Redovisning: Teoretiska modeller och innehåll

Föreläsning 1: Redovisning

• Redovisning görs löpande av företag som har bokföringsskyldighet.
• Den fokuserar på monetära värden.
• Den avslutas och presenteras i resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys.

Föreläsning 2: Teoretiska modeller och redovisningens innehåll

• Agentteorin framhåller att vissa aktörer, särskilt aktieägare, har en särställning eftersom de riskerar sitt kapital.

• Aktieägare vill veta vad som hänt med investerade resurser.

• Intressentmodellen ser företaget som en del av samhället med relationer till intressenter som leverantörer, kunder och anställda.

• Varje relation innebär förväntningar och krav på motprestationer som redovisas av företaget.

• Redovisning innefattar bokföring av transaktioner med omvärlden och interna förhållanden, samt bokslut som sammanställs och rapporteras enligt ÅRL (Årsredovisningslagen).

• Grundbegrepp som används för att förmedla information är inbetalning/utbetalning, inkomst/utgift och intäkt/kostnad.

• Inbetalning och utbetalning avser överföring av likvida medel.

• De behöver inte överensstämma med leveranser vid exempelvis kreditförsäljning.

• Inbetalning är inflödet och utbetalning är utflödet av likvida medel.

• Inkomster uppstår vid försäljning och motsvarar värdet av varor/tjänster.

• Utgifter uppstår vid anskaffning av resurser till företaget.

• Det belopp som står på kvittot/fakturan.

• Intäkt är försäljningsvärdet av en produkt/tjänst under en viss period, en periodiserad inkomst.

• Kostnad är anskaffningsvärdet för en resurs som förbrukas under en viss period, en periodiserad utgift.

• Ekonomisk verklighet identifieras genom utgifter, inkomster och finansiella förändringar.

• Tre typer av affärshändelser ingår i bokföringen: utgifter (inköp av tjänster), inkomster (försäljning av tjänster) och finansiella förändringar (exempelvis nyemission eller avbetalning av leverantörsskuld).

• Företag kan besvara tre grundläggande frågor genom redovisningen: tjänar företaget pengar (resultaträkning), har företaget skulder (balansräkning) och har företaget tillgångar (kassaflöde).

• Resultaträkningen visar intäkter minus utgifter, och kassaflödet visar inbetalningar minus utbetalningar.

• Balansräkningen visar att tillgångar (icke förbrukade utgifter) motsvarar eget kapital plus skulder (främmande kapital).

Balansräkningen

• Grundregeln är balansekvationen: det företaget äger motsvarar varifrån det kommer.

• Viktiga begrepp i balansräkningen är tillgångar (en resurs som kontrolleras av företaget och förväntas ge ekonomiska fördelar), skulder (en förpliktelse som förväntas leda till utflöde av resurser) och eget kapital (skillnaden mellan tillgångar och skulder).

• Årets resultat är lika med intäkter minus kostnader.

Övning 1 - År 4

• Fiktivt exempel för år 4 med resultaträkning och balansräkning.

Övning 2 - År 5

• Fiktivt exempel för år 5 med resultaträkning och balansräkning.

Föreläsning 3: Löpande bokföring

• T-kontot används i bokföringen.

• En kolumn visar "in" (debetsidan), resursers destination.

• En kolumn visar "ut" (kreditsidan), resursens ursprung.

• Grundtekniken för bokföring är dubbel bokföring.

• Varje resurs har ett ursprung och en destination.

• Varje affärshändelse registreras minst två gånger, på debet (vänster) och kredit (höger).

• Grundregeln speglas i balansekvationen: det företaget har (tillgångar) motsvarar varifrån det kommer (eget kapital och skulder).

• Konteringsnyckeln är en teknik.

• Tillgångar = investerat kapital + intäkter - kostnader - uttag + skulder

• På debetsidan noteras tillgångar, kostnader och uttag.

• På kreditsidan noteras investerat kapital, intäkter och skulder.

• Bokföringen innebär att registrera affärshändelser i kronologisk ordning på specifika konton, kategoriserade enligt grundbegreppen.

