Föreläsning 12

Den öppna ekonomin: Fakta och koncept

• Föreläsningen behandlar fakta och nyckelbegrepp i den öppna ekonomin.
• Fokus ligger på handeln samt de finansiella och varumarknaderna inom den öppna ekonomin.

Handel

• I små öppna ekonomier korrelerar utgifter och produktion med import och export.
• Kortsiktsmodellen IS-LM anpassas till den öppna ekonomin och blir Mundell-Fleming-modellen.
• Finans- och penningpolitik kan stabilisera ekonomin.

Finansiella flöden

• Finansiellt kapital kan flyttas fritt mellan länder till låg kostnad.
• Investerare placerar finansiellt kapital där förväntad avkastning är högst.
• Förväntad avkastning beror på räntor (inhemska och utländska) samt växelkurser (nuvarande och framtida).
• Kapitalflöden bestäms av förväntad avkastning.

Marknader i den öppna ekonomin

• Konsumenter kan välja mellan inhemska och utländska varor och tjänster.
• Valet beror på den relativa kostnaden, det vill säga den reala växelkursen.
• Finansiella investerare väljer mellan inhemska och utländska tillgångar.
• Valet baseras på den relativa (förväntade) avkastningen, som bestäms av ränteparitetsvillkoret.
• Företag väljer var de ska producera varor och arbetskraften kan välja var de ska arbeta.
• Finansiella- och varumarknaderna spelar störst roll på kort och medellång sikt.

Reell vs. nominell växelkurs

• Den reala växelkursen (ε) anger hur mycket "våra varor" kostar i termer av andra länders varor.
• Den mäter priset på inhemska varor relativt utländska.
• Den nominella växelkursen (E) anger priset på den inhemska valutan i termer av en utländsk valuta.

Förändring av växelkursen

• Nominell appreciering (E↑) innebär en ökning av priset på den inhemska valutan i termer av en utländsk valuta.
• Den svenska kronan har blivit dyrare i termer av euro om växelkursen går från E till exempelvis #Euro / 1SEK = 0,11.
• Nominell depreciering (E ↓) innebär att den svenska kronan blir billigare i termer av euro.
• Fasta växelkurser kan genomgå revalvering (E↑) och devalvering (E↓).

Från nominell till real växelkurs

• Nominella priser (P, P*): P = inhemskt pris på den inhemska varan, P* = utländskt pris på (samma) utländska vara.
• BNP-deflatorn är ett prisindex för en viss varukorg som produceras i ett land.
• Nivåerna är inte primära; förändringstakten är istället viktig.
• P och P* representerar inhemsk och utländsk BNP-deflator.
• Real växelkurs (ε) är priset på inhemska varor i termer av utländska.
• En svensk varukorg kostar P * E euro. Varje euro ger (1 / P*) tyska varukorgar. ε = P * E / P*
• Real appreciering (ε ↑): Inhemska varor blir relativt dyrare.
• Real depreciering (ε↓): Inhemska varor blir relativt billigare.

Produktion och nationalinkomst

• Bruttonationalprodukt (BNP) är värdet av allt som produceras i Sverige under ett år.
• BNP = C + I + G + NX (konsumtion + investeringar + offentliga utgifter + nettoexport).
• Bruttonationalinkomst (BNI) är inkomsten för svenska befolkningen.
• BNI = BNP + NI, där NI betecknar nettoinkomster från utlandet.
• Primära inkomster (faktorinkomster) är ersättning till arbete och kapital.
• DBNI = BNI + sekundära inkomster (löpande transfereringar), netto. DBNI är ett mått på hur mycket resurser Sveriges befolkning totalt har att använda.
• DBNI = BNP + primära inkomster + sekundära inkomster.

Betalningsbalansen

• Transaktioner med utlandet bokförs i betalningsbalansen.
• Betalningsbalansen är ett system av konton som sammanfattar ett lands transaktioner med omvärlden. Bytesbalans + Kapitalbalans – Finansiell balans + Restpost = 0
• Bytesbalansen (CA) registrerar betalningar till och från utlandet, inklusive nettoexport, primära och sekundära inkomster.
• Den finansiella balansen registrerar nettot av utländskt innehav av inhemska tillgångar, inklusive köp/försäljningar av finansiella och reala tillgångar samt lån.
• Kapitalbalansen avser överföring av tillgångar i form av arv/gåvor samt immateriella tillgångar (patent, licenser).
• Restposten säkerställer att summan av de tre övriga delarna blir noll.

