Nationell Klinisk Slutexamination Frågor och Svar - Sjuksköterskeprogrammet PDF

lOMoARcPSD|3624414 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET - Nationell Klinisk Slutexamination frågor och svar. Omvårdnad - Examensarbete (Malmö högskola) StuDocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Ali Salimi ([email protected])...

lOMoARcPSD|3624414 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET - Nationell Klinisk Slutexamination frågor och svar. Omvårdnad - Examensarbete (Malmö högskola) StuDocu is not sponsored or endorsed by any college or university Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 NKSE frågor Detta är en sammanställning av NKSE-frågor som fanns på quizlet och såna frågor som har kommit på NKSE. Flera dyker upp flera gånger. Hoppas detta hjälper dig i ditt pluggande!  Vilken typ av smitta är vanligast inom vården? Kontaktsmitta via händer  Hur många ml desinfektionsmedel ska man ha? 2-4 ml  Vid vilka tillfällen ska man desinfektera händerna? - Direkt före och direkt efter patientnära kontakt - Före rent arbete, till exempel hantering av mat, läkemedel eller sterilt material - Före och efter aseptiskt arbete, till exempel kateterisering, sårvård eller injektioner - Före och efter användning av handskar - Efter smutsigt arbete - Efter handtvätt  Vad gäller vid delegering? Den som delegerar ska ha både formell kompetens (exempelvis yrkeslegitimation eller yrkesexamen) och reell kompetens (erfarenhet i sin praktiska yrkesverksamhet eller genom fortbildning reellt kompetent). Uppgiftsmottagaren ska vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan person ansvarar för att den personen har förutsättningar att fullgöra uppgiften.  Vilka lagar styr journalföring och informationshantering i Hälso- och sjukvården? - Patientdatalagen SFS 2008:355 - Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 - Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005:27  Diagnoser som kan ge en ökad fallrisk? - Akut hjärtsjukdom - Demens - Depression - Epilepsi - Hjärtsvikt - Kronisk obstruktiv lungsjukdom - Ledsjukdomar - Osteoporos Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Parkinson - Stroke  Symtom som kan ge en ökad fallrisk? - Blodtrycksfall - Lågt Hb - Nedsatt kognitiv funktion - Nedsatt styrka och rörlighet - Nedsatt gångförmåga och förflyttningsförmåga - Nedsatt syn - Nykturi - Biverkan av läkemedel - Yrsel och störd balans - Undernäring  Vilken smittväg har varicella-zooster-virus? Kontakt-, dropp- och luftburen smitta. Hög smittsamhet  Hur smittar bältros? Indirekt eller direkt kontaktsmitta. Låg smittsamhet.  Vad ska framgå av ett ID-band? Patientens namn Personnummer ssk signatur och datum  Hur smittar Legionella? Via små vattendroppar (aerosol) t.ex. via duschar, bubbelbad.  Vad ska en ordinationshandling innehålla? 1. Läkemedlets namn 2. Läkemedelsform (beredningsform) 3. Styrka 4. Dosering i antal/volym per doseringstillfälle 5. Administrationssätt 6. Doseringsintervall/tidpunkt för administration  Kan ordination ges via muntligt via telefon? Telefonordination kan göras om den som ordinerar är förhindrad att komma till patienten. Läkaren ger telefonordinationen till en sjuksköterska som repeterar ordinationen som kontroll. Den läkare som ordinerat läkemedlet ska sedan så fort som möjligt skriftligen eller elektroniskt bekräfta denna. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Vad ska den som iordningställer och administrerar ett läkemedel kontrollera? 1. Patientens identitet 2. Läkemedlets namn 3. Styrka 4. Läkemedelsform 5. Dos 6. Doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen 7. Administrera läkemedlet vid avsedd tidpunkt.  Nämn 3 viktiga MRB, multiresistenta bakterier? - MRSA (meticillin-resistenta -> Staphylococcus aureus) - VRE (vankomycin-resistenta -> Enterococcus faecalis/Enterococcus faecium - MRG (multiresistenta gramnegativa tarmbakterier) t.ex. ESBL  Viktiga aspekter för att förhindra smittspridning av MRB? De huvudsakliga verktygen är: - Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner - Tidig upptäckt - Tidigt omhändertagande - Smittspårning. I vissa fall kompletteras med: - vård på eget rum, isoleringsvård  Hur mycket oxygen en patient behöver ska ordineras av läkare. Med vilka "mätinstrument" kan man ha till sin hjälp? - Artärblodgasprov - Pulsoximetri / saturationsmätare  Vad finns det för risk med att ge oxygen till KOL patienter? Risk för koldioxidnarkos. Dessa patienter har nedsatt känslighet i andningscentrum för koldioxid och löper därför risk att utveckla koldioxidnarkos vid minsta överdosering av oxygen- tillförseln  Hur många liter av oxygen är gränsen för användning av näsgrimma? mask? Näsgrimma - upp till 5 l/min Mask - 5-10 l/min  Vad är afasi? Afasi är en oförmåga eller nedsatt förmåga att använda sig av och/eller att förstå språk  Vad är dysfagi? Dysfagi är en störning av ät- och sväljningsförmågan. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Vad är dysartri? Dysartri är en neurologisk störning som medför nedsatt rörlighet i de muskler som används vid tal  Vid omläggningar av katetrar t.ex. CVK finns risk för infektion. Därför är desinfektion viktigt, men med vad och hur länge? ca 30 sekunder med klorhexidinsprit 5 mg/ml.  Vilka 2 är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna från magtarmkanalerna? - Clostridium difficile - Norovirus (vinterkräksjukan, calicivirus)  Vad innebär kohortvård? Patienter som insjuknat och exponerade medpatienter bör vårdas dygnet runt av särskilt avdelad personal som inte deltar i vården av övriga patienter, ha ett eget hygienutrymme och vistas på rummet  Faktorer som kan påverka munhälsan? - Muntorrhet - Antibiotikabehandling - Cytostatika - Immunsuppressiva läkemedel - Kortison - Syrgasbehandling  Vad består munvård av hos patienter? Tandborstning Rengöring av munhålan Rengöring av fasta och avtagbara protetiska tandersättningar. Behandling av uttorkade slemhinnor.  Saker på påverkar ett EKG? - Hög huvudända - Rörelse/ skakningar - Benen i fotändan - Fel placering av elektroder  Hur många ml ska en CVK spolas med, före och efter? 20-40 ml före och efter  Vad står de olika delarna i ett EKG för? P-våg = Förmakens depolarisation QRS komplex =Kamrarnas depolarisation T-våg = Kamrarnas repolarisation Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Vad kan visas på ett EKG vid en infarkt? Förändringar av ST-sträckan och T-vågen kan vara tecken på syrebrist eller skada på hjärtmuskeln.  När används MIDAS och vad står det för? Patient har medvetandeförlust: M- meningit I - intox D - diabetes A - andningsinsuffiens S - skallskada  Differentaldiagnos till bröstsmärtor? Halsbränna Gallsten Astma?  Kontradikation vid användning av NSAID-preparat? Ulcus  Vad är situs invärtes? Hjärtat är på höger sida  Varför ska bara 1o ml sprutor användas i samband med CVK? Eftersom mindre spruta kan ge för högt tryck och skada kärlet  Ange 8 omvårdnads åtgärder vid kräkning? - Extra dryck - Utför munvård - Vädra - Avslappning - minska dofter - Musik - Läkemedel emot illamående enligt generell ordination  Egenvårdsråd för att undvika recidiv av ulcus? - Undvika coxhämmare (NSAID-preparat) - Sluta röka - Undvik alkohol - Undvik kaffe  Ange 4 omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi? - Värm patienten före, under och efter operationen (mössa, extra filtar) - Ge varm dryck pre- och postoperativt - Varmluftstäcke Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Uppvärmda intravenösa vätskor med varmluftstäcke?  Ange 4 åtgärder för att patienten ska känna sig trygg när de har svårt att hinna till toa? 1. Erbjud ett underlägg i sängen. 2. Patienten kan få prova att ha inkontinensskydd 3. Se till att patienten har möjlighet att snabbt påkalla hjälp till toa när nöden kallar. 4. Planera regelbundna toalettbesök.  Förklara för patienten varför viktkontroll plus urinmätning görs vid hjärtsvikt? För att se att patienten inte samlar på sig vätska. Att mängden vätska som tillförs patienten elimineras ordentligt.  Vad ska dokumenteras vid blodtrycksmätning? Ange 6 stycken. 1. Datum 2. Klockslag 3. Sittande eller liggande 4. Vilken arm mätningen gjordes i 5. Manuellt eller mekaniskt  Ange 6 livsstilsfaktorer som ger hypertoni? - Fysisk inaktivitet - Övervikt - dålig kost - Rökning - Stress - Högt saltintag - Högt alkoholintag - Högt kolesterol  Ange 3 mätvärden som också kan utföras på patienten i samband med hälsokontroll? (Ej blodtrycksmätning) 1. Bukomfång 2. Puls 3. Vikt och längd  Ange 4 åtgärder för att underlätta patientens andning? - Hjärtsängläge - minskar det venösa återflödet - Öppna fönster för frisk luft - Säkerställa fri luftväg - Lossa åtsittande kläder - Hjälpa patienten med andningsövningar som sluten läppandning  Vad ingår i vitala parametrar? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1. Bltr 2. AF 3. Saturation 4. Temp 5. Puls  Omvårdnadsåtgärder när patienten får syrgas? 1. Fukta munhåla och näsa? 2. Använd fuktning till syrgas  Ange 5 bakomliggande faktorer till att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, utom fysisk och ärftlig? - Höga kolesterol nivåer - Rökning - Högt alkohol intag - Högt saltintag - Stress - Dålig/fet kost  Ange 6 observationer som är relevanta vid misstänkt skov av colitis ulcerösa? - Diarré - Frekventare tarmtömningar - Blod i avföringen - Slem i avföringen - Ont i magen - Försämrad aptit - Viktnedgång  Ange 6 omvårdnadsåtgärder för att främja välbefinnandet vid frekventa diarréer? - tvätta eller duscha i stället för att torka med papper - smörja med en fet kräm eller salva, till exempel Idomin - Prova smärtlindrande läkemedel - Små portioner med vatten - Undvik söta drycker vilket kan stimulera diarré - Prata med patienten  Vad är viktigt att tänka på i relation till nutrition för patient med levercirros? 4 förslag? - Tugga maten noggrant r/t esofagusvarcier - Undvika ”vass mat” r/t esofagausvarcier - Små, regelbundna kaloritäta måltider - Proteinrik kost r/t ökat proteinbehov  Ange 8 faktorer som ingår i nutritionsstatus? