Sverige och Napoleonkrigen

Sverige och ett nytt Norden

• Napoleonkrigen påverkade Sverige genom att landet hamnade i konflikt med flera stormakter.
• 1809 års regeringsform innebar maktdelning mellan kung och riksdag, vilket minskade kungens makt jämfört med Gustav III:s tid.
• Finland förlorades till Ryssland i kriget 1808–1809 och blev ett ryskt storfurstendöme.
• Norge tillföll Sverige 1814, men norrmännen utropade sin egen grundlag och självständighet innan de införlivades under svensk kung.

Napoleon

• Napoleon dominerade Europa men förlorade sjöslaget vid Trafalgar mot Storbritannien 1805.
• Han införde kontinentalsystemet, en ekonomisk blockad mot Storbritannien.
• Gustav IV Adolf avskydde den franska revolutionen och Napoleon, och förde en aggressiv utrikespolitik.
• Sverige ingick förbund med Napoleons fiender och bröt de diplomatiska förbindelserna med Frankrike 1805.
• Efter att Napoleon besegrat Österrike och Preussen slöt han fred med Ryssland 1807, vilket hotade Sverige med ett trefrontskrig.

Finska Kriget

• Ryssland anföll Sverige (Finland) utan krigsförklaring den 1 februari 1808.
• Sverige var i krig med Danmark, Frankrike och Ryssland samtidigt.
• Sveaborg kapitulerade den 6 maj 1808.
• I december 1808 hade alla svenska trupper drivits ut ur Finland.
• Gustav IV Adolf avsattes i en statskupp den 13 mars 1809, och Karl XIII blev kung.
• Den 6 juni 1809 antogs en ny regeringsform som delade makten mellan riksdag och kung.

1809 Års Regeringsform

• Makten delades mellan riksdag och kung.
• Kungen styrde med hjälp av nio rådgivande statsråd.
• Kungen stiftade lagar tillsammans med riksdagen.
• Riksdagen bestämde om skatter och statens budget, bestående av adel, präster, borgare och bönder.
• Regeringsformen gällde fram till 1974 och bidrar till att Sveriges nationaldag firas den 6 juni.
• Ryssarna tog Åland och hotade Stockholm.
• De sista striderna skedde i Ratan och Sävar.
• Kriget drabbade främst människorna längs Västerbottens kustland.
• Tvångsrekvirering av mat och lån av hästar förekom.
• Gränsen drogs slutligen vid Torneå och Muonio älvar efter fredsförhandlingar.
• Den hårdaste freden någonsin slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809.

Konsekvenser av Napoleonkrigen för Sverige

• Hela finska riksdelen och Åland överläts till Ryssland.
• En tredjedel av det gamla riket förlorades.
• En fjärdedel av befolkningen (en miljon) blev ryska undersåtar.
• Detta orsakade ett nationellt trauma i Sverige.
• Den finsktalande befolkningen i Torneådalen delades, och malmfälten hamnade på svenska sidan.

Finlands Förändrade Ställning

• Helsingfors blev huvudstad i det ryska storfurstendömet Finland.
• En rysk guvernör styrde och utsåg en regering.
• Finska ledamöter fick styra internt.
• Tsaren lovade att behålla de gamla svenska lagarna, religionen, språken och förvaltningen.
• Detta var första steget mot finsk nationell identitet och självständighet.
• Finland utropade självständighet den 6 december 1917.
• Kvinnlig rösträtt infördes 1906.

Successionsfrågan och Karl XIV Johan

• Jean-Baptiste Bernadotte erbjöds och accepterade att bli svensk kronprins.
• Han tog namnet Karl XIV Johan.
• Han gick i krig mot Napoleon tillsammans med andra europeiska stater, inklusive Ryssland.

