AS5 - Extern förvaltning (PDF)

AS5 - Extern förvaltning Rör rättshandlingar med TM - Yttre externa rättsförhållandet. Ratihabera rättshandlingen. Redogörelse för extern förvaltning och överskridande av verksamhetsföremål: Extern Förvaltning: ​ När en samfällighetsförening förvaltar en anläggning, är uppgiften att utföra oc...

AS5 - Extern förvaltning Rör rättshandlingar med TM - Yttre externa rättsförhållandet. Ratihabera rättshandlingen. Redogörelse för extern förvaltning och överskridande av verksamhetsföremål: Extern Förvaltning: ​ När en samfällighetsförening förvaltar en anläggning, är uppgiften att utföra och driva anläggningen. ​ Detta kan innebära att förnya teknisk utrustning som ingår i anläggningen, så länge det inte blir fråga om en anläggning av principiellt annan art. ​ En standardhöjning, exempelvis ny teknisk utrustning som saknar motsvarighet i den befintliga anläggningen, faller dock typiskt sett utanför den verksamhet som föreningen kan bedriva enligt 18 § lagen om förvaltning av samfälligheter. ​ I första hand ska det alltså vara fråga om förvaltning i egentlig mening, snarare än om vidareutveckling av verksamheten. Överskridande av Verksamhetsföremål: ​ Förbudet mot verksamhet som är främmande för samfällighetens ändamål syftar till att skydda enskilda medlemmar från att tvingas ta del i verksamhet som inte ingår som ett naturligt led i förvaltningen av samfälligheten. ​ Vad som faller inom ändamålet ska bedömas i varje särskilt fall (prop. 1973:160 s. 374 f., 386 och 416). ​ En viss "elasticitet" har förutsatts vid lagens tillkomst, men utrymmet för en verksamhet som avviker från ändamålet är klart begränsat. ​ Det handlar närmast om mindre anpassningar som marginellt påverkar samfällighetens ändamål eller anläggningens art. ​ En mer allmän anpassning till utvecklingen eller till höjda krav från föreningens medlemmar kan i princip inte tillgodoses genom föreningens förvaltning, utan sådana ändringar får i stället ske genom en ny förrättning. ​ Undantagsvis kan starka samhällsintressen påverka bedömningen av om samfällighetens ändamål har blivit inaktuellt, men detta kräver att situationen klart och påtagligt har förändrats jämfört med förhållandena då samfällighetens ändamål bestämdes. ​ Om ändamålet är inaktuellt eller inte har angetts, bör förvaltningen syfta till att samfälligheten används på så lämpligt sätt som möjligt. Seminarieuppgift 1 Bakgrund 1  ​ Lars Andersson är verkställande direktör och styrelseledamot i Andersson plåt & verktyg AB. ​ Företaget verkar främst i Blekinge och östra Skåne och är anrikt inom plåt- och verktygsbranschen. Bolagsordning ​ Bolagets verksamhetsområden enligt bolagsordningen: ○​ Plåtslageri ○​ Reparationer av fordon och annan utrustning ○​ Verkstadsverksamhet och annan därmed förenlig verksamhet ○​ Travhästverksamhet ○​ Bedriva för rörelsen nödvändig kapitalplacering Nuvarande Ekonomisk Situation ​ De senaste åren har företaget haft ekonomiska svårigheter. ​ För att undvika uppsägningar av personal har Andersson ingått avtal om reparationer av: ○​ Jordbruksutrustning ○​ Grävskopor ○​ Andra maskiner ​ Dessa avtal har ingåtts med näringsidkare i Småland och Norrköpings Elektriska Verk. Alternativa Betalningsmetoder ​ Vid ett tillfälle kunde en kund inte betala sina räkningar kontant. ​ I stället för kontant betalning tog Andersson emot en grävskopa. Framtidsplaner ​ Andersson överväger att lämna anbud på markarbeten i Ronneby. ​ Ronneby kommun ifrågasatte om detta var inom företagets verksamhetsområde. ​ Andersson bedyrade att så var fallet och stämde av med aktieägarna (Andersson och hans syskon) som inte hade några invändningar. a)​ föreligger några rättsliga problem? I så fall för vem Problem I: Överskridande av verksamhetsföremål (ABL 3 kap. 3 §) Lars Andersson har ingått avtal om reparation av jordbruksutrustning och grävskopor samt överväger att utföra markarbeten. ​ Frågan är om dessa handlingar ligger inom bolagets verksamhetsföremål enligt bolagsordningen. Här måste uppenbarhetsprincipen beaktas, vilket innebär att överträdelsen av verksamhetsföremålet måste vara uppenbar för att tillmätas betydelse. Reparation av jordbruksutrustning och grävskopor 2 Dessa reparationer kan anses ligga nära bolagets kärnverksamhet med plåtslageri, reparationer av fordon och verkstadsverksamhet. Det kan därför argumenteras för att dessa rättshandlingar ligger inom verksamhetsföremålet, och därmed också inom den löpande förvaltningen som VD får hantera enligt ABL 8:29. ​ Det föreligger inget rättsligt problem här, då reparationerna faller inom ramen för bolagets verksamhet och den löpande förvaltningen. Markarbeten Att utföra markarbeten ligger dock sannolikt utanför bolagets verksamhetsföremål som beskrivs i bolagsordningen. Här överskrider Lars Andersson sin behörighet som VD. Enligt ABL 8:42 2 st 2 meningen gäller rättshandlingen inte om den strider mot verksamhetsföremålet, även om tredje man (Ronneby kommun) skulle vara i god tro. ​ Det innebär att avtalet om markarbeten skulle kunna ogiltigförklaras eftersom markarbeten utgör ett behörighetsöverskridande och ett brott mot verksamhetsföremålet. Aktieägare kan genom samtycke i vissa fall medge att beslut i