Religion och Livsåskådning

Religion och Livsåskådning

• En livsåskådning hjälper oss att förstå våra liv, den värld vi lever i, och hur vi ska förhålla oss till den.
• En livsåskådning kan bygga på filosofi, politik, idrott eller religion.
• Livsåskådningar är meningsskapande och heliga.
• De hänger ihop med olika handlingar och skapar tillhörighet.
• Religion är en typ av livsåskådning.

Människor Utanför Religionerna

• Ateister (ateism) tror inte att det finns någon gud.
• Agnostiker (agnosticism) anser att det är omöjligt att veta om det finns några gudar eller inte.
• Deister (deism) tror på en icke-aktiv gud.
• Sekularisering innebär att religion får mindre inflytande i samhället, makten minskar.
• Beslut och lagar baseras i mindre utsträckning på religion.
• Samhället baseras mer på vetenskap och politik.
• Individer har full religionsfrihet.
• Icke-religiösa människor tycker att ceremonier är viktiga vid stora förändringar.
• Borgerliga ceremonier finns som alternativ vid namngivning, vigsel och begravning i Sverige.

Varför Sekularisering?

• Kunskapsnivåerna har ökat, fler förstår världen genom vetenskap istället för att tro att Gud orsakar negativa saker.
• Ökad materiell trygghet medför mindre behov av att vända sig till en gud.
• Fler människor blev öppet kritiska till religioner under 1800- och 1900-talen.
• Kritik riktades mot kyrkornas makt i Europa.
• Migration har lett till mångreligiösa länder, vilket bidrar till statens neutralitet gentemot religioner.
• Ingen religion får samma inflytande som tidigare.
• Religionen uppfattas som en privatsak i ett sekulariserat samhälle.

Teodicéproblemet

• Om det finns en god och allsmäktig gud, varför hindrar han inte ondskan och eländet i världen?
• Teodicéproblemet betyder ungefär "problemet med Guds rättvisa".
• Religioner svarar t.ex. att det onda kommer från djävulen eller att det onda måste finnas för att kontrastera det goda.
• Kritiker till religioner nöjer sig inte med dessa svar.

Humanism - En Icke-Religiös (Sekulär) Livsåskådning

• Den har en icke-religiös syn på livet och menar att meningen skapas av människan själv.
• Människan ses som självständig och ansvarig för sitt eget liv, utan inblandning från en gudomlig kraft.
• Den utgår från förnuft, empati och mänskliga rättigheter för att avgöra rätt och fel.
• Vetenskap och kritiskt tänkande betonas som grund för kunskap.

Andlighet Utan Religion

• Grupper söker livsmening utan att tillhöra någon specifik religion.
• De saknar ofta ledare, regelverk och gemensamma texter.
• Individer tror på astrologi/stjärntecken, änglar, spådomar, kristaller, häxor, "något större" osv.
• Naturreligioner finns bland ursprungsfolk, naturen ses som helig.
• Allt levande har en ande eller kraft.
• Förfäders andar och ritualer är viktiga.
• Satanism tror på en motsats till Gud, något som uppfattas som ont.
• Satanister är emot de religioner som finns.

Etik och Moral

• Etik är teoretiska resonemang om rätt och fel.
• Moral är det vi faktiskt gör, i förhållande till rätt och fel.
• Alla världsreligioner innehåller idéer om etik.
• Människan kan välja mellan gott och ont och är alltid själv ansvarig för sina handlingar.
• Moralen (vad vi tycker är rätt och fel) kommer från många håll, t.ex. religion och uppfostran.
• Etiska modeller kan användas för att försöka lösa dilemman.

Regeletik/Pliktetik

• Det är viktigt att följa lagar och regler.
• Så länge man följer det som är bestämt, agerar man rätt.
• Det gäller både juridiska lagar och andra normer och regler, skrivna och oskrivna.
• Problemet är regelbok för alla situationer i livet inte finns, regler kan krocka med varandra.

Konsekvensetik

• Effekten och resultatet av handlingar är det viktiga.
• Om resultatet är gott blir handlingen god - agera på ett sätt som gynnar största möjliga antalet människor.
• Det är svårt att veta vilka konsekvenserna kommer att bli i förväg.

Sinnelagsetik

• Avsikten med handlingarna är det viktiga.
• "Det är tanken som räknas".
• Sinnelagsetik är viktigt i juridiken, mindre straff för misstag än medvetet planerade brott.
• Det är svårt att veta människors verkliga avsikter, handlingar med goda avsikter kan få negativa följder.

