Puberteten: Kroppsliga och mentala förändringar

• Puberteten är en tid av stor utveckling, både fysiskt och personlighetsmässigt.
• Vetenskapliga framsteg ger oss bättre förståelse för kroppen.

Pubertet och hälsa

• Under puberteten kan kroppen, känslorna och humöret kännas förvirrande.
• Kroppens utveckling till en vuxen kropp är central under puberteten.

Kroppen i puberteten

• Puberteten är tiden då kroppen utvecklas från barn till vuxen, vanligtvis mellan 10 och 17 år.
• Under puberteten förväntas man ta mer ansvar, men man är ännu inte helt vuxen.
• Puberteten är en individuell process, både fysiskt och mentalt.
• Det är vanligt att känna sig osäker och påverkad av andras åsikter.
• Kroppsliga förändringar sker i olika takt och åldrar.
• Vanliga förändringar är att kroppsdelar växer och man blir längre.
• Tjejer brukar komma i puberteten tidigare än killar.
• Hos killar blir överkroppen bredare, medan tjejer får bredare höfter.
• Generna bestämmer när puberteten startar, men kroppen behöver vara välmående och ha tillräckligt med fett.
• Körtlar bildar ämnen som hormoner, vilka fungerar som signalämnen.
• Hormoner från hjärnan signalerar till könskörtlarna att börja utvecklas.
• Könshormoner styr puberteten.

Ansikte och hår

• Huden producerar mer fett, vilket kan leda till fetare hår och akne.
• Finnar bildas när fett fastnar i porerna.
• Killar får kraftigare hårväxt i ansiktet, som mustasch och skägg.

Röst - målbrottet

• Luftstrupen, stämbanden och struphuvudet växer, vilket ger nya toner och svårigheter att kontrollera rösten. Detta kallas målbrottet.

Bröst - form och storlek

• Brösten växer hos både killar och tjejer, men mest hos tjejer.
• Brösten utvecklas i olika stadier och kan vara ömma.
• Brösten är sällan exakt likadana i form och storlek.

Armhålor - svett och hår

• Ökad svettproduktion för att kyla kroppen.
• Bakterier i fukten kan orsaka starkare lukt.
• Ökad hårväxt i armhålorna hjälper till att transportera bort fukt.

Könsorgan - utseende och könsmognad

• Huden runt könsorganen ändrar färg, lukten förändras och hårväxten ökar.
• Könskörtlarna börjar producera könsceller, vilket gör oss könsmogna.
• Tjejer producerar äggceller och killar producerar spermier.

Könsorganen på utsidan (tjejer)

• Blygdläpparna och klitoris är synliga delar, där klitoris är mycket känslig för beröring och är full av svällkroppar.

Killars yttre könsorgan

• Pungen och penisen. Längst fram på penisen finns ollonet som är känsligt för beröring. Ollonet sitter i en skyddande förhud.
• Inuti penisen finns svällkroppar som fylls med blod vid sexuell upphetsning, vilket leder till stånd.

Yttre könsdelar

• Under puberteten växer de yttre könsdelarna och får en annan färg.
• Kraftigare hårväxt runt könsorganen börjar.
• Ett fett bildas mellan de yttre och inre blygdläpparna hos tjejer och under förhuden hos killar som ska smörja och hålla huden smidig.

Könsorganen på insidan (tjejer)

• Slidan, livmodern, äggledarna och äggstockarna.
• Äggstockarna är tjejers könskörtlar som skickar ut ett ägg.

Kvinnans inre

• Ägget transporteras till äggledarna ungefär en gång i månaden.
• Om ägget inte befruktas av en spermie passerar det genom livmodern och ut genom slidan tillsammans med en blödning, som kallas mens (menstruation).
• Mensvärken beror på att musklerna runt livmodern arbetar för att stöta ut slemhinnorna.
• När en tjej får mens är hon könsmogen och kan bli gravid.
• En vätska, flytning, kommer ur slidan då och då för att hålla rent.

Killars inre könsorgan

• Testiklarna, som är killarnas könskörtlar, finns i pungen.
• Testiklarna producerar spermier bäst vid cirka 34 grader, vilket är anledningen till att pungen hänger utanför kroppen.
• Vid kyla drar pungen ihop sig för att hålla värmen bättre. Vid sexuell upphetsning kan killen få utlösning, då spermier stöts ut genom sädesledaren tillsammans med sädesvätska.

