Tunntarmen: Funktion och Reglering

Magsäckens Motorik

• Magsäcken kontraherar och relaxerar för att lagra föda och blanda den med saltsyra.
• Vid måltider ökar magsäcken snabbt i volym för att rymma maten.
• Relaxation åstadkoms av vagusnerven, som aktiveras i munhålan och svalget vid ätande.
• Efferenta vagusfibrer frisätter VIP och kväveoxid för relaxation.
• Magsäcken delas funktionellt in i fundus, corpus och antrum.
• Relaxation sker primärt i fundus.
• Distension av magsäcken aktiverar afferenta vagusfibrer och vagovagala reflexer för att hålla magsäcken avslappnad.

Blandningsmotorik

• Ventrikeln har tre glatta muskellager: inre cirkulära, yttre longitudinella och ett "snett" muskellager innerst.
• Det "snea" muskellagret hjälper till att knåda och blanda maten.
• Blandningsmotoriken bidrar direkt till mekanisk nedbrytning och indirekt till kemisk nedbrytning genom att sprida saltsyra.
• Maten passerar genom fundus, corpus och antrum innan den töms till tunntarmen via pylorussfinktern.

HCL-Sekretion från Parietalceller

• Magsäcken är sur på grund av saltsyra.
• Saltsyran bryter ner maten kemiskt och dödar bakterier.
• Parietalceller i corpus frisätter saltsyra.
• Klorid- och kaliumkanaler öppnas, vilket leder till flöde av klorid och kalium från parietalcellerna till lumen.
• Kalium i lumen byts ut mot vätejoner i parietalcellerna via ett K/H-ATPas.
• Vätejoner och kloridjoner reagerar och bildar saltsyra.
• K/H-ATPaset kräver mycket energi, därför finns det gott om mitokondrier.
• Koldioxid bildas i cellerna och reagerar med vatten och blir till kolsyra, en reaktion som katalyseras av karbanhydras.
• Kolsyran dissocierar till bikarbonat och vätejoner.
• Vätejonerna pumpas ut i lumen av K/H-ATPaset.
• Bikarbonat transporteras ut via en basal klorid-bikarbonat antiporter.

Aktivering av Parietalceller

• Acetylkolin (från PNS) stimulerar ökat Ca2+.
• Histamin (från ECL-celler i corpus) stimulerar ökat cAMP.
• Gastrin (från G-celler i antrum) stimulerar ökat Ca2+.
• Histamin + Acetylkolin/gastrin har en synergistisk effekt.

Inhibering av Parietalceller

• Somatostatin (från D-celler) hämmar sekretion av gastrin.
• Acetylkolin hämmar D-celler så att inte parietalcellerna stimuleras och hämmas samtidigt.
• Prostaglandiner inhiberar parietalceller.

De Tre Faserna av Parietalcellsaktivering

• Kefal fas: Signaler från munhåla och svalg förbereder magsäcken för mat.
• Gastrisk fas: Receptorer i magsäcken anpassar aktiviteten efter mängden föda.
• Intestinal fas: Signaler från tunntarmen hämmar magsäckens aktivitet för att anpassa upptaget i tunntarmen.

Kefal Kontroll

• Smak, lukt och sväljning aktiverar nervus vagus.
• Vagus relaxerar fundus (genom NO och VIP) och aktiverar motoriken (genom Acetylkolin).
• Acetylkolin stimulerar huvudceller att frisätta pepsinogen och parietalceller att producera HCl.
• Acetylkolin stimulerar frisättning av GRP, vilket stimulerar G-celler att producera gastrin.
• Gastrin aktiverar ECL-celler att frisätta histamin, vilket har en synergistisk effekt med acetylkolin.

Gastrisk Kontroll

• Distension av magsäcken leder till frisättning av acetylkolin via nervus vagus.
• Acetylkolin stimulerar frisättningen av mer GRP och därmed gastrin.
• Aminosyror och peptider i magsäcken stimulerar G-celler att producera gastrin.
• Gastrin stimulerar frisättningen av histamin från ECL-celler.
• Den gastriska fasen ger kraftigast frisättning av HCI p.g.a stimulering från olika håll (distension + näringsämnen).
• Frisättning av somatostatin hämmar gastrinfrisättning och saltsyresekretion.
• Distension av magsäcksväggen orsakar en vagovagal reflex som stimulerar blandningsmotoriken.

Intestinal Kontroll

• Surt innehåll i tunntarmen (pH ca 4.5) stimulerar S-celler i duodenum att frisätta sekretin.
• Sekretin hämmar magsäckstömning och stimulerar somatostatinceller.
• Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat i tunntarmen för att neutralisera tarminnehållet.
• Närvaro av fett och aminosyror stimulerar I-celler att frisätta CCK.
• CCK stimulerar somatostatinceller och kontraktion av pylorussfinktern, vilket hämmar magsäckstömning.
• CCK stimulerar frisättning av pankreasenzymer.
• Osmolaliteten i tunntarmen påverkar saltsyreproduktionen/magsäckstömning.

Magsäckstömning

• Stimuleras av distension av magsäcken.
• Hämmas av CCK och sekretin.
• Påverkas av osmolaliteten och pH av innehållet i tunntarmen.

Reglering av Bikarbonatsekretion i Magsäck-Duodenum

• Bikarbonat neutraliserar innehållet i magsäck och tarm.
• Utsöndringen stimuleras av vagus och sekretin.

Reglering av Pancreas Enzymsekretion och Bikarbonatsekretion

• CCK från duodenum stimulerar utsöndringen av pankreasenzymer från acinarceller.
• CCK frisätts av fettsyror och aminosyror.
• En liten frisättning sker under den kefala fasen p.g.a vagusaktivering och frisättning av acetylkolin.
• En kraftigare frisättning sker i den gastriska fasen p.g.a den vagovagala reflexen som uppstår till följd av distension i magsäckens vägg.
• Sekretin frisätts vid pH < 4.5 från S-celler i duodenum.
• Sekretin och CCK potentierar varandra.
• Sekretin stimulerar produktion av galla från gallblåsan, medan CCK stimulerar kontraktion av gallblåsan.
• CCK relaxerar "Sphincter of Oddi".

Motorik i Tunntarmen

• Segmentation: Stillastående motorik som blandar maten med enzymer och ökar nedbrytningen och absorptionen.
• Peristaltik: Flyttar mat genom GI-kanalen proximo-distalt. Stimuleras av vagus och hämmas av sympaticus.
• Migrating Motor Complex (MMC): Rengör magsäcken och tunntarmen på partiklar mellan måltider. Stimulerar en liten utsöndring av bland annat saltsyra och pankreasenzymer.

Tunntarmens Epitel

• Kraftigt veckat med villi och mikrovilli för att öka ytan.
• Epitelet utgör en selektiv barriär med tight junctions som reglerar vattenpermeabiliteten och paracellulär transport.

Utforska tunntarmens invecklade funktioner, inklusive reglering av peristaltiken genom vagusnerven och betydelsen av 'Migrating Motor Complex' (MMC). Lär dig om villi, mikrovilli och 'tight junctions' i tunntarmens epitel. Förstå konsekvenserna av skador på 'tight junctions'.