Norges Förändrade Ställning

• Norge tillföll Sverige som belöning efter krig mot Danmark.
• Norrmännen utropade en egen grundlag och ett fritt Norge den 17 maj 1814.
• Sverige anföll Norge, och Norge införlivades under svensk kung 1814.
• Norge styrde sin inrikespolitik fritt, men Sverige styrde utrikespolitiken.
• Unionen varade till 1905, då Norge blev självständigt.

Agrara revolutionen

• Innebär stora förändringar inom jordbruk och boskapsskötsel.
• Inledde den industriella revolutionen i Storbritannien och spreds sedan till Sverige.
• Syftade till att öka skördarna och mätta befolkningen.
• Agrara revolutionen innebar stora förändringar inom jordbruk och boskapsskötsel.
• Nya idéer och teknik, bättre redskap och mekanisering, samt jordbruksreformer.
• Förändrad migration (intern) och befolkningstillväxt (demografi).
• Den tidigare plogen (årdret) ersattes av en ny plog i järn, vilket möjliggjorde djupare plöjning och bättre jordbearbetning.
• Ökad mekanisering med maskiner tillverkade av järn, som harven, välten eller tröskverket.
• Nya odlingsmarker frilades, vilket ledde till att åkrarna rensades från sten och stengärdsgårdar växte fram.

Växelbruk

• Tidigare låg jorden i träda och fick vila, men detta minskade när man odlade intensivt.
• Växelbruk innebar att man varierade de grödor som man odlade, t.ex. kål år 1, lök år 2, potatis år 3, ärter år 4.
• Produkterna förbättrade jorden och hade successivt minskat näringsbehov.
• Vid mitten av 1800-talet hade växelbruket slagit igenom i Sverige.
• Användningen av konstgödning med t.ex. benmjöl, guano, salpeter och kalk blev också standard.
• För första gången ökade produktionen av livsmedel snabbare än befolkningen, men maten räckte inte alltid till.

Jordfördelning

• Sedan medeltiden hade varje gård en del (teg) av varje åker som byn ägde.
• Varje bonde odlade på många små områden (upptill 20-30 olika).
• Byatraditionerna hindrade utvecklingen av nya metoder.
• Tre stora jordfördelningsreformer genomfördes på 1700- och 1800-talen: storskiftet, enskiftet och laga skiftet.

Storskiftet, Enskiftet och Laga Skiftet

• Storskiftet innebar att alla små tegar skulle slås ihop till större åkrar och sedan fördelas ut till respektive gårdar igen (högst 4). Stadgan utfärdades 1749 och skiftet skulle genomföras om så bara en (1) av bönderna ville det.
• Enskiftet innebar att mark delades upp i lika stora lotter med ladugård och boningshus i mitten. Syftet var att "upplösa de gamla bygemenskaperna". År 1807 utfärdades en stadga för enskiftet i hela Sverige.
• Laga skiftet innebar att varje bonde fick ha tre åkrar, men var tvungen att bo på sina ägor. Syftet var att upplösa de gamla byarna för att kunna utveckla ny odlingsteknik.

Resultatet av den Agrara Revolutionen

• Åkerarealen fördubblades mellan 1750 och 1850.
• Produktionsökningen av spannmål ökade med 75% mellan 1720–1815 och med 100% 1815–1860.
• En ökad potatistillgång, gav stor skörd/hektar, mycket kalorier/näringsämnen och var enkel att odla.
• Förändrad intern migration, byarna upplöstes.
• Allt fler människor flyttade in till städerna.
• Sveriges befolkning växte. (Mellan 1800-1870 fördubblades Sveriges folkmängd från 2,3 miljoner till 4,2 miljoner.)
• Trots utvandringen från mitten av 1800-talet till 1920 då ca 1,5 miljoner svenskar utvandrade.