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - S-albumin Staphylococcus aureus) - VRE (vankomycin-resistenta -> Enterococcus faecalis/Enterococcus faecium - MRG (multiresistenta gramnegativa tarmbakterier) t.ex. ESBL  Viktiga aspekter för att förhindra smittspridning av MRB? De huvudsakliga verktygen är: - Konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner - Tidig upptäckt - Tidigt omhändertagande - Smittspårning. I vissa fall kompletteras med: - vård på eget rum, isoleringsvård Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Hur mycket oxygen en patient behöver ska ordineras av läkare. Med vilka "mätinstrument" kan man ha till sin hjälp? - Artärblodgasprov - Pulsoximetri / saturationsmätare  Vilka 2 är de vanligaste vårdrelaterade infektionerna från magtarmkanalerna? - Clostridium difficile - Norovirus (vinterkräksjukan, calicivirus)  Vad innebär kohortvård? Patienter som insjuknat och exponerade medpatienter bör vårdas dygnet runt av särskilt avdelad personal som inte deltar i vården av övriga patienter, ha ett eget hygienutrymme och vistas på rummet  Faktorer som kan påverka munhälsan? - Muntorrhet - Antibiotikabehandling - Cytostatika - Immunsuppressiva läkemedel - Kortison - Syrgasbehandling  Vad består munvård av hos patienter? Tandborstning Rengöring av munhålan Rengöring av fasta och avtagbara protetiska tandersättningar. Behandling av uttorkade slemhinnor.  Saker på påverkar ett EKG? - Hög huvudända - Rörelse/ skakningar - Benen i fotändan - Fel placering av elektroder  Vad kan visas på ett EKG vid en infarkt? Förändringar av ST-sträckan och T-vågen kan vara tecken på syrebrist eller skada på hjärtmuskeln.  Förklara för patienten varför viktkontroll plus urinmätning görs vid hjärtsvikt? För att se att patienten inte samlar på sig vätska. Att mängden vätska som tillförs patienten elimineras ordentligt.  Symtom på KOL? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1. Trötthet 2. Avmagrad med smala armar och ben 3. Blek och grådaskig hud 4. Kronisk hosta 5. Flåsande och väsande andning 6. Dilaterande halsvener 7. Förstorad bröstkorg 8. Andfåddhet 9. Nedsatt prestationsförmåga 10. Hosta med upphostningar 11. Muskel svaghet 12. Ödem 13. Benskörhet 14. Sömnstörningar 15. Depression 16. Frekventa luftvägsinfektioner  Symtom vid TIA? 1. Kraftig övergående nedsättning i en eller flera extremiteter. 2. Kortvarig blindhet på ett öga.  Symtom på subaraknoidal blödning? 1. Plötslig svår huvudvärk s.k. åskknallshuvudvärk. 2. Sänkt vakenhetsgrad 3. Medvetslöshet 4. Illamående /kräkningar 5. Nackstyvhet (successivt)  Tecken på dysfagi? 1. Kvarlämnad mat i munnen 2. Viktnedgång 3. Svårighet att tugga maten 4. Dålig munhygien 5. Vägran att äta eller hunger 6. Hosta i samband med måltid 7. Röstförändringar  Vad står LUTS för? Lower Urinary tract symptoms Samlingsbegrepp för symtom i nedre urinvägarna.  Symtom på Parkinsson? 1. Hypokinesi 2. Tremor 3. Muskelrigiditet 4. Depression Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 5. Trötthet 6. Sömnstörningar 7. Stel ansiktsmimik 8. Små trippande steg 9. Smärta 10. Sväljningssvårigheter  Symtom på ileus (mekaniskt)? 1. Upphörd gas- och fecesavgång 2. Buksmärtor 3. Kräkningar  Definition av ileus? Hinder för passage av tarminnehållet.  Symtom på UVI/ cystit? 1. Täta trängningar 2. Sveda vid miktion 3. Blod i urinen 4. Feber 5. Värk över blåsan och ut mot ryggen  Symtom på pyelonefrit? 1. Feber 2. Frossa 3. Ryggvärk 4. Flanksmärta 5. Dunkömhet över njurarna 6. Illamående /kräkningar  Symtom på PTSD? 1. Starka minnesbilder dag som natt 2. Mardrömmar 3. Patienten försöker undvika allt som påminner om traumat 4. Koncentrationssvårigheter 5. Sömnstörningar 6. Irritabilitet 7. Överdriven vaksamhet och lättskrämdhet  Symtom på prostatahyperplasi (BPH)? 1. Täta miktioner dag /natt 2. Kraftiga trängningar 3. Inkontinens 4. Startsvårgheter 5. Svag stråle 6. Efterdropp Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 7. Avbrott i strålen 8. Krystningar 9. Känsla av ofullständig tömning  Definition av BPH/prostatahyperplasi? Godartad åldersbetingad tillväxt av prostatakörteln.  Symtom på gastroesofagealreflux (GERD)? 1. Halsbränna (framåtböjning, lyft) 2. Sura uppstötningar 3. Bröstsmärta 4. Sväljningsbesvär  Faktorer som kan framkalla gastroesofageal reflux? 1. Rökning 2. Fet mat 3. Alkohol 4. Övervikt 5. Att gå till sängs med fylld magsäck 6. Vissa mediciner  Råd till patient för att förebygga gastroesofageal reflux? 1. Höj sängens huvudända 2. Undvik framåtböjningar och tunga lyft 3. Sluta röka 4. Avstå alkohol 5. Avstå mat och dryck 3-4 timmar innan sänggåendet 6. Banta vid övervikt.  Symtom på agina pectoris? 1. Kramande, tryckande (som ett band) bröstsmärta. 2. Smärtan sitter ofta retrosternalt 3. Smärtan sitter i en stund innan den avtar i vila. 4. Utstrålning mot hals, arm, käke och axlar. 5. Trötthet, andfåddhet, illamående hos kvinnor.  Symtom på stroke? - Hastigt insjuknande - Abrupt svaghet, domningskänsla eller förlust av känsel i ansikte, armar eller ben på ena sidan av kroppen - Abrupt synförlust/dimsyn på ett eller båda ögonen - När du inte längre förstår tal, kan tala eller har svårigheter att tala. - Oförklarlig yrsel, balanssvårigheter och fall - Svårigheter att svälja - Ovanlig och svår huvudvärk Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Orsak till stroke? Blödning eller ischemi  Symtom på hyperglykemi? 1. Törst 2. Huvudvärk 3. Matleda 4. Acetondoftande andedräkt 5. Polyuri 6. Trötthet  Symtom på hypoglykemi? 1. Hunger 2. Svettningar 3. Skakningar 4. Oro 5. Blekhet 6. Humörsvängningar/irratibilitet 7. Huvudvärk 8. Illamående  Symtom på hypertyreos? 1. Humörsvängningar/irritabilitet 2. Hjärtklappning 3. Svettningar 4. Skakningar/tremor 5. Diarré 6. Viktnedgång 7. Oro/stress 8. Trötthet vid låggradig aktivitet 9. Struma 10. Exoftalmus  Symtom på hypotyreos? 1. Trötthet, minnessvårigheter, tanketröghet 2. Frusenhet 3. Viktuppgång, Nedsatt aptit 4. Hes röst 5. Förstoppning 6. Långsam puls och sänkt AF 7. Depressivitet 8. Ökat sömnbehov 9. Domningar 10. Myxödem 11. Håravfall Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 12. Blek hud 13. Nedsatt hörsel och syn  Symtom på gallstensanfall? 1. Starka smärtor i övre delen av buken, höger sida. 2. Illamående 3. Kräkningar i samband med attackerna 4. Kolikartad smärta 5. Utlöses ofta i anslutning till måltid 6. Anfallet släpper spontant inom ett par timmar.  Symtom på njurstensanfall? 1. "patienten klättrar på vägarna" 2. Hematuri 3. Dysuri 4. Dunkömhet 5. Svåra smärtor lumbalt ned mot uretra  Vad är melena? Blod i avföringen.  Symtom på depression? 1. Nedstämdhet 2. Klart minskat intresse eller minskad glädje 3. Betydande viktnedgång eller uppgång 4. Brist på energi 5. Känslor av värdelöshet eller skuldkänslor 6. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga 7. Återkommande tankar på döden 8. Agitation  Symtom på akut kolangit? 1. Buksmärtor 2. Feber/frossa 3. Ikterus 4. Smärta i övre delen av buken 5. Ofta plötsligt insjuknande  Symtom på appendicit? 1. Buksmärta 2. Molande och konstant smärta 3. Smärta i höger fossa iliaca (Mc Burneys punkt). 4. Ibland smärtvandring från epigastriet till höger fossa. 5. Illamående och enstaka kräkning 6. Ömhet över McBurneys punkt. 7. Släppömhet Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Symtom på akut pankreatit? 1. Ihållande smärta i övre delen av buken 2. Utstrålning mot ryggen 3. Illamående och kräkningar kan förekomma. 4. Subfebril  Vart har stenen fastnat vid nedanstående sjukdomar? 1. Gallstensanfall - Hindrar tömningen av gallblåsan. 2. Akut kolecystit - Gallblåsehalsen/ gallblåsegången 3. Akut kolangit - Ductus Choleduchus 4. Akut pankreatit – papilla Vateri, hindrar avflödet från bukspottkörteln.  Symtom på peritonit? Brädhård buk  Symtom på anemi? 1. Trötthet 2. Yrsel. 3. Takykardi 4. Huvudvärk 5. Dyspné  Symtom på KLL eller KML? 1. Anemi 2. Trötthet 3. Viktnedgång 4. Feber 5. Nattliga svettningar  Symtom på Cushings syndrom? 1. "Månansikte" 2. Fettanhopning över buk. 3. Smala ben  Symtom på DVT? 1. Ökat vadomfång 2. Svullnad. 3. Tyngdkänsla i extremitet 4. Ödem 5. Rodnad 6. Värmeökning 7. Smärta  Symtom på panikångest? 1. Muntorrhet 2. Svettning Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 3. Darrning/Skakningar 4. Ökad hjärtfrekvens 5. Svårighet att andas 6. Dödsångest  Symtom på schizofreni? Positiva symtom: 1. Hallucinationer 2. Vanföreställningar 3. Osammanhängande tal 4. Katatoni (rör inte på sig) Negativa symtom: 1. Tankestörningar 2. Viljmässiga störningar 3. Affektiva störningar  Definition av bensår? Sår nedan knät som inte läkt på 6 veckor.  Symtom på hjärtinfarkt? 1. Plötsligt påkommet ihållande obehag, tryck eller smärta i bröstet 2. Utstrålning mot hals, käke, axlar, armar. 3. Illamående 4. Svettning 5. Andfåddhet  Symtom på sepsis? BAS. 90 -30 -90  Symtom på morbus crohn? 1. Buksmärtor 2. Viktminskning 3. Diarrér 4. Kan finnas i hela mag-tarmkanalen 5. Grötiga diarrér 6. Ofta buksmärtor 7. Sällan blod och slem i avföring 8. Växelvis sjuk och frisk tarm.  Symtom på ulcerös kolit? 1. Frekventa diarrér som innehåller blod och slem. 2. Kramper i tarm och analsfinkter (tenesmer) 3. Sjukdomen kommer i skov 4. Begränsad till kolon 3. Sällan buksmärtor 4. Vattentunna diarrér Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 5. Diffus utbredning i hela slemhinnan 6. Blodiga diarrét ger upphov till förlust av elektrolyter och vätska som gör patienten avmagrad, trött och anemisk.  Symtom på akut kolecystit? 1. Smärtor under hö arcus 2. Molande värk som ökar 3. Subfebril 4. Aptitlöshet 5. Palpationsömhet under hö arcus  Symtom på ulcus? Ventrikelsår: 1. Hungersugningar 2. Nattliga smärtor i epigastriet 3. Smärtorna lindras av matintag med återkommer 4. Halsbränna, illamående Duodenalsår: 1. Mer distinkt smärta 2. Lindras av matintag  Symtom på bröstcancer? 1. Knöl i bröstet/armhålan 2. Klar, genomskinlig vätska eller blod från bröstvårtorna.  Vad menas med? 1. Lobulär bröstcancer - Mjölkkörtlarna 2. Duktal bröstcancer – Mjölkgångarnas celler  Symtom på prostatacancer? 1. Ofta asymtomatisk. 2. Trängningar 3. Frekvent urinering 4. Inkontinens 5. Efterdropp. 6. Skelettmetastesering, smärta.  Symtom på salpingit? 1. Smärta och ömhet i nedre delen av buken 2. Flytning ev. blödning 3. Feber  Symtom på claudicatio intermittens? 1. Tilltagande smärta i vadmuskeln vid fysisk ansträngning 2. Måste tillslut stanna och vila pga av smärta i benet Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Symtom på hjärtsvikt ? 