strid mot syfte eller verksamhetsföremål får verkställas. Detta ska även vara uppenbart. Enligt NJA 1987 s. 394 krävs att för att klandertalan ska få riktas, syftet uppenbarligen är främmande för associationens syfte. Frågan blir således om markarbetena uppenbart är främmande för verksamheten. Hänsyn måste även tas till tekniska och ekonomiska landvinningar, dvs. att äldre teknik/metoder får ändras, ändamålsenligt understödjande samt hur bolaget tolkar verksamhetsföremålet i praktiken. I bolagsordningen sägs att bolaget ägnar sig åt reparationer och därmed förenlig verksamhet, travhästverksamhet samt bedriva för rörelsen nödvändig kapitalplacering. Att göra markarbeten med grävskopa framgår inte direkt av bolagsordningen. Det skulle kunna falla under för rörelsen nödvändig kapitalplacering. Att använda en grävskopa som de reparerat för markarbeten tycker jag inte faller under verksamhetsföremålet. En så allmänt hållen mening som "annan nödvändig kapitalplacering" tycker jag inte heller är okej eftersom allt hade kunnat hamna där då. Jag tycker således att det uppenbart är främmande för associationens syfte. Problem II: Betalning i form av grävskopa Lars Andersson tog emot en grävskopa som betalning istället för kontanter. Här uppstår frågan om denna rättshandling faller inom den löpande förvaltningen och verksamhetsföremålet. Behörighetsfrågan Att ta emot en grävskopa som betalning är en osedvanlig åtgärd, vilket sannolikt faller utanför den löpande förvaltningen och därmed utanför VD:s behörighet enligt ABL 8:29. Om en handling av sådan art och betydelse är ovanlig för bolaget, borde den ha godkänts av styrelsen. Om Lars Andersson agerade utan styrelsens godkännande kan det utgöra ett behörighetsöverskridande. Enligt ABL 8:42 1 st, om tredje man (den som betalade med grävskopan) insåg eller borde ha insett att detta var ett ovanligt betalningsmedel, kan bolaget ogiltigförklara avtalet. 3  ​ Att ta emot en grävskopa som betalning är sannolikt ett behörighetsöverskridande, och om motparten var i ond tro kan rättshandlingen ogiltigförklaras. Befogenhetsfrågan Även om Lars Andersson hade behörighet att ingå affärer som rör reparationer, har han troligen överskridit sina befogenheter genom att acceptera en ovanlig betalningsform. Befogenhetsöverskridanden regleras av ABL 8:42 2 st, och om motparten insåg eller borde ha insett att detta var en osedvanlig transaktion, kan bolaget ogiltigförklara rättshandlingen. ​ Att ta emot en grävskopa som betalning är sannolikt ett befogenhetsöverskridande, och om motparten var i ond tro kan rättshandlingen ogiltigförklaras. Problem III: Aktieägarnas samtycke och dess betydelse Lars Andersson har stämt av sina åtgärder med de andra aktieägarna, som är hans syskon, men deras informella samtycke påverkar inte rättsligheten i hans agerande som VD. SAS-principen (Samtycke Av Samtliga) Enligt SAS-principen kan samtliga aktieägare godkänna avvikelser från bolagsordningen vid specifika tillfällen, vilket skulle kunna legitimera handlingar som annars strider mot verksamhetsföremålet. Detta gäller dock endast för en viss sak och ett visst tillfälle, och aktieägarnas informella samtycke påverkar inte VD:s skyldighet att följa lag och bolagsordningen i övrigt. ​ Aktieägarnas samtycke har ingen betydelse för huruvida Lars Anderssons rättshandlingar är giltiga eller inte, särskilt när det gäller överträdelser av verksamhetsföremålet. Problem IV: Tredje mans rättigheter (Ronneby kommun) När det gäller avtalet om markarbeten med Ronneby kommun är frågan om de kan förlita sig på VD:s handlingar, även om de eventuellt överskrider behörigheten eller befogenheten. Behörighetsöverskridande (ABL 8:42 1 st) Om Lars Andersson överskridit sin behörighet och det kan visas att Ronneby kommun insåg eller borde ha insett detta, kan avtalet ogiltigförklaras. Befogenhetsöverskridande (ABL 8:42 2 st) Om Lars Andersson agerat inom sin behörighet men överskridit sina befogenheter, och Ronneby kommun var medveten om detta, kan avtalet ogiltigförklaras. Verksamhetsföremål (ABL 3 kap. 3 §) Eftersom markarbeten troligen ligger utanför bolagets verksamhetsföremål, kan avtalet ogiltigförklaras enligt ABL 8:42 2 st 2 meningen, oavsett om Ronneby kommun var i god tro. 4 Även en befogenhetsfråga för VDn. VD ansvarar ju för den löpande förvaltningen, skulle man kunna säga att löpande betalningar ingår? Särskilt då om betalning i gods ingår. Behörighetsfråga för VD, 8:42. Om köpet innefattades av bolagsordningen är det ok och styrelsen kan i efterhand ratihabera köpet, och om så ej sker så kan det ske konkludent. På sin fritid är Andersson en engagerad styrelseledamot i den fem personer starka styrelsen för Ronneby skytteförening. Föreningens ändamål anges i stadgarna som: "Ronneby skytteförening skall med sin verksamhet främja intresset för skyttesporten och skytterörelsen, bidra till underhållet av Ronneby skjutbana och öka samhörighet mellan skytteintresserade i Ronneby. Föreningen är partipolitiskt och religiöst oberoende. Föreningens verksamhet skall bestå av möten, diskussioner, studiebesök, samkväm, tävlingar, utgivande av en tidskrift och annan verksamhet som är förenlig med föreningens syfte." Beträffande