Rökning: Kroppens och psykets påverkan

Rökningens påverkan på kroppen och psyket

• Rökning innehåller över 8000 skadliga ämnen, varav ca 60 kan orsaka cancer.
• Rökning ökar risken för lungsjukdomar som KOL och lungemfysem.
• Risken för cancer ökar, inklusive cancer i lungor, tarmar, urinblåsa och bukspottkörtel.
• Rökning ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, kärlkramp i benen och åderförfettning.
• Andra sjukdomar som diabetes typ 2, benskörhet och reumatism är vanligare hos rökare.
• Immunförsvaret och konditionen försämras, och risken för högt blodtryck ökar.
• Ungefär hälften av alla rökare dör i förtid och förkortar livet med i genomsnitt 10 år.
• Rökning ökar risken för depression, ångest och demens.

Social påverkan av rökning

• Grupptryck och normalisering i vissa åldersgrupper och subkulturer kan leda till att rökning uppfattas som "coolt" eller "normalt".
• Media, genom reklam, marknadsföring och filmer, påverkar attityder kring rökning. Marlboro använde t.ex. Formel 1 i sin reklam.
• Uppväxtmiljön har stor inverkan; risken att börja röka ökar om familjemedlemmar röker.
• Rökning är vanligare i ekonomiskt svagare områden.
• Samhället drabbas av rökning genom hälsoproblem, minskad produktivitet och miljöskador.
• Sociala ojämlikheter ökar och passiv rökning påverkar icke-rökare.
• Investeringar i hälsoutbildning, rökavvänjning och kontroll av tobaksprodukter är viktiga åtgärder.

Åtgärder mot rökning

• Utbildning om riskerna med rökning ökar medvetenheten.
• Program för rökavvänjning och medicinsk hjälp kan hjälpa rökare att sluta.
• Strängare lagstiftning, som höjda tobakspriser, rökförbud och reklamförbud, minskar tobaksbruket.
• Forskning och innovation är viktigt för att utveckla nya lösningar.
• Särskilda initiativ behövs för att stödja socioekonomiskt utsatta grupper.

Alkoholens påverkan på kroppen och psyket

• Över 200 sjukdomar och hälsoproblem kan orsakas av alkohol.
• Vanliga sjukdomar inkluderar hjärtsjukdomar, högt blodtryck, leversjukdomar, psykiska sjukdomar och cancer.
• Även sjukdomar i mage, tarmar, bukspottkörtel, hud, nerver, muskler, leder, skelett, mun och tänder kan förekomma.
• Berusning kan orsaka olyckor och våldsamma situationer.
• Alkohol ökar nivåerna av dopamin i hjärnan, vilket kan påverka humöret.
• Berusning kan leda till oro, stress och sömnsvårigheter.
• Alkohol ökar risken för ångest, depression, bipolär sjukdom, psykoser, sömnstörningar och demens.
• Hälften av alla självmord i Sverige har ett samband med alkohol, ofta i kombination med depression.
• Alkohol kan orsaka minnesluckor och försämra minnet.

Social påverkan av alkohol

• I många kulturer är alkoholkonsumtion en norm vid högtider och firanden.
• Lättillgänglighet och låga priser på alkohol i många länder bidrar till konsumtionen.
• Reklam för alkohol förekommer i många länder.
• Medier och filmer glorifierar ofta alkohol, vilket skapar ett tryck att dricka.
• Stress och förväntningar kan leda till att man dricker för att "koppla av" och bli mer social.
• Alkoholkonsumtion leder till sociala problem som ökad sjukdomsbörda, olyckor, kriminalitet, familjekonflikter och social utslagning.
• Alkoholindustrin bidrar till skatteintäkter och sysselsättning, men orsakar också ekonomiska kostnader genom sjukvård, rättsväsende och produktivitetsförluster.
• Normalisering av alkohol kan leda till ohälsosamt beteende, särskilt bland unga.

Åtgärder mot alkoholproblem

• Förebyggande åtgärder som utbildning och alkoholfria alternativ kan minska konsumtionen.
• Begränsningar av tillgången, högre skatter och strikta reklamregler spelar en viktig roll.
• Lättillgänglig behandling och stöd är avgörande för både individer och vårdgivare.
• Samarbete mellan olika intressenter och kontinuerlig utvärdering av insatser är viktigt.

Stressrelaterade sjukdomars påverkan på kroppen och psyket

• Vanliga tidiga tecken inkluderar dålig sömn, oförklarlig trötthet, irritabilitet och rastlöshet.
• Känslor av olust, oro och koncentrationssvårigheter uppstår ofta.
• Fysiska reaktioner kan inkludera hjärtklappning, andningssvårigheter, magproblem, huvudvärk och känslighet för ljud och ljus.
• Utslag och eksem kan signalera att kroppen är i obalans.
• Det autonoma nervsystemet styr inre organ som hjärta, andning, blodtryck och mag-tarmkanal.
• Reaktionsmönstret kamp eller flykt aktiverar hjärnan och det sympatiska nervsystemet.
• Misslyckad kamp/flykt kan leda till passivitet, trötthet, kraftlöshet och depression.
• Stressrelaterade sjukdomar kan komma från långa arbetsdagar och dålig arbetsmiljö.
• Ekonomisk ojämlikhet, konsumtionskultur, prestationskultur och sociala medier förstärker känslan av otillräcklighet och osäkerhet.
• Urbanisering med höga ljudnivåer, trängsel, brist på natur och begränsad tillgång till psykisk hälsovård förvärrar situationen.