Ståndssamhällets Upplösning

• Ståndssamhället var den grundläggande livsstrukturen i de europeiska länderna sedan medeltiden.
• Befolkningen var uppdelad i fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder.
• Varje stånd hade sina speciella uppgifter.
• Ståndsriksdagen hade en lång tradition och fattade beslut om rikets angelägenheter och stiftade lagar.
• Adelsmännen var godsägare, ämbetsmän och officerare.
• Prästerna arbetade i kyrkan och predikade Guds ord.
• Borgarna bodde i städer och var köpmän eller hantverkare.
• Bönderna odlade jorden.

Privilegier

• Ett privilegium är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten.
• Människorna i de fyra stånden hade olika ärftliga privilegier.
• Bara adelsmännen fick äga skattefri jord (frälsejord) och hade förtur till tjänster inom ämbetsverk, flottan och armén.
• Bara prästerna fick predika guds ord, hålla husförhör, dela ut nattvard.
• Bara köpmän i städerna hade rätt att köpa och sälja varor och bara hantverkare som var medlemmar i ett hantverksskrå fick sälja sina hantverk
• Bönderna hade inga privilegier (bara odla jord/jobba).

Avskaffandet av Privilegierna

• År 1723 tappade adeln privilegiet att äga frälsejord.
• År 1789 fick även bönderna denna rättighet.
• Under 1800-talet nådde liberala idéer om frihet och utveckling Sverige.
• Fler och fler ansåg att skråväsendets privilegier och makt över varuproduktion hindrade den ekonomiska utvecklingen.

Näringsfrihet

• År 1846 beslöt riksdagen att avskaffa skråväsendet.
• År 1864 infördes fullständig näringsfrihet.
• Näringsfriheten betydde mycket för Sveriges industrialisering och speciellt för kvinnor.
• Som nu kunde öppna egna småföretag som kaféer, syateljéer och tvätterier och försörja sig själva utanför hemmet.

Riksdagsreformen 1865

• År 1865 avskaffade ståndsriksdagen sig själv och en ny riksdag utformades.
• Riksdagsmännen valdes nu av folket utan hänsyn till stånd och grupp.
• Inkomst, förmögenhet och kön avgjorde fortfarande graden av demokratisk frihet.
• Kraven för att få rösta i valen till andra kammaren var att man skulle vara man, ha en inkomst på minst 800 kr/år eller äga en fastighet med taxeringsvärde av minst 1000 kr.
• Kraven för att få rösta i valen till första kammaren var att man skulle vara man eller kvinna (myndig, ogift och med en egen inkomst eller förmögenhet) och ha 400 kr i inkomst/år samt betala kommunalskatt.
• Den kommunala rösträtten var reglerad efter inkomst och förmögenhet.
• Makten hamnade hos över- och medelklassens män och endast 21% av Sveriges befolkning hade rösträtt på 1870-talet.
• Främst rika män, men även bönder med egna gårdar och till viss del kvinnor med högre inkomst tjänade mest på att den svenska ståndsriksdagen avskaffades.

Relationer mellan Kvinnor och Män under 1800-talet

• Vid 1700-talets slut arbetade de flesta inom jordbruket.
• De flesta vuxna var gifta.
• Det fanns en tydlig arbetsfördelning mellan könen.
• Männen skötte det tunga jobbet utomhus, som att gräva, plöja, så, slå hö, hugga ved och timmer, bygga och reparera.
• Kvinnorna arbetade ofta inomhus och i ladugårdar. Lagade mat, bakade bröd, bryggde öl, skötte kor och smådjur, mjölkade, spann, tvättade, vävde och sydde samtidigt som de skötte om småbarnen.
• Männen och kvinnorna arbetade lika mycket, men det var mannen som räknades.
• Även i de högre samhällsklasserna och borgarfamiljerna skötte kvinnorna om hem och familj.
• Kvinnorna förväntades inte arbeta för sin försörjning.