beslutsfattande i föreningens förvaltning framgår: "I frågor som inte enligt dessa stadgar ankommer på årsmötet är styrelsen föreningens högsta beslutande organ." Styrelsen i föreningen har det senaste året bland annat ingått avtal med en avtalstid om fem år om en VIP-loge vid travbanan i Karlshamn för vilken avgiften kommer att uppgå till åtminstone 25 procent av föreningens årliga intäkter. Styrelsen menar att logen kan främja sammanhållningen mellan medlemmarna och kanske till och med locka nya medlemmar till skytterörelsen – Andersson formulerar det som att "nu finns ytterligare en arena för skytteintresserade att komma i kontakt med föreningen, lära sig skjuta och träffa nya kamrater". Andersson har på egen hand men för föreningens räkning köpt in en kokvagn från försvarets överskottslager i Karlskrona, som han tyckte kunde komma väl till pass för utskänkning av kaffe, soppa och dylikt under kyliga dagar vid skjutbanan. Styrelsen godkände i efterhand köpet och betalade ut ersättning till Andersson för vad han lagt ut. När det nu börjar dra ihop sig till årsmöte höjs röster i föreningen för att styrelsens "affärer" inte är förenliga med stadgarna. Anderssons Fritidsengagemang ​ Lars Andersson är en engagerad styrelseledamot i styrelsen för Ronneby skytteförening, som består av fem personer. Föreningens Ändamål ​ Enligt stadgarna är föreningens syfte att: ○​ Främja intresset för skyttesporten och skytterörelsen. ○​ Bidra till underhållet av Ronneby skjutbana. ○​ Öka samhörigheten mellan skytteintresserade i Ronneby. ○​ Hålla sig partipolitiskt och religiöst oberoende. Föreningens Verksamhet 5  ​ Verksamheten ska bestå av: ○​ Möten ○​ Diskussioner ○​ Studiebesök ○​ Samkväm ○​ Tävlingar ○​ Utgivande av en tidskrift ○​ Annan verksamhet som är förenlig med föreningens syfte Beslutsfattande ​ Styrelsen är föreningens högsta beslutande organ i frågor som inte enligt stadgarna ankommer på årsmötet. Styrelsens Beslut och Initiativ ​ Det senaste året har styrelsen ingått ett femårigt avtal om en VIP-loge vid travbanan i Karlshamn. ○​ Avgiften för logen kommer att uppgå till åtminstone 25 procent av föreningens årliga intäkter. ○​ Syftet med logen är att främja sammanhållningen mellan medlemmarna och locka nya medlemmar till skytterörelsen. ​ Lars Andersson har på egen hand, men för föreningens räkning, köpt in en kokvagn från försvarets överskottslager i Carlskrona. ○​ Syftet är att använda kokvagnen för utskänkning av kaffe, soppa och dylikt under kyliga dagar vid skjutbanan. ○​ Styrelsen godkände i efterhand köpet och betalade ut ersättning till Andersson för kostnaderna. Årsmötet och Styrelsens Affärer ​ Inför det kommande årsmötet har det höjts röster i föreningen om att styrelsens affärer inte är förenliga med stadgarna. b)​ Vilka följder får rättshandlingarna för associationen, den rättshandlande och tredje man? Bedömning av Ronneby Skytteförening som ideell förening För att bedöma vilka rättsregler som är tillämpliga måste vi fastställa att Ronneby Skytteförening är en ideell förening (typ av association). ​ Föreningens syfte är att främja intresset för skyttesporten, bidra till underhållet av Ronneby skjutbana och stärka samhörigheten mellan skytteintresserade i Ronneby, vilket tydligt indikerar att föreningen har ett ideellt syfte och inte är en ekonomisk förening. 6 Även om föreningen kan bedriva viss ekonomisk verksamhet (exempelvis intäkter från tävlingar eller försäljning vid evenemang), är det ideella syftet avgörande. Föreningen kan därför klassas som en ideell förening. Detta innebär att stadgarna fungerar som en befogenhetsinskränkning för styrelsens agerande och rättshandlingsförmåga (Associationsrättens Grunder s. 236). VIP-logen – Förenlig med stadgarna? Verksamhetsföremål och stadgar Enligt stadgarna ska Ronneby Skytteförening främja intresset för skyttesporten, bidra till underhållet av Ronneby skjutbana och stärka samhörigheten mellan skytteintresserade i Ronneby. Styrelsens beslut att ingå ett femårigt avtal om en VIP-loge på en travbana i Karlshamn, till en kostnad av 25% av föreningens årliga intäkter, kan ifrågasättas eftersom logen inte har en tydlig koppling till skytteverksamheten eller föreningens syfte. Avtalets geografiska och syftesmärkta avvikelser ​ Geografiskt avstånd: Logen ligger i Karlshamn, som är cirka 3 mil från Ronneby. Även om avståndet inte är enormt, går det emot föreningens syfte att stärka gemenskapen mellan skytteintresserade specifikt i Ronneby. ​ Verksamhetsföremål: Skytte och travverksamhet har ingen uppenbar koppling till varandra. Detta beslut kan ses som en alltför extensiv tolkning av verksamhetsföremålet (Associationsrättens Grunder s. 236). Tredje mans goda tro En viktig aspekt är om tredje man, det vill säga travbanan, var i god tro om föreningens verksamhetsföremål och geografiska begränsning. Enligt praxis kan tredje man inte åberopa ett avtal om denne varit i ond tro, och motparten (travbanan) borde ha förstått att Ronneby Skytteförening inte sysslar med travverksamhet eller aktiviteter i Karlshamn. Namnet "Ronneby Skytteförening" antyder tydligt både verksamhetsområde och geografisk anknytning. ​ Därmed kan tredje man anses vara i ond tro, och avtalet kan