Sexualitet

• Det kan vara skönt att hålla handen, kramas och pussas, särskilt om känslorna är besvarade.
• Det är viktigt att lyssna till sitt hjärta när det gäller kärlek, oavsett vad andra tycker.
• Hormonerna påverkar våra känslor och kan öka längtan efter fysisk närhet.
• Kärlek, beröring och tankar på sex kan vara pirrigt skönt.
• Nyfikenheten på den egna kroppen och andras ökar.
• Många onanerar mer under puberteten, vilket innebär att man smeker sitt eget kön för att få det skönt.

Att vilja eller inte vilja ha sex

• Att ha sex innebär att göra det sexuellt skönt för sig själv och varandra, och det kan vara för att känna närhet och tillhörighet.
• Det kan vara att röra vid varandras könsorgan eller låta könsorganen beröra varandra.
• Sex ska vara jämställt och jämlikt enligt lagar i Sverige.
• Kränkningar är inte okej och innebär att man gör något mot någon som inte vill eller blir ledsen.
• En samtyckeslag innebär att det är förbjudet att ha sex med någon som inte säger ja eller aktivt visar att den också vill ha sex.
• Alla har rätt att ångra sig, och det är olagligt att ha sex med någon som inte kan säga ifrån.
• Personer över 15 år får inte ha sex med en person under 15 år.

Sex utan att bli med barn

• Graviditet kan ske om penis förs in i slidan.
• Preventivmedel används för att njuta av sex utan att bli med barn.
• Hindrande preventivmedel hindrar spermierna från att komma in i slidan eller livmodern, exempelvis kondom.

Kondomen

• Är en tunn gummi strumpa som sätts över penisen och fångar upp sädesvätskan. Femidom är en liknande behållare som placeras i slidan.
• Kondom och femidom skyddar mot många könssjukdomar eftersom de hindrar kontakt mellan slemhinnor och vätskor.
• Hormonella preventivmedel innehåller könshormoner som signalerar till kroppen att inte förbereda sig för graviditet, t.ex. minipiller och p-piller.
• Men de skyddar inte mot könssjukdomar.
• P-piller hindrar graviditet så länge de tas, men graviditet kan ske igen då de slutar tas.

Att må bra

• Puberteten kan vara både spännande och jobbig, och det finns inget rätt eller fel utseende.
• Våra personligheter utvecklas också, och det är okej att vara olika i olika situationer.
• Puberteten kan vara påfrestande då man växer och tänker mycket samtidigt som man förväntas ta mer ansvar och prestera i skolan.
• Det är viktigt att äta, träna och sova tillräckligt.

Vi mår bra av lagom mycket mat

• Skelettet, musklerna och andra organ behöver lagom mycket näring för att utvecklas.
• Kroppens ämnesomsättning påverkas av hur vi är byggda, hur mycket vi äter och hur mycket vi rör på oss.
• Hög ämnesomsättning gör att kroppen använder näring snabbt, vilket kan kräva att man äter mer.
• Balans i ämnesomsättningen ger en bra kroppsvikt, medan övervikt sliter på hjärta och leder.

Vi mår bra av varierad träning

• Fysisk ansträngning utsöndrar endorfiner som ger känslor av glädje, lugn och framgång.
• Träning är viktigt för att kroppen ska vara stark och påverkar hälsan positivt under resten av livet.
• Belastning av skelettet under uppväxten bygger ett starkare skelett.
• Variation i träningen stärker alla delar av skelettet.
• Hjärnan och nervsystemet kan tränas genom balans-, koordinations- och reaktionsträning.

Styrketräna med kroppens egen vikt

• Styrketräning ger bättre kontroll över muskelmassan.
• Det är viktigt att belasta kroppen lagom mycket under uppväxten.
• Att använda kroppens egen vikt vid styrketräning minskar risken för överbelastning.
• Utmana kroppen fysiskt.
• Ökning kan vara svårt. Händer och fötter växer snabbare än resten av kroppen i puberteten, vilket gör att man kan känna sig klumpig.
• Killar kan uppleva svårigheter att kontrollera sina rörelser och tjejer kan uppleva konditionsförsämring.

Ätstörningar

• Osäkerhet kring den egna kroppen kan öka risken för ätstörningar som anorexi eller bulimi.
• Anorexi kännetecknas av svält, medan bulimi innebär att man äter onormalt mycket och sedan ångrar sig.
• Ätstörningar är psykiskt påfrestande och kan leda till fysiska problem samt rubbad tillväxt.
• Det är viktigt att söka hjälp och stöd för att äta lagom mycket och varierat.