• Genom dubbel bokföring noteras varje affärshändelse två gånger.

• Detta möjliggör systematisk spårning och kontroll av resursernas ursprung och destination.

• BAS-kontoplanen är en standardiserad kontoplan.

• Bokslutet innebär att avsluta kontona.

• Processen omfattar att avsluta och justera varje enskilt konto, räkna ihop saldon och överföra dem till resultaträkningen (RR) och balansräkningen (BR).

• Tillgångar, skulder och eget kapital återfinns i BR och intäkter och kostnader i RR.

Föreläsning 4: Redovisningsteori och interimsposter

• Viktiga begrepp är Bokföringslagen (BKL), Årsredovisningslagen (ÅRL), K-regelverken, BAS-kontoplanen, försiktighetsprincipen, fortlevnadsprincipen och interimsposter.

• Interimsposter delas in i förutbetalda intäkter/kostnader och upplupna intäkter/kostnader.

• Utvecklingen av redovisningen speglar ekonomiska, sociala och ekologiska utmaningar.

• Lärdomar från finanskriser leder till bättre regelverk med exempel somEnron och Sarbanes-Oxley act.

• Korrekt redovisning är en nyckel till ekonomisk stabilitet.

• Externredovisningen drar gränser genom att definiera vad som ska redovisas (tillgångar, skulder, intäkter, kostnader) och under vilken tidsperiod.

• Syftet är att utgöra underlag för beslut och ansvarsutkrävande.

• Den riktar sig primärt till intressenter som ägare, staten och leverantörer, och ska vara objektiv och neutral.

• Normer och regler bestämmer gränsdragningen i tid och rum.

• Kvalitativa egenskaper innefattar Begriplighet för användarna och att redovisningen ses som en färskvara och skall därför vara aktuell.

• Tillförlitligheten innebär at användarna måste kunna lita på redovisningen som måste avbildas korrekt och vara rättvis.

• Relevans innebär att den skall kunna användas för besluttagande, och grund prognoser tex investeringsbeslut.

• Väsentlighet att använda inte behöver veta allt, men det viktiga.

• Informationen ska vara så viktig att om den inte hade funnits med hade det potentiellt påverkat användarnas beslut.

• Småutgifter ska inte periodiseras, anses ovesäntligt.

• Viktiga redovisningsprinciper är fortlevnadsprincipen, försiktighetsprincipen och matchningsprincipen.

• BFL är en ramlag som fokuserar på bokföringsskyldighet och löpande bokföring.

• ÅRL är en ramlag med bestämmelser om upprättande och offentliggörande av årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter.

• ÅRL anger att resultaträkningen kan vara kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad, och balansräkningen följer omvänd likviditetsordning.

• I K-regelverken samanställs hur en årsredovisning/ett årsboksslut skall utformas.

• K-regelverken reglerar hur tillgångar, skulder, intäkter och kostnader ska registreras och värderas

• Normgivare är Bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR)och Rådet för finansiell rapportering..

• I praktiken tillämpas god redovisningssed, rättvisande bild och BAS-kontoplanen när lagstiftningen inte ger vägledning.

• God redovisningssed är ett viktigt begrepp i både ÅRL och BFL och är en allmän föreskrift för hur en redovisning ska upprättas.

• Den redovisar både hur något är(förekommande praxis, faktisk praxis) och hur något borde vara (uttalande från expertisen, teoretisk vägledning).

• Rättvisande bild uppnås genom frånvaro av väsentliga fel och trovärdighet i företagets ekonomiska situation.

• Substans framför form ska följas, och god redovisningssed är överordnad lagstiftningen.

• Alla fakturor ska inte skickas och betalas i samma period som varorna/tjänsterna konsumeras.

• Matchningsprincipen innebär att kostnader ska periodiseras och föras till resultaträkningen för rätt år/kvartal/månad.

• Interimsförändringar/skulder används för att kostnader (utgifterna) inte ska hamna i resultaträkningen för fel år.