ogiltigförklaras (Associationsrättens Grunder s. 238). Kokvagnen – Förenlig med stadgarna? Behörighetsproblem När Andersson köpte en kokvagn från ett överskottslager på egen hand, agerade han utanför sin behörighet som enskild styrelseledamot, eftersom styrelsen som kollektiv har rätt att ingå sådana avtal, inte en enskild ledamot (Associationsrättens Grunder s. 236). Ratihabera i efterhand Styrelsen godkände köpet i efterhand och betalade ersättning till Andersson, vilket innebär att köpet har ratihaberats (godkänts retroaktivt) och därmed är giltigt. Detta innebär att rättshandlingen nu är 7 bindande för föreningen och Andersson undgår personligt ansvar (Associationsrättens Grunder s. 236). Följder för associationen VIP-logen Föreningen är sannolikt inte bunden av avtalet om VIP-logen på grund av att tredje man var i ond tro om att avtalet låg utanför föreningens verksamhetsföremål och geografiska område. Detta kan leda till att föreningen kan ogiltigförklara avtalet och undgå betalningsansvaret. Kokvagnen Efter att styrelsen ratihaberade köpet av kokvagnen, är föreningen bunden av avtalet. Eftersom kokvagnen kan användas för föreningens samkväm och möten, faller köpet inom verksamhetsföremålet och är förenligt med stadgarna. Följder för den rättshandlande (Andersson och styrelsen) VIP-logen Styrelsen, inklusive Andersson, kan hållas ansvariga om avtalet med VIP-logen anses vara ett överskridande av verksamhetsföremålet och om det skulle leda till ekonomisk skada för föreningen. Eftersom avtalet går långt utanför föreningens syfte och geografiska område, borde styrelsen ha hållit en stämma för att inhämta medlemmarnas samtycke, särskilt eftersom kostnaden utgör 25% av de årliga intäkterna (Associationsrättens Grunder s. 236). Kokvagnen Andersson handlade utan behörighet när han köpte kokvagnen på egen hand, men eftersom styrelsen ratihaberade köpet i efterhand, har han inte längre något personligt ansvar för rättshandlingen. Köpet anses vara inom verksamhetsföremålet och därmed förenligt med stadgarna. Följder för tredje man - VIP-logen: Eftersom tredje man (travbanan) borde ha varit medveten om föreningens verksamhetsföremål och geografiska begränsning, kan denne inte åberopa avtalet om VIP- logen gentemot föreningen. Tredje man är i detta fall i ond tro, och avtalet blir därmed inte bindande för föreningen (Associationsrättens Grunder s. 238). Kokvagnen: Köpet av kokvagnen är bindande för föreningen eftersom styrelsen har ratihaberat avtalet, och tredje man (överskottslagret) kan förlita sig på att avtalet är giltigt. VIP-logen: Beslutet om VIP-logen ligger utanför föreningens verksamhetsföremål, både geografiskt och syftesmärkt. Tredje man är i ond tro, och avtalet kan ogiltigförklaras. Kokvagnen: Köpet av kokvagnen faller inom föreningens syfte och har godkänts av styrelsen i efterhand, vilket gör avtalet giltigt och bindande. c)​ Vilka skillnader föreligger mellan tillämpliga regler i a) och b) - förklara varför 8 A) Aktiebolag I scenariot med aktiebolaget Andersson Plåt och Verktyg AB (Uppgift A) handlar det om en verksamhet som är strikt reglerad enligt Aktiebolagslagen (ABL). Bolagsorganens behörighet och befogenhet regleras tydligt i lagen, med särskilda kapitel som anger vad styrelse, VD och andra organ får och inte får göra. Detta omfattar regler i ABL 8 kap. om VD och styrelsens löpande förvaltning och beslut. Syfte och reglering: Ett aktiebolag är en ekonomisk verksamhet vars huvudsyfte ofta är vinstdrivande, om inte annat framgår av bolagsordningen eller aktieägaravtalet. Detta innebär att bolagets styrelse och VD har ett ansvar att främja aktieägarnas intresse, vilket innefattar att skydda deras investeringar. Reglerna för bolagets verksamhet är strikta och detaljreglerade i ABL. Behörighet och befogenhet: Regleras främst genom ABL 8 kap. 42 §, som stipulerar vad som händer om bolagets VD eller styrelse överskrider sin behörighet eller befogenhet. ABL fastställer att rättshandlingar inte gäller om motparten var i ond tro, och här är VDs behörighet kopplad till den löpande förvaltningen som regleras i ABL 8:29. Det finns även en strikt sanktionering vid överträdelse genom ABL kap. 29-30. Tredje man: Tredje man (affärspartner) skyddas i större utsträckning inom aktiebolagsrätten, eftersom aktiebolag anses ha större ekonomisk betydelse för samhället och dess rättshandlingar är mer omfattande. Det finns en större förväntan på att tredje man kan förlita sig på att avtal ingångna med ett aktiebolag är giltiga, förutsatt att de inte kan bevisas ha varit i ond tro (ABL 8:42 st 1-2). B) Ideell förening I scenariot med Ronneby Skytteförening (Uppgift B) handlar det om en ideell förening, där verksamheten främst syftar till att främja skyttesporten och samhörigheten mellan medlemmar. Här är regleringen mycket mindre strikt och styrs framför allt av föreningens stadgar och allmänna föreningsrättsliga principer. Syfte och reglering: En ideell förening är inte primärt inriktad på att generera vinst, utan har ett ideellt huvudsyfte. Detta innebär att de ekonomiska riskerna är lägre för medlemmarna och att deras insatser ofta är begränsade till medlemsavgifter och frivilliga bidrag. Därför är det rimligt att