Makroekonomi: Stadi Gut

Choose a study mode

Play Quiz
Study Flashcards
Spaced Repetition
Chat to Lesson

Podcast

Play an AI-generated podcast conversation about this lesson
Download our mobile app to listen on the go
Get App

Questions and Answers

Lo traem plante i stap, wanem nao i save kamaot long bigfala hae long interest long wan kaontri?

  • Mani blong kaontri i go daon
  • Invesmen i go antap
  • Kapital i divelop long kaontri (correct)
  • Pipol i no usum tumas mani

From wanem smoljen long interest long home kantri save helpem balens blong peaments blong wan kantri?

  • Hem i save leftemap smoljen blong interest blong peamens long ol man we oli holem finasel aset blong kantri.
  • Kapital i divelop long kantri.
  • Hem i save mekem mani blong kantri i go antap.
  • Bigfala level blong ekonomic divelopmen mekem se import i go antap. (correct)

Wanem nao i save hapen long intres mo mane saplai taem sentrel bank i salem ol gavman sikuriti long publik?

  • Intres i go daon, mane i go antap
  • Intres i go antap, mane i go daon (correct)
  • Intres i go daon, mane i go daon
  • Intres i go antap, mane i go antap

Yuropean Yunion i putum wan kota long ol kleva we oli importem from China. Wanem nao i save hapen?

<p>Profit blong ol kleva we ol China tekstael faem oli mekem i go daon (D)</p> Signup and view all the answers

Sapos gavman polisi i no jenis, wanem nao i save hapen long takis revenu mo expenditure blong gavman taem wan ekonomic i go daon?

<p>Taksis i go daon, expenditure blong gavman i go antap (D)</p> Signup and view all the answers

Gavman blong wan kaontri i wantem jenisim ol demand from ol private pipol i usum i go long invesmen mo olsem i salem gud long aotsaed plante.

<p>Leftemap interest rate, slipdaonem pe blong takis (D)</p> Signup and view all the answers

Wan ekonomi we mani i jenis oltaem i stap long taem blong resesen mo long semtaem hemi gat wan defisit long akawnt blong peaments.

<p>Slipdaonem intres, no jenisim taksis (B)</p> Signup and view all the answers

Long 2004, China i save usum gud advantage long prodaksen blong koten. Wanem nao i save eksplenem jenis ia?

<p>Mani blong India, wan bigfala koten produsa, i go daon (B)</p> Signup and view all the answers

Gavman blong India i putum taksis long ti we oli exportem, we hemi mekem se saplai kav i jenis.

<p>x+y, w+y (C)</p> Signup and view all the answers

Wan ekonomi i gat ol risos we oli nogat wok, mo manis i jenis oltaem. Hemi slipdaonem ol interest bitwin leve we i stap long ol narapala kantri.

<p>Slipdaonem, Leftemap (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem polisi nao i save help blong jenis ol akawnt balance blo peaments?

<p>Divulaem mani (C)</p> Signup and view all the answers

Wan gavman emi disaid blong followem deflasonary fiskal polisi mo wan reflasonary monetari polisi.

<p>Leftemap, lefetemap, slipdaonem (B)</p> Signup and view all the answers

Wanem nao i save eksplenem from wanem ol trad blong ol diveloping ekonomi i go nogud longtaem?

<p>Olgeta i produsum gud wetem loa income elasticity blong demand. (A)</p> Signup and view all the answers

Wanem Polisi nao i save rediusum balens blong peaments deftisi wetem out kasem inflesen?

<p>Lefetemap impoten taret blong import (C)</p> Signup and view all the answers

Wan ekonomi igat ol risores we oli andaremploid . Wanem midot we oli feknasim an increase gavmant exspentia blong lukluk long biges efek?

<p>Borewem (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem bae inpak blong wan increase long makinel taksis?

<p>an strongtem long pafomes long aktometrik stabilisa (C)</p> Signup and view all the answers

Yu ting se wanem imi sapos long ekofrkt blong wan fol long aeol praes ion long global ekonomi??

