Kriminalitet PDF

KRIMINALITET Sociala problem – orsaker, konsekvenser och åtgärder HAR KRIMINALITETEN ÖKAT DE SENASTE 10 ÅREN?  MÄTA KRIMINALITET? VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Först och främst – vilken typ av kriminalitet syftar man på? En typ av kriminalitet kan öka och en annan kan minska under samma period....

KRIMINALITET Sociala problem – orsaker, konsekvenser och åtgärder HAR KRIMINALITETEN ÖKAT DE SENASTE 10 ÅREN?  MÄTA KRIMINALITET? VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Först och främst – vilken typ av kriminalitet syftar man på? En typ av kriminalitet kan öka och en annan kan minska under samma period. Mycket svårt att mäta kriminaliteten, det är naturligt ett ”ljusskyggt” område. Man får olika svar beroende på vad man mäter: antal anmälningar? Konstaterade fall? Åtal? Fällande domar? Självrapportering (enkätsvar)? Siffror i statistiken beror i hög grad på hur lagstiftning ser ut, anmälningsbenägenhet och hur pass väl statistik förs i landet. Ökning eller minskning: vilken tid jämför man med? 5 eller 50 år? Vilken kriminalitet och vilket våld får uppmärksamhet i debatten?  VÅLDSBROTT I SVERIGE – VAD SÄGER FORSKNINGEN? I boken ”Det svenska tillståndet” (2022) undersöker 20 forskare våldsutvecklingen i Sverige. Här är några av forskarnas slutsatser: Totalt har våldet i det svenska samhället inte ökat under de senaste decennierna. Men den organiserade brottsligheten har ökat de senaste decennierna för både våldsbrott och ekonomisk brottlighet. Det senaste decenniet: kraftiga ökning av skjutvapenvåld i kriminella kretsar. Statistiken visar att det registreras fler våldtäkter i Sverige än i andra länder och att dessa kraftigt har ökat, med vid närmare analyser går det att dra slutsatsen att Sverige sannolikt har en likartad nivå av våldtäkter som jämförbara länder (Benägenhet att anmäla, laglig definition av våldtäkt mm. spelar in).  BROTTSUTVECKLINGEN I SVERIGE: GÄNGKRIMINALITET Brottsutvecklingen under 2010-talet fram till idag: explosiv våldsutveckling: Skjutvapenvåld, utsatta områden, yngre personer, fler grupperingar utan monopol. Många löst sammansatta grupperingar som saknar fast struktur → leder till fler våldsdåd. Inga lojaliteter, inblandade kan byta sida, vänner kan bli fiender. Hämnd, heder. Tystnadskultur, låga uppklaringsgrader. Mc-gäng verkar ”i skuggan av” gatugängen. I högre grad strukturerade. Tillhandahåller en infrastruktur för illegal handel, förser gatugängen med varor.  KONSEKVENSER? Medför stort lidande för offren. Stora kostnader för samhället (ekonomiska och sociala kostnader). Skapar otrygghet och minskad tillit mellan människor – misstro. Viktigt att människor känner trygghet och tillit till varandra och till rättssamhället.  MEDIAS ROLL? Psykologi: Negativ bias: vi tenderar att ge negativa upplevelser större betydelse än positiva/neutrala upplevelser. Medias uppgift att granska makten och upplysa och informera medborgarna om vad som sker… … men de behöver också få ”klick”! Vad skapar rubriker? Vad väcker engagemang? Vilka brott och vilka brottslingar lyfts fram i media? Vad vi tar del av från media påverkar vår uppfattning om hur samhället ser ut (och hur samhällsutvecklingen ser ut över tid). Påverkar hur vi fattar beslut och hur vi förhåller oss till andra.  KRIMINALITETENS ORSAKER Det finns olika teorier för att förklara orsakerna till att kriminalitet uppstår/varför människor begår kriminella handlingar. Ej konsensus inom forskarvärlden. Dels kan orsaksteorin variera beroende på vilken typ av brott man talar om: våldsbrott, ekonomisk brottslighet, sexualbrott, människohandel, stöld eller rån, trafikbrott…? Dels kan orsaksteorier variera beroende på om man talar om återkommande brottslighet, yrkesbrottslighet eller enstaka kriminella handlingar. Ofta fokuserar teorierna på olika perspektiv för att hitta en förklaring: biologiska/genetiska perspektiv, psykologiska perspektiv, sociala perspektiv och ekonomiska perspektiv.  