styrelsens ansvar inte är lika strängt reglerat som i ett aktiebolag. Behörighet och befogenhet: Regleras främst av föreningens stadgar, och i avsaknad av uttryckliga lagar följer styrelsens ansvar de allmänna principerna som uttrycks i ABL 8:42, dock inte direkt genom lagrummet utan genom de underliggande principerna. Stadgarna fungerar som en befogenhetsinskränkning (Associationsrättens Grunder s. 236), och avtal som går utanför föreningens syfte eller verksamhetsföremål kan ogiltigförklaras om tredje man är i ond tro (Associationsrättens Grunder s. 238). Tredje man: Tredje man har en viss undersökningsplikt när de ingår avtal med en ideell förening. Eftersom ideella föreningar oftast har en mindre ekonomisk betydelse och ett mer nöjesbaserat intresse, är skyddet för tredje man inte lika starkt som i aktiebolag. Här är det viktigare för tredje man att vara medveten om föreningens stadgar och syfte, och de kan inte åberopa avtal om de varit i ond tro om styrelsens behörighet att ingå avtalet (Associationsrättens Grunder s. 238). 9 Jämförelse av regler mellan aktiebolag och ideell förening 1.​ Syfte och ekonomiska risker: ○​ Aktiebolag: Ekonomiskt syfte med vinstdrivande verksamhet, där styrelsen har ett direkt ansvar för att skydda aktieägarnas kapital. Det innebär att regleringen är strängare och mer detaljerad (ABL 8:29, 8:42), och att styrelseledamöterna kan hållas personligt ansvariga vid överträdelser. ○​ Ideell förening: Ideellt syfte med mindre ekonomisk risk. Medlemmarnas insatser är begränsade, och styrelsens ansvar styrs av stadgarna och allmänna principer snarare än genom strikta lagstadgade regler. Styrelsen har alltså mindre risk att hållas ansvarig, om de agerar inom föreningens syfte och stadgar. 2.​ Behörighet och befogenhet: ○​ Aktiebolag: Behörigheten för styrelse och VD är tydligt reglerad i ABL, och överträdelser kan leda till sanktioner. VD har behörighet att fatta beslut inom den löpande förvaltningen, men överträdelser kan leda till ogiltiga avtal om tredje man var i ond tro (ABL 8:42). ○​ Ideell förening: Behörighet och befogenhet styrs av stadgarna, och det finns inga lagar som specifikt reglerar ideella föreningars styrelses ansvar. Stadgarna fungerar som en begränsning av vad styrelsen får göra, och rättshandlingar kan ogiltigförklaras om de strider mot stadgarna och tredje man inte var i god tro (Associationsrättens Grunder s. 236-238). 3.​ Tredje mans rättigheter: ○​ Aktiebolag: Tredje man har ett starkare skydd och kan förlita sig mer på att avtal med bolaget är giltiga, förutsatt att de inte är i ond tro om behörighets- eller befogenhetsöverskridanden (ABL 8:42). Detta skydd är viktigt eftersom aktiebolag har större ekonomisk betydelse och högre insatser från aktieägarna. ○​ Ideell förening: Tredje man har en större undersökningsplikt eftersom en ideell förenings syfte och verksamhet är mer begränsad och icke-ekonomisk. Om tredje man är i ond tro om föreningens stadgar och syfte, kan avtalet ogiltigförklaras (Associationsrättens Grunder s. 238). De huvudsakliga skillnaderna mellan reglerna som tillämpas på ett aktiebolag och en ideell förening beror på att aktiebolag är strikt reglerade genom lagstiftning (ABL), medan ideella föreningar är mer beroende av stadgar och allmänna rättsprinciper. Ett aktiebolag har ett starkare ekonomiskt skydd för tredje man och aktieägare, medan ideella föreningar har större frihet men mindre skydd för tredje man, särskilt när avtal ingås utanför verksamhetsföremålet. Seminarieuppgift 2 För en tid sedan avled den ende styrelseledamoten i Mellanstad Bygg AB. Lars-Inge Klok, som är suppleant i styrelsen, fann sig därför plötsligt vara företrädare för bolaget. Bolaget har fordringar enligt förlikningsavtalet på Andersson Fastighet AB uppgående till två miljoner kronor. För Andersson Fastighet skuld har Anders Andersson och Elsa Andersson gått i solidarisk borgen. Lite oväntat söker Anders upp Lasse. Efter lite övertalning får Lasse med på att upprätta ett nytt förlikningsavtal mellan Mellanstad Bygg efterger alla fordringar på Andersson Fastighet eller 10 makarna Andersson. För detta får bolaget ett vederlag, allt för ett om 25 tkr. De 25 tkr förbrukar Lasse sedermera på lokal. Föga förvånande blir Anna Norberg, numera ende aktieägare i Mellanstad Bygg, måttligt förtjust i Lasses uppgörelse. Nu vill hon veta om hon kan invända mot avtalet? Anna som numera är ensam Aktieägare på MB AB vill veta om hon kan invända mot avtalet? 1.​ Kollusion mellan företrädare och tredje man Detta scenario handlar om ett typiskt fall av kollusion eller kollusiv samverkan mellan en bolagsföreträdare (Lasse) och tredje man (Anders Andersson). Kollusion innebär att bolagsföreträdaren och tredje man samarbetar för att skada bolaget genom att ingå ett avtal som uppenbart gynnar tredje man och missgynnar bolaget. I detta fall har Lasse efter övertalning gått med på ett uppenbart ofördelaktigt avtal, där MB efterger en skuld på 2 miljoner kronor mot ett obetydligt vederlag på 25 000 kronor. Avtalslagen (AvtL) 33 § behandlar avtal som strider mot tro och heder och är tillämplig i detta fall. Om det kan bevisas att Lasse och Anders handlade för att skada bolaget, kan avtalet ogiltigförklaras. Detta grundar sig på att kollusiva rättshandlingar, enligt doktrin, kan angripas med AvtL 33 §. 