Betalningsbalansen och Utlandsställningen

• Ett bytesbalansöverskott innebär att Sverige är en nettolångivare till omvärlden.
• Det innebär att Sverige har ökat sitt innehav av utländska tillgångar. Detta bokförs i den finansiella balansen.
• Bytesbalansen representerar landets nettoinkomst eller "nationella sparande".

Nationellt finansiellt sparande

• Landets finansiella sparande är BNI - nationell konsumtion.
• Nationell konsumtion är hushållens totala utgifter (C + I + G).

Offentligt och privat finansiellt sparande

• Nationellt finansiellt sparande = Bytesbalans.
• CA = Offentligt sparande + Privat sparande
• CA = (T – G) + (S – I)
• Offentligt finansiellt sparande är offentliga sektorns inkomster (skatter) minus utgifter.
• Privat finansiellt sparande är totalt sparande (S) minus realt sparande (I).
• Realt sparande (I) = reala investeringar = nettot av köp/försäljning av reala tillgångar (realt kapital) + kostnader för reparationer/underhåll - kapitalförslitning.

Öppenhet på de finansiella marknaderna

• Investerare väljer mellan inhemska och utländska tillgångar baserat på förväntad avkastning.
• Genom att placera 1 SEK i Sverige och köpa en 1-årig statsobligation, blir avkastningen blir 1 + it efter ett år.

Ränteparitetsvillkoret (IP)

• Investerares val ger ränteparitetsvillkoret (1 + it) = (1 + it*) * (Et / Eet+1)
• Avkastningen är lika på inhemska och utländska tillgångar.
• Bortser man från risk eller transaktionskostnader (ok mellan utvecklade ekonomier), inträder ränteparitetsvillkoret.
• Et ändras vid flytande växelkurs.
• it ändras vid fast växelkurs.

Växelkursregimer

• Rörlig/Flytande växelkurs utgörs utbud och efterfrågan efter valutans värde.
• Fast/bunden växelkurs innebär att centralbanker använder en förutbestämd växelkurs för att stabilisera valutan.
• Styrd flytande växelkurs (managed floating exchange rate).
• Glidande peg (crawling peg).
• Valutaunion (common currency area).
• Dagens växelkurs Et justeras på marknaden.
• Et = (1 + it*) / (1 + it) * Eet+1
• Vad händer om i sänks? Et ↑= (1 + it↑) / (1 + it*) * Eet+1
  • Dagens växelkurs beror på:
    • Inhemsk nominell ränta (+)
    • Utländsk nominell ränta (-)
    • Förväntad framtida växelkurs (+)

Fast (och trovärdig) växelkurs

• Den oförsäkrade ränteparitetsrelationen gäller fortfarande.
• Om växelkursen är fast gäller att Et = Eet+1 = Ē:
• 1 + it = (1 + it*) * Eet*/ Eet*+1→ it = it*
• Vid en fast växelkurs och perfekt kapitalrörlighet måste den inhemska räntan vara lika med den utländska räntan, detta innebär Begränsat utrymme för penningpolitik!

Räntedifferenser och förväntad växelkurs

• Approximation av ränteparitetsvillkoret:
  • it ≈ it* - (Eet+1 - Et) / Et
• Den inhemska räntan måste vara lika med den utländska räntan minus förväntad appreciering av den inhemska valutan (deprecieringen av den utländska valutan).
• Räntedifferenser kompenserar för den förväntade förändringen i växelkursen.

Sammanfattning

• Sverige är en liten öppen ekonomi där internationell handel är viktig.
• Sverige har länge haft ett bytesbalansöverskott.
• Valet mellan inhemska och utländska varor beror på den reala växelkursen.
• Valet mellan inhemska och utländska investeringar beror på den relativa förväntade avkastningen.
• Ränteparitetsvillkoret visar hur dagens växelkurs beror på den inhemska och utländska räntan.