Doping

• Tankar om andras förväntningar kan vara stressande och locka till att använda doping, vilket är olagligt och farligt.
• Doping innebär att man tillför läkemedel eller hormoner för att öka muskelmassan onormalt fort.
• Anabola steroider är en typ av doping som innehåller ämnen som påminner om testosteron.
• Negativa effekter av doping inkluderar ökad aggressivitet, mindre hår, mer finnar, ångest och sömnproblem.
• Killar kan utveckla bröst och få mindre testiklar, medan tjejer kan få mer hår, större klitoris och oregelbunden mens.

Sömnens betydelse

• Sömnen är viktig för kroppens tillväxt, utveckling och prestationer.
• Under sömnen byggs skelett och muskler upp, kroppen repareras och fett förbränns.
• Minnen sorteras och lagras, och immunförsvaret fungerar bättre.
• Sömnbehovet varierar, men i puberteten kan man behöva sova mer.
• Brist på sömn kan leda till trötthet, irritation, stress och koncentrationssvårigheter.

Vi kan må bra av att umgås

• I puberteten utvecklas vi som personer.
• Nya tankar och funderingar kring livet dyker upp.
• Humöret kan variera, och relationerna till andra förändras.
• Människor vi har nära är viktiga.
• Närhet och kärlek från familj och vänner är värdefullt.
• Fysisk närhet genom beröring kan frigöra hormonet oxytocin, vilket får oss att må bra.
• Att prata med andra kan hjälpa oss att lära känna oss själva bättre och få nya perspektiv.

Psykisk ohälsa

• Det är vanligt att drabbas av psykisk ohälsa i tonåren. Det finns många former och grader av psykisk ohälsa.
• Psykisk ohälsa kan behandlas med terapi, fysisk aktivitet eller mediciner.
• Det är viktigt att berätta för någon om man mår dåligt.

Att vara beroende påverkar vardagen och hälsan

• Det är viktigt att hitta sig själv, men inte vara ensam. Genom att prova på och experimentera kan vi upptäcka vad vi trivs med och vad vi inte trivs med.
• I puberteten kan vara svårt att bedöma risker och att kontrollera sina impulser.
• Därför kan vi hamna i situationer.
• Vuxna och andra viktiga personer i vår närhet kan vara ett stöd genom att resonera kring för- och nackdelar och berätta om egna erfarenheter.
• Det är extra viktigt att de personerna fortsätter att vara ett stöd även om vi gör något riskfyllt.

Hjärnans belöningssystem

• De flesta har spelat TV-spel eller datorspel.
• En del tycker det är tråkigt och ointressant och en del tycker att det är kul och spännande.
• Det som händer i vår hjärna när vi lyckas med något är att det bildas kemiska ämnen som får oss att känna oss nöjda och må bra.
• Det kallas för hjärnans belöningssystem och är jätteviktigt för att vi till exempel ska vilja prova nya saker, utmana oss och kunna njuta.

Varför blir man beroende av tobak?

• Hjärnans belöningssystem kan aktiveras av att vi tillför andra ämnen till kroppen.
• Nikotinet påverkar även andra delar av kroppen.
• Nikotinet påverkar även andra delar av kroppen. Det gör att blodkärlen i huden drar ihop sig och blir smalare.
• När man snusar eller röker får man också i sig många andra skadliga ämnen

Vad händer när man dricker alkohol?

• Alkohol är giftigt och beroendeframkallande. Drogen påverkar hjärnans kemiska belöningssystem och bedövar hjärnans nervceller.
• Något glas alkohol kan göra att man känner sig lugn, modig och lycklig. Men redan små mängder alkohol påverkar våra sinnen och vår reaktionsförmåga negativt
• De delar av kroppen som kommer i kontakt med alkoholen kan ta skada, men även hjärnan och nervsystemet.

Vad är narkotika

• Narkotika kommer från växter, som till exempel kokain och cannabis. Kan också tillverkas i laboratorium, som till exempel ecstasy och amfetamin.
• Eftersom effekterna av narkotika är så starka är det olagligt att sälja, köpa och använda narkotika. Är lagligt om läkare ger i låga doser.

Vad är designerdroger

• När en sorts narkotika listas som olaglig beskrivs det olagliga ämnets sammansättning i detalj i lagtexten. Det finns kemister som jobbar med att förändra lite i ämnets molekyler.
• Droger är ett annat ord för ämnen som är giftiga, påverkar nervsystemet och skapar beroende.
• Tillverkarna ändrar designerdroger ofta för att undvika att de blir olagliga.