Migration och FDI L6

Visst, här är studieanteckningarna om Migration och FDI, skrivna på svenska:

Migration och FDI

• Migration är rörelsen av arbetskraft mellan länder.
• FDI (Foreign Direct Investment) är överföring av kapital från ett land till ett annat.

Immigration

• Immigration kan sänka lönerna.
• Vissa industrier expanderar på grund av immigration.

FDI

• FDI kan öka lönerna.
• Vissa industrier expanderar på grund av FDI.

Migrationsmodeller

• Kort sikt: Specifik faktormodell (kapital och mark kan inte flyttas mellan industrier).
• Lång sikt: Heckscher-Ohlin-modellen (alla faktorer kan flyttas mellan industrier inom ett land).

Förenklingar

• Varornas priser bestäms på världsmarknaden och påverkas inte av migration.
• Utländska arbetare är identiska med inhemska arbetare (inga språkproblem, samma utbildningsnivå, inga kulturella friktioner).
• Arbetsmarknaden är helt konkurrenskraftig (inga monopsonistiska arbetsgivare, inga fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer som förhandlar om löner, ingen arbetslöshet).

Kort sikt: Specifik faktormodell

• Lönerna i hemlandet före migration avgörs av skärningspunkten mellan efterfrågan på arbetskraft inom tillverkningsindustrin (PM * MPLM) och jordbruksindustrin (PA * MPLA).
• Utländska löner (W*) är lägre än lönerna i hemlandet (W).
• Arbetare flyttar från utlandet till hemlandet (ΔL personer).

Inflytande av människor till hemlandet

• Inflyttning av människor till hemlandet ökar arbetskraftstillgången inom jordbrukssektorn (ΔL).
• Lönerna minskar (ΔW) när arbetskraften delas mellan industrier.
• Nyanlända arbetare anställs inom både tillverknings- och jordbruksindustrin.
• Produktionens marginalprodukt (MPL) minskar i båda sektorerna eftersom kapital och mark är fasta.
• Reallönen minskar (W/Pi = MPLi).
• Real hyra på kapital och mark ökar (R/PM = MPKM).
• Produktionen ökar i båda sektorerna.

Sammanfattning: Effekten av invandring på kort sikt

• Reallönerna sjunker.
• Real kapital (och mark) hyror stiger.
• Produktionen ökar i båda sektorerna.

Välfärd

• Kapitalägare vinner mer än arbetare förlorar.
• Migranter räknas som en del av utländsk välfärd.
• Nettovinsten är positiv i både hemlandet och utlandet.
• Den ursprungliga fördelningen av arbetskraft är L.
• Lönerna skiljer sig åt mellan länder.
• Hemlandet har en absolut fördel i båda sektorerna.
• Att flytta en arbetare från utlandet till hemlandet ökar världsproduktionen med W - W*.
• Utlandet vinner eftersom utländska arbetare får W’ och värdet av förlorad utländsk produktion är P * MPL*.
• Hemlandet vinner eftersom värdet av ökad hemproduktion är P * MPL och utländska arbetare betalas W’.
• Alla faktorägare över hela världen kan vinna om det finns kompensationsmekanismer i hemlandet och utlandet.

Lång sikt: HO-modell (faktorproportionsmodell)

• Två faktorer: arbetskraft och kapital.
• Båda faktorerna kan röra sig fritt mellan industrier.

Förenklingar

• Liten öppen ekonomi (t.ex. Sverige).
• Priserna bestäms på världsmarknaden.
• Leontief teknologi.

