/inkomster - Långsiktiga investeringar inom nya innovationer - Flaskhalsar i utvecklingsblocken, låg produktivitetsökning i inledningen Ex. Genombrottet för förrbränningsindustrin och elmotorn, 1890 Ex. Mikroelektronik/inforrmationsteknologi, 1970 Rationalisering (15-20 år) - Spridning av innovationer i samhället - Investeringar inriktas på rationalisering - Produktion/inkomster ökar i snabbare takt än investeringar - Utvecklingsblock mer stabila och flaskhalsar bota, hög produktivitetsökning/effekivisering - Geografisk spridning av ny tekenik/produktion Ex. 1960 - talets välståndsökning och rationalisering Ex. En pågående rationalisering av mikroelektronik och informationsteknik? Strukturcykeln samspelar med cykler på andra nivåer - Det ryms två Byggcyklar i en Strukturcykel: En byggcykel under omvandling och en under rationalisering - Maskininvesteringar/strukturförändringar, en ny teknik börjar få genoomslag cirka 10 år efter en kris De Stora Strukturcyklerna Bangkrisen Deprissionen Oljekrisen Strukturkris 1845 - 1850 1890 - 1895 1930 - 1935 1975 - 1980 Omvandlingskris 1865 - 1870 1905 - 1910 1950 - 1955 1990 - 1995 Rationalisering 1875 - 1880 1915 - 1920 1960 - 1965 2000 - 2005 1930 - 1975 Deprissionen Stukturkris (1930/35) Omvandlingsfas (1930/35 - 1960/65) Nya utvecklingsblock - Nationell elektrifiering - Bilismen - Infrastruktur från tidigare basinnovationer (elmotorn och förbränningsmotorn) Hemmmamarknadsriktning Politisk och institutionell nyordning - Ny ekonomisk politik - Partsrelationer på arbetsmarknad Rationaliseringsfas (1960/65 - 1975) Hög tillväxt Rationalisering inom industrin - Strukturrationalisering - Inre rationalisering av produktionen Basinnovationerna når vardagen för alla - Massbilismen - Hemmens elektrifiering, varaktiga konsumptionsvaror Bostadsbyggande Stabilisering och expansion av politisk & institutionell regim - Offentlig sektors expansioon - Ekonomisk-politisk aktivism - Förhandlingssystemet Hårdande konkurens, pressade vinster, ökad löneandel 1975 - 1980 Oljekrisen Sktrukturkris (1975 - 1980) Utlöst av oljeprishöjnignar? Industriell strukturkris Ekonomisk-politisk styrkris Förhandlingssystemet i kris Omvandlingsfas (1975/80 - 1995) Nytt utvecklingsblock kring mikroprocessorn (samtidigt hård strukturomvandling av “gamla” industrier) Lägre tillväxt - Måttlig produktivitetsutveckling Högre sysselsättning, växande andel tjänsteskador Ekonomisk-politisk omställning Arbetsmarknadens förhandlingssystem förändras Rationaliseringsfas (1995 - 2010) Jämförelsevis högre tillväxttakt Hög produktivitetsutveckling Påväg mot ny strukturkris? Empirisk grund för Strukturcyklerna Statistiska indikatorer på strukturell förändring: - Förhållandett investering/produktion - “Industrins investeringskvot”, investeringarnas andel av inkomster - Löneandelen (lönernas andel av förändlingsvärdet) Krisernas periodicitet Teknologiska innovationer under historien - Innovationer med stor genomslagskraft i samhället - Förbränningsmotor, elektricitet, mikroelektronik Är strukturcykeln deterministisk? - Strukturcykeln är inte deterministisk och kan inte förutse framtiden - Man ska inte ta bort betydelsen av individuella handlingar Det är inte cykler som skapar tillväxt, de är snarare uttryck för samspelet mellan tillväxtens krafter Kritik mot cykelteorier Bristande empiriskt underlad för de längre cyklerna - Få fall att jämföra - Mätproblem, ex. jämförbarhet i olika variabler över tid Skillnader förminskas/ignoreras - Anomalierr, ex. krig nedvärderas - Likartade mönster behöver inte ha samma orsaker Risk för determinism - Svårt att använda teorin för att göra detaljerade förutsägelser - Man ser vad man letar efter Begrepp Endogena faktorer: Interna faktorer som kan påverkas inom den ekonomiska ramen, en faktor som kan påverkas av en annan i samma modell Exogena faktorer: Externa faktorer såsom krig eller pandemier som påverkar ekonomin Strukturcykel: Regelbundna långa mönser i 40-års prioder Strukturkris: Omvandling: Rationalisering: Utvecklingssblock: Systemer av samspelande innovationer: grunden för teknikskiften i ekonomin (industrier) eller sektorer där verksamheten har komplementära band till varandra Produktivitetsparadoxen: Ekonomer förväntade sig att snabb teknisk utveckling = ökad produktivitet MEN Det visade sig att snabb teknisk utveckling = långsam ökning av produktivitet Ex. När persondatorn kom på 1980 - talet Investeringskvot: Industrins andel av inkomster som satsas i investeringar under 1 år. Skillnaderna i konjunkturförloppet under investeringskvoten upp och nedgångsfas: Upp = omvandlingstrycket i ekonomin varit starkt där kapacitetsbrister eller flaskhalsar (hinder)uppstått inom nya utvecklingsblock vilket gjort dragkraft för investeringar i följande konjunkturuppgång. Ned=konjunkturförloppet har präglats av ökade rationalisering inom U.B som blivit mer stabila och effektiva med en snabbare produktionstillväxt som följd. Konkurrenseffekten ökat. Seminarium 1. Jämför en period som Schön karakteriserar som en strukturkris med en period som karakteriseras som omvandlingskris. Hur är cyklerna interrelaterade. 2. Hur förklarar Schön förloppen? Vilka pådrivande respektive dämpande faktorer har gjort sig gällande. Ta utgångspunkt i Schöns termer och begrepp (som t.ex. utvecklingsblock, investeringskvoter, rationalisering, investering-innovation, cykeltypologin, komplemetaritet etc.). Ge exempel.