Språksociologi: Språkets påverkan och ungdomsspråk

Språksociologi

• Språksociologi: Studerar likheter och skillnader i språkbruk mellan människor.
• Individers språkanvändning varierar trots att de talar samma språk (exempelvis svenska).

Språkvariation

• Språket varierar beroende på talare och situationen.
• Forskare i språksociologi undersöker språkvariationer.

Sociolekt

• Språkvariationen beror inte bara på geografisk dialekt, utan även på ålder, social och kulturell bakgrund, livsstil och kön.
• Språkliga varianter baserade på dessa faktorer kallas sociolekter.

Idiolekt

• Det är det unika sättet en individ talar, påverkat av bostadsort, ålder och umgänge.
• Idiolekten förändras över tid och med sammanhang.

Kronolekt

• Språket är typiskt för en viss åldersgrupp.
• Barn, tonåringar och äldre använder olika ord, uttryck och sätt att tala.
• Ungdomar kan använda slang, medan äldre använder ett mer traditionellt språkbruk.
• Kronolekter förändras med tiden.

Standardspråk

• Standardspråket är "korrekt" svenska med regler för stavning och grammatik.
• Det utvecklades från 1500-talet för att underlätta skriftlig kommunikation.
• Det fungerar som ideal för skrift och tal.

Hög Prestige

• Hög prestige betyder att något betraktas som optimalt på grund av dess höga status.
• Standardspråket är ett exempel på något med hög prestige.
• Standardspråket ses som det optimala sättet att tala och skriva svenska.
• Användningen av standardspråket är vanlig i formella sammanhang.

Varför studera språksociologi?

• Språket handlar om att visa vem du är, vilka grupper du tillhör och vilka grupper du tar avstånd ifrån.
• Språket påverkar intrycket av en person.
• Detta påverkar våra attityder och hur vi beter oss mot personen i fråga.
• Kunskap om ämnet kan bidra till mer medvetna relationer och minska fördomar.

Språket och demokrati

• Kunskaper i språksociologi är en demokratisk fråga.
• Kunskaper i språket ger makt att påverka och anpassa sitt språk efter olika situationer.
• Kunskap om ens eget språk kan leda till effektivare språkbruk.

Utvecklingen av svenskt standardspråk

• Standardspråket utvecklades på 1500-talet med regler för stavning och grammatik.
• Syftet var att underlätta kommunikation genom enhetlighet.
• Mälardalen var maktcentrum, och dess språkbruk spreds via boktryckarkonsten.

Standardspråk idag

• Standardspråket är ett ideal med hög prestige, särskilt i formella sammanhang som nyhetssändningar.
• Standardspråket omger oss i läroböcker och media, och har fasta ramar för hur språket ska användas.
• Det formas dock av vår bakgrund och erfarenheter.

Dialektutjämning

• Dialekter uppstod då människor bodde isolerade.
• Förbättrade transportmedel och urbanisering ledde till dialektutjämning.
• Människor med olika dialekter möttes oftare, vilket minskade de lokala skillnaderna under 1900-talet.
• Idag kan personer från olika delar av Sverige kommunicera utan problem.

Svenska dialekter

• Svenska dialekter delas in i sex huvudområden, baserat på språkliga drag, som är utmärkande för sättet att tala.
• De sex huvudområdena är: Norrländska mål, Sveamål, Götamål, Gotländska mål, Sydsvenska mål och Östsvenska mål.

Hur skiljer sig dialekter åt?

• Dialekter skiljs åt genom uttal, meningsbyggnad, böjning samt ord och uttryck.
• Uttal kan variera gällande r-ljud, antingen tungspets-r eller tungrots-r som ger upphov till det skorrande uttalet.
• Meningsbyggnaden kan variera beroende på var i meningen talaren placerar possessiva pronomen.
• Böjningen kan variera beroende på ändelser som är typiska för dialekten.
• Orden och uttrycken kan variera, exempelvis "pannlapp" i finlandssvenskan.

Stereotypa föreställningar om dialekter

• Dialekter kan kopplas till stereotypa uppfattningar om en grupps egenskaper.
• Attityder till dialekter formas ofta omedvetet och kan påverkas av erfarenheter.
• Standardspråket kan ses som statusfyllt, vilket gör att dialekter tonas ner i vissa sammanhang.
• Vissa är dock stolta över sin dialekt.

Ytterligare diskussionspunkter

• Göteborgska anses populär för sitt trevliga och roliga tonfall.
• Faktorer som medier, kändisar och historiska attityder spelar också in.
• Dialekter kan förknippas med humor och värme, medan andra är neutrala eller negativt laddade.