Dygdetik

• Var en bra människa.
• Utveckla ditt omdöme och din förmåga att vara en god människa.
• En viktig fråga är vilka egenskaper vi bör sträva mot och hitta en balans.
• Det är för mycket fokus på inre egenskaper.
• Alla har inte förutsättningar att utveckla sina personliga egenskaper.
• Man får inte vägledning i ett konkret dilemma.

Etik Utan Religion

• Många religioner ger vägledning om vad som är rätt och fel genom heliga texter, regler och traditioner.
• De som har en icke-religiös livsåskådning kan inte hänvisa till religion, gud eller helig skrift.
• Icke-religiösa utgår oftare från människans rättigheter, t.ex. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Världsreligionerna

• Judendomen grundades ca 2000 f.Kr. av Moses och tror på Jahve (Gud).
• Kristendomen grundades ca år 0-32 av Jesus och tror på Gud, Jesus och den helige ande.
• Islam grundades ca 632 e.Kr. av Muhammed och tror på Allah (Gud).
• Hinduismen grundades ca 3000-2000 f.Kr., har ingen grundare och tror på flera gudar och återfödelse.
• Buddhismen grundades ca 500 f.Kr. av Buddha och tror inte på någon gud, utan på återfödelse.

Övergångsriter

• Judendomen har omskärelse för pojkar (åtta dagar efter födseln) och Bar/Bat Mitzvah.
• Kristendomen har dop (inträde i den kristna gemenskapen) och konfirmation.
• Islam har namngivning, omskärelse för pojkar och ingen specifik ceremoni för vuxenlivet.
• Hinduismen har namngivning och riter i vissa kaster.
• Buddhismen har olika namngivningsceremonier och riter i vissa inriktningar.

Synen På Gud

• Judendom tror på en enda gud (Jahve).
• Kristendom tror på en enda gud som är en treenig gud: Fadern, Sonen och den helige Anden.
• Islam tror på en gud, Allah.
• Hinduismen tror på en evig och opersonlig världssjäl (brahman).
• Buddhismen tror inte på någon allsmäktig gud.

Så Skapades Världen

• I judendomen skapades världen av Gud ur ingenting på sex dagar.
• I kristendomen började Gud skapelsen och kommer att avsluta den.
• Inom islam har Gud skapat världen och människan ochmänniskan är ansvarig för sina handlingar.
• Inom hinduismen upprepas skapelsen ständigt.
• Inom Buddismen sker skapelsen i ett kretslopp som ständigt upprepas.

Levnadsregler

• Judendomen har 613 religiösa regler i Torah och strikta regler för mat och klädsel.
• Kristendomen har levnadsregler från Gud.
• Islam har de fem pelarna och exempel på klädsel och mat.
• Hinduismen har dharma och fem levnadsregler och exempel på mat.
• Buddismen har att skänka och tio levnadsregler.

Meningen Med Livet

• Inom Judendomen är den bästa människan man kan bli efter sina föutsättningar, inte bara för sin egen skull man för hela mänskligheten, och att focus ligger på jordelivet.
• Inom kristendomen är tanken och syftet för männsikan är att göra allt gott du kan, och att ondvika dig för att kunna begå de onda och undvika att göra det.
• Inom islam kan man kan efter sin död hamna i paradiset och få evigt liv från gud.
• Inom hinduismen är meningen med livet att kunna uppnå moksha då man lämnar sina medmänniskor efs man inte slipper återfödas.
• Inom buddhismen är att kunna nå fram till Nirvana, det tillstånd då man inte längre återföds kan elimera sig till livstörстен.

Livet Efter Döden

• Inom Judendom finns just ett liv men efter döden kommer människan att dömas utav gud.
• Inom kristendomen så finns det bara just en jordeliv.
• Inom islam så väntar varje männsika i döden om att de kommer dömas på dommedagen.
• Inom hinduismen så är att människans återföds på en mycket högre eller lägre nivåer, men att den har möjligheten och ska kunna följa den moraliska lagarna.
• Inom buddhismen så ska varje existens ska ju kunna fortsätta att kunna återfödas så begären som då släcks genom den upplysningen, och att den gör man kommer då träda i nirvana.

Heliga Skrifter

• Judendomen har den hebreiska bibeln Tanakh.
• Kristendomen har Bibeln, GT och NT.
• Islam har Koranen.
• Hinduismen har Vedaskrifterna.
• Buddismen har Tripitaka.