• Viktiga poster att hantera är förutbetalda kostnader (varor/tjänster som förbrukas nästa år, fakturan anlände i år), upplupna intäkter (sålda varor/tjänster i år, faktureras nästa år), förutbetalda intäkter (sålda varor/tjänster nästa år, fakturerades i år) och upplupna kostnader (varor/tjänster som förbrukades i år, fakturor inkommer nästa år).

• Exempel på hur förutbetalda intäkter hanterasI redovisningen genom att i bokslutet, för att undvika att inkomsten redovisas som intäkt i december 2023:.

• Exempel på hur upplupna intäkter hanteras i redovisningen genom att i bokas därför. Ta upp intäkten i december 2023.

Föreläsning 5: Moms och personalskatter

• Bokföringen ska möjliggöra kontroll av bokföringsposternas fullständighet och ge en överblick av verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

• Företag fungerar som en mellanhand mellan staten och skattebetalarna.

• Redovisningen är ett underlag för skattebeslut och skattebeslut blir affärshändelser.

• Affärshändelser är varutransaktioner och personalkostnader som påverkar företagets resultat och ställning.

• Personalkostnader inkluderar personalskatt och arbetsgivaravgifter.

• Moms är en mervärdes- eller omsättningsskatt som bärs av slutkonsumenten, där företagen sköter uppbörden av skatten för statens räkning.

• Omsättningsskatt var en ineffektiv kaskadskatt på total omsättning.

• Mervärdesskatt, inspirerad av Frankrikes TVA, beskattar värdet som tillförs vid varje steg i kedjan.

• Momssatserna är 25%, 12% och 6%.

• Moms är en skatt till staten och en kostnad för konsumenten, men inte en inkomst eller utgift för företaget.

• Vid försäljning tillkommer utgående moms, och vid inköp ingående moms.

• "Varor och tjänster IN till företaget"

• Moms räknas framåt från ett exklusivt värde genom att multiplicera med (1 + momssatsen).

• Moms räknas bakåt från ett inklusive värde genom att dividera med (1 + momssatsen).

• Momsperioden kan vara en kalendermånad, ett kvartal eller ett kalenderår.

• Momspliktig försäljning avgör momsperioden, med olika gränser för månad, kvartal och år.

• Moms betalas den 26:e i månaden efter momsperioden, alternativt vid ett kalenderår eller 12:e juli året därpå.

• Personalkostnader inkluderar bruttolön (lönen innan skatt) som är en personalkostnad.

• Preliminärskatt är den del av lönen som företaget drar av och betalar in som skatt, vilket är en skuld till staten.

• Nettolön är den lön som den anställde får, och är skillnaden mellan bruttolön och preliminärskatt.

Semesterlön

• Den upparbetade ersättning en anställde får utbetalt vid semester (eller istället för semester) beräknas som 12% på bruttolönen eller som tillägg på daglig lön .

• Det är en personalkostnad.

• Arbetsgivaravgifter beräknas på bruttolön + semesterersättning + förmåner.

• Arbetsgivaravgiften är 31,42% och är en skuld till staten.

• Arbetstagaren tjänar bruttolönen.

• arbetsgivaren agerar skatteinsamlare av den anställdas privata skatt betalas in till Skatteverket månaden efter.

• Därefter tillkommer arbetsgivaravgifter, vilket till stor del finansierar socialförsäkringssystemet, betalas in till Skatteverket månaden efter.

• Bruttolön - arbetstagarens preliminärskatt = Utbetalad lön.

• Bruttolönen * 31,42% = sociala avgifter = ytterligare utgift för företaget,

• Preliminärskatten och arbetsgivaravgifterna betalas sedan in till Skatteverket månaden efter.

Föreläsning 6: Varukostnader och lagervärdering

• definitionen för omsättningstillgång är "En tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden".

• Omsättningstillgång definieras som “annan tillgång, de som avses nyttjas för <1år".

• Exempel på omsättningstillgångar är Lager, Kortfristiga fordringar, Kortfristiga placeringar,Kassa och bank.