Ålder och språk

• Ålder påverkar språket genom generationsskillnader.
• Icke-verbal kommunikation förstärker det sagda med röstläge, ansiktsuttryck och kroppsspråk.
• Ungdomsspråket kännetecknas av högt tempo, snabba ämnesbyten, slang, nya ord och lånord.
• Även svordomar och förstärkande ord är vanliga.

Förortsslang/Förortssvenska

• Förortsslang i mångspråkiga storstadsområden blandar in ord från ex. arabiska och turkiska.
• Förortssvenska syftar mer på uttal, språkmelodi och meningsbyggnad.
• Uttalet kan vara "stötigt" och ordföljden avvika från traditionell svenska.
• Det talas även av äldre.

Ungdomsspråk

• Används främst i samtal mellan jämnåriga.
• Unga markerar avstånd från vuxna och visar gemenskap med sin grupp genom språket.

Attityder till ungdomsspråk

• Ungdomsspråk kan ha låg status generellt men hög status i vissa sammanhang (omvänd prestige).
• Ett utpräglat ungdomsspråk kan förknippas med att vara tuff och häftig.

Slang

• Uttryck som används av en grupp i klassen, men inte av lärare eller föräldrar.
• Äldre personer berättar om tidigare slanguttryck.
• Hövlighetsnormer har ändrats, och ungdomsspråket idag innehåller mer engelska.

Språkgemenskap

• Språket signalerar samhörighet inom grupper med gemensamma referensramar.
• Det kan handla om liknande ord, uttal eller samtalsstil.
• Förortsslang markerar tillhörighet till en viss grupp.

Socioekonomiska villkor

• Social bakgrund påverkar språket.
• Faktorer som föräldrars utbildning, yrke och inkomst spelar in.
• Språket kan förändras vid miljöombyte.

Uttal i Stockholmskan

• Förortssvenska talas främst i storstädernas förorter.
• Sje-ljudet och långa i-ljudet uttalas olika beroende på socioekonomisk status.

Social bakgrund och språk

• Språket varierar mycket beroende på social och kulturell bakgrund i Sollentuna.
• Personer med högre utbildning tenderar att använda ett mer formellt språk, medan flerspråkighet och inslag av andra språk ses i områden med stor mångfald.
• Attityderna till språk varierar också.

Sexolekt

• Genus skapas av förväntningar från omgivningen på hur vi ska vara och se ut.
• Genus påverkar sättet som vi uttrycker oss på, vilket kallas för sexolekt.

Talutrymme

• Kvinnor får mer talutrymme privat, medan män får mer talutrymme offentligt.
• Pojkar tar en större del av talutrymmet i klassrum.
• Studier visar att män avbryter mer och blir mer lyssnade på.
• Vuxna kvinnor talar mer om privata saker, medan vuxna män talar mer om offentliga ämnnen.

Samtalsstil och återkopplingssignaler

• Kvinnor bekräftar och uppmuntrar mer genom återkopplingssignaler.
• Kvinnor använder mer tveksamhetsmarkörer, medan män använder fler självsäkerhetsmarkörer.
• Flickor och kvinnor talar mer vårdat och korrekt jämfört med pojkar och män.

Kodväxling

• Att växla mellan språk där talaren säger vissa meningar på ett språk och andra på ett annat sätt kallas kodväxling.
• Det är vanligt bland ungdomar och fyller ett kommunikativt syfte.

Transspråkande

• Transspråkande innebär att talaren använder sig av alla sina språkliga resurser vid inlärning.
• Transspråkande innebär att talaren läser en text på sitt förstaspråk för att lättare kunna tillgodogöra sig innehållet och sedan diskutera det lästa på svenska med en klasskamrat.

Brytning

• Det är vanligt att den som har sitt ursprungsland präglar uttalet, så kallad brytning.
• Forskning visar att det finns fördommar mot brytning.
• Brytning säger ingenting omförmåga att formulera sig.

Reflektioner kring kodväxling

• Skapar en känsla av samhörighet som en gemensam språklig kod inom en grupp.
• Signalerar tillhörighet.
• Kodväxling kan skapa en exkluderad känsla.

Bred språklig repertoar

• Varje situation innebär förväntningar på hur vi ska bete oss och hur vi ska tala.
• Beredskapen innebär en god förmåga att anpassa sitt språk som har flera fördelar.

Ytterligare överväganden

• Anpassa språket.
• Språket väcker känslor.

Språkförändring

• Det avser ett samhälle i ständig förändring.
• Språkliga förändringar väcker känslor.

Utforska språksociologins grunder: språkets inverkan på intryck, standardspråkets utveckling och ungdomsspråkets särdrag. Vikten av språkkunskap för kommunikation och dess demokratiska betydelse belyses. Analys av ungdomars språkbruk och icke-verbala kommunikation ingår.