Rättsstatsprinciper och lagar i Sverige

Rättsstatsprinciper i Sverige

• En rättsstat kännetecknas av att lagarna är lika för alla, ingen kan fängslas godtyckligt, dömda har rätt till domstol, och ingen kan straffas för icke-existerande brott.
• Sverige är en rättsstat. Detta innebär att lagen är lika för alla, ingen kan fängslas godtyckligt, dömda har rätt till domstol, och ingen kan straffas för ett icke-existerande brott.

Lagstiftning i Sverige

• Riksdagen stiftar lagar.

Skillnader mellan lagar och grundlagar

• Lagar: Regler beslutat av Riksdagen som gäller för alla.
• Grundlagar: Speciella lagar för hur landet fungerar, skyddar demokratin och är svårare att ändra (kräver två riksdagsbeslut med val emellan). Grundlagar styr hur landet ska fungera och skyddar demokratin, de är svåra att ändra, det krävs två beslut av riksdagen med val däremellan.

Skillnader mellan lagar, regler och normer

• Lagar: Formella regler från staten. Brott mot lagen medför straff (ex. böter, fängelse).
• Regler: Mindre formella regler, ofta på specifika platser/sammanhang (arbete, skola). Brott mot regler medför mindre allvarliga straff (ex. varning).
• Normer: Oskrivna regler för beteende i samhället. Brott mot normer kan leda till social kritik. Normer är oskrivna regler för hur vi förväntas bete oss i samhället eller specifika situationer. De följs inte av straff men kan leda till social missaktning.

Ändringar av lagar

• Samhälleliga förändringar (ny teknologi, problem), internationella avtal eller förbättrad rättssäkerhet leder till lagstiftningsändringar. Lagar ändras när samhället förändras, exempelvis på grund av ny teknologi, nya problem eller för att följa internationella avtal eller förbättra rättssäkerheten.

Vanliga brott i Sverige

• Det vanligaste brottet är stöld, inklusive cykelstöld, butikstöld (snatteri), och inbrott i bostäder. Stöld är det vanligaste brottet, inklusive cykelstöld, butikstöld (snatteri) och inbrott i bostäder.

Mörkertal

• Brott som inte anmäls kallas mörkertal. Orsaker kan vara skam, rädsla eller brottsutövande av relationer. Oanmälda brott. Orsaken kan vara skam, rädsla, eller relationer.

Vanligaste dolda brottsligheten

• Försäkringsbedrägerier (ca 100 000 fall/år i Sverige).
• Sexuella övergrepp (högt mörkertal).
• Våld i nära relationer.

Myndigheter i rättsväsendet

• Polisen, åklagarmyndigheten, domstolarna, kriminalvården.

Polisens och åklagarens uppgifter

• Polisen utreder brott, gör förundersökningar (ex. förhör, bevisinsamling), genomför kroppsvisitationer och husrannsakningar. Polisen utreder brott, gör förundersökningar (som förhör och bevisinsamling), kroppsvisitationer och husrannsakningar.
• Åklagaren avgör om en gripen person ska anhållas. Åklagaren bestämmer om en gripen person kan anhållas. Om en brottsmisstanke finns.

Gripande och Anhållande

• Gripande: Tillfällig frihetsberövande, max 12 timmar. Tillfällig frihetsberövande, max 12 timmar.
• Anhållande: Formaliserad frihetsberövande av åklagaren (max 3 dagar, häktning kan begäras). Formaliserad frihetsberövande av åklagaren, högst 3 dagar, och kan begäras förlängas (häktning).

Stämningsansökan

• Åklagaren lämnar in stämningsansökan i brottmål till domstol. Personer/företag gör detsamma i tvistemål (tvister om avtal, pengar, skadestånd).

Domstolssystem

• Allmänna domstolar (brottmål och tvistemål i tingsrätter, eventuellt hovrätter och högsta domstolen).
• Förvaltningsdomstolar och specialdomstolar.

Påföljder för brott

• Fängelse, böter, ungdomsövervakning, villkorlig dom, samhällstjänst.

Rättshjälp

• Alla har rätt till advokat, oberoende av ekonomisk förmåga.

Kopplingar mellan demokrati, mänskliga rättigheter och rättssystem

• Demokratin förutsätter rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Det svenska rättssystemet skapar en ram för dessa. Demokrati bygger på rättssäkerhet och mänskliga rättigheter, svenska rättssystemet säkerställer dessa principer.