2.​ Behörighet och befogenhetsöverskridande enligt ABL 8:42 Lasse agerade i detta fall som suppleant för MB:s styrelse, vilket innebär att han fick rollen som företrädare eftersom en styrelseledamot hade avlidit. I egenskap av tillfällig företrädare borde Lasse ha agerat inom ramen för bolagets bästa intresse. Hans beslut att ingå ett extremt ofördelaktigt avtal utan att inhämta godkännande från andra bolagsorgan tyder på ett befogenhetsöverskridande. Enligt ABL 8:42 2 st 2 meningen gäller en rättshandling inte mot bolaget om företrädaren har överskridit sin befogenhet och motparten (Anders) insåg eller borde ha insett detta. I detta fall borde Anders ha förstått att Lasse handlade utanför sina befogenheter när han accepterade ett avtal som var så extremt ofördelaktigt för MB. Det rör sig om ett uppenbart brott mot bolagets vinstsyfte, vilket borde ha varit uppenbart för Anders. 3.​ Otillbörlig fördel – Generalklausulen i ABL 8:41 Ytterligare en relevant regel är ABL 8:41, som utgör en generalklausul som förbjuder styrelseledamöter och andra företrädare från att ingå avtal som ger en otillbörlig fördel till en part till nackdel för bolaget. Avtalet mellan Lasse och Anders ger Anders en betydande fördel – eftergivande av en skuld på 2 miljoner kronor mot ett symboliskt belopp på 25 000 kronor. ​ Otillbörlighetsrekvisitet: Avtalet verkar vara utformat för att gynna Anders på MB:s bekostnad. Detta strider mot generalklausulen i ABL 8:41, och avtalet kan därför 11  ogiltigförklaras på grund av att det innebär en otillbörlig fördel för tredje man (Anders) och en betydande nackdel för bolaget. 4.​ Skadeståndsansvar enligt ABL 29:1 Om Lasses handlingar har skadat bolaget genom att efterge fordran på 2 miljoner kronor, kan han hållas personligt ansvarig. Enligt ABL 29:1 kan en bolagsföreträdare bli skadeståndsskyldig om han orsakat bolaget skada genom att agera i strid med aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Lasse kan alltså bli personligt ansvarig för de skador han orsakat bolaget genom sitt agerande, särskilt om det kan bevisas att han handlade medvetet och i samverkan med Anders för att skada MB. Hattbytar-principen och kollusion Detta scenario involverar även den så kallade ”hattbytar-principen”, som syftar på att en person kan inneha flera olika roller samtidigt. Lasse agerade som suppleant och tillfällig företrädare för MB AB efter att en styrelseledamot avlidit. Principen säger att när en person innehar flera roller, konsumerar den mest ansvarsfulla rollen de andra. I detta fall innebär det att Lasse, i egenskap av företrädare för bolaget, borde ha agerat i enlighet med bolagets bästa intresse, vilket han inte gjorde när han ingick avtalet. Lösning och rekommendation till Anna Nordberg Hon kan invända: ​ Avtalslagen 33 §: Anna kan hävda att avtalet är ogiltigt på grund av att det strider mot tro och heder. Kollusion mellan Lasse och Anders är tydligt, och rättshandlingen kan angripas som ett kollusionsfall enligt AvtL 33 §. ​ ABL 8:42: Anna kan även argumentera för att Lasse överskred sina befogenheter och att motparten (Anders Andersson) borde ha insett detta. Därmed kan avtalet ogiltigförklaras på grund av befogenhetsöverskridande. ​ ABL 8:41 – Generalklausulen: Avtalet ger en otillbörlig fördel till Anders och är till stor nackdel för MB. Anna kan använda denna generalklausul för att ogiltigförklara avtalet. ​ Skadeståndsansvar enligt ABL 29:1: Anna kan också kräva skadestånd från Lasse för att han medvetet har skadat bolaget genom att ingå ett extremt ofördelaktigt avtal. Seminarieuppgift 3 Anna Anderssons Roller och Aktier ​ Anna Andersson: ○​ Styrelseordförande och innehavare av 51% av aktierna i Storstads Mekaniska AB. ○​ Vice styrelseordförande och innehavare av 9% av aktierna i Mellansatds Industriaktiebolag. 12  ○​ Övriga aktier i Storstads Mekaniska AB innehas av hennes två yngre bröder. Diskussionsämne: Reinvestering i Tillverkningsmaskin ​ Mellansatds Industriaktiebolag har på ledningsnivå diskuterat reinvestering i en tillverkningsmaskin för att effektivisera produktionen av industriprodukter. Första Styrelsesammanträdet ​ Verkställande direktören Sven Svensson tar upp ärendet på ett styrelsesammanträde. ​ Anna Andersson förstår vilken maskin som behövs och föreslår att de fortsätter diskussionen efter mötet för att komma fram till ett förslag. Andra Styrelsesammanträdet ​ Anna Andersson och Sven Svensson presenterar tillsammans ett förslag om att Storstads Mekaniska AB konstruerar den maskin som Industribolaget behöver. ​ Efter diskussion och jämförelser med kostnaden för olika alternativ, kommer styrelsen fram till att affären gynnar båda bolagen. ​ Sven Svensson får i uppdrag att skriva på ett avtal med Storstads Mekaniska AB. Revisorns Anmärkning och Nytt Beslut ​ Industribolagets revisor uppmärksammar att Anna Andersson är styrelseledamot i båda bolagen som är avtalsparter. ​ Styrelsen fattar ett nytt beslut att godkänna avtalet, där Anna Andersson inte närvarar. Anna Anderssons Diskussionsämne med Sina Bröder ​ Anna Andersson tar upp saken med sina bröder, som inte har något att invända mot affären. a)​ Diskutera vidtagna åtgärder för att få avtalet att gälla gentemot respektive motpart ABL 8:42 Anna kan även argumentera för att Lasse överskred sina befogenheter och att motparten (Anders Andersson) borde ha insett detta. Därmed kan avtalet ogiltigförklaras på grund av befogenhetsöverskridande. ABL 8:41 – Generalklausulen Avtalet ger en otillbörlig fördel till Anders och är till stor nackdel för MB. Anna kan använda denna generalklausul för att ogiltigförklara avtalet. Skadeståndsansvar enligt ABL 29:1 Anna kan också kräva skadestånd från Lasse för att han medvetet har skadat bolaget genom att ingå ett extremt ofördelaktigt avtal. 