• Varor och lager blir också kostnader

• Företag som köper och säljer varor har dem oftast i sitt lager en period.

• När intäkten från en varuförsäljning kommer ska den matchas ihop med företagets kostnad för att skaffa varan .

• Varulager (Ibland bara “lager”) är värdet på de inköpta varor som inte levererats och är en omsättningstillgång på balansräkningen men är en utgift som inte förbrukats!

• Varukostnaden är kostnaden för de varor som har sålts från lagret och denna ska bokföras på resultaträkningen.

• Enligt ÅRL, lägsta värdets princip värderas omsättningstillgångar till det lägsta av det historiska värdet och det aktuella värdet.

• Anskaffningsvärde = Inköpsutgift eller tillverkningsutgift + kostnader för att få lagret på plats, och Nettoförsäljningsvärdet = Försäljningsvärde - beräknad försäljningskostnad

• Det finns även en åreranskaffningsvärde som ersätter nettoförsäljningsvärdet.

• Vid årsbokslut inventeras lagret och man gör avdrag för inkurans .

• Lagervärde UB = Värde av ingående balans + anskaffningsutgift - värdet sålda varor - inkurans

• Huvudregel för lagervärdering är lägsta värdets princip, post för post.

• Först-in-först-ut-principen (FIFU) innebär att man antar att de varor som finns i lagret vid bokslutet är de varor man köpte sist

• Alternativregel är Vägda genomsnittspriser

• Alternativregel: • Lagret får tas upp till lägst 97% av dess sammanlagda anskaffningsvärde. KSV och varulagervärdering definieras som de utgifter för de varor som företaget haft under perioden.

• Den beräknas som KSV = Ingående värde av lager + anskaffningsvärdet av inköp - utgående värde av lager

Begreppet behöver tas reda på

• Anskaffningsvärde = UB lager - IB lager + KSV eller KSV = Anskaffningsvärde - UB lager + IB lager
• sUB lager = Anskaffningsvärde + IB lager - inkurans – sålt

Föreläsning 7: Anläggningstillgångar

• Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten.
• Tre huvudsakliga kategorier av anläggningstillgångar är Materiella, Finansiella och Immateriella anläggningstillgångar.
  • Materiella definieras som identifierbar icke-finansiell tillgång i fysisk form.
  • Finansiella definieras som identifierbar tillgång av finansiell karaktär.
  • Immateriella definieras som identifierbar icke-finansiell tillgång utan fysisk form.
• Om vi köper ett bolag för 1 000 000 vars tillgångar är värda 750 000 blir skillnaden behandlade som goodwill.
• Företaget ska fördel anskaffningsutgiften linjärt över nyttjandeperioden.

Anskaffningsvärdet

• ÅRL säger att "Anläggningstillgångar ska tas upp till belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning.
• Anskaffningsutgift är värdet vid anskaffningstillfället, dvs pris + frakt + tull + försäkring vid frakt.

Värdering av anläggningstillgångar efter anskaffningen

• Anläggningstillgångar är tillgångar som företaget har tillgång till för stadigvarande bruk, och företaget ska värdera enligt fortlevnadsprincipen, behöver företaget hantera värdering även efter anskaffning

• Årliga värdeminskningen kallas avskrivning är kostnaden som matchas med intäkten.

• Kravet på hur utgiften fördelas är att det ska ske systematiskt.

• Anläggningstillgångar utan begränsad nyttjandeperiod ska inte skrivas av.

• Vid proportionell avskrivning(linjär avskrivning) är beloppet samma varje år under dess ekonomiska livslängd, dvs värdeminskningen sker jämnt över tid.

• Vid progressiv avskrivning är processen låg i början och ökar över tid.

• Vid degressiv avskrivning processen högst i början och minskar över tid. .

• Om en anläggningstillgång på balansdagen har ett värde som understiger det bokförda värdet, och värdenedgången är bestående, skall tillgången skrivas ned till detta lägre värde (nedskrivning)

• Finansiella anläggningstillgångar får skrivas ned även om värdenedgången inte är bestående.