Grundare och Profeter

• Judendomen: Abrahams ättlingar kallas för det "utvalda folket" då Abrahams ingick ett förbund med gud.
• Kristendomen: Jesus Utgår ifrån Nasaret som sågs som ett utlovade messias.
• Islam: Islam betyder underkastelse och och att det finns många profeter tillkexempel Noa och Abraham, Mose, Jesus och Muhammed.
• Hinduism: Det finns ingen eller övergången organisation istället så finns det andliga ledare för alla som är i lärljungar genom t.ex böenr, medaition och andakt.
• Buddism: Buddha ses som den en indisk prints med namnen Siddhartha Gautama.

Inriktningar

• Judendomen har Ortodoxa, Konservativa och Liberala.
• Kristendomen har Katoliker, Ortodoxa och Protestanter.
• Islam har Sunni och Shia.
• Hinduism har Vishnuism, Shaivism och Shaktiism.
• Buddismen har Theravada, Mahayana och Vajrayana.

Viktiga Personer Inom De Abrahamitiska Religionerna

• Abraham - den förste patriarken, slöt förbund med Gud (judendom, kristendom, islam).
• Isak och Ismael - söner till Abraham, offret av Isak (enligt judendom/kristendom) och Ismael (enligt islam) (judendom, kristendom, islam).
• Mose - profet, föddes i Egypten, räddades av faraos dotter, ledde israeliterna ut ur Egypten, mottog de tio budorden på berget Sinai (judendom, kristendom, islam).
• Jesus - Guds son, frälsaren/messias enligt kristendomen, grundare av kristendomen (kristendom, islam).
• Muhammed - islams siste profet, mottog Koranen via ängeln Gabriel, grundare av islam, föddes i Mecka (islam).

Protestantismens Framväxt inom Kristendomen

• Reformationen var en religiös rörelse på 1500-talet där man protesterade mot katolska kyrka - i Tyskland med Martin Luther och 95 teser.
• Man skulle ha enfokus på tron och att Bibeln skulle vara till för alla.
• Det ledde till slut till att den kristna kyrkan delades i en katolskt och protestantiskt inriktning.
• Det finns många inriktininger t.ex. lutherska kyrkan, anglikanska, reformreta, frikyrkor tillkommer.

Islams Fem Pelare - Grunden För Tron

• Trosbekännelsen: "Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är hans sändebud" - uttrycker hela islams tro.
• Bönen: Utförs fem gånger per dag vänd mot Mecka innan man tvättar sig och visar underkastelse inför gud som påminns varje dag.
• Allmosa: Att kunna dela sig till dem behövande med ca 2,5% av sin sina behövande som ett tecken av rättvisa och solidaritet.
• Fastan: Att kunna avstå mellan mat och dryck under daghet under en sådan måand, syftet då med att kunna självdiskiplinera, ha ett tycke för medkänklsa och en anligh ärlighet mot gud.
• Vallfärden. Gå till ha ett ha en sådan chans att få kunan resa till Mecka i sin Saudarabien.

Messias

• En ”den smorde” som har ett heligt uppdrag från gud och att den liknaa tanken hittas i abrahamitiska religionner.
• Judendomen: de har en männsiklig ledare som ska kunna skapa och rättvise och kunna samla det judiska folket, enbart en Männsika som inte ska var gudomlig.
• Kristendomen: är liksom både sonen och gud och det är han som att kommer tillbaks på våran världens dag då kristud kommer rädda männsikan från synd.
• Islam: Att Jesus kommer faktist vara en messia fast mer en profet som att kommer på doomns dag är bara en profiet som är ute efter att kunna beämpa det onda.

Religion och Samhälle

• Är någonting många religioner kan förändars som ändras just uifrån i hur sinamheöeltt i sig ser ut.
• Samhället påverkas t.ex religion genom lagar värdrinaagr och med trädetitioner.
• Sverige t.ex är ju kyrk ans och startes seperrades år ca, 2000 men att det i ssomliga fall tex i iran så är dom saman flätade..

Konflikter Mellan Religion och Samhälle

• Uppstat når som t.ex relgiosa som levernsäts krockar och men de majoritets är mer levandesätt.
• Det hämdelar t.ex vad det e rörig slakt, kläddregler och avbildningar av religos företrädare.

