Samhälle och beroenden Kapitel 1 och 2

Kapitel 1

• Människor är beroende av varandra för att leva. Detta beroende har funnits sedan jägare och samlare tiden.
• Beroendet inkluderar varor, information och erfarenheter från andra.
• Samhället består av interdependenta personer.
• Grundläggande sociala existensförutsättningar: föda, skydd, försvar, tillgivenhet, kunskap och styrning.
• Beroenden kan uppstå genom samarbete eller konflikt.
• Självbilden påverkas av vad andra tänker.
• Samhället kännetecknas av specialisering och kunskapsdelning.
• Yttre tvång påverkar inlärning och självstyrning.
• Nya positioner fylls ständigt, vilket skapar dynamiken i samhället.
• Säkerhet, både extern och intern, är nödvändig för samhället.
• Samhället är en sammanslutning av människor i bestämda beroendemönster.

Kapitel 2

• Nätverk, inklusive trädnätverk och hierarkiska nätverk, binder människor samman, ofta via omvägar.
• Människor är knutpunkterna i dessa nätverk.
• Förändringar i nätverk och position påverkar inställningar och beteende.
• Människor känner tusentals ansikten, vilket kan innebära samband mellan miljontals människor.

Kapitel 3

• Människor bildar förväntningar tillsammans med andra.
• Sedvaneregler (konventioner) styr beteenden, till exempel handskakningar.
• Allmänna förväntningar gäller för de flesta, medan specifika beror på position i nätverket.
• Roller innefattar delade förväntningar.
• Motstridiga och motsatta förväntningar skapar konflikt.
• Thomas-regeln: Förväntningar påverkar händelseförlopp.
• Självbekräftande förväntningar: Förväntningar uppfylls ofta.
• Självverderläggande förväntningar kan motbevisa sig själva.
• Störda förväntningar: leder till osäkerhet och förvirring.

Kapitel 4

• Mänskliga skillnader påverkas av samhället och dess förväntningar.
• Samhällen präglas av makt, ägande och prestigeförhållanden.
• Makt är relaterad till position i ett nätverk med beroende.
• Positivt maktsaldo: När någons beroende av en annan väger tyngre.
• Auktoritet återspeglar accepten av maktskillnader.
• Ägande innebär exklusiv förfoganderätt över resurser.
• Den agrariska revolutionen förändrade människors livsstil och beroenden.
• Prestige kan förvärvas snarare än att tilldelas.
• Statusomvandling: Makt och/eller egendom kan bytas mot prestige.
• Social skiktning: Samhälle uppdelat i grupper med olika resurser och status.
• Stratifiering är processen som skapar denna rangordning.
• Maktförhållanden, ägandeförhållanden och prestigeförhållanden skapar social ojämlikhet.

Kapitel 5

• Socialisation är en inlärningsprocess för individer att bli del av samhället.
• Skam och skuld är känslor kopplade till andras uppfattningar.
• Aktuella och virtuella förhållanden beskriver nuvarande och framtida relationer.
• Civilisationsprocess: Anpassningar och utveckling i sociala regler.
• Modern socialisation betonar kunskap och självstyrning.

Kapitel 6

• Sociolekt: språkvariant inom en viss miljö.
• Språk är essentiellt för mänsklig interaktion; det är en social process.
• Religion föreskriver beteende och interaktion.
• Rättigheter och lagar påverkar interaktioner och socialisation.
• Rättsystemet löser tvister och upprätthåller ordning.
• Statens auktoritet stöder lagen.
• Vetenskap bygger på logik och objektiva fakta.
• Vetenskapen måste vara relativt skyddad för undersökningsändamål.
• Konst existerar inom och utanför individer.
• Kultur omfattar allt människor skapar och överför till kommande generationer.
• Orienteringsmedel (språk, religion, rätt, vetenskap och konst) hjälper människor att navigera i livet.

Kapitel 7

• Koordinering innebär att människor samordnar sina ansträngningar för att uppfylla behov.
• Människor samarbetar för överlevnad.
• Samarbete sträcker sig utöver släktförhållanden.
• I traditionella samhällen var utbyte av gåvor en social praxis.
• Det är viktigt för människor att inte skaffa skulder.

Kapitel 8

• Kollektiv handling: Samarbete för gemensamma mål.
• Dilemman i kollektiv handling uppstår när beslut påverkar individens och gruppens bästa.
• Lösningar på dilemman finns genom extern kraft, tro på samarbete, och genom att visa synergier.

Kapitel 9

• Globala handelsflöden och monetära utbyten sker ömsesidigt mellan olika platser och parter.
• Produktionen baseras på ett utbyte och specialisering.
• Utbyte kräver samarbete.
• Pengar är ett utbytesmedel och värdemätare.
• Pengar är accepterade på grund av socialt accepterade förväntningar.
• Marknadsmekanismen styrs av utbud och efterfrågan.
• Marknader kan innefatta olika typer av specialiseringar.
• Ekonomiska utbyten är ofta inbäddade i sociala relationer.
• Blankett diskriminering: Uteslutningar på irrelevanta grunder.

Kapitel 10

• Organisationer är system av människor och resurser för att utföra uppgifter.
• Företag söker vinst genom produktion och tjänster.
• Byråkrati är en stor, strukturerad organisation.
• Politiken domineras av organisationer.
• Staten är den största organisationen.
• Organisationer har både synliga (primär) och dolda funktioner.
• Den industriella revolutionen bidrog till förändringar i arbetslivet.

Kapitel 11

• Stater bildas genom konkurrens, och bildar beroenden, men inte samordning.
• Stater har monopol på våld och beskattning.
• Stater är bundna av internationell lag.
• Expans i global ekonomi har gjort staterna mer ömsesidigt beroende.
• Stater kan använda olika metoder för expansion, från våld till diplomati.
• Nationer skapas genom att betona gemenskaper och skilja sig från andra.
• Utbildning och kultur formar nationell identitet.
• Multinationella stater består av olika grupper.
• Nationalstatens principer inkluderar extern/intern säkerhet och kollektiva nyttigheter (t.ex. vägar, vård).
• Beslutsfattande och politik är mer komplexa.

Kapitel 12

• Global politik knyter samman länder främst genom stater.
• Statens monopol på våld och beskattning.
• Globalisering ökar staters ömsesidiga beroende.
• Protektionism är statlig begränsning av import.
• Globalisering skapar en mer sammankopplad global kultur.
• Viktiga områden för globalt ömsesidigt beroende (miljö, migration).
• Det finns inga globala lagar för miljörelaterade problem.
• Människor i utvecklingsländer migrerar till utvecklade länder.