• Uppskrivning kan göras om det inte längre finns skäl för uppskrivningen, Dock inte till ett högre värde än ursprungligen.

• Den erhållna köpeskillingen(priset) - tillgångens bokförda värde är realisationsresultatet

Föreläsning 8: Skulder och EK

• En skuld är ett befintligt åtagande för företaget till följd av inträffade händelser som förväntas föranleda ett utflöde från företaget av resurser som innefattar ekonomiska fördelar.

• Skulden har uppstått på grund av något som redan har hänt, t ex. ett köp på kredit eller ett lån.

• Skuldförbindelser kan var säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns osäkerhet beträffande beloppets storlek eller tidpunkten för betalningen Avsättningar är en slags skuld.

• Kan klassificeras relaterade till tiden (kortfristiga; inom 12mån, - långfristiga: senare än 12mån

• Kan klassificeras relaterade till lånen(räntebärande eller räntefria)

• Ersättningen för räntebärande skulder (dvs räntan) behandlas som en kostnad, förs in i resultaträkningen för korrekt period.

• Återbetalningen av skulder, kallas amortering och behandlas inte som kostnad.

• Amortering av (räntefria och räntebärande) lån påverkar alltså inte resultaträkningen utan bara balansräkningen.

Eget kapital

• Eget kapital är företagets skuld till ägarna men inga kontraktsmässigt åtagande.

• Två olika slags eget kapital är bundet och fritt.

  • Bundet eget kapital ej utdelningsbart till aktieägarna som aktiekapital, uppskrivnings- och reservfond.
  • Fritt eget kapital är utdelningsbart som årets resultat, balanserat resultat, överkursfond
  • Kvotvärde = Aktiekapital/antal andelar

• Fyra möjligheter för ett företags EK att förändras; Årets resultat (vinst ökar, förlust minskar), Utdelning (minskar), Emission (ökar(bundet))

• Nyemissioner i ett nötskal(Styrelsen föreslår, Bolagsstämman beslutar, Ägarna får besked om att teckna nya aktier och sker sedan Betalning.)

Föreläsning 9 - Bokslutspolitik

• Bokslutspolitik betyder "Utrymmet för att styra resultatet mot en viss inriktning”. (DNA)

• Finns i redovisningsmässiga åtgärder(ökning/minskning sina kostnader)

• Staten tillåter detta då det öka incitament för företaget att växa och investera.

• Företag vill därmed minska resultat = mindre skatt, bättre likviditet och betalar räntefritt lån(skatt) av staten.

• Bokslutsdispositioner sker utifrån årets (tillåtna) justeringar av årets resultat

• Finns fyra huvudtyper av justeringar:Överavskrivningar:, Periodiseringsfonder och Positive/negativ räntefördelning

• Överskrivningar -att skjuta upp skatt genom att minska resultatet

  • sker via Anläggningstillgångars värde

• Vid Räkenskapsenlig avskrivning får man som mest göra avskrivning (planenliga + skattemässiga) får maximalt vara 30% av det justerade värdet av det ingående värdet (IB) av anläggningstillgångarna

• Företag bör därför ta fram:

  • justerade värdet på anläggningstillgången (Genom att justera med samtliga avskrivningar och in i tidigare överavskrivningar)
  • minsta möjliga värde på det justerade värdet av AT (Justera AT genom avskrivningen)
  • Värdet av maximal avskrivning (30%)

• och sedan Beräkna hur stor del av maximala avskrivningen som är över/underavskrivning

• Avskrivningar får göras årligen med 20% av anskaffningsvärdet under 5 års tid . Företag kan välj mellan detta, då ett av de bara ger mer avskrivningsperiod

• Företag kan avsätta en del av vinsten till en periodiseringsfond och därmed temporärt justera vinsten då betalar företaget betala mindre skatt nu.

• Denna Fond är en bokföringsmässig åtgärd.

• Aktiebolag får avsätta maximalt 25% av beskattningsbart resultat.