1. Dyspné 2. Ödem 3. Trötthet 4. Nedsatt presentationsförmåga 5. Nattlig hosta 6. Nykturi 7. Stasade halsvener, ascites, ödem (höger) 8. Cyanos, lungödem (vänster)  Hjärtsvikt graders enligt NYHA, vad innebär det? New York Heart Association I: Asymtomatisk II: Lätt, dyspné vid mer än vardaglig aktivitet III: Måttlig, dyspné vid vardaglig aktivtet IV: Svår, dyspné i vila  Symtom på ikterus? Gula slemhinnor Gula ögonvitor  Symtom på Alzheimers? 1. Minnessvårigheter 2. Försämrad igenkänning 3. Oförmåga att fatta beslut 4. Rumslig desorientering 5. Försämrad språklig förmåga. 6. Sviktande praktiskt förmåga ex. påklädning 7. Ångest, oro, osäkerhet, misstänksamhet. 8. Ökad tonus 9. Tremor 10. Myoklonier  Ange 4 komponenter som ingår i metabolt syndrom? (Ej hypertoni och övervikt) 1. Försämrad glukostolerans 2. Insulinresistens 3. Aterokleros 4. Höga triglycerider 5. Lågt LDL-kolesterol 6. Ökat midja/höftmått 7. Ökat faste P-glukos 8. Mikroalbuminuri  Ange 6 tecken på depression? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1. Nedstämdhet 2. Huvudvärk 3. Tankar på döden/meningen med livet 4. Saknar initiativ förmåga 5. Trötthet 6. Lättirriterad 7. Rastlös  Vilken signalsubstans finns brist på vid Parkinsons sjukdom? Dopamin  Ange 4 symtom på förstorad prostata? (Ej nykturi) 1. Efterdropp efter toabesök 2. Svag urinstråle 3. Svårighet att komma igång att kissa 4. Svårt att tömma blåsan ordentligt  Förklara vad PSA-prov mäter för något? Prostata specifikt antigen.  Ange 6 vanliga tecken på depression? (Ej nedstämdhet, sömnproblem, energiförlust, trötthet) 1. Tankar på döden, minskad livslust 2. Rastlöshet 3. Viktuppgång 4. Initiativlöshet 5. Koncentrationssvårigheter 6. Bristande hygien 7. Aggression  Förklara vad begreppet TIA innebär? Transitorisk ischemisk attack. En tillfällig syrebrist i hjärnan med neurologiska symtom upp till 24 timmar.  Vilken funktion är störd vid afasi och vad beror funktionsbortfallet på? Talfunktionen - skada i talcentrum  Vilken funktion är störd vid dysartri och vad beror funktionsbortfallet på? Störd artikulation - nedsatt motorik i kind, tunga, läppar eller svalgets muskler.  Vilken sjukdom? Besvär med magen efter fet mat. Bullrig och molande värk i magen som går över. Ett tag senare får patienten mer smärta, intensiv och attackvis. Smärtan strålar ut mot ryggen och höger skulderblad. Öm i övre delen av buken, på höger sida. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Gallstenssjukdom  Förutom smärta, ikterus och förhöjd temperatur, ange ytterligare 2 symtom som kan tyda på stopp i gallvägarna? 1. Kittfärgad avföring 2. Porterfärgad urin 3. Klåda  Hur ser sjukdomsepisoderna ut vid bipolär sjukdom? 1. Depressivt 2. Manisk  Ange 3 symtom vid maniskt tillstånd? (bipolär) 1. Minskat sömnbehov 2. Ökad köplust, handlar mer än normalt 3. Pratar högljutt och osammanhängande 4. Lättdistraherad 5. Förhöjd självkänsla 6. Ökad libido  Ange 3 symtom vid depressivt tillstånd? (bipolär) 1. Nedstämthet 2. Initiativlös/Orkeslöshet 3. Tankar på döden  Ange 4 tecken på att patienten inte ventilerar ut koldioxid tillfredställande? 1. Tilltagande trötthet 2. Andningsfrekvensen ökar för att sedan upphöra 3. Sänkt medvetandegrad 4. Rödmossig i ansiktet 5. Takykardi 6. Ökad blodtryck  Vad misstänks vid stark törst, polyuri och viktnedgång? Typ 1 diabetes  Vilka symtom hör till vilket tillstånd hyper eller hypoglykemi? 1. Blek och kallsvettig 2. Matleda 3. Darrighet/skakighet 4. Ängslan/oro 5. Hunger/hetshunger 6. Torra slemhinnor 1. Hypo 2. Hyper Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 3. Hypo 4. Hypo 5. Hypo 6. Hyper  Vad har patienten drabbats av? Smärtor i höger ljumske och buktar ut något i ljumsken. Patienten har Hernia inguinalis. Patienten får nu intensiv smärta som kommer i intervallen och håller på i några timmar. Patienten mår illa och kräks och tycker att magen är utspänd. Inklämt bråck  Vad heter urinrör i medicinsk term? Uretra  Vad heter äggstock i medicinsk term? Ovarie  Vad heter livmoder i medicinsk term? Uterus  Vad heter livmoderhals i medicinsk term? Cervix uteri  Vad innebär hysterektomi? Borttagande av livmodern.  Vad innebär koldioxidrentention? (i förhållande till blodet) Högt pCO2 i artärblodet  Vilken är sjukdomen? Symtom: Patienten har smärtor i vänster ben redan efter en kort promenad. Patienten måste då stanna för att smärtorna ska försvinna. Claudicatio intermittens "fönstertittar sjukan"  Vad ger ankel-armindex svar på? Om patienten har arteriella störningar i cirkulationen i benen.  Beskriv huvudsaklig lokalisation av sår för arteriellt bensår? Såret sitter distalt på foten - ofta fotrygg, tå och häl men kan även sitta på underbenet.  Beskriv huvudsaklig lokalisation av sår för venöst bensår? Underbenens ytliga vener, ankel??  Ange 6 karaktäristiska symtom för cystit? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1. Sveda vid miktion 2. Täta trängingar 3. Grumlig urin 4. Illaluktande urin 5. Feber 6. Blod i urinen  Ange ytterligare 2 symtom som patienten kan beskriva om hon har pyelonefrit förutom de symtom som kan uppvisas vid cystit? 1. Ryggsmärta 2. Frossa  Ange 6 vanliga tecken på depression som patienten kan uppvisa? (förutom nedstämdhet, initiativlöshet, energiförlust och trötthet) 1. Aggression/humörsvängningar 2. Rastlöshet 3. Koncentrationssvårigheter 4. Tankar på meningen med livet/döden 5. Sömnstörningar 6. Social isolering 7. Oro 8. Känsla av hopplöshet  Vilken är den vanligaste orsaken till sjukdomar i munhålan? Nedsatt salivproduktion  Vad kan viktiga beläggningar eller starkt rodnad slemhinna med sveda i munhåla tyda på? Svampinfektion  Vad kännetecknar en uttorkad slemhinna? 1. Blankhet 2. Rodnad 3. Krustabildning  Ange 6 karaktäristiska symtom på Parkinsons sjukdom? (Förutom trötthet, skakningar, nedstämdhet/depression, ångest, oro, sömnstörningar, yrsel, svimningskänsla och smärta i kroppen) 1. Hypokinesi 2. Muskelrigiditet 3. Förstoppning 4. Stel ansiktsmimik 5. Patienten går med små trippande steg 6. Sväljningssvårigheter  Symtom på pneumoni? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1. Hastigt insjuknande 2. Allmänpåverkan 3. Hög feber 4. Frossa 5. Dyspné 6. Takypné (återhållna korta andetag) 7. Hållsmärta 8. Cyanos  Varför måste CT eller MRT göras vid misstanke om stroke? 1. För att få information om hjärnskadans lokalisation 2. Ta reda på om orsaken är trombos/emboli eller hjärnblödning.  Vad är en kontraindikation för trombolys? Hjärnblödning  Vanliga ätproblem efter stroke? 1. Hamstring (samlar mat i munnen) 2. Läckage (maten rinner ut) 3. Tuggningssvårigheter (sväljer för stora bitar) 4. Dysfagi (felsväljning, risk att sätta i halsen) 5. Smärta (sår i munhålan) 6. Neglektbesvär (inte ser hela tallriken) 7. Förändrad smakupplevelse (känselnedsättning)  Symtom vid dehydrering? 1. Trötthet 2. Nedsatt turgor 3. Törst (alltid) 4. Torr tunga 5. Små urinmängder 6. Apati  Ange 3 symtom på ADHD? 1. Uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter 2. Hyperaktivitet 3. Impulsivitet, svänger i humöret  6 kriterier för att mäta blodtryck Patienten ska ha vilat 5 min. innan Patienten ska inte ha rökt eller druckit kaffe Handflatan ska vara vänd uppåt Benen får inte vara i kors Patienten ska tyst under mätningen Rätt storlek på manchetten Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Vid liggande ska armen vara i hjärthöjd Fötterna ska vara stadigt i golvet och bra ryggstöd  2 orsaker till att en PVK gör ont Tromboflebit Läkemedel har gått subcutant  Riskdiagnoser relaterat till postoperativ orörlighet och omvårdnadsåtgärder för att förhindra dem Förstoppning - fiberrik kost, läkemedel tex laxantia Andningssvårigheter - andnings mot motstånd- pep och sittställning Trycksår - Avlastande madrass, vändschema och hålla huden mjuk Trombos - Vicka på tårna Pneumoni Kontrakturer (felinställningar i leder) - Avlasta med kuddar, vändschema och vicka på tårna  Kontroller i samband med blodtransfusion (11 st) Att patientuppgifterna på blodenhetens följesedel stämmer överens med patientens styrkta ID Att följesedelns tappningsnummer stämmer överens med följesedelns etikettuppgifter Att blodenhentens uppgifter om blodkompotent stämmer överens med ordinationen Att blodgruppen är förenlig med patientens blodgrupp Hållbarheten på blodenheten Att enheten inte har hemolys, koagel, missfärgning, läckage etc Att förenlighetsprövning är godkänd Patienten övervakas och puls, blodtryck och allmäntillstånd (sp i början sen regelbundet) kollas regelbundet Infusionshastigheten kontrolleras Kontrollera ev. urinmängden Kollar att det inte går extravasalt eller att läckage uppstår  Symptom att observera i samband med blodtransfusion Frysning Värmekänsla Klåda Blodtrycksfall Övervätskning Blekhet  Komplikationer blodtransfusion Allergiska reaktioner= utikaria (nässelutslag), ödem och astma Anafylastiska reaktioner (antikroppar)= cirkulationskollaps, rödflammig, blek, illamående, BT sjunker Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Intravasal hemolys= värmekänsla längst venen, frysning, tempstegring, BT-fall och smärta i bröstet Extravasal hemolys= tempstegring, ikterus, hbsänkning Hypokalcemi= kramper, ryckningar, stickningar i mun och ena ansiktshalvan Bakterieöverföring= sepsis  Åtgärder vid komplikationer vid blodtransfusion Avbryt transfusionen omedelbart Kontakta läkare Håll venvägen öppen genom att ge NaCl Kontrollera puls, BT, temp och urinmängd Kontrollera patientens ID med följesedeln samt att blodgrupp på blodenheten stämmer med journaluppgifterna om blodgrupp  Frågor att ställa vid postoperativ smärta (smärtanalys) Var gör det ont? Är smärtan utbredd? När gör det ont? Gör det ont hela tiden? Blir det värre/bättre vid något? Gör en bedömning via VAS Hjälper medicinen? Är den tillräcklig?  Biverkningar Morfin Förstoppning Muntorrhet Illamående Klåda Buksmärta  Egenåtgärder förstoppning Fiberrik kost tex päron, fikon, plommon, fiberbröd och gröt etc. Röra på sig mkt Mkt vätska  Vart vänder man sig vid missnöje med det medicinska vården Socialstyrelsen.  