13 Sammanfattning: Anna Nordberg kan invända mot det avtal som Lasse ingått genom att hänvisa till kollusion enligt AvtL 33 §, befogenhetsöverskridande enligt ABL 8:42 och otillbörlig fördel enligt ABL 8:41. Dessutom kan hon kräva skadestånd enligt ABL 29:1, om det kan bevisas att Lasse medvetet skadat bolaget. Uppgift III – ”Ratihabering” Scenario: ​ Anna Andersson är styrelseordförande med 50% av aktierna i Storstads Mekaniska AB (övriga aktier innehas av hennes bröder). Hon är vice styrelseordförande och innehavare av 9% aktier i Mellanstads Industriaktiebolag. ​ På ledningsnivå i Industriaktiebolag har man diskuterat reinvestering i en tillverkningsmaskin för att effektivisera produktionen. ​ När VD Sven tar upp reinvesteringen på ett styrelsesammanträde säger Anna att hon förstår behovet och om de kan fortsätta diskussionerna efter mötet för att komma fram till förslag. ​ På nästa styrelsesammanträde presenterar Anna och Sven sitt förslag. Efter en diskussion om jämförelse av kostnader osv. så säger styrelsen JA och ger Sven i uppdrag att skriva på avtalet. ​ Revisorn går igenom styrelseprotokoll och ser att Anna var styrelseledamot i båda bolagen som skrev avtal med varandra, vilket leder till att styrelsen fattar ett nytt beslut utan Annas närvaro men beslutar om samma sak. ​ Anna tar upp saken med sina bröder som inte har några invändningar. A) Diskutera vidtagna åtgärder för att få avtalet att gälla gentemot respektive motpart 1.​ Jävsproblemet: Styrelsen i Mellanstads Industriaktiebolag har hanterat jävsproblemet genom att fatta ett nytt beslut utan att Anna Andersson deltog, vilket säkerställer att beslutet är i enlighet med ABL 8:23. 2.​ Ratihabering av avtalet: Styrelsens nya beslut ratihaberar avtalet, vilket säkerställer att eventuella överträdelser av jävsreglerna enligt ABL 8:42 har rättats till. Avtalet är nu giltigt gentemot både Storstads Mekaniska AB och Mellanstads Industriaktiebolag. 3.​ Aktieägarnas samtycke: Genom Annas diskussion med sina bröder och deras brist på invändningar har aktieägarna i Storstads Mekaniska AB informellt samtyckt till avtalet, vilket minskar risken för att avtalet ifrågasätts internt. 4.​ Skydd för tredje man: Eftersom båda bolagen har vidtagit nödvändiga åtgärder, är avtalet formellt giltigt och skyddat mot ogiltigförklaring av tredje man. Båda bolagen har korrekt hanterat intressekonflikter och jäv. Dessa åtgärder säkerställer att avtalet mellan Storstads Mekaniska AB och Mellanstads Industriaktiebolag är giltigt gentemot respektive motpart, trots det initiala jävsproblemet. Jävsfrågan enligt ABL 8:23 Enligt ABL 8:23 p. 3 får en styrelseledamot inte delta i handläggningen av ett ärende som rör: 14  ​ Ett avtal mellan bolaget och styrelseledamoten själv (individualjäv). ​ Ett avtal mellan bolaget och en tredje man där styrelseledamoten har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets intresse (intressejäv). ​ Ett avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten företräder, exempelvis som styrelseledamot eller VD (ställföreträdarjäv). I detta fall omfattas Anna Andersson av ställföreträdarjäv enligt ABL 8:23 p.3, eftersom hon är styrelseordförande i Storstads Mekaniska AB och vice ordförande i Mellanstads Industriaktiebolag. Detta innebär att hon inte får delta i handläggningen av avtalet mellan de två bolagen. Efter att revisorn påpekade jävsproblemet, fattade styrelsen i Mellanstads Industriaktiebolag ett nytt beslut om att godkänna avtalet utan att Anna deltog. Detta är viktigt eftersom jäv kan göra en rättshandling ogiltig enligt ABL 8:42 2 st 1 meningen, om tredje man var i ond tro. Genom att styrelsen fattade ett nytt beslut utan Anna, har jävet läkts och avtalet ratihaberats (godkänts i efterhand). Detta innebär att rättshandlingen nu är giltig och lagenlig gentemot Mellanstads Industriaktiebolag. Styrelsens behörighet och befogenhet enligt ABL 8:35 och ABL 8:42 Behörighet: Enligt ABL 8:35 företräder styrelsen bolaget och har rätt att ingå avtal så länge beslutet fattas korrekt. Genom att styrelsen i Mellanstads Industriaktiebolag fattade ett nytt beslut utan Anna närvarande, har styrelsen agerat inom sin behörighet, vilket säkerställer att avtalet är giltigt gentemot Storstads Mekaniska AB. Befogenhetsöverskridande: Om en styrelseledamot bryter mot jävsreglerna, kan det räknas som ett befogenhetsöverskridande enligt ABL 8:42. I detta fall har avtalet ratihaberats genom att beslutet fattats på nytt utan Annas närvaro, vilket innebär att eventuella jävsöverträdelser