Social påverkan av stressrelaterade sjukdomar

• Stressrelaterade sjukdomar leder till högre medicinska kostnader, minskad produktivitet och ökad ekonomisk belastning på sociala trygghetssystem.
• Dåliga arbetsprestationer, hög personalomsättning och mindre innovation är vanliga.
• Relationer undergrävs och ojämlikhet ökar.
• Bristande tillit och stigma kring psykisk ohälsa försämrar den sociala miljön.
• Hälso- och sjukvården belastas hårt, vilket ökar väntetiderna.

Åtgärder mot stressrelaterade sjukdomar

• Minskad arbetsbelastning, flexibilitet och stödjande ledarskap på arbetsplatsen är viktigt.
• Tillgång till psykisk vård och träning i stresshantering är avgörande.
• Främjande av fysisk aktivitet är viktigt för att hantera stress.
• Sociala och samhälleliga åtgärder som att minska ojämlikheter och stärka sociala nätverk kan förebygga stress.
• Att bygga ett stödjande och inkluderande samhälle kan effektivt minska stressrelaterade sjukdomar.

Cannabis

• Cannabis är den mest använda drogen både i Sverige och i andra länder.
• Cannabis är ett samlingsbegrepp för olika preparat som framställs av Cannabis sativa.

Cannabis påverkan på kroppen och psyket

• Vanligaste metoden är rökning, men cannabis kan också tuggas, sväljas eller inhaleras.
• Cannabis kan inte injiceras.
• Ruset varar i cirka fyra timmar, med starkaste ruset inom 15 till 30 minuter.
• Ruset ger initialt avslappning och lugn, samt eventuellt fniss.
• Efter en stund kan personen känna sig mer kreativ, insiktsfull och positiv.
• Fysiska reaktioner inkluderar snabb hjärtslag, torr mun, blodsprängda ögon och ökad aptit.
• Psykologiska reaktioner kan vara ångest, förvirring, nedsatt motorik och paranoia.
• Långvarigt cannabisbruk kan påverka hjärnans kognitiva funktioner, inklusive bearbetning av komplex information, försämrat korttidsminne och tröghet.
• Unga personer (under 25 år) löper ökad risk för hjärnskador då hjärnan fortfarande utvecklas.

Social påverkan av cannabis

• Lagar, normer, media och tillgång påverkar cannabisanvändningen.
• Rättslig status och normalisering ökar användningen, medan regleringar och förebyggande kampanjer minskar den.
• Media och populärkultur formar attityder, särskilt bland ungdomar.
• Tillgång till sjukvård är viktigt för att hantera problematisk användning.
• Socioekonomiska faktorer gör vissa grupper mer sårbara.
• Cannabisanvändare påverkar samhället genom ökade sjukvårdskostnader, minskad produktivitet och trafikolyckor.
• Användningen leder till rättsliga problem och stigmatisering och har en negativ inverkan på barns och ungas utveckling.
• Samhället måste begränsa de negativa effekterna genom reglering, vård, behandling och förebyggande insatser.

Åtgärder mot cannabisanvändning

• Utbildning, vård, reglering och förebyggande insatser behövs.
• Familjestöd, rehabilitering och forskning kan minska bruket och dess negativa effekter på samhället.

Spelmissbruk

• En person med spelberoende har tappat kontrollen över sitt spelande.
• Spelandet stör viktiga relationer, arbete och ekonomi.
• Försök att sluta spela misslyckas ofta.
• Spelberoende försöker ofta vinna tillbaka sina förluster genom spel.
• Huvudmålet är inte att vinna pengar.
• Ångest, stress och depression är vanliga symtom.
• Risk för att utveckla psykiska sjukdomar som depression och ångest ökar.

Kriterier för spelberoende diagnos

• Ständiga tankar på spel, tidigare spelupplevelser, nästa spel eller hur man ska skaffa pengar till spel.
• Behov av allt större summor för att behålla spänningen.
• Misslyckade försök att begränsa eller sluta spela.
• Rastlöshet eller irritation vid försök att begränsa eller sluta spela.
• Spelande för att slippa tänka på problem eller för att komma ifrån ångest eller nedstämdhet.
• Återvänder till spel efter att ha förlorat pengar för att ta revansch.
• Ljuga för att dölja hur mycket man spelar.
• Riskerat att förlora eller förlorat en viktig relation, anställning, utbildning eller karriär på grund av spelandet.
• Förlitar sig på att andra ska ordna pengar för att lösa en ekonomisk kris som uppstått på grund av spelandet.
• Fyra eller fler av dessa kriterier måste stämma in för att uppfylla diagnosen.

Social påverkan av spelmissbruk

• Reklam, lagstiftning, sociala normer och tillgång till spel påverkar.
• Aggressiv marknadsföring och lättillgängliga spel, särskilt online, ökar risken för beroende.
• Social acceptans av spel normaliserar beteendet, medan ekonomiska faktorer gör vissa mer sårbara.
• Samhället kan förebygga spelberoende genom reglering, informationskampanjer och stöd till drabbade.
• Spelmissbruk leder till ekonomiska problem, psykisk ohälsa och sociala konsekvenser.
• Många drabbas av skuldsättning, arbetslöshet och relationsproblem.
• Belastningen på socialtjänst, sjukvård och rättsväsende ökar.
• Samhället måste hantera detta genom skuldrådgivning, behandling, striktare reglering och informationskampanjer.

Åtgärder mot spelmissbruk

• Begränsning av spelreklam och införande av självuteslutning.
• Genomföra förebyggande kampanjer och öka medvetenheten.
• Erbjuda behandling, rådgivning och stödsamtal.
• Implementera tids- och insättningsgränser samt ansvarsfullt spelande på spelplattformar.
• Erbjuda stödgrupper och familjeprogram.