Vart vänder man sig om man inte är nöjd med bemötandet inom vården Avdelningen i första hand annars patientnämnden  Fysiologisk förklaring av hjärtsvikt Hjärtat har av olika anledningar fått arbeta hårdare och orkar inte anpassa sig. Hjärtat klarar inte av att pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cellerna får inte tillräckligt med syre vilket visar sig som andfåddhet och trötthet. Stresshormon påslag gör att belastningen ökar. Om hö. sida sviktar samlas vätska i kroppen, om vä. sida sviktar smalas vätska i lungorna (lungödem). Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Orsaker till hjärtsvikt (tillstånd) Ökat tyckarbete pga av högt blodtryck Hjärtinfarkt som har lett till att en del av hjärtat har dött Arytmier Kärlkramp Myokardit (inflammation) Kardiomyopati (hjärtmuskel sjukdomar) Klaffsjukdomar som läckage eller förträngning, tex ökat volymarbete pga av att klaffarna läcker tillbaka  Verkningsmekanism Betablockerare Hindrar adrenalins verkan på hjärtat. Gör att hjärtat slår lugnare. Vidgar blodkärl så att trycket minskas. Hindrar RAAS systemet= kärl vidgas och blodvolymen minskas.  Biverkningar betablockerare Trötthet Yrsel Minskad ork Mardrömmar Magbesvär som; Illamående Kräkningar Kalla händer och fötter Diareé Om de inte är selektiva kan luftrören vidgas mindre  Verkningsmekanism Loop Diuretika Minskar plasmavolymen genom att verka på njurarna så att man kissar ut mer vätska  Biverkningar Loop diuretika Rubbningar i elektrolyt och vätskebalansen Kypokalemi Sämre hörsel för höga toner. Hudutslag Klåda  Egenvård vid hjärtsvikt Motion Ta sina mediciner enl. ord. Inte röka Måttligt med alkohol Äta mkt frukt och grönt Inte dricka för mkt Daglig vikt Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Minska saltintaget Äta näringsrikt och regelbundet  Tecken på lungödem Andnöd Cyanos (blå) Halsvenstas Rossliga andetag Blek Skummiga upphostningar Kallsvettig Takykardi Ångest  Åtgärder vid lungödem Lugnt och tryggt bemötande Hjärtsängsläge (rygg upp och ben böjda) Ta vitalparametrar som puls, BT och pox EKG PVK Övertrycktsandning med tex CPAP Syrgas genast med mask LKM= Loppdiuretika och Nitroglycerin  Tecken på koldioxidretention (högt pco2 vid syrgas) Blodgas måste tas Andnöd Huvudvärk Ökad hjärtfrekvens Yrsel Förvirring Anfall  Åtgärder i anslutning med dödsfall Innan dödsfallet= Se till att anhöriga är kontaktade, att patienten är smärtlindrad och ser respektabel ut etc, inte är ensam. Efter dödsfall= Se till att anhöriga får tid att ta farväl Ta bort in och utfarter som tex kateter samt förband etc Tvätta bort synliga kroppsvätskor från kroppen Fäst ett identitetsband Kolla om patienten har en pacemaker Sätt in ev. tandprotes Se till att patienten ser fin ut, kläder som valts ut (2 h), ev raka skägg, fukta läppar etc. Slut ögonen Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Inkludera de anhöriga i iordningsställandet ifall de vill Gör rummet där patienten ligger fint, tex tända ljus etc  5 relevanta frågor till ngn med andningssvårigheter Gör det ont någonstans Har detta hänt förut Tar du ngra läkemedel Har du ngra sjukdomar Har du ngn allergi  Kontroller för att bedömma andningen Pox AF Färg på naglar, läppar och läppar PEF= mått på det maximala utandningsflödet, mäts i liter/minut Snabb puls Ytlig eller djup andning Slem i luftvägar Svettig  Läkemedel vid andningssvårigheter Antikolinergika= Hämmar parasympatikus, vidgar luftrör och relaxerar glatt muskelatur Kortison= Inflammationshämande och allergihämande  Anledningar till non-compliance Inte förstått ordinationerna Biverkningar Inte fått ordentlig information, tex skriftlig Läkaren har inte försäkrat sig om att patienten har förstått Känner sig frisk Ingen uppföljning Läkemedlet ger inte önskad/direkt effekt  Motivera till rökstopp Prata om hälsovinster men inga pekpinnar Försök förstå patienten; var hen är i beslutsprocessen Ha samtal om patientens vanor och tankar till rökning och sin hälsa Vad som motiverar hen, och vad som är svårigheterna Motivera alla framsteg, även nedtrappning Erbjud hjälp som nikotinpreparat Upplys om att det finns stödgrupper etc  Motivera till fysisk aktivitet Börja långsamt att röra på dig, gå inte ut för hårt i början, då är det lätt att tappa motivationen Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Ha små delmål Gör det du tycker är roligt Erbjud ev. fysisk aktivitet på recept En liten aktivitet är bättre än inget, tex 30 m. promenad per dag Gör vardagsmotion, tex cykla till jobbet  Bedömning av bukstatus Smärtanames= Smärtdebut; när kom den? Lokalisation; Var sitter smärtan? Strålar den ut någonstans Förlopp; Har smärtan flyttat på sig? Är smärtan konstant? Påverkas den av något? Karaktär; Molnande? Brännande? Kommer den i intervaller? Skattning via VAS-skalan Palpation= hård/öm bukvägg? Ömhet? Kolla patientens smärt reaktioner  Preoperativa åtgäder Id-märkning Kolla att blodprover och kontroller är genomförda Administrera preoperativa läkemedel Se till att patienten har tömt blåsan Se till/hjälp patienten att descutan duschax2 Op.bädda sängen Se till att patienten har en ren op.skjorta Upplys patinten om vad som gäller med smink etc Se till att patienten inte har nagellack, smycken Lås in värdesaker Kolla hudkostym Se till att patienten fastar enl. rekommendationer/pm. Ev. koppla dropp  Postoperativa åtgäder Kolla förband ev. markera mättat förband Kolla bukstatus, för att uppmärksamma senare förändringar Fråga om patient har smärtor, tillräcklig smärtlindring? Tidig mobilisering, motivera till sittande ställning Ta vitalparametrar Ev. pepträning Kolla ev. drän etc, färg, konsistens, mängd, för att se senare förändringar Kolla psykisk status hos patient, har hen några frågor? Kolla kad  Information om koloskopi (undersökning av tjocktarm) Tarmarna måste vara tömda innan undersökningen, får dricka laxermedel ett dygn innan Räkna inte med att jobba efteråt Ibland måste man blåsa in luft i tarmen, därav kan man bli lite bubblig i magen efteråt Du får en lokalbedövande salva Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Du måste fasta innan En del tycker det är obehagligt andra inte, de flesta tycker det endast gör ont i början när slangen först in, detta går över snabbt Ibland tar läkaren ett vävnadsprov Läkaren kan berätta hur det såg ut med vävnadsprovet tar tid Du kan äta och dricka som vanligt efteråt Läkaren för in en plastslang med kamera på, du kan själv få se skärmen  Information om järntabletter De ska tas i samband med måltid Man kan bli förstoppad av dem Man kan bli illamående Avföringen blir mörk Avföringen kan bli hård Man kan få halsbränna och Kräkningar  Ileostomi Kopplad till tunntarmen, avföringen kan då vara mycket lös  Sigmoideostomi Kopplad till tjocktarmen  Hur man genomför ett BAS-test Märk provrör och remiss innan provtagning Fyll i remissen med beställande enhet, personnummer, för och efternamn, datum och ev. tidpunkt för provtagningen, diagnos och den beställande läkaren Styrk identitet med personnummer innan provtagning muntligt, id-koll eller id- band Skriv under remissen efter provtagning Får ej tas ihop med blodgruppering, gäller i 5 dygn, får ej delegeras till undersköterska  Vad är Claudicatio intermittens? Fönstertittarsjukan, nedsatt arteriell funktion i extremiteter. Smärta i ben/fot pga ischemi som uppkommer vid aktivitet.  Kännetecken/Info om arteriella besår Är ofta smärtsamma, får inte kompressionsbehandlas, ska inte vara i högläge, är ofta på tå eller fotrygg  Kännetecken/Info om venösa bensår Under knä, ofta på underbenet, kan kompressionsbehandlas och vara i högläge. Ödem förekommer ofta, eksem förekommer ofta.  Symptom Parkinssons (9) Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Tremor= skakningar sp. i vila Hypokinesi= Motoriskt långsam Minskad mimik Rigiditet= Muskelär stelhet Mikrografi= förminskad handstil Framåtlutad gångstil Entonig röst Små släpande steg Freezing i rörelser  Varför utreder man MRSA? För att patientens bakterier kan vara resistenta om vissa sorters antibiotika, om sjukvården har information om detta kan patienten få bättre vård För att hindra smittspridning, patientens anhöriga måste också testas och patienten behöver ha enkelrum Den är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen  2 åtgärder för att förebygga magsår/ulcus Sluta röka= Ökar sekretion av magsaft som ökar risken för magsår. Påverkar immunförsvaret och förlänger läkningsprocess. Inte ta NSAID= hämmar prostagladiner i magslemhinnan  Verkningsmekanism glukagon Administreras vid sänkt blodsocker. Höjer blodsockret i blodet främst genom att öka nedbrytningen av glykogen i levern. Hämmar även insulinets effekter.  Biverkningar av pencillin Magproblem som diareé Hudutslag  3 Infektionsprover CRP LPK SR  Tecken hypokalemi Muskelsvaghet Trötthet Tarmparalys Irritation  Personcentrerad undervisning/vård En överenskommelse görs med patienten Patienten är delaktig i planering och genomförande av vården Patient och vårdgivare har ett partnerskap Vården planeras utifrån patientens behov och upplevelse En gemensam vårdplan med mål och strategier utifrån patientens unika person Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Orsaker hypokalemi Diuretika Beta 2-stimulerare Kortison Glukos Insulin Diareé Kräkningar Lakris Lågt matintag/Anorexi  Vad är alkalos Högt/basiskt ph värde, finns; Respiratorisk= för lite koldioxid vid tex hyperventilering Metabol= tex vid kräkningar  Vad är acidos Lågt/surt ph värde, finns; Respiratorisk= För mkt koldioxid vid tex astma Metabol= tex vid ketoacidos= diabets med högt blodsocker tex vid magsjuka  Prover vid diabetes Blodsocker hba1c= långtidssocker Albumin i urinen= kan visa skador på njuren vid diabetes  Lipohyderofi Fettkuddar i huden som uppstår då man ofta injinicerar på samma ställe. Leder till sämre upptag och tex ett svajande blodsocker Lättare att känna än att se  Kostråd vid diabets 3 regelbundna mål per dag och mellanmål beroende på insulin och blodsockernivå. Långsamma kolhydrater.  Anledningar till högt blodtryck Rökning Alkohol Stress Diabetes Övervikt Låg fysisk aktivitet Högt saltintag Osunda matvanor  Saker som bör finnas i ett akut-rum vid bröstsmärta Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Material för pvk Defillibrator EKG-apparat Akutläkemedel BT-apparat Pulsmätare Pox  De 6 S:en Självbestämmande= Patienten ska vara medaktör och ha kontroll över sitt liv och vården Självbild= Patienten ska bevara en positiv självbild trots palliativt skede Sociala relationer= Patienten ska bevara gemenskap med andra. Stöd till anhöriga ingår också Symptomlindring Sammanhang/strategier= få sammanfatta sitt liv, förberedelser inför döden.  