har korrigerats och att avtalet nu är giltigt. Anna diskuterade även affären med sina bröder, som äger de övriga aktierna i Storstads Mekaniska AB. Eftersom ingen av bröderna hade invändningar, kan detta ses som ett informellt samtycke från aktieägarna i Storstads Mekaniska AB. Detta samtycke stärker avtalet internt inom Storstads Mekaniska AB och minimerar risken för att avtalet ifrågasätts. Samtycke och befogenhet: Enligt SAS-principen (Samtycke Av Samtliga) kan ett avtal som annars skulle kunna strida mot bolagets intresse godkännas om alla aktieägare ger sitt samtycke. ​ Eftersom bröderna inte invände, kan det anses att aktieägarna i Storstads Mekaniska AB har samtyckt till affären, vilket gör att det interna förhållandet mellan aktieägarna inte utgör något hinder för avtalets giltighet. Skydd för tredje man 15 Storstads Mekaniska AB: Eftersom Mellanstads Industriaktiebolags styrelse har ratihabierat avtalet genom att fatta ett nytt beslut utan Anna, är avtalet nu giltigt gentemot Storstads Mekaniska AB. Det finns inga formella hinder som kan påverka avtalet från Storstads Mekaniska AB:s perspektiv. Mellanstads Industriaktiebolag: Genom att Mellanstads Industriaktiebolag har följt reglerna i ABL 8:23 och ABL 8:42, genom att utesluta Anna från det nya beslutet och ratihabiera affären, har tredje man (Storstads Mekaniska AB) inget skäl att ifrågasätta avtalet. Därmed är avtalet giltigt gentemot båda bolagen. b)​ Skulle det ha någon betydelse om det i Storstads Mekaniska AB fanns en missnöjd aktieägare som innehade 11 procent av aktierna. Jävsproblematik och internt/externt rättsförhållande Bilden illustrerar hur man kan skilja mellan interna och externa rättsförhållanden: ​ Det interna rättsförhållandet behandlar bolagets förhållande gentemot dess aktieägare och styrelseledamöter, ​ Medan det externa rättsförhållandet behandlar bolagets förhållande gentemot tredje man (TM). I detta scenario har vi att göra med Anna Andersson som är både styrelseordförande och aktieägare i Storstads Mekaniska AB samt vice ordförande och aktieägare i Mellanstads Industriaktiebolag. En missnöjd aktieägare i Storstads Mekaniska AB med 11 % av aktierna kan potentiellt påverka affären eftersom det interna rättsförhållandet mellan aktieägarna och bolaget påverkas. Anna har diskuterat frågan med sina bröder, och de har gett sitt samtycke till avtalet, vilket innebär att man försöker åtgärda jävet. SAS-principen kan användas för att läka en jävsfråga om alla aktieägare ger sitt samtycke. Men om en aktieägare motsätter sig beslutet, förhindras SAS-principens tillämpning, och frågan kan föras vidare till andra åtgärder enligt aktiebolagslagen. Detta innebär att alla aktieägare kan samtycka till att tillfälligt frångå bolagsordningens föreskrifter, så länge det gäller en specifik affär eller ett visst tillfälle. Detta kan exempelvis tillämpas på ett avtal mellan bolaget och en jävig styrelseledamot, som i detta fall med Anna Andersson. Engångsföreteelse eller ändring av verksamhetsföremålet SAS-principen kan tillämpas om det gäller en engångsföreteelse. Om avtalet mellan Storstads Mekaniska AB och Mellanstads Industriaktiebolag är en tillfällig affär och inte innebär en långsiktig ändring av verksamhetsföremålet, kan SAS-principen teoretiskt användas för att legitimera affären. Men om avtalet innebär en långsiktig ändring av Storstads Mekaniska AB:s verksamhet, exempelvis om de ska börja tillverka maskiner permanent för 16 Mellanstads Industriaktiebolag, kan detta inte hanteras genom SAS-principen. I sådana fall måste bolagsordningen ändras, vilket kräver en kvalificerad majoritet enligt ABL 7 kap. Betydelse av en missnöjd aktieägare: Om en aktieägare med 11 % av aktierna inte samtycker till avtalet, kan SAS-principen inte tillämpas. Detta skulle kunna leda till att avtalet ifrågasätts, eftersom alla aktieägare måste ge sitt samtycke för att man ska kunna avvika från jävsreglerna och bolagsordningen. Detta skulle kunna hindra avtalet från att gå igenom, även om de övriga aktieägarna är överens. Minoritetsskydd och bolagsstämma enligt ABL 7:13 En aktieägare med minst 10 % av aktierna har rätt att begära en extra bolagsstämma enligt ABL 7:13. Den missnöjda aktieägaren med 11 % av aktierna kan alltså tillkalla en extra bolagsstämma för att diskutera affären och ifrågasätta beslutet. Detta är en viktig skyddsåtgärd för minoritetsägare som inte samtycker till ett beslut som de anser skadar bolaget. Skadestånd enligt ABL 29:7 Om den missnöjda aktieägaren anser att affären har skadat bolaget, kan denne potentiellt väcka skadeståndstalan enligt ABL 29:7. Skadestånd kan bli aktuellt om affären strider mot bolagets intresse och skadar aktieägarna. Styrelseledamöterna kan då hållas ansvariga om det kan visas att de agerat vårdslöst eller medvetet skadat bolaget. Generalklausulen i ABL 7:47 Den missnöjda aktieägaren kan också åberopa generalklausulen i ABL 7:47, som förbjuder beslut som otillbörligt gynnar vissa aktieägare eller andra på bekostnad av bolaget eller övriga aktieägare. Om avtalet gynnar Anna Andersson på ett otillbörligt sätt, kan det strida mot denna generalklausul, och den missnöjda aktieägaren kan försöka ogiltigförklara avtalet. 17