• Enskilda firmor, handelsbolag och fysiska personer får avsätta maximalt 30% av beskattningsbart resultat.

• Periodiseringen måste återföras efter senast 6 år (men får göras tidigare med hur mycket eller lite bolaget vill).

• Den Obeskattade reserver är summan av (tillåtna) ackumulerade nettojusteringar av resultatet(En del av obeskattade reserver är eget kapital)

Föreläsning 10: Nyckeltal

• Antal A / totala betyg och Förskolebarn / antal pedagoger är exempel vardagliga

• Vinstmarginal, kapitalomsättningshastighet eller kassalikviditet utgås ifrån företaget.

• Tal är att ställa frågor om en siffra som är viktig och att få svar om den siffran.

• Nyckeltal är ett tal som är relaterat till ett intresse.

• Olika kan utläsa utfallet beroende på aktörerna.

• Om vi mäter något som påverkas detta beteendet sedan.

• Inom Fyra aspekterna kan vi mäts med hjälp av nyckeltal:Lönsamhet, Soliditet, Likviditet och kassaflöde Bruttoresultat -> Rörelseresultat

• Rörelseresultatet visar vilket överskott finns från företagets egentliga verksamhet.

Re Lönsamhetsanalys(Rentabilitet)

• Måttet visar hur företaget har förräntat ägarnas kapital , innan vi ska ta hänsyn till skatten.
• Genomsnittligt eller ingående EK kan användas.

Justering av Obeskattade reserver:

• då dem är egentligen Vinster som ännu inte beskattats (resultatutjämning).
• Inflation påverkar lönsamheten då historiska anskaffningsvärden påverkas lönsamheten positivt .

Föreläsning 11: Nyckeltal och rentabilitet

• Hur kan vi öka lönsamheten;Genom att öka intäkterna, minska kostnaderna eller minskat kapitalet

Rsyss

• Rsyss mäter företagets förräntning på det kapital som kräver avkastning(EK + S)
• DuPont-modellen använder internt att analysera vilken del av verksamheten som presterar(Rörelseresultat + Finansiella intäkter/EK + S)

Föreläsning 12: Kassaflödesanalys

• Redogör för hur likvida medel har förändrats under en redovisningsperiod.
• Kassaflödesanalysen visar företagets betalningsflöden.
• Analysen speglar hur dagliga verksamheten får in pengar, och vart dem är investerats(för att kunna driva verksamheten och hur detta har varit finansierats)

Beståndsdelar är:

• Löpande verksamheten, investeringsverksamheten,Finansieringsverksamheten

• Förvirring kring tecknet(förändringar) kundfordringar har ökat, men blir minus i kassa flödesanalysen: sält produkt men ännu inte fått betalt.

• Genom att öka leverantörsskuldet ger förbättras vi ka våra leverantörsskulder(kassaflödet).

Föreläsning 13: Corporate governance and sustainability reporting

• In publicly listed firms with a high number of shareholders, ownership and control have to be separated in publicly listed firms to ensure that the business can be effectively operated

• Attempts to mitigate the principal-agent problem via aligning the mangers incentives in coherence to reach stakeholder wealth. The board oversees a firm's management and its members are legally obliged to represent the shareholder's interests, it hires the CEO or can replace it.

• Auditors are intended to detect accounting problems:1. Unintentional errors 2. Evaluate judgements 3. Detect accounting fraud

• To examine and Ultimately express an opinion if a firm's financial statements fairly represent the firm's financial position.

• However, there appears to be an audit expectation gap which is the Divergence between the expectations of the public and the perceived responsibilities of auditors about their duty.

• Externalities are outside of the scoop of financial accounting

• The Butland’s Sustainable development(1987) - development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs

• ESG was intended to serve a dual-purpose: financial returns and considering non-financial objectives or provide instrumental worth

• comparingFinancial regulation vs. European sustainability regulation

• Financial regulation works for shareholders as Purpose of a company is to create value for its owners where as EU sustainability regulation is Materiality

• Decisions for investors, lenders and other creditors(moneraty) is the main distinct unit measure