Åtgärder vid hypoglykemi Vaken= 4 druvsockertabletter, sedan mjölk och smörgås= långsamma kolhydrater Medvetslös= glukos 300 mg/ml, minst 50 ml i.v. finns ej infart= s.c.  Info om gastroskopi Måste fasta minst 6 h innan Får lokalbedövning i halsen Efter behandlingen får man inte äta eller dricka tills bedövningen har släppt Det gör inte ont men kan kännas obehagligt Om man tar blodförtunnande, har diabetes eller hjärtproblem behöver man informera det Tar 10 minuter Kan få lugnande om man vill  Syfte med gastroskopi Se om man har tumör, sår eller inflammation i matstrupe, magsäck eller övre delen av tolvfingertarmen  Frågor att ställa till ngn som har kräkts blod Hur mycket var det uppskattningsvis Har du ont i magen Har smärtan förändrats Är du blek Hur mår du för övrigt Fråga om ngn kan köra pat. till akuten Uppträd lugnt  Markeringar man ska göra på läkemedel som ska administreras Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Pat. id= personnummer och namn datum och klockslag signatur styrka mängd innehåll Infusion= skriv volym och styrka på tillsats samt på det som tillsatsen har blandats med, när den är startad och avslutad samt hastighet.  Vad ska man tänka på vid hjälp till sittande vid bukoperation Patienten får inte ta i med bukmusklerna, patienten får inte använda handtaget över sängen Patienten ska lägga sig på sidan och sen med hjälp med armarna mot övre delen av sängen ta sig uppåt Personalen ska göra så lite som möjligt men vid hjälp ska de tänka på att själva arbeta ergonomiskt, tex ha benen isär och stadigt  Vad menas med psykisk, social, fysisk och andlig hälsa? Fysisk hälsa= berör kroppens mekaniska funktion. Psykisk hälsa= Förmågan att tänka klart och sammanhängande Social hälsa= Förmågan att skapa och upprätthålla relationer till andra människor. Andlig hälsa= religiös övertygelse och religiösa ritualer, livsfilosofi, principer för beteende samt olika sätt att uppnå sinnesfrid och känna ro i sin själ.  Vad menas med KASAM? Känsla av meningsfullhet Begriplighet= känslan av att det som händer i världen, både inom och utanför individen, är begripligt, strukturerat och går att förutse. Hanterbarhet= innebär att de resurser som de händelser som sker i omgivningen kräver finns tillgängliga. Meningsfullhet= upplever man om det känns som de utmaningar man möter är värda att engagera sig i.  Salutogena perspektivet Fokus på det friska istället för det patologiska  Frågor till ngn med hosta (rosslig) och andningssvårigheter Hur länge har det pågått? Har det förändrats? Feber? Rökare? Allmän tillstånd? Andra symptom? Andra sjukdomar? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Har det hänt förut? Hur mycket slem? Färg? Lukt?  Information om spirometri Vid spirometri får du upprepade gånger andas in och ut allt vad du orkar i ett munstycke som är kopplat till en så kallad spirometer som mäter lungornas kapacitet. De två viktigaste måtten vid spirometri är den mängd luft man kan blåsa ut på en sekund (FEV1) och den totala mängd luft man kan blåsa ut på ett andetag, vitalkapaciteten (VC). Ofta genomförs spirometriundersökning både före och efter att man har tagit ett luftrörsvidgande läkemedel. Detta kallas för reversibilitetstest.  Prata om KOL mottagningar och stödgrupper etc som finns Information till ngn som har fått KOL KOL= kronisk luftvägsobstruktion pga inflammatoriska förändringar i bronkiolerna Den elastiska bindväven i alveorerna blir förstörd och lungans bindväv bryts ner och lungan blir slappare= ökat motstånd i utandning, minskad syresättning och sämre borttransportering av koldioxid Prata om vikten av att sluta röka, rökningen medför att den kroniska inflammationen "underhålls" men inga pekpinnar, stötta och motivera rökstopp efter pat. vilja Prata om vikten av fysisk aktivitet= Ju bättre kondition desto bättre syreupptag, men patienten behöver ett individuellt träningsschema genom en fysioterapeut. Andningstekniker och avslappningsövningar etc kan hjälpa Pratar om vikten av nutrition, näringsrik kost. KOL patienter har högre metabolism= mkt energi går åt till andning och inflammationsprocessen. Högt kaloriintag behövs för att inte tappa muskelmassa. Även om det inte finns bot finns lkm som underlättar, tex beta 2-stimulerare och antikolinergika samt PEP-träning  PEP träning Andas mot motstånd, gör att bronkiolerna (stängda kanaler) öppnar sig och att slem lättare hostas upp och ökar syreupptaget  Syrgasbehandling och KOL (eller annan respiratorisk insufficiens), vad gäller? Personer med KOL har vant sig med att leva med en hög andel koldioxidhalt i blodet (koldioxidretention). Deras andningscentrum triggas inte igång av att koldioxidhalten är hög utan av att syrgasnivån är låg. Om de får för mkt syrgas kan de sluta andas. Dock behöver de syrgas vid hypoxi som alla andra men behöver övervakas så de inte hamnar i kolsyrenarkos.  Biverkningar av syrgas behandling Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Uttrokning, sprikor och sår i nässlemhinnan/munslemhinna Tryckskador  Vitalkapacitet (VC) Total mängd luft man kan blåsa ut på ett andetag, vitalkapaciteten  Vad är en koloskopi? Undersökning av tjocktarm med smalt böjligt instrument. Läkaren kan granska tarmens slemhinnor och eventuellt ta prov av dessa  Vad är en gastroskopi? Inspektion av magsäck, matstrupe eller tolvfingertarm. Gastroskopet består av en böjlig slang som leds ner genom munnen.  Vilka är de vanligaste IBS? Ulcerös kolit och Crohns sjukdom  Vad är en rektoskopi? Undersökning av ändtarmen  Vad är en ileostomi? Involverar oftast borttagning av hela tjock- och ändtarmen. Änden av tunntarmen läggs ut genom buken och används sedan istället för ändtarm.  Vilka egenvårdsåtgärder ska en patient vidta innan gastroskopi? -Vara fastande -Ej röka -Ej tagit NSAID preparat eller protonpumpshämmare  Information till patienten inför en gastroskopi -Varför den ska göras -Att eventuell provtagning kommer ske -Att inte äta på minst en timme efter undersökningen -Patienten ligger på vänster sida -instrumentet förs ner genom munnen  Vilka fynd kan upptäckas vid gastroskopi? -Blödning i mag-tarmkanalen -Ulcus (magsår) -Divertiklar (tarmfickor)  Vad menas med perforation? Ett organ går sönder och innehållet läcker ut i buken. Ex galla, tarminnehåll och gas. Kan även vara Ex gallan som går sönder.  Varför är rökning negativt vid Ulcus? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Rökning ökar sektretion (produktion) av Magsaft vilket ökar risken för sår.  Vad menas med ruptur? Blodkärl eller organgår sönder. Blödning + smärta. Exv aortaaneurysm eller x- trauterin graviditet.  Vad innebär ischemi? Ett organ blir utan tillräcklig syretillförsel (pga cirkulationsnedsättning) organet börjar svikta och dör till följd av detta.  Vad ställer du för frågor till en patient med misstänkt Ulcus? -Smärtor- har dom blivit intensivare? -Var har du ont? -Hur mycket kräktes du? -Har du kräkts flera gånger? -Allmäntillstånd påverkat? Matt, blek? - övriga symptom?  Vanliga symptom på magsår? -Ont i övre delen av magen (maggropen) -Ont i perioder, symptomfri däremellan -Symptomen ändras när du äter, förvärras eller lindras.  Hur kontrolleras bukstatus? - Palpera efter ömhet - Palpera efter hårdheter - Avföringskonsistens - Smärtutvärdering (Var. när, hur) - Illamående/kräkning  Vad ska särskilt beaktas vid smärtlindring av patient med astma? Många astmatiker lider av överkänslighet mot NSAID-preparat. Undersök att inte så är fallet innan administration.  Vad heter de olika delarna av tarmen, i rätt ordning? Börja uppifrån -Tunntarmen som inkluderar; duodenum (tolvfingertarmen), jejunum, ileum. Ileum mynnar ut i -Tjocktarmen Colon. Colon består av; Colon Ascendes, Colon transversum och Colon descendes, sist Colon Sigmoideum.. Efter Colón kommer -Analis Canalis (Ändtarm) -Rectum.  När genomförs laparoskopi? För att undersöka blindtarm, gallblåsan och äggstockarna. Genomförs via titthål in genom buken. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Symptom och behandling vid appendicitis! Smärta vid hosta och rörelse. Smärtan "vandrar" Smärta neråt Fossa iliaca. Illmående, kräkningar Behandling; appendectomi dvs ta bort blindtarmen. Eller antibiotika.  Symptom och behandling vid pancreatit! Symptom; svår smärta i övre delen av ryggen. Påverkat AT. Kräkningar. Behandling; vätska, antibiotika, dränage.  Symptom och behandling vid diverticulit! Symptom; smärta i vänster Fossa Iliaca, illamående, obstipation, diarré. Behandling: Vätska, ab i.v., fasta, överväg operation.  Vad är ileus? Tarmvred. Stopp i tarmen pga förlamning (paralytiskt) eller fysiskt stopp (mekaniskt)  Vilket blodprov tar man för att fastställa pancreatit? S-Amylas!  Vanliga blödningsorsaker? Intag av NSAID. Polyper Hemorrojder Inflammatoriska tarmsjukdom (UC, CD) Divertiklar Olika infektioner i mag-tarmkanalen.  Diagnos vid blödning i tarm- ANAMNES. Vad ställer du för frågor? Hur startade blödningen? Hur länge har den pågått? Blöder det mellan avföringarna, såpass att kläder blir nerblodade? Diarré? Feber?  Vad är F-Hb? Feces-Hb. Man tar prov på avföringen för att se om blod förekommer i avföringen.  Vad är hematemes? Blodtillblandad kräkning. Talar för blödning från matstrupen, magsäck eller tolvfingertarmen.  Vad är Malena? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Svartfärgad feces pga blodtillblandning. Svart färg= blödning i övre man-tarm kanal.  Två vanligaste orsakerna till hjärtsvikt Hjärtsvikt orsakas alltid av bakomliggande hjärtsjukdom. Vanligaste orsaken är ischemisk hjärtsjukdom och hypertoni  Föreslå egenvårdsåtgärder för hjärtsvikt -Fysisk aktivitet efter förmåga -Sluta röka och dricka -Undvik salt mat -Kontrollera vikt dagligen -Sitt upp vid andningssvårigheter -Resa sig långsamt vid yrsel r/t lågt blodtryck -Uppmärksamhet på svullna ben o andfåddhet -Ät många små mindre mål per dag  Vad är en allvarlig komplikation av hjärtsvikt? Lungödem  Symptom på Lungödem -Svår andnöd -Halsvenstas -Blekhet -Rosslande andetag med skummiga upphostningar -Kallsvettighet  Ange akuta åtgärder vid Lungödem 1. Kontakta läkare 2. Försök lugna patienten 3. Hjärtsängläge med sänkt fotända 4.Säkra fri venväg 5.Syrgas (om ordination)  Vad är gränsvärdet för hypertoni? 