Titrering del 1

Titrering del 1

• Titrering är en vanlig analysmetod för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning.
• I titrering används ett känt ämne med känd koncentration för att reagera med det okända ämnet.
• För att bestämma ekvivalenspunkten används indikatorer. Indikatorn ändrar färg när motsvarande mängd av båda ämnena har reagerat med varandra.
• Molförhållandet mellan de två ämnena används för att beräkna koncentrationen.
• Titratorn (ämne A) med känd koncentration tillsätts i en byrett.
• Det okända ämnet (ämne B) och indikator tillsätts i en bägare eller en erlenmeyerkolv.
• Lösningen i byretten läggs till droppe för droppe tills färgen ändras.
• Mät volymen av ämne A som tillsattes när färgen ändrades.
• Beräkna koncentrationen av okända ämnet (ämne B) med hjälp av molförhållandet och volymen.

Hur fungerar titreringen?

• En känd volym av ett ämne (ämne B) med okänd koncentration, det okända ämnet placeras i en bägare eller en erlenmayerkolv.
• I bägaren tillsätts även en indikator som ändrar färg.
• Ämnena reagerar med varandra och binder till varandra (ofta med molförhållandet 1:1).
• När ekvivalenspunkten uppnås, dvs när motsvarande mängd ämnen reagerat, byter indikatorn färg.
• Med hjälp av känd volym av titratorn (ämne A) och koncentrationen kan koncentrationen av det okända ämnet (ämne B) beräknas, med hjälp av molförhållandet mellan dem.

Exempel på titrering

• En erlenmeyerkolv med 25 ml av ämne B med okänd koncentration innehållande en indikator.
• 0.20 mol/dm³ av ämne A tillsätts i byretten.
• När 15 ml av ämne A tillsatts ändrar indikatorn färg till rosa. Detta signaliserar att ekvivalenspunkten har uppnåtts.
• Beräkna koncentrationen av ämne B med hjälp av formel och erhållna data.