Öppna Varu- och Finansmarknader kap 6

Öppna varu- och finansmarknader

• Världens ekonomier är nära sammanlänkade.
• Centrala frågor är vad öppenhet innebär på varu- och finansmarknaderna samt vad som styr valet mellan utländska och inhemska tillgångar och varor.

Öppenhet på olika marknader

• Öppenheten varierar mellan olika marknader.
• Varumarknader påverkas av restriktioner som tullar och import-/exportkvoter.
• Finansiella marknader regleras genom regler för kapitalflöden, vilket påverkar individers möjlighet att äga finansiella tillgångar i andra länder, vilket numera är till stor del avskaffat mellan rika länder.
• Faktormarknader påverkas av regler som styr möjligheten för arbetskraft och kapital att sättas i arbete. Rörligheten på faktormarknaderna bortses från.

Öppenhet på varumarknaden

• Sveriges export och import motsvarar ungefär hälften av landets BNP.
• Andelarna har ökat stabilt sedan 1970-talet, medan perioden innan dess inte visade någon tydlig trend.
• Sverige hade underskott i handelsbalansen under 1970-talet, men har haft överskott sedan 1990-talet.

Variation i exportandelar

• Det finns en stor variation i exportandelar mellan olika länder.
• Exportandelen kan överstiga 100% i vissa länder.
• Mindre länder tenderar att ha större exportandelar jämfört med större länder.
• Hög öppenhet behöver inte innebära stor konkurrens.

Graden av öppenhet

• Export- och importandelar är inte ett bra mått på öppenhet.
• Ett bättre mått är andelen produktion som utsätts för utländsk konkurrens genom export och import.
• Branscher som producerar sådana varor kallas konkurrensutsatta sektorer.
• Öppenheten påverkas av både fysiska och legala hinder.
• Konsumenters val mellan inhemska och utländska varor styrs av relativpriser i gemensam valuta.
• Real växelkurs är kvoten mellan den allmänna prisnivån i två länder, uttryckt i samma valuta. Den visar om det är dyrt eller billigt att konsumera i ett land jämfört med ett annat.

Nominell växelkurs

• Den nominella växelkursen är relativpriset mellan valutor och kan definieras på två sätt:
  • Priset på utländsk valuta i termer av inhemsk valuta (t.ex. kronor per euro, ca 11 SEK/EUR).
  • Värdet på inhemsk valuta i termer av utländsk valuta (t.ex. euro per krona, ca 0,09 EUR/SEK).
• Växelkursen E definieras som mängden utländsk valuta per enhet inhemsk valuta.

Nominell växelkurs och förändringar

• Appreciering innebär att inhemsk valuta blir starkare och mera värd, vilket resulterar i att E ökar (om växelkursen uttrycks som utländsk valuta per inhemsk).
• Depreciering innebär att värdet på inhemsk valuta faller, vilket resulterar i att E minskar och utländsk valuta blir dyrare.
• Vid fasta växelkurser används termerna revalvering och devalvering istället för appreciering och depreciering.

Nominella växelkurser

• Nominella flytande växelkurser fluktuerar:

Val mellan inhemska och utländska varor

• Konsumenter och företag behöver välja mellan lokalt producerade och importerade varor.
• Valet beror på relativpriset i en gemensam valuta.
• Relativpriset beror på tre priser: priset på varan utomlands (i utländsk valuta), priset på den inhemska motsvarigheten (i inhemsk valuta) samt den nominella växelkursen.
• Formellt definieras relativpriset som (Pris inhemsk vara / Pris utländsk vara) x Växelkurs.

Real växelkurs

• Den reala växelkursen (ε) är ett mått på hur dyra ett lands produkter är i jämförelse med andra länder, och räknas som (P/P*) x E, där P och P* är BNP-deflatorerna.
• En real appreciering (ε ökar) sker om:
  • Den nominella växelkursen apprecieras (E ökar).
    • Inhemska priser stiger mer än utländska priser.

Real och nominell växelkurs

• Nominell och real växelkurs rör sig normalt parallellt på kort sikt, eftersom prisförändringar är trögrörliga.
• Detta gäller dock inte alltid, exempelvis har nominell växelkurs deprecierat men inte den reala.

Bilaterala och multilaterala växelkurser

• Bilaterala växelkurser gäller mellan två länder.
• Multilaterala växelkurser omfattar flera länder och är vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser, oftast med handelsvikter.
• En starkare nedåtgående trend i real växelkurs indikerar att det som produceras har blivit billigare.

Öppenhet på finansiella marknader

• Öppenhet på finansiella marknader möjliggör:
• Diversifiering av investeringar.
• Spekulation på finansiella prisförändringar.
• Handelsbalansunderskott eller överskott, vilket innebär att länder kan konsumera och investera mer eller mindre än sin löpande inkomst.

Betalningsbalansen

• Betalningsbalansen sammanfattar ett lands transaktioner med omvärlden och delas in i bytesbalans, kapitalbalans och finansiell balans.
• Bytesbalansen omfattar:
  • Handelsbalans (export minus import av varor).
  • Tjänstebalans (export minus import av tjänster).
  • Faktorinkomstbalans (löner och kapitalinkomster från och till utlandet).
  • Löpande transfereringar (t.ex. bistånd och EU-avgifter).
• Kapitalbalansen inkluderar vissa kapitalöverföringar, men dessa är ofta små och kan bortses från.

Finansiell balans

• Den finansiella balansen redovisar fordringar och tillgångar i omvärlden, som obligationer och aktier.
• Viktiga poster inkluderar direkta investeringar (företagsköp i utlandet) och portföljinvesteringar (aktieposter och fonder).
• Om ett land exporterar mer än det importerar samlas aktier i utländska bolag på hög.

Sveriges betalningsbalans

• Sveriges betalningsbalans för 2022 visar värden i miljarder kronor för handel, primär- och sekundärinkomster, kapitalbalans och finansiell balans. Detaljerad information tillhandahålls för varje kategori.

BNP och BNI för ett land

• BNP mäter förädlingsvärdet som produceras inom ett lands gränser, oavsett vem som äger kapitalet eller medborgarskapet.
• BNI mäter värdet av förädlingsvärdet som produceras av ett lands produktionsfaktorer (arbete och kapital), oavsett var produktionen sker.
• Skillnaden mellan BNP och BNI kan vara betydande för vissa länder.

Val mellan utländska och inhemska tillgångar

• Valet mellan att investera utomlands och hemma styrs av skillnaden i ränta och förväntad framtida växelkurs.
• Om skillnader i risk ignoreras, måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma, annars kan de inte säljas = öppen ränteparitet.

Ränteparitet

• Ränteparitet innebär att växelkursförändringar kompenserar för ränteskillnader, vilket resulterar att förväntad avkastning blir densamma.
• Om räntan är högre hemma än i omvärlden måste växelkursen förväntas falla.
• Om räntan är lägre hemma än i omvärlden måste växelkursen förväntas stiga.
• Givet framtida växelkurs, kommer dagens kurs att ställa in sig så att ränteparitet uppfylls, vilket påverkar hur växelkursen påverkas.

Sammanfattning av öppna marknader

• Valet mellan varor styrs av real växelkurs.
• Inhemska och utländska varor är inte perfekta substitut.
• Valet mellan finansiella tillgångar styrs av nominell växelkurs.
• Skillnader måste vara den förväntade avkastningen.
• Detta ger öppen ränteparitet.