Rättsstatsprinciper och lagar i Sverige

Rättsstatsprinciper och rättssäkerhet

• Ett land räknas som en rättsstat med rättssäkerhet om alla är lika inför lagen, om dömda har rätt till omprövning, och om straff endast utdelas för existerande brott.

Lagstiftning i Sverige

• Riksdagen har ansvar för att stifta lagar i Sverige.

Skillnad mellan lagar och grundlagar

• Grundlagar är de viktigaste lagarna, som beskriver landets styrelse och medborgerliga rättigheter.
• De fyra svenska grundlagarna är Regeringsformen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihetsgrundlagen och Successionsordningen.
• Grundlagarna kan endast ändras efter riksdagens godkännande vid två separata omröstningar, med ett riksdagsval däremellan.
• Lagar är regler som krävs för ett fungerande samhälle och kan leda till straff vid överträdelse.

Skillnader mellan lagar, regler och normer

• Lagar är regler stiftade av riksdagen och kan leda till straff.
• Regler saknar laglig grund men existerar i till exempel sport.
• Normer är oskrivna regler som samhället förväntar sig att alla följer.

Lagändringar

• Lagar ändras eftersom samhället och tekniken utvecklas, internationella avtal och avtal påverkar. Den ändrade synen på lagen utgör också en del av förändringen.
• Lagändringar görs för att hålla rättssystemet aktuellt och relevant.

Vanliga brott i Sverige

• Stöld och våldsbrott är vanligt förekommande.

Mörkertal

• Mörkertal avser brott som inte anmäls, exempelvis på grund av rädsla, skam eller känner gärningsmannen.

Vanligaste dolda brottsligheten

• Våld i hemmet är en vanlig form av dold brottslighet.

Myndigheter i rättsväsendet

• Polisen, åklagare, domstolar, kriminalvården och kronofogden ingår i rättsväsendet.

Polisens och åklagarens uppgifter

• Polisen arresterar och förhindrar brottslighet.
• Åklagaren företräder staten i rätten och leder förundersökningar för att samla in bevis mot de misstänkta. Åklagaren presenterar bevisen i domstolen.

Gripande och anhållande

• Gripande innebär att en misstänkt person tas i förvar.
• Anhållande innebär ett beslut att hålla personen frihetsberövad. Åklagaren har 3 dagar att fatta beslut om häktning eller frigivning.

Anledning till anhållande

• En misstänkt person kan bli anhållen om personen anses farlig, risken att förstöra bevis eller fly landet.

Stämningsansökan

• Stämningsansökan är en begäran att pröva ett mål i domstol.
• Åklagaren lämnar in denna ansökan i brottmål, medan en privateperson/företag lämnar in den i tvistemål.

Domstolssystemet

• Domstolen består av domare, nämndemän, notarie, åklagare, målsägande, vittne, tilltalad, försvarare.
• Nämndemän representerar allmänheten.
• Notarien dokumenterar rättegången.
• Målsägande och åklagare har en gemensam representationsposition.
• Den tilltalade har en försvarare.
• Vittnen förebringar bevis för rätten under ed.
• Oskuldspresumtionen gäller; misstänkta är oskyldiga tills de döms.
• Överklagande av domar är möjlig till hovrätten, och ytterligare till Högsta domstolen under särskilda rättssituationer.

Påföljder för brott

• Böter (penning- eller dagsböter) baserade på inkomst.
• Ungdomsövervakning (för 15-17-åringar).
• Villkorlig dom (belastningsregister, nytt brott=straff).
• Skyddstillsyn (övervakning, nytt brott=fängelse).
• Samhällstjänst (arbete, kombineras ofta).
• Fängelsestraff (varierar beroende på brott).

Viktigheten av rättshjälp

• Straff avskräcker från brott, erbjuder rättvisa till offren, och möjliggör individens förändring.
• Kriminalvården ger stöd och utbildning till dömda för att förhindra återfall.

Kopplingar mellan demokrati, mänskliga rättigheter och svenska rättssystemet

• (Inga specifika kopplingar anges i ursprungliga texten)