Omyndiga Kvinnor och Förmyndare

• Ända fram till mitten av 1800-talet var de svenska kvinnorna omyndiga.
• En ogift kvinna hade sin far eller manlig släkting som förmyndare.
• När hon gifte sig tog hennes man över.
• En kvinna kunde äga både jord, hus och pengar, men var tvungen att fråga sin förmyndare om lov för att få använda sina tillgångar.
• Undantaget var änkor som blev myndiga och fria att göra vad de ville.
• I städerna flyttade många kvinnor till lättare att klara sig själv som ogift kvinna i ensamhushåll.
• Andelen ogifta kvinnor – speciellt i över och medelklassen – ökade.

Kvinnor på Arbetsmarknaden

• Nya yrken och utbildningar öppnade sig för kvinnor.
• År 1842 infördes skola för alla (folkskola).
• År 1859 inrättades ett särskilt lärarseminarium för kvinnor
• År 1863 kunde kvinnor börja arbeta vid posten och televerket (Näringsfrihet år 1864)
• År 1870 fick kvinnor rätt att ta studentexamen.
• År 1872 började den första kvinnan – Betty Petterson – att läsa vid universitetet.

Rätten till Egna Pengar

• År 1858 beslöt riksdagen att en ogift kvinna kunde bli myndig när hon hade fyllt 25 år.
• År 1884 sänktes myndighetsåldern till 21 år (samma som män).
• Först år 1920 blev gifta kvinnor myndiga och fick då rätten att använda sina egna pengar utan att fråga om lov.

Sveriges Industrialisering

• I Europa pågick en snabb industriell utveckling
• Stort behov av virke till bostads- och fabriksbyggen men ont om skog
• Sverige började exportera plank, bräder och andra sågade trävaror till de europeiska industriländerna
• Södra Norrlandskusten blev centrum för sågverksindustrin
• År 1849 anlades den första ångsågen i Sverige norr om Sundsvall
• Sågverken köpte upp skog i inlandet och flottade timret nedför åar och älvar till kusten
• Detta skapade sysselsättning och inkomster även i inlandet.
• Den andra industriella revolutionen (ca 1870–1914) innebar nya metoder för järn- och stålproduktion, kemiska processer vid papperstillverkning och elektricitet ersatte ångkraft.

Industriella Revolutionen

• Förbränningsmotorn som drivs med dieselolja och bensin fick avgörande betydelse för transportsektorn
• Förbränningsmotorn är en av de viktigaste uppfinningarna för vårt moderna samhälle.
• Lastbilar, personbilar, effektivare fartyg och flygplan utvecklades.
• Den andra industriella revolutionen fick avgörande betydelse för Sveriges samhällsutveckling från bondesamhälle till ett modernt industriland.
• Speciellt viktiga exportvaror för Sverige vid den här tiden kom från den svenska basnäringen: skogs-, järn-, stål- och gruvindustrin.
• Andra viktiga exportvaror kom från snilleindustrin.

Snilleindustrin

• Den industriella revolutionen tog fart i Sverige på 1870-talet genom ”snilleindustrier”.
• Snilleindustrin definieras som en svensk uppfinning med uppföljande entreprenörskap som resulterat i en större industri.

Sveriges Exportvaror

• Skogsindustrin, stål- och gruvindustrin och kemiska industrin är viktiga basindustrier och exportvaror för Sverige.
• Fordon, maskiner, papper och läkemedel är Sveriges viktigaste exportvaror idag.
• Nya bruksorter, städer och järnvägsstationer växte fram vid industrierna.

Folkrörelserna i Sverige under 1800-talet

• De tre stora folkrörelserna i mitten av 1800-talet var väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
• Dessa var demokratiskt uppbyggda massorganisationer med frivilligt deltagande och ideellt arbete.
• Statskyrkans och prästernas ensamrätt avskaffades redan vid slutet av ståndssamhället.
• År 1860 var det tillåtet att gå ur svenska kyrkan om man gick in i något annat kristet samfund.
• Superiet var utbrett och en stor orsak till våld, brottslighet och fattigdom i samhället.
• År 1829 var konsumtionen 46 liter brännvin per svensk per år, men när nykterhetsrörelsen IOGT kom sjönk konsumtionen snabbt.
• Den första IOGT-föreningen grundades 1879.
• Arbetarna började sluta sig samman i fackföreningar för att gemensamt driva frågor om t.ex. löner och arbetsförhållanden.
• Riksdagsbeslut år 1919 om 8 timmars arbete, 8 timmars fritid, 8 timmars sömn.