Långsiktig effekt av invandring på produktionen

• Det uppstår två frågor om effekten av invandring på output från skor och datorer och effekten av invandring på faktorpriser från löner och hyror.
• Företag använder kapital och arbetskraft i fasta proportioner inom Leontief teknologi.
• För att producera 1 enhet datorer behöver företaget 1 enhet arbetskraft och 2 enheter kapital.
• Relativ faktorpris påverkar inte inputmixen.
• Den röda isokostnaden = kapital relativt dyrt.
• Den gröna isokostnaden = kapital relativt billigt.
• Samma mängd K och L för att producera QC = 2
• Mängden K och L bestäms endast av mängden produktion.
• Faktorbehov för datorföretag: 1 enhet arbetskraft per produktionsenhet (aLC = 1) och 2 enheter kapital per produktionsenhet (aKC = 2).
• Om datorföretag producerar QC = 20 enheter, så är LC = 20 * 1 = 20 enheter arbetskraft och KC = 20 * 2 = 40 enheter kapital.
• Faktorbehov för skoföretag: 2 enheter arbetskraft per produktionsenhet (aLS = 2) och 1 enhet kapital per produktionsenhet (AKS = 1).
• Om skoföretag producerar QS = 10 enheter är LS = 10 * 2 = 20 enheter arbetskraft och KS = 10 * 1 = 10 enheter kapital.
• Total efterfrågan på arbetskraft = arbetskraftstillgång: LC + LS = L.
• Anta, företag justerar utdata så att efterfrågan på faktorer = tillgången.
• Om L < 20 + 20 måste vissa företag minska produktionen.
• Om L > 20 + 20 kan vissa företag öka produktionen.
• Total efterfrågan på kapital = kapitaltillgång: KC + KS = K.
• Om K < 40 + 10 måste vissa företag minska produktionen.
• Om K > 40 + 10 kan vissa företag öka produktionen.
• Med en kapitalbehållning på 50, ett kapitalkrav för datorer = 2, begränsas det maximala antalet datorer till 50/2 = 25. Med ett kapitalkrav för skor = 1, begränsas det maximala antalet skor till 50/1 = 50.
• Med en arbetskraftsbehållning på 40, ett arbetskraftskrav för datorer på 1, begränsas det maximala antalet datorer till 40/1 = 40. Med ett arbetskraftskrav för skor på 2, begränsas det maximala antalet skor till 40/2 = 20.
• Båda begränsningarna måste respekteras för att påverka produktionsmöjlighetskurvan (PPF).
• Produktionsmöjlighetskurvan används om inte det relativa priset på datorer och skor på världsmarknaden är "extremt".
• Hemproduktion bestäms av skärningspunkten mellan arbetskraftstillgång och kapitaltillgång.
• Invandring ökar arbetskraftstillförseln från 40 till 50.
• Maximalt antal datorer är QC = 50/1 = 50 och maximalt antal skor är QS = 50/2 = 25.
• Invandring leder till en utåtriktad förskjutning av PPF och produktionen förskjuts mer i riktning mot arbetskraftsintensiv industri.
• På lång sikt leder invandring till mer skoproduktion och mindre datorproduktion
• Rybczynski-satsen: En ökning av mängden av en faktor ökar utdata från industrin som använder den faktorn intensivt, men minskar utdata från den andra industrin.
• Invandring ökar arbetskrafttillgången.
• Skoindustrin anställer mer arbetskraft och ökar produktionen.
• Därför måste skoindustrin också locka till sig mer kapital från datorindustrin och sedan måste datorindustrin dra ihop sig.

Långsiktig effekt av immigration på faktorpriser (löner och kapitalhyra)

• I jämvikt: PS = ACS och PC = ACC.

• Priserna på utdata bestäms på världsmarknaden.

• Inhemska kostnader måste justeras för att tillfredsställa ekvationerna.

• Faktorerna arbetskraft och kapital hyrs därför enhetskostnaderna för dem är desamma som priserna på skorna och datorerna.

• Datorföretagens faktorbehov är enligt följande.

• 1 enhet arbetskraft per produktionsenhet (aLC = 1).

• 2 enheter kapital per produktionsenhet (aKC = 2).

• Världsmarknadspris: PC = 8.

• Faktiska priser = löner: W = 4 och hyra: R = 2.

• Genomsnittlig kostnad: ACC = aLC W + akcR = 1 * 4 + 2 * 2 = 8.

• Skoföretagens faktorbehov är enligt följande.

• 2 enheter arbetskraft per produktionsenhet aLS = 2.

• 1 enheter kapital per produktionsenhet aKS = 1.

• Världsmarknadspris: PS = 8.

• Faktiska priser = löner: W = 3 och hyra: R = 2.

• Genomsnittlig kostnad: ACS = aLS W + aksR = 2 * 3 + 1 * 2 = 8.

• Om PS > ACS går nya skoföretag in; efterfrågan på insatsvaror ökar, speciellt arbetskraft, lönerna stiger och hyrorna stiger.

• Om PS < ACS lämnar skoföretagen; efterfrågan på insatsvaror minskar, speciellt arbetskraft, lönerna minskar och hyrorna minskar.

• Om PC > ACC går nya datorföretag in; efterfrågan på insatsvaror ökar, speciellt kapital, lönerna stiger och hyrorna stiger.

• Om PC < ACC lämnar datorföretagen; efterfrågan på insatsvaror minskar, speciellt kapital, lönerna minskar och hyrorna minskar.

• Break-even-linjen visar kombinationer av W och R som ger datorföretag en genomsnittlig kostnad = PC = 8.

• Om W och R är höga: ACC > PC = datorföretag lämnar.

• Om W och R är låga: ACC < PC = datorföretag går in.

• Datorföretagens break-even innebär => W minskar och R minskar.

• Datorföretag får inte lika avkastning om 8 för alla faktorer i produktionen.

• Skoföretagens break-even innebär W ökar och R ökar.

= skor kan producera till en kostand av 8 för alla faktorn i produktionen.

• Skoföretagens break-even innebär => W ökar och R ökar.

Jämvikt

• Både datorföretagen och skoföretagen går med lika stor vinst/förlust.
• Break-even-linjerna bestäms av produktionspriset.
• Lutningen bestäms av relativa faktorbehov.
• Faktorinkomster (W och R) bestäms av produktionspris i båda sektorerna och faktorbehov i båda sektorerna.

Användning 1: Effekt av handel på faktorpriser (återbesök av Stolper-Samuelson Thm.)