140/90 (Efter tre mätningar med en veckas mellanrum)  Nämn några cirkulatoriska faktorer för ökat blodtryck - Ökat perifert motstånd (Blodkärlens stelhet samt sammandragningsförmåga) - Förhöjd puls - Blodvolym (Hypervolemi)  Ange minst sex riskfaktorer för Hypertoni - Rökning, alkohol mm. - Saltrik kost - Ärftlighet Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Låg fysisk aktivitet - Stress - Övervikt - Ålder  Vilka diagnoskriterier finns för hjärtinfarkt? - Typiska bröstsmärtor (Plötsligt påkommen, ev utstrålande) - Labaratorieanalys (Hjärtskademarkörer ex: Förhöjt TNT) - EKG förändring (ST-sträckan)  Vilken är den primära akutåtgärden mot en STEMI? Akut PCI (ballongvidgning) och eventuell stent.  Vad är trombyl (Acetylsalicylsyra) och vilka biverkningar har den? Blodförtunnande läkemedel (trombocytaggregationshämmare). Används vid akut hjärtinfarkt, profylax efter hjärtinfarkt samt vid instabil kranskärlsjukdom. Biverkningar är ökad blödningsbenägenhet och dyspepsi.  Vad är nitrolingual (Glyceryltrinitrat) och vilka biverkningar har den? Kärlvidgande medel vid hjärtsjukdomar. Biverkningar är huvudvärk, hypotension och hjärtklappning. Tänk på att patienten bör ligga ner vid administrering.  Vad är ett arbetsprov? Ansträgning under övervakning med EKG. Utförs ofta på cykel. Kan exempelvis påvisa hjärtsvikt eller kranskärlsjukdom.  Vad är symptomen på DVT? -Smärta i vad/ben vid vila eller belastning -Svullnad -Tyngdkänsla i benet -Rodnad -Värmeökning (tänk inflammation)  Nämn fyra övergripande kardiovaskulära (hjärta-kärl) sjukdomar. 1. Kranskärlssjukdom. Kärlkramp= stabil angina. Instabil angina= förvärrad och mer lättutlöst angina. Kan leda till hjärtinfarkt. 2. Stroke. 3. Aortaaneurysm. 4. Perfier kärlsjukdom, Exv claudicatio intermittens och kritisk benischemi (artteriella sår)  Vad är angina pectoris? Symptom. Kärlkramp. Krankärlen som ska förse hjärtat med syrerikt blod kan ej göra detta pga Exv förträngningar (plack) som är ivägen. Klassiska symptom: smärta i käken, bröstet. Smärta som strålar ut mot armen. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Stabil angina diagnosticeras då man kunnat leva med det över 3 månader utan försämring.  Vad är instabil angina pectoris? Symptom. Det är förvärrad angina pectoris. Man får bröstsmärtor utan någon ansträngning, lättutlöst. Kan leda till hjärtinfarkt. Sympom: Andnöd, blek, kallsvettig, cyanos, smärtpåverkad, oro, ångest.  Vad är hjärtinfarkt? Totalstopp i ett kranskärl. Inget blod kommer förbi= akut behov av Exv ballongvidgning så blod kan rinna fritt förbi igen.  Vad är asystoli? Hjärtstopp. Hjärtat har slutat att slå. Behandling: HLR och defibrilering.  Vad är förmaksflimmer? (FF) Vanlig arytmi. Hjärtat slår mycket snabbt och oregelbundet. Ej sinus-rytm. De elektriska impulserna överleds oregelbundet från olika ställen i förmaken. Den elektriska oordningen gör at förmaken drar ihop sig oberoende av kamrarna vilket bidrar till att förmaken varken hinner fyllas eller tömmas effektivt på blod mellan sammandragningarna. Viktigt att behandla och återfå Sinusrytm.  Vad är claudicatio intermittens? Fönstertittarsjukan. Nedsatt arteriell cirkulation sekundärt till arteroskleros. När musklerna börjar arbeta räcker inte blodförsörjningen till= ischemisk smärta uppstår. Kan vara en komplikation av diabetes (makrovaskulär). Rökning vanlig orsak då det försämrar cirkulationen och kärlen mm.  Vad betyder arteroskleros? Fett ansamlas i kärlet och kleggar igen sig mer och mer, tillslut blir det stopp värsta fall. Kallas också för åderförkalkning. Orsakar >90% av alla hjärtinfarkter. Ockå mycket vanlig orsak till Claudicatio Intermittens.  Vad innebär venös insufficiens? Det innebär försämrat venöst återflöde. Vidgade vener ger ökad insufficiens och ett ökat ventryck. Svårigheter att pumpa blodet tillbaka till hjärtat. Det underlättar att ha benen i högläge och kompressionsbehandla. Då venerna ligger ytligt och är sköra får man lätt sår.  Ange viktiga aspekter för dokumentation av smärta 1. VAR sitter smärtan? 2. NÄR gör det ont? 3. HUR. VAS-skattning 4. Har läkemedel effekt? 5. Hur ter sig smärtan? (Molande, brännande, stickande) 6. Påverkan på dagligt liv Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Två vanliga och två ovanliga biverkningar vid behandling med morfin 1. Illamående 2. Obstipation 1. Andningsdepression 2. Sänkt medvetandegrad  Egenvårdsåtgärder vid obstipation 1. Äta fiberrik kost och/eller ex katrinplommon mm 2. Fysisk aktivitet 3. Dricka mycket vätska 4. Ta god tid på sig på dass 5. Magmassage 6. Anatomiskt korrekt skitposition  Vad står IVO för? Vilken uppgift har de? Inspektionen för Vård- och omsorg. Att utreda tillbud och negativa händelser inom vården. Handlägger anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sara.  Hur utförs en standardiserad blodtrycksmätning? -Patientens arm ska vara i hjärthöjd -Patienten ska vila 5-10 minuter innan mätning med manschett på -Ben ska vara raka och inte korslagda under mätning -Patient ska vara sittande eller liggande -Blodtrycksmanschett ska anpassas efter armens diameter - Patienten ska ej ha druckit kaffe, rökt/snusat innan - Patientens handflata ska vara vänd uppåt. -Om det är första tillfället för mätning. Mät i patientens båda armar. Vid uppföljande tillfällen mäts i den arm där trycket var högst.  Beskriv verkningsmekanismen av Betareceptorblockerare Blockerar sympatiska nervsignaler till hjärtat. Detta får sänkt blodtryck och puls till följd.  Beskriv minst två biverkningar av betareceptorblockerare -Trötthet -Kall perifert -Huvudvärk -Bradykardi -Lågt blodtryck -Yrsel  Beskriv verkningsmekanismen av Loop-diuretika Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Vätskedrivande. Ökar utsöndringen av Na+K+. Blockerar också nefronet där mest vatten tas tillbaka till blodomloppet. Kraftigast effekt av de tre.  Räkna upp de tre olika typerna av diuretika i ordning av effekt (Kraftigast först) 1. Loop diuretika 2. Thiazid-diuretika 3. Kaliumsparande diuretika  Beskriv verkningsmekanismen av Thiazid-diuretika Vätskedrivande. Hämmar resorption av Na- och kloridjoner i tubuli.  Beskriv generella biverkningar av vätskedrivande läkemedel -Hypotoni -Hypovolemi -Rubbningar i vätske- och elektrolytbalansen  Varför används ofta Kaliumsparande diuretika i kombination med Thiaziddiuretika? Eftersom Thiaziddiuretika kan få biverkan av hypokalemi.  Vilka åtgärder vidtas i nära anslutning till dödsfall? -Kontakta läkare och närstående -Journalför händelse -Avlägsna infarter -Stäng mun och ögon -Renbädda säng -Rengör mun -Klä efter den avlidnes eller dennes anhörigas önskemål  Vad ska en "god kost" innehålla? -Minimerat småätande, godis, kakor mm -Regelbundna måltider -Vegetabiliska oljor -Tallriksmodellen -Varierad kost  Vilka frågor kan du ställa för att utvärdera magsmärtor? - Vad tror patienten själv är orsaken? - Smärta? (lokalisation, intensitet, när) - Avföringskonsistens - Färg på avföring (Melena?) - Regelbunden tarmtömning? - Problem att kissa? - Nyligen förändrade kostvanor? - Viktförändring? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Vilken generell information ska du ge en patient inför en undersökning? - Hur undersökningen går till - Varför den utförs - Eventuell egenvård innan (Ex. laxerande inför koloskopi) - Eventuell egenvård efter (Ex. Smärtor och medicin)  Gränsvärden för HB? 120-155 g/L för kvinnor 130-170 g/L för män  Biverkningar av järnbehandling - Hård avföring - Mörk avföring - Risk för förstoppning - Magsmärtor - Illamående  Vad är viktigt att tänka på vid provtagning för blodgruppering och BAS-Test? - ID-kontroll - Har patienten varit gravid? - Rör ska märkas med Blodgruppering respektive BAS-test samt identitet, datum och klockslag - Får ej delegeras  Vad är ett BAS-Test Blodgruppskontroll med AntikroppScreening. Visar blodgivarens blodgrupp samt om blodet innehåller irreguljära antikroppar. Om irreguljära antikroppar finns görs ett MG-test  Vad är ett MG-Test och när görs det? Mottagar-Givar test. Sammanför blodkomponenter från mottagare och givare utanför kroppen för att se om reaktion uppstår. Görs om BAS-test visar på irreguljära antikroppar.  Varför får inte Kalium infusion ges i för snabb takt? Eftersom Kalium i för hög dos är hjärtpåverkande.  Vad är en epiduralkateter? Kateter inlagd i ryggen för effektiv smärtlindring  Ange två stödåtgärder för en patient som ska sluta röka Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Samtalskontakt med sluta-röka mottagning - Information om nikotinläkemedel  Vilken utrustning ska finnas tillgänglig i ett akut undersökningsrum. - Utrustning för att sätta infart (PVK) och provtagning - Defibrillator - Akutläkemedel - EKG- apparat - Blodtrycksmätare - Saturationsmätare - O2-utrustning  Vad är dyspepsi? Känslig mage (magsmärta, halsbränna, sura uppstötningar, illamående)  Råd för egenvård vid kompressionsbehandling (och DVT) - Kompressionsstrumpa tas på innan uppstigning och av under natten - Smörj med återfuktande kräm när strumpan inte är på - Fysisk aktivitet - Ha foten i högläge vid vila. - Vara observant på hudförändringar och trycksår  Vad gör kompressionsstrumpor? Ökar det venösa återflödet. Minskar svullnad, stimulerar till ny kärlbindning och motverkar att bensår uppstår.  Vad är de fyra hörnstenarna i palliativ vård? 1. Symptomlindring 2. Teamarbete 3. Kommunikation 4. Närståendestöd  Vilken signalsubstans är det brist på vid Parkinsons sjukdom? Dopamin  Vart tas odlingar vid misstänkt MRSA? Svalg, näsa, perineum och infekterat sår  Vad är ketoacidos och när sker det? Ketoner bildas när fett förbränns ofta till följd av att muskler inte får de glukos de behöver. Ketoner gör blodet surt vilket skapar en metabolisk acidos.  