Demokratins Genombrott i Sverige

• Demokratins princip är att alla vuxna män och kvinnor har rösträtt.
• Parlamentarismens princip innebär att regeringens ministrar kommer från det parti som har majoritet i riksdagen/parlamentet.
• 1809-års regeringsform markerade slutet på enväldet.
• 1840 fick departement makt.
• Vid 1800-talets slut fick ministrar ökad makt.
• 1905 infördes parlamentarismens princip.
• 1907–1909 infördes allmän rösträtt för män.
• 1917 tog politiken över.
• 1919–1921 infördes allmän och lika rösträtt för män och kvinnor – demokratins princip.

Demokrati

• 1809 års regeringsform innebar att makten delades mellan riksdag och kung.
• Kungen styrde med hjälp av 9 st rådgivande statsråd.
• Kungen stiftade nya lagar tillsammans med riksdagens godkännande och riksdagen bestämde om skatterna och skötte statens budget.
• Efter riksdagsbeslut 1840 skapades sju olika departement för att sköta statens affärer.
• Ministrarna fick ökad makt.
• Liberalerna ville införa parlamentarismens princip 1905.
• 1907 och 1909 antogs ett förslag från de konservativa om allmän rösträtt för män.
• I valet 1917 segrade liberalerna tillsammans med socialdemokrater.
• Gustav V tvingades utse en liberal statsminister – parlamentarismen segrade.
• 1919 och 1921 antogs reformen som gav allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Grupper som Tjänade Mest på Demokratin

• De med låga inkomster, industriarbetare, torpare, lantarbetare och kvinnor tjänade mest på att demokratin infördes.
• Det offentliga makten utgår från folket.
• Svenska folket väljer representanter till riksdagen i riksdagsvalet vart fjärde år och riksdagen utser en statsminister.

Välfärdsstaten

• Det socialdemokratiska samhället eftersträvades.

Sveriges Utveckling Mellan 1920-1970

• ”Den svenska modellen” byggde på sociala reformer och att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.
• Inom Statsindividualismen skulle staten erbjuda social och ekonomisk trygghet
• Saltsjöbadsavtalet 1938 innebar att LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) enades om hur de ska tillgodose sina intressen och lösa konflikter i framtiden.
• Ekonomiskt uppsving efter 2:a världskriget där Sveriges industri och ekonomi bevarades tack vare neutraliteten.
• Stor efterfrågan på råvaror och varor i det krigshärjade Europa under 1950- och 1960-talen.
• De s.k. rekordåren inleddes och Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora på världsmarknaden.
• Gott om arbete och hög levnadsstandard.
• Sverige blev ett av världens rikaste industriländer i slutet av 1960-talet.
• Alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad genom miljonprogrammet 1965–1975.
• Grunden för det svenska välfärdssamhället lades

Reformerna i det Svenska Välfärdsbygget

• Flera sociala reformer på den offentliga sektorn genomfördes:
• Arbetslöshetsförsäkring 1935
• Obligatorisk 9:e-årig skola 1948
• Allmänt barnbidrag 1948
• Lagen om religionsfrihet 1952
• Lagen om socialhjälp 1956
• Allmän tjänstepension 1960
• Individuell inkomstbeskattning 1971

Ekonomisk Kris på 1970-talet

• De stigande oljepriserna 1973–1974 och ökad konkurrens från låglöneländer bidrog.
• Den tredje industriella revolutionen innebar att industrin flyttade till låglöneländer.