• Nivån på break-even-linjen bestäms av utproduktionspriset. Exempel om PC sjunker med 1⁄2 från 8 till 4 kan datorföretagen bara betala 1⁄2 av insatspriserna som tidigare.
• Om priset på datorer ökar så ökar hyran på kapital och lönerna minskar.
• Stolper - Samuelson Thm (v.1): En ökning av priset på en vara kommer att orsaka en ökning av priset på den faktor som används intensivt i den industrin och en minskning av priset på den andra faktorn.

Handel

• Hemmapriset på datorer ökar => (a) W sjunker och (b) R ökar.
• Hemmapriset på skor minskar => (a) W sjunker och (b) R ökar.
• Stolper - Samuelson Thm (v.2): Den rikliga faktorn vinner på handel och den knappa faktorn förlorar på handel.

Användning 2: Effekt av immigration på faktorpriser (Faktorprisokänslighet Thm.)

• Faktorpriserna justeras så att både datorföretagen och skoföretagen går med lika stor avkastning.
• Break-even-linjerna är enligt följande.
• Nivå som bestäms av

utproduktionspris.

• Lutning som bestäms av

relativa faktorbehov.

• Faktorinkomster (W och R) som bestäms av

utproduktionspris i båda sektorerna. faktorbehov i båda sektorerna.

• Invandring flyttar inte någon break-even-linje.
• Faktorpris-okänslighetssatsen: Invandring påverkar inte löner och hyror på lång sikt.
• Kort sikt resulterar i lägre kapital med fast kapital = lägre löner.
• Lång sikt (kapital rör sig fritt mellan sektorer) ger invandring ingen effekt på lönerna.
• Ökad kapitalbehållning upprätthålls konstant.
• Man bör förvänta sig Marginalprodukten från arbetskraft att minska i båda industrier = > ja, på kort sikt, när kapitalet är fast i varje sektor och => nej, på lång sikt.
• Lång sikt resulterar i återstrukturering av ekonomin.
• Större tillgång på arbetare => skoindustrin expanderar. => lockar till sig fler och fler arbetare. => också lite extra kapital från datorindustrin (återställer produktionsmarginalprodukten för skoföretag). – datorindustrin drar ihop sig.
• släpper lite kapital. => -men även vissa arbetare (återställer produktionsmarginalprodukten för datorföretag).
• Långsiktig omstrukturering resulterar skoindustrin expanser = ökar lönerna tillbaka till det normala. => datorindustrin drar ihop sig och minskar hyrorna tillbaka till det normala.

Utländska direktinvesteringar (FDI)

• Flytta kapital från ett land till det andra
• Samma analys som migration

Tillämpning 3: Effekt av handel på faktorprisdifferenser i världen (Faktorprisutjämningssatsen)

• Faktorinkomster (W och R) som bestäms av

utproduktionspris i båda sektorerna. => relativa faktorbehov i båda sektorerna.

• Om två länder handlar

= samma utproduktionspriser om samma teknik => samma faktorbehov.

Faktor prisutjämningssatsen

• => om två länder handlar får man samma faktorpriser

• Faktorprisutjämning

Om två länder börjar handla kommer deras faktorpriser på lång sikt att konvergera till samma nivå

• Detta är effekten av handel med varor = Det händer även om arbetare och kapital inte kan röra sig mellan länder

Sammanfattning HO-modell

• Heckscher - Ohlin-satsen

• OM => landet H är kapitalrikt landet F är arbetskraftsrikt

• Sedan => H har en komparativ fördel i den kapitalintensiva varan H har en komparativ nackdel i den arbetskraftsintensiva varan. Dessutom; => H kommer att exportera den kapitalintensiva varan. => H kommer att importera den arbetskraftsintensiva varan.

• Båda länderna vinner på handel mellan de två länderna (totalt överskott).

• Stolper - Samuelson satsen

En ökning av priset på en vara = > kommer att orsaka en ökning av priset på den faktor som används intensivt i den industrin = > och en minskning av priset på den andra faktorn.

• Eftersom handeln ökar priset på det inhemska priset på den vara som exporteras = > och minskar priset på den importerade varan => = priset på den rikliga faktorn ^ökningar och priset på den andra faktorn minskar. Obs: Innan handeln öppnar skiljer sig utproduktionspriser och faktorpriser mellan H och F.

• Rybczynski-satsen

En ökning i ett lands lager av en faktor (immigration eller FDI) => kommer att orsaka en ökning av utproduktionen av den vara som intensivt använder den faktorn och en minskning av utproduktionen av den andra varan

Faktor prisequalizationssatsen

• När priserna på produktionsresultat ( varor åtgärdat mellan länder som de flyttar till frihandel -> då priserna på de faktorer. (kapital och arbetskraft) kommer också att utjämnas mellan länderna alltså immigration mellan två länder som handel påverkar inte löner på lång sikt.

Hoppas att det hjälper! Låt mig veta om du vill att jag ska förtydliga något ytterligare.