Varför vi tror konstiga saker

Varför vi tror så konstiga saker

• Människor tror på många märkliga saker, t.ex. tror nästan hälften av alla vuxna i USA på spöken och 26% på häxor.
• 11% anser att man inte kan utesluta att världen styrs av ödlor i mänsklig form.
• Färre än hälften accepterar evolutionsteorin, och en av fyra tror att solen snurrar runt jorden.
• I EU tror 70% på evolutionen.
• I Sverige tror 16% på spöken och 37% på paranormala fenomen.
• 6% av svenskarna tror att månlandningen 1969 var gjord i en filmstudio.
• Om vi inte har grepp om grundläggande vetenskapliga och samhälleliga fakta kan det leda till problem.
• 32% av amerikanerna tror inte att klimatförändringar orsakas av mänskliga aktiviteter.
• 2012 trodde 63% av republikanerna att Irak hade massförstörelsevapen när USA invaderade 2003, och 64% trodde att Obama inte var född i USA.
• Majoriteten av amerikaner tror att den våldsamma brottsligheten har ökat, trots att statistiken visar en radikal minskning.
• 7% av svenskarna tror att USA och västvärlden medvetet skapade konflikten i Ukraina och 40% tror att GMO är en fara för hälsan, trots att forskning visar motsatsen.

Hur falska övertygelser uppstår

• Vi får majoriteten av våra övertygelser från andra människor, antingen från bra källor som skolor och pålitliga medier, eller från bristfällig utbildning och opålitliga medier.
• Vi är tvungna att lita på vad andra säger, och även begåvade människor kan inte alltid avgöra om informationen de får är korrekt, särskilt när det gäller expertkunskap.
• Normal godtrogenhet kan leda till att man blir lurad, medan ständig skepsis hindrar en från att få allmän kunskap om världen.
• Vi har ofta ett vagt grepp om varför våra övertygelser är berättigade, och har stark förståelse även när det gäller saker som vi förstår ganska dåligt.
• Ju mindre man visste om var Ukraina låg geografiskt, desto mer övertygad var man om ett militärt ingripande vore en god idé.

Kunskapens sociala natur

• Den som har otur kan komma att tro många tokigheter.
• Nyheter fyllda med distraktioner leder till kognitiv utmattning och försvagar vårt motstånd mot falska budskap.
• Okunskap påverkar förmågan till kritiskt tänkande, och ju mer felaktiga uppfattningar man har, desto svårare är det att korrigera dem, eftersom man inte vet tillräckligt mycket för att förstå invändningar.

Kognitiva skevheter & Bekräftelsebias

• Psykologer kallar felaktiga mekanismer i vårt tänkande för kognitiva skevheter eller "biases".
• Bekräftelsebias innebär att vi söker information som bekräftar det vi redan tror och undviker information som strider mot det.
• Vi söker oss till källor som ligger i linje med våra övertygelser, vilket förstärks av dagens mediesituation.
• Att försöka bekräfta det man redan tror är inte ett bra sätt att kontrollera sanningshalten hos ens övertygelse.
• Karl Popper menade att man ska försöka falsifiera det man tror eftersom ytterligare positiva instanser inte kan verifiera en hypotes, medan en enda instans kan falsifiera den.
• Vetenskapliga teorier ska ha observerbara konsekvenser som kan testas och potentiellt falsifieras.
• Att göra vad man kan för att bekräfta det man redan tror och undvika att falsifiera det är inte ett bra sätt att uppnå kunskap.
• Charles Taber och Milton Lodge fann att personer med mycket kunskap var ännu mer benägna att använda bekräftelsebias än de med mindre kunskap.
• Alla drabbas av bekräftelsebias.

Politiskt motiverat tänkande

• Politisk inställning påverkar vår uppfattning av evidens.
• Människor som annars är bra på matematik räknar plötsligt fel när de ombeds titta på statistik som är politiskt relevant.
• Det måste inte heller handla om att man aktivt söker sig till de källor som bekräftar det man redan tror och undviker de andra.
• Det kan också röra sig om mer omedvetna reaktioner, om vad vi tar in av den information som når oss och hur vi värderar den.