Ange sex åtgärder för att underlätta måltid vid funktionsnedsättning 1. Förtjockningsmedel i dryck 2. Passerad eller lätttuggad mat Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 3. Tallrik med höga kanter 4. Anpassad sked med stort handtag 5. Korrekt sittställning 6. Pipmugg att dricka ur  Vad ska dokumenteras enligt biobankslagen? -Hur provet tagits och av vem -Om patienten godkänner att provet sparas -Typ av prov och tidpunkt  Vad är viktigt att tänka på vid infektion och diabetes? -Infektion kan höja blodsockret och öka risken för hyperglykemi  Strategier för att sluta röka? -Bestäm ett datum för nedtrappning samt slutdatum. -Testa röksuget- anteckna när du blir sugen= se samband. -undvik "rökplatser" där du vet att du vill röka  Allmänna frågor till en patient som känner sig tungandad och kräks slem? -Är AT påverkat? -har du andra symptom? Exv feber, frossa, utslag, infektionstecken? -Hur ser slemmet ut? Färg och konsistens. -Vad tror du det kan bero på? -Har du någon sjukdom i botten? -Röker du? Om ja- hur mycket?  Beta-2-stimulerare effekt och biverkan! Effekt: Luftrörsvidgande. Biverkan: tremor och huvudvärk, takykardi.  Effekt av kortison och biverkan. Effekt: Inflammationsdämpande. Biverkan: infektionskänslighet hosta, halsirritation, förhöjt p-glukos  Effekt och biverkan av antikolinergika Effekt: hämmar parasympatikus och vidgar bronkerna. Biverkan: Muntorrhet, hjärtklappning, förstoppning, torrhosta.  Effekt och biverkan av bredspektrumantibiotika Effekt: hämma infektionen. Biverkan: mag-tarmpåvernan. Tarmfloran hämmas, risk för diarré.  Vilka kontroller gör du i direkt samband (de 5 första minutrarna) med att en patient blivit intagen på ett rum på akuten? Patienten har lungproblem, tung andnöd. Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 -Puls -Pox -Resp -Blodtryck -Cyanotisk? -Auskultera lungor.  Symptom på koldioxidretention -slöhet -medvetandesänkt -ökad puls -andnöd -huvudvärk -yrsel  Nämn fyra omvårdnadsåtgärder vid Dyspne, patienten har ångest pga dyspnen. Motivera varför du gör det du gör. -lämna inte patienten. Det gör patienten lugnare och minskar ångest. -patienten ska andas ihop med dig. Detta ger lugnare andningsfrevkens och djupare andetag, och på så vis förbättrat syrgasutbyte. -se till att patienten sitter bra. Lägg kuddar under armarna. Detta för att underlätta andningen. -ge hen varm dryck. Det löser upp det sega slemmet -andas i ett sugrör i en vattenflaska. Detta förhindrar luftvägsavatängning.  Vilka kontroller görs för att utvärdera omvårdnadsstatus? - Sömn: behov av sömntablett? - Nutrition: allergi? - Elimination: trög i magen? Laxerande? - Hudkostym: sår? Torr hud? Smörja? - Smärta: tar du smärtstillande regelbundet? - Aktivitet: Anväbder du hjälpmedel? - Kommunikation: syn och hörsel. - Andning: jobbigt vid ansträngning?  Effekt o biverkan av Steroider. Effekt: inflammationsdämpande (kortisol är ett steroidhormon) Biverkan: -infektionskänslighet, -svamp i munnen (vid inhalationer) -heshet  Vad innebär KOL fysiologiskt? - minskat gasutbyte dvs sämre syre-upptagningsförmåga och sämre utvädring av koldioxid. - trängre luftrör Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 -lungornas elastiska bindväv bryts ner och därmed mindre elasticitet. - Lungan blir slappare utan elasticiteten och utandningen blir jobbigare.  Vad ska du informera dig om innan du ger syrgas till en patient? - Ordinerad dos (liter/ minut) - Adninistreringssätt - Planerad behandlingstid. - ID-kontroll. - Läkemedlet skall vara inskrivet i läkemedelslistan.  Kostvanor för en KOL-patient. - kaloririk mat -ät vad du tycker om - små portioner, oftare under dygnet. - vila innan och efter måltid  Hur anpassar man en patientundervisning på ett pedagogiskt sätt? -Vad vet patienten innan? -Utgå från patientens nivå. - Vad behöver jag informera om. - Låt patienten och anhöriga ställa frågor.  Vilket serumvärde ger indikation på njurfunktion? S-Kreatinin  Vilket serumprov ger en överblick på kroppens saltbalans? El-status  Hur räknar man ut BMI? Vikt/(Längd*Längd)  Vad är en PEF-mätning? Mätning av det maximala utandningsflödet.  Åtgärder vid akut andningsbesvär? 1. Sitt upp och håll händer högt 2. Andas lugnt med patienten 3. Sätt syrgas (Om ordination finns) 4. Ge slemlösande (Om ordination finns) 5. Ge varm dryck  Vad ska särskilt beaktas vid smärtlindring av patient med astma? Många astmatiker lider av överkänslighet mot NSAID-preparat. Undersök att inte så är fallet innan administration.  Vad innebär hypotyreos och vad är symptom på det? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Underfunktion i thyroidea. Dvs överskott av TSH och underskott av T3 och T4. Symptom; Viktuppgång Man går på lågvarv. Trött, deprimerad och svårt att ta tag i saker. Torr hur, torg hår. Bradykardi. Obstipation.  Vad innebär hypertyreos och vad ä symptomen på det? Överproduktion av T3 och T4, och därmed är TSH lågt (negativ feedback-system) Symptom; Viktnedgång Ökad värmekänsla Takykardi och hypertermi Nervositet och oro. Diarré Utåtstående ögon.  Vart bildas hormonet kortisol? I binjurebarken, det mellersta lagret.  Vilket hormon har man en överproduktion av vid Cushings sjukdom? Symptom! Kortisol. Symptom: Skör hud, muskelatrofi (muskelvävnad minskar), svullet ansikte.  Vilket hormon har man en underproduktion av vid Mb Addison sjukdom? Symptom! Kortisol. Symptom: Trötthet, svaghet, illamående, lågt bt, viktnedgång, saltrubbnin (lågt Na, högt kalium). Lågt P-glukos.  När används levaxin? Vid hypotyreos. Det ersätter sköldkörtelns eg produktion.  Vad är skillnaden på enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal? -Enkla råd; Information, korta råd och ev skriftlig info. Under 5 min. -Rådgivande samtal; Dialog, individuellt anpassat, ev olika verktyg med uppföljning (Stegräknare, matdagbok), kan inkl motiverande strategier. 10-30 min -Kvalificerat rådgivande samtal; Samma som rådgivande samtal PLUS teoribaserat och strukturerat Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Personal utbildad i metoden som används. Längre samtal.  Beskriv de olika delarna i PDSA-cykeln  Vad står A-E för och vad gör du på de olika punkterna? - A: airways – Kontrollerar fria luftvägar - B: Breathing – Kontrollerar att patienten andas - C: circulation – Kontrollerar att patienten har tillräcklig blodcirkulation, blödning? - D: Disability – Kontroller medvetande - E: Exposure – Skydda emot omgivningen, kontrollera att patienten inte är för varm eller nerkyld.  Warfarin - verkan och biverkning? - Antikoagulantia - Vitamin K-antagonist, verkar hämmande i levern - blödningsrisk - PK-värde mellan 2-3  Heparin - verkan och biverkning? - Antikoagulantia - antitrombin III-aktiverare - blödningsrisk  Trombinhämmare - verkan och biverkning? - binder direkt till trombinmolekylen och hämmar den - både antikoagulantia och trombocythämmare, eftersom trombin både stimulerar trombocytaktivering och koagulation - blödningsrisk  Vad är trombocythämmare? Läkemedel som hämmar trombocyternas aktivitet  COX-hämmare - verkan och biverkan? - hämmar COX-enzymerna, mindre prostaglandiner --> febernedsättande och antiinflammatoriskt - hämmar trombocyternas förmåga att aggregera med varandra - magblödning, farligt för astmatiker!  COX-hämmare - indikation? - profylaktiskt vid kranskärlsjukdom - sekundärprofylax efter TIA, stroke - smärta, feber, inflammation  Vad ska man tänka på vid långtidsbehandling med COX-hämmare? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - magskyddande behandling - risk för hjärtsvikt, njursvikt vid höga doser lång tid - förlängd blödningstid  ADP-antagonister - verkan och biverkan? -trombocytaggretionshämmare - med ASA fås en additiv trombocythämmande effekt - Tiklopedin hämmande effekt på benmärg - blödningsrisk  Vad är fibrinolytika? Läkemedel som löser upp blodpropp och öppnar kärlet igen - överdosering kan ge blödningar - streptokinas kan ge allergiska reaktioner  Vad är hemostatika? Läkemedel som ökar blodets koagulation - Tranexamsyra: vid mensblödning, överdosering fibrinolytika - Vitamin K: Warfarin-antidot - koagulationsfaktorer: reversing av livshotande warfarinblödning  Organiska nitrater - verkan och biverkan? - vidgar vener och sänker venösa blodflödet - häver angina pectoris, avlastar hjärtat - under tungan, spray, plåster, infusion vid akut - huvudvärk, flush, ortostatiskt blodtrycksfall  Statiner - verkan och biverkan? - minskar LDL-kolesterolet i blodet - sekundärprofylax vid ischemisk hjärt-kärlsjukdom, minskar risk för reinfarkt - muskelsmärta och svaghet (ovanligt men allvarligt), förstoppning och gaser  Vad är NSAID? Non steroidal anti-inflammatory drugs. - gemensamt för preparaten är att de hämmar COX  Vilken effekt och biverkan har NSAID? - inflammationsdämpande - smärtstillande - febernedsättande - hämmar trombocyter från att aggregera med varandra - magbesvär, ökad blödningstid  Diuretika - effekt och biverkan? Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Ökar urinproduktionen - minskar blodvolymen och därmed det venösa återflödet - blodtryckssänkande - öronsus, hypokalemi, elektrolytrubbningar, hudutslag  När används diuretika? - lungödem - övriga ödemtillstånd - hjärtsvikt - hypertoni - hyperkalemi  Betablockerare - verkan och biverkan? - sänker blodtryck och puls - dämpar sympatikus och RAAS - selektiv: B1 - oselektiva: B1 och B2 - bradykardi, trötthet, kalla extremiteter  Kontraindikationer för betablockerare? - astma - perifera kärlsjukdomar - obehandlad hjärtsvikt (-diabetiker)  Kalciumantagonist - verkan och biverkning? - blockerar kalciumkanaler --> minskad kontraktionsgrad, vidgar kärlen och ger mindre motstånd för hjärtat att pumpa mot - selektiva: hjärtat - oselektiva: hjärta och kärl - flush, hjärtklappning, svullna anklar  Var finns beta-1- , beta-2- respektive beta-3-receptorer? - B1: hjärtmuskeln - B2: luftvägar, blodkärl, skelettmuskulatur, hjärta, mag-tarm - B3: skelettmuskulatur, fettvävnad  Vad är adrenergikum? - läkemedel med samma effekt som adrenalin och noradrenalin - aktiverar sympatikus - kärlsammandragning, ökad hjärtverksamhet, vidgar luftrören, ökad muskelspänning  Var finns alfa-1- respektive alfa-2-receptorer? A1: blodkärl, luftvägar, mag-tarm, sfinktrar, urinblåsa A2: blodkärl, mag-tarm, pankreas Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414  Vad är kolinergikum? - läkemedel med samma effekt som acetylkolin - stimulerar parasympatikus - minskad hjärtverksamhet, ökad magtarm-aktivitet, sammandragning av urinblåsa och pupill  Vad är antikolinergikum? - läkemedel som hämmar parasympatikus - används