Vad är globalisering?

Här är dina studieanteckningar om globalisering:

• Globalisering är processen där världen knyts samman genom ökad interaktion och beroende mellan länder och samhällen.

Vad är globalisering?

• Det handlar om att hela världen knyts samman, vilket påverkar både människor och samhällen.
• Globalisering används när vi pratar om allt från modern kommunikation till kultur, politik och miljö.
• Ekonomiska nätverk binder samman världens folk och ekonomier.
• Pengar och kapital rör sig snabbare och mer svårkontrollerat över gränserna.

Globaliseringens påverkan på vardagen

• Många produkter vi köper kommer från olika delar av världen, som kött från Argentina, oliver från Italien och elektronik från Kina.
• Kläder tillverkas ofta i Vietnam, Bangladesh eller Turkiet.
• Bensin kan komma från Mellanöstern, mattor från Afghanistan och blommor från Afrika.
• Stora ekonomiska förändringar i Kina, USA eller Japan påverkar oss direkt.
• Ekonomiska kriser sprider sig snabbt över världen.

Globaliseringens framväxt under efterkrigstiden

• Efterkrigstiden präglades av politisk tävling mellan USA och Sovjetunionen.
• Internationella organisationer och nätverk växte fram och spred handel och kultur.
• Världshandeln har ökat kraftigt, och exporten av varor och tjänster har ökat dramatiskt.
• År 1992 möttes världens ledare i Rio de Janeiro för att diskutera miljöförstöring, fattigdom och demokrati.
• Detta möte ledde till Agenda 21, en föregångare till de Globala målen.

Kommunikationsrevolutionen

• Internet och den digitala eran har möjliggjort snabbare kommunikation och samarbete.
• Kontakt mellan människor och spridning av idéer är enklare än någonsin.

Olika sidor av globaliseringen

• Globalisering är inte bara ett ekonomiskt projekt, utan har även andra dimensioner.

Ekonomisk globalisering

• Varor och pengar rör sig lättare mellan länder och kontinenter.
• Handel har alltid funnits, men aldrig i så stor skala som idag.
• OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) och WTO (World Trade Organization) är viktiga handelsorganisationer.

Social globalisering

• Politiska frågor har fått en global karaktär, till exempel flyktingströmmar.
• Fattigdomsbekämpning och rätten till utbildning för barn och flickor diskuteras ofta globalt.

Kulturell globalisering

• Ekonomiska intressen är ofta kopplade till kulturella.
• Kultur från vissa områden får stor spridning, som Netflix-serier som ses över hela världen.
• Det finns en risk att globaliseringen leder till att kulturer blir mer likriktade.
• Västerländsk musik, film och konst sprids mest.
• Religiösa idéer har kunnat spridas på nya sätt, vilket ökar kunskapen om och förståelsen för olika religioner.

Miljöns globalisering

• Miljöfrågor och hållbar utveckling är globala angelägenheter.
• Biologisk mångfald, global uppvärmning och föroreningar i haven är exempel på globala miljöproblem.
• Miljön är en viktig sida av globaliseringen.

Globaliseringens positiva sidor

• Ökat möte mellan människor och länder minskar risken för konflikter.
• Ekonomisk utveckling skapar många arbetstillfällen.
• Det blir svårare för diktaturer att styra då idéer och kultur blir mer globala.
• Demokratiska idéer har större möjlighet att spridas.
• Folkrörelser kan lättare sprida sina åsikter.

Globaliseringens negativa sidor

• Globaliseringen kan leda till ökade globala orättvisor.
• Fattiga länder kan bli fastlåsta i att leverera billiga varor.
• Det blir svårare för länder att styra sin egen ekonomi.
• Multinationella företag har enorm makt och deras inkomster kan överstiga vissa länders BNP.
• Det finns en risk att företag inte tar hänsyn till värdefrågor som demokrati och mänskliga rättigheter.

Urbanisering som följd

• Urbaniseringen har ökat kraftigt i många fattiga länder.
• Slumområden växer fram och skapar hygienproblem och påverkar miljön negativt.

Spridning av negativa idéer

• Antidemokratiska ideologier och intoleranta idéer sprids snabbare och mer effektivt.

Motstånd mot globalisering

• Det finns ett motstånd mot globalisering från både politiska krafter och gräsrotsrörelser.
• Vissa länder skyddar sina ekonomier med tullar och handelsrestriktioner.
• Antiglobaliseringsrörelsen vänder sig mot multinationella företags makt.
• Antiglobaliseringsrörelsen består av många olika organisationer som vill minska klyftorna mellan fattiga och rika.

Vinnare och förlorare

• Vissa påstår att alla vinner på globaliseringen genom ökat välstånd.
• Många utvecklingsländer är inte med i utvecklingen på grund av konflikter eller dåligt styre.
• Globaliseringen har lett till ökad konsumtion, men vissa fattiga länder hålls kvar i fattigdom.
• Vissa fattiga länder har industrialiserats snabbt och gynnats av ökad världshandel.
• Globaliseringen har minskat beroendet av västvärlden för snabbväxande ekonomier som Brasilien, Mexiko och Indien.

Ekologiskt fotavtryck

• Ekologiskt fotavtryck mäter mängden resurser en människa förbrukar i förhållande till jordens förmåga att återskapa dem.
• Allt vi gör påverkar miljön, och det finns synliga spår som förgiftat grundvatten och skövlade regnskogar.
• Man uppskattar hur mycket av jordens biologiskt produktiva yta som används för människans konsumtion.

Överskridande av planetens gränser

• Planeten klarar inte av att nyproducera resurser i den takt vi behöver dem.
• Vi överskrider redan planetens gränser och behöver både minska vårt ekologiska fotavtryck och fördela resurserna mer rättvist.

Human Development Index (HDI)

• HDI mäter mänsklig utveckling baserat på förväntad livslängd, utbildning och inkomst (BNP per invånare).