Konflikt: Kläder Och Religiösa Symboler I Frankrike

• Det innebär liksom med att det är statenen är strikt nutraul i relligiosa frågor.
• Har däför bldanat ett förbjudilt då religosa sbmolder inte får sättar på sig så som slöjor eller kors.
• Har och att den får förbud mot burka och nigaab att dom krsiteraras mer för att kunna vara diskrimereade, men att det kan med se ut från skkerhet och inrtegtraion.
• blir bara då ett komflikt i fall individers och dess religons frihet då kan då statens som ett kriserers som var diskmierande.

konflikt: Böneutrop

• Böneutrop är att kallelser till bön som kan ropas ut med en mostkés på alla mrinarrat som kan ske med 5 om dagen men med viktig del av islam som t.f har skpaaatdebatt .
• Det kan då jäföres med andra kvrkaklockor såses som ett av ett tillägg inom religons firhteten.
• Det kan uppfass om det inte så offentilga reliogn som ska störenade.
• Att i sverige då att kolka besulti kommer avgöra om vissea moserkommer bli tillåtandes.

Konflikt: Avbildning av Religiös Symboler

• SÅ att liksom inom islam så ar det jaförbjudet och kunna avnbild de där Muhammad vilket många mussimlet ser att det då all avbildningar ses bara som en reperslödda.
• Den svenske knstenare läste viiks ritader de med en karikaty av Muhammad som är likt som att rondellhund som lited i med höt och mordförsjk.
• Åtidningarn jynnds poesten och den charie Hebdo som är att der har poboicerat likasm de karikatuer soom att med de kommer litasmed protiotest och hettattat.
• Yttrandfrhet är väldigt groddlag så det ska religonsktisk de öpppna så är det inte liksom säkulera och deras sammaälle.
• Ått det likosm finnes många religioser så många av de som skan så som jupt respektlöst kan till åga att spänningnaer mellan religiös garuopper.

Synen På Kön Och Jämställdhet

• Tydligen har det liksom hittat att det finns liksom mäga religioser som kan va kopplat med att de tradtionellas med att ha såna kopplingar till att en delav texster.
• Kvinnor och de Mäbblen har ju haft varsiena egna relgosia sammanhang i sig som liksom bara i präster ellet ledae.
• Att det vissa betro när det kmmer till ästligheten har de som inte är med att kunna hålla fast vid att ha en likadan trdationer mellan den lilla jämsälldhet.
• RELIGIOS påverkar så det tex koön familj klaädusel arbete där viktigt skiller ut vilka åsikter som åsiter åssikter.

Kristna Värderingar I Det Svenska Samhället

• Men många ser dom liksom mer som en som är vätt och har en bra väderinngar att de är som universla vädrinerigna som de har andlighöhet och där med samanhlättade.

Kristendomens Utveckling I Sverige

• Religoisen och dde religosa värderinganarna skiljer sig ått i alla religonner för de finns inget religoen förutom de tre större relgionner som att följer deras traditiooner.

Svenska Kyrkaan Idag

• Att dden i svensakn är de tliksom staten kyrka och de följder med preostinenska tradiitoenerna. Andeln den medlemmarhar mjinskar i sig ått från i slutet på 1970 talet.
• Att likeosm under 1900 talet så minska dde intresse i kyrkan så årde inte inte längre en plats att få nyheter.
• Sen år 1951 så är att den tåtillåtent ska kunna lämna svenskakyrkan att vara en msk.

Religion I Dagens Sverige

• I Svereiga ska man ju har självstandiughet som men inte lika viktig ska traditona för som en individs med att att de ska var så med de vad de värmmer högst om vad svenskar religion ska kunna skilerj ut från hur de ska kolla sig ut. Det att det finns fler religionnerer med religos samfund
• I sverig med en de vaniliga med de fem stärora världens relgioner då att det inklussive olika variantera som att alla andr aska ha religongerr.
• Synkretism och dde rrlgionner snom ätt de ska skapqas en tredje i de.

Judendom

• Antisemitism: Hat eller fördommar mot judar
• Sionism: Idéeen att kunna ha en eget land som är ett Israel.
• Diaspora: en grekej att kunna berätta lite på vilket tält som ett tjejen ska åka till.

Kristendom

• Kristus: en tiel för jesus
• Treenighete: faderen sonen och den heeliga ande
• Trosbekenlllesen: En sammanfattnig av vda kirssna tror på.
• Domeennsdag: En framtda så dag då Gud kommer dömer levnade och döda.

Buddhismen

• Att de ska att karm är de hajdndlingrna och konskevenser som kommer påverkar nästa liv.
• Att smasara är de likosm med sina med ett livet srkretrlopp a´v födelse . död och den ätterfödelssen.
• Att med Dharama är den Buddha läara hur man ska lever ör att b kunna nå befriese.