för att vidga pupiller, bradykardi, hjärtstillestånd - ökar hjärtfrekvens, minskar slem och sekret, avslappning i glatt muskulatur - ex: antidepressiva, neuroleptika, antiparkinson, medel mot urinträngningar  När används adrenalin? - allergi - astma - hjärtstillestånd - ökar hjärtfrekvens, relaxerar bronkerna, drar samman kärl  ACE-hämmare - verkan och biverkan? - hämmar angiotensin I från att bli angiotensin II - vidgar kärlen, sänker blodtrycket - hosta, yrsel, angioödem  Vilka grupper tillhör psykofarmaka? - antidepressiva - antipsykotiska (neuroleptika) - medel mot sömnstörningar: sedativa (vakenheten sjunker), hypnotika (rent sömnmedel) - lugnande medel: ataraktika, anxiolytika (ångestdämpande) - medel vid bipolär sjukdom: litium, antiepileptika  Antipsykotiska - verkan och biverkan? - hämmar överaktivitet i hjärnan genom Dopamin-2-blockad + Dopamin-4- blockad. - viktökning  SSRI - verkan och biverkning? Serotoninåterupptagningshämmare - hämmar återupptaget av serotonin, vilket ger mer tillgång till serotonin längre tid - illamående, sexuella störningar, huvudvärk, aptitlöshet  Bensodiazepiner - verkan och biverkan? - förstärker GABAs hämmande signalering - ångestdämpande Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - sömnmedel - muskelrelaxerande - kramplösande - yrsel, minnesluckor, hallucinationer, beroende, koordinationsrubbningar  Hög puls - stress. oro - förhöjd ämnesomsättning - blodbrist - blödning - lågt blodvärde - hjärtsvikt - medicinering - överproduktion av sköldkörtelhormon - uttorkad  Varför sluta röka innan operation? - När du röker får kroppens vävnader mindre syre, vilket gör att operationssåret läker långsammare än normalt. Det ökar risken för sårinfektion. - kapillärerna, dras samman - Om sårläkningen går långsamt ökar även risken för infektioner. - Rökning gör också att det blir lättare att få problem med hjärtat, blodkärlen och lungorna under operationen.  Uppvakningsavdelning Andning - Fria luftvägar - AF, andningsdjup, ljud - syremättnad Cirkulation - Blodtryck - perifera pulsar, kapillärfylland Medvetande - Medvetandegrad - reflexer och motorik Övrigt: - Hudens färg - Vätskebalans - såret - Dränage, katetrar, kanyler - smärta, illamående, oro - Säkerhet  Postoperativ vård - risker och prevention Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 - Risk för infektion bruten hudbarriär och skör patient - Risk för blödning olika beroende på ingrepp - Risk för fall sedering, analgetika, trött och tagen - Risk för hudskada sängläga och preopstatus - Risk för aspiration fria luftvägar och effektivt andningsarbete gäller - Risk för instabilt blodsockervärde vid ingrepp i bukspottkörtel och lever eller vid tidigare diabetes - Risk för dehydrering för lite vätska eller stora förluster under operation - Risk för elektrolytbalansrubbning kissar stora mängder (kaliumförlust) eller kräks mycket (förlust natrium och klorider) - Risk för vätskebalansrubbning hög feber, stora förluster i drän, slarv med att följa vätskebalansen - Risk för förstoppning vid intraperitoneal kirurgi  Vanliga postoperativa OVD (omvårdnadsdiagnoser) - Akut smärta r.t. såret. Smärtintensitet varierar beroende på kirurgiskt ingrepp. DET ÄR UPPLEVELSEN SOM RÄKNAS! Smärtlindring är grunden för andning, mobilisering, återhämtning, vila! - Illamående: PONV plågsamt. Går att förebygga! - Nedsatt välbefinnande- det läcker, skaver, gör ont, man är trött, "överkörd av en ångvält", ledsen, orolig och rädd - Ineffektivt andningsmönster- svårt att bukandas, smärta, andningsdepression etc. - Nedsatt rörlighet - muskelsvag, drän och katetrar hindrar - Otillräcklig kunskap- ny hälsosituation med nya krav - Nedsatt egenvårdsförmåga (påklädning, personlig hygien, ätande, toalettbesök)- nyopererade behöver hjälp  När det blir komplicerat Risk för motilitetsrubbning i mag-tarm kanalen- ses vanligen vid diabetes, postoperativt ileus Fördröjd postoperativ återhämtning- komplikationer förlänger återhämtningen Aktivitetsintolerans- klarar inte den postoperativa träningen som förväntat. Reagerar med takykardi och utmattning. Akut förvirring- hyporaktivt postoperativt delirium farligast Känner hopplöshet Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 Risk för hotad värdighet Situationsbetingad svag självkänsla- känner ingen kontroll och har tappat sin egenmakt i den ovana situationen Förvrängd kroppsuppfattning- mastektomi, amputation, transplantation Defensiv eller ineffektiv stresshantering- "obalans i jag- apparaten" Rädsla, dödsångest, sorgearbete, maktlöshet  Postoperativa komplikationer-andning Pneumoni Atelektaser Lungemboli ÅTGÄRDER Djupandning, hostövning, andningsträning, mobilisering, kompressionsstrumpor  Komplikationer-cirkulation Hypovolemi Blödning Hypovolemisk chock Tromboflebit Ventrombos Emboli ÅTGÄRDER Noggrann monitorering, tidigt upptäcka tecken, mobilisering  Komplikationer- elimination Urinretention Urinvägsinfektion Illamående och kräkning Förstoppning Tympanistisk buk- gasretention Postoperativt ileus  Komplikationer SÅR Infektion Sårruptur Såret glipar innan läkning PSYKOSOCIALT Postoperativ depression Livsångest  vätskebalans efter operation En vuxen individ förlorar normalt mellan 2,5 och 3 l vatten per dygn. Basalbehov av vätska - Om ej annat ordinerats kan infusionsvätska Glukos buffrad, 50 mg/ml, 1000 ml /12 h sättas postoperativt till patient ASA I och II - Friskt och rent vatten är bra för din kropp och din hälsa. Att dricka vatten eller få Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 i sig vätska på annat sätt är livsviktigt. Vi kan klara oss utan mat i flera dagar, utan vätska klarar vi oss bara några dygn innan komplikationer uppstår. - vuxen människa består till ca 65% av vatten, för nyfödda barn är siffran 75%. - vuxen konsumerar upp mot 3 liter vätska per dag. Varierar efter vikt, hur varmt det är, hur mycket man svettas m.m. Av dess 3 liter får vi oss ca hälften från kosten. Ca 1.5 liter (6 - 8 glas) måste vi därför dricka varje dag. Den fasta födan ger ca 0,5-1 liter, därtill bildas ca 2,5-4 dl vatten vid förbränningen av protein, fett och kolhydrater från kosten. - 30 ml/kg kroppsvikt är en bra riktlinje för ditt vätskebehov per dag. Vatten innehåller inga kalorier i sig men ger näring och räknas därför som ett näringsämne. - minst 1.5 liter vätska per dag!  tecken på urinretention - Oförmåga att miktera, -trängningar, - suprapubisk smärta, - ömmande resistens suprapubiskt, - frekvent kissande i små portioner, - nattlig inkontinens. - Oro, - förvirring, - illamående, - kräkningar, - upprepade infektioner.  Vilken typ av anestesi- hur det påverkar- vad tänka på, ex regional bromage Generell anestesi, dvs narkos, består av en kombination av ett sömnmedel och ett kraftfullt verkande smärtstillande medel, dvs en opioid eller det mindre potenta medlet lustgas- illamående efter narkos  Blödning hur mycket är farligt? - Hos den vuxne motsvarar blodvolymen cirka 7 procent av kroppsvikten, vilket motsvarar cirka 5 liter blod hos en 70 kg vuxen person. För ett barn utgör blodvolymen 8 till 9 procent av kroppsvikten vilket är cirka 80-90 ml blod/kg. - När blödningen lett till en tillräckligt stor blodförlust påverkas också cirkulationen i kroppens vitala organ, vilket leder till blödningschock. Enkla symtom och kliniska fynd såsom medvetandegrad, puls- och andningsfrekvens, systoliskt blodtryck och perifer hudtemperatur och färg är tillräckliga för att ungefärligt kunna uppskatta förlorad blodmängd. Förenklat indelas blödningen i olika stadier: Stadium 1: Blödning 10-15 procent av blodvolymen motsvarar ungefärligt hos den vuxne den blodmängd som dras vid en blodgivning och som normalt tolereras väl av blodgivaren. Blodtryck, puls- och andningsfrekvens förblir normala. Stadium 2: Blödning upp till 15-30 procent av blodvolymen motsvarar cirka 750- Downloaded by Ali Salimi ([email protected])  lOMoARcPSD|3624414 1500 ml blod. Oftast noteras lätt ångest eller oro och en ökad andningsfrekvens till ca 20-30/min. Blodtrycket kan vara normalt eller lätt sänkt, pulsen har ökat till > 100/min. Huden perifert är sval och blek. Stadium 3: Blodförlust 30-40 procent av blodvolymen motsvarar ca 2000 ml blod. Det ger en markerad hypovolemi som inte kan kompenseras genom en redistribution av blodflöden och en mobilisering av extravaskulära vätskor till blodbanan. Den skadades medvetandegrad är nu påtagligt påverkad, pulsen är snabb och svag. Blodtrycket är < 90 mm Hg och extremiteter är kalla och bleka. Stadium 4: Blodförlust över 40 procent av blodvolymen vilket är en livshotande blödning. Blodtryck kan vara omätbara eller så kan endast karotispulsen kännas svag och snabb. Pulsen är över 140, den skadade ter sig letargisk. Viktiga omständigheter att tänka på - Äldre kan p g a hjärtsvaghet, kärlförändringar, nedsatt njurfunktion och försämrad andningsförmåga ha svårare att kompensera för en minskad blodvolym. Tidig blödningskontroll och aggressiv vätskeersättning är således då mycket viktig. - Barn kan ha stora blodförluster, men tecken på blödningschock kan ofta komma sent. De mest pålitliga symtomen på hypovolemi är ökad hjärtfrekvens, dålig perifer cirkulation och sänkt pulstryck. - Pacemaker gör att hjärtfrekvensen inte alltid ökar vid hypovolemi. - Mediciner såsom betablockerare eller kalciumantagonister kan hämma kroppens försvar vid blödning. Urindrivande medicin kan ge hypokalemi och NSAID- preparat liksom blodförtunnande medicin kan förändra koagulationsstatus. - Fysiskt mycket vältränade personer har ofta en god förmåga att kompensera sin blodförlust, varför chocksymtomen således ses först när blodförlusten blivit stor. - Gravida kvinnor har en ökad blodvolym vilket gör att chocksymtomen ofta ses först efter stor blödning. - Nedkylda patienter utvecklar lätt koagulationsrubbningar som kan försvåra eller omöjliggöra kirurgisk blodstillning. - Insulinbehandlade diabetiker kan ha ett förändrat blodsocker eller ha varit hypoglykema vid olyckstillfället.  Targiniq - naloxon, oxikondon - Svår smärta där endast opioider erbjuder tillräcklig analgetisk effekt - Den vanliga startdosen för en patient som inte tidigare har behandlats med opioider är 10 mg/5 mg oxikodonhydroklorid/naloxonhydroklorid var 12:e timme.  Reumatism - Ledgångsreumatism, reu