KRIMINALITETENS ORSAKER Kan vara svårt att vetenskapligt bevisa ett direkt orsakssamband: att den ena variabeln orsakar den andra (kausalitet). Lättare att se samband mellan variabler – att två variabler verkar samtidigt (korrelation). För att kunna avgöra ett orsakssamband krävs det att det finns en viss styrka i sambandet mellan två variabler. För att kunna avgöra i vilken riktning (alltså vilken variabel orsakar den andra) orsakssambandet går måste man också använda logiska slutledningar – vad är mest rimligt? Kan vara svårt i praktiken…T.ex. orsakar arbetslöshet kriminalitet eller orsakar en kriminell livsstil arbetslöshet (att man inte söker några jobb)?  RISK- OCH SKYDDSFAKTORER – VAD SÄGER FORSKNINGEN? Risk- och skyddsfaktorer: faktorer som tillsammans kan öka eller minska risken för att falla in i kriminalitet. Ju fler riskfaktorer = högre risk för att falla in i kriminalitet, och tvärtom. Individuella faktorer: kön, beroendeproblematik, neuropsykologiska funktionsnedsättning, ålder, konsekvenstänk, impulskontroll. Miljö/nära omgivning: familjesituation, umgängeskrets, skolsituation. Omgivningens förväntningar och reaktioner – normer, brottstillåtande kultur. Strukturella faktorer: ekonomisk ojämlikhet/fattigdom, arbetslöshet och segregation. ”Den samlade forskningen visar att det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott. Personer vars föräldrar har sämre socioekonomiska förutsättningar har en ökad risk för kriminalitet jämfört med personer från en mer välbärgad bakgrund. De flesta som kommer från en socioekonomiskt mindre gynnsam bakgrund begår inte mer brott än personer som kommer från en mer gynnsam bakgrund, och det förekommer även att personer med en mer gynnsam bakgrund begår brott. Det innebär att även om det finns ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och delaktighet i brott, är det sambandet svagt. Det går inte att i nämnvärd grad förutsäga vem som kommer att begå brott utifrån kunskap om personers B R Å : S O C I O E KO N O M I O C H B ROT T S L I G H E T socioekonomiska bakgrund.” ”När man jämför med faktorer som forskning identifierat som riskfaktorer för brott, exempelvis föräldrarnas uppfostringskompetens, förekomst av konflikter i familjen, skolproblem eller ett umgänge med brottsliga kamrater, visar forskningen att dessa har ett starkare samband med brottsligt beteende än socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Det samma gäller för riskfaktorer kopplade till individen själv, till exempel brottstillåtande attityder eller impulsivitet.” B R Å : S O C I O E KO N O M I O C H B ROT T S L I G H E T  INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR, MILJÖ OCH STRUKTURER Individens socioekonomiska situation kan förstås som en faktor som inverkar på de miljöer som individen rör sig i. Familjen, skolan, umgängeskretsen, närsamhället → flera riskfaktorer samverkar. Flera forskare menar att effekterna av olika riskfaktorer förstärks när socioekonomiskt svaga familjer koncentreras i samma bostadsområde (segregation).  HUR HÄNGER INDIVIDUELLA OCH STRUKTURELLA FAKTORER IHOP? Att föräldrarnas tillsynsförmåga är god och att barnet klarar skolan = skyddsfaktorer. Föräldrar med låg inkomst/låg utbildning innebär en högre risk för att familjen får ekonomiska problem → högre risk för psykisk- och fysisk ohälsa och/eller missbruk → högre risk för brister i boendemiljö och sociala relationer = sämre förutsättningar för en väl fungerande föräldratillsyn och tillsyn över barnets skolprestationer. En uppväxtmiljö med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer drabbar särskilt barn med individuella egenskaper som gör dem sårbara: neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, bristande impulskontroll, beteendeproblematik mm.  SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BROTTSLIGHET Olika socioekonomiska grupper utsätts olika för brottsframkallande miljöer och brottsliga normer - mer normaliserat och idealiserat i vissa miljöer. Socioekonomiska förutsättningar innebär skillnader i sannolikheten att knyta starka band till viktiga institutioner (som skolan och arbetslivet) som utövar en brottsavhållande kontroll (gör delaktighet i brott mindre sannolikt). Socioekonomiska förutsättningar innebär olika möjligheter att uppnå ekonomiskt välstånd och status. En teori är att brottsligheten kan vara ett resultat av den krocken som uppstår mellan viljan att lyckas med detta mål och svårigheten att lyckas. Upplevelsen att framgång inte går att nå via lagliga medel – drar sig mot brottslighet istället.  STUDIE FRÅN JANUARI 2025 Häromveckan släpptes en studie gjord av en grupp svenska forskare som har tittat på sambandet mellan invandring och ökad brottslighet i 40 svenska kommuner. Studien fann inget samband mellan ökad invandring och ökad brottslighet. Studien omfattade personer som själva invandrat till Sverige, inte andra generationens invandrare (en grupp som enligt tidigare forskning visat är överrepresenterad i brottsstatistiken). Andra faktorer som enligt studien som uppvisar ett starkare samband med ökad brottslighet: utbildningsnivå och sysselsättningsnivå - socioekonomiska faktorer. ÅTGÄRDER? STOCKHOLMS GÄNGKRIG – BAKOM RUBRIKERNA Avsnitt 3: Sveket från samhället Klipp 1: 03.53 → 09.27 (ca 5,5 min) Klipp 2: 09.45 → 14.49 (ca 5 min) Avsnitt 4: Vägen in Klipp 3: 03.28 → 11.35 (ca 8 min) Klipp 4: 15.35 → 23.36 (ca 8 min) 19  STOCKHOLMS GÄNGKRIG: ÅTGÄRDER Avsnitt 3: 19.31-22.29 (Föräldramöte med myndigheter, Polisen Rissa) https://www.svtplay.se/video/8DMWGWy/stockholms-gangkrig-bakom-rubrikerna/3-sveket-fran- samhallet?position=1169&id=8DMWGWy Avsnitt 4: 23.35-27.44 (Fotboll) https://www.svtplay.se/video/jbYJWJ2/stockholms-gangkrig-bakom-rubrikerna/4-vagen-in?position=1409&id=jbYJWJ2 Avsnitt 6: 09.39-15.25 (Nattvandrare, motverka ”vi-och-dem”) https://www.svtplay.se/video/Kk5VMRv/stockholms-gangkrig-bakom-rubrikerna/6-vagen-ut?position=992&id=Kk5VMRv 16.35-28.36 (Både proaktiva och reaktiva lösningar) https://www.svtplay.se/video/Kk5VMRv/stockholms-gangkrig-bakom-rubrikerna/6-vagen-ut?position=992&id=Kk5VMRv 20  TIPS: PODDAR FÖR AT T LÄRA SIG MER P1 dokumentär: Smuggelsverige, 6 delar. https://sverigesradio.se/avsnitt/smuggelsverige-vapnet-som-dodade- var-son-p1-dokumentar P1 dokumentär: Vi som dör, 2 delar. https://sverigesradio.se/avsnitt/vi-som-dor-mordad-i-mammas-bil-del-1-p1- dokumentar P1 dokumentär Miniserie: När gängen flyttar norrut, 3 delar. https://sverigesradio.se/avsnitt/nar-gangen-flyttar- norrut-del-1-3 P3 Krim: olika dokumentärer om kriminalitet. https://sverigesradio.se/p3krim P3 Dystopia: Fängelsesamhället Fängelsesamhället 22 december 2023 - P3 Dystopia | Sveriges Radio 21  KÄLLOR Institutet för framtidsstudier, föreläsning, 2022, Det svenska tillståndet med Jerzy Sarnecki och Amir Rostami. https://www.youtube.com/watch?v=JGlbXrGRDI8 Forskning.se, 2022, ”Skjutningar ökar – men det gör inte våldsbrotten”. https://www.forskning.se/2022/04/19/skjutningar-okar-valdsbrott-minskar/ Institutet för framtidsstudier, 2020, föreläsning med Amir Rostami: Organiserad brottslighet i Sverige. https://www.youtube.com/watch?v=vsHJxfaH-i4 Institutet för framtidsstudier, 2022, föreläsning: Det svenska tillståndet med Jerzy Sarnecki och Amir Rostami. https://www.youtube.com/watch?v=JGlbXrGRDI8 SVT, Stockholms gängkrig – bakom rubrikerna, 2022. https://www.svtplay.se/stockholms-gangkrig-bakom-rubrikerna Brottsförebyggande rådet (Brå) 2022, Trygghetsrapport 2022. https://bra.se/download/18.1fdaf4118388f195ad78d5/1679583392898/2022_Nationella_trygghetsundersokningen_2022.pdf Institutionen för framtidsstudier 2022, ”Offentliga samtal: Den kriminella ekonomins samhällspåverkan”. https://www.youtube.com/watch?v=0mq1k_ig0VI Brottsförebyggande rådet (Brå) 2023, Socioekonomisk bakgrund och brottslighet Socioekonomisk bakgrund och brott, en kunskapsöversikt (bra.se) 22