<p>an disgris long annempleument (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem kas nowodabal ko long lang ran ekonomi?

<p>wan sakrapaes bilong posensial provosanconsumsin (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem emi especton bilong increase prasura blong demand pol enifleshon long apan ekonomi?

<p>an encris long enderek testis (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem testis bae ol nambawa mas mo efeketivo long demping saekilik change long nesnal atpubet?

<p>wen testis yeld em varais mor den proprashinetali wet hem nesnal income (A)</p> Signup and view all the answers

Wan kantri i putum impoten kota, sapalas long ol impron i chargem

<p>imipraum Wusan (B)</p> Signup and view all the answers

Tabul emi show ol smotoketa long macro ockmem patomomce long us ikonomi fore 5 dakas .Batin husdakestastem us gavman icachiv wan ovrall imprummet long hem pefomins wiyout trudof botin andevijo welspoti.

<p>1980 10 1990 s (D)</p> Signup and view all the answers

Dagram hem show gavman revenu and expetire for tri yis wanem ken lukluk lon dagram?

<p>wav gavman boremin ractmen imichamc (D)</p> Signup and view all the answers

Wanem save mekem se lukluk daon longhom interest retes igat samfala nogud efek long contri balens blong pelement on corant akount?

<p>Long lukluk aihala level blong okmamik activiti issoslay long encres Imtix (C)</p> Signup and view all the answers

Wanem nao save classim olsem one sapalai saed polisi misya?

<p>adishional loggalisation tu restricitim prawer blong traad unines (C)</p> Signup and view all the answers

Wan kalitri i disaid tu join wan grup blong kalitir we i menetem ol olfix paradati fore kalitri ams and forbide ni risitrictshon on foren trad and piliment

<p>Olta long andependendet interesrete polisi (B)</p> Signup and view all the answers

Wanem biikonomtikan benifat tumas ekonomik to tumol ekonomic of imposing wan toret on importend guds?

<p>botem wugn encrisprasher on foren sapales tu redisiom praeses (A)</p> Signup and view all the answers

Wan graviment kantren emi gartolin bajet emikasingering po sabatily vanashon interx reveno and gravument expendite show

<p>olirdius olirdius (C)</p> Signup and view all the answers

Di okonomi kontri somaltaneosli ikspinensim balens oop peyement desfeit wan bajet desfit domad andpul enflieshon and and imoploymen di gavmont disaed long kot personal income testis .

<p>tu ridiusiom di leval bilong and impleument (B)</p> Signup and view all the answers

Wane konomi gatim fleksibol exisenj reteet emi rosi imterist retis abav di leivel and kisting inoda olta komtris . wan wat bilong bili ki longan dileval bilong komesik dismat for gudi and sersis and antimant foredi kalitris and eksmperts??

<p>dilkris dilkrits (D)</p> Signup and view all the answers

Wanem wok biliti and gavman aktoon tue rediusiom but balasooop payment corint a kont sarpos and di retov infleshon??

<p>entiras dikaret testi (A)</p> Signup and view all the answers

Di kaliti i gavment oft Lisoso tu in tersia porgramis to proment eksport and tusand korji fims tu groo bai sapalosing lorkal Entrepremorna

<p>no chenj (D)</p> Signup and view all the answers

Wan economist will too taj weder wan ekonomista bilit desiit emi aksis

<p>as aparsensiage of gitii (D)</p> Signup and view all the answers

Im 200 nine di us sentrel bank di daderiel reserve entiras di moni saplai which polis misyor takeni bai federed reservi wud ha apol echif di andkam?

<p>ab Perches of governem siritis long di popon market (A)</p> Signup and view all the answers

Way is IT mos e feketv to inkeis risgreshnv testis ratin then pro gresif tesis wini parshil.

<p>Lo inkom hostolits apetin long Largor pershonabilong there income. (D)</p> Signup and view all the answers

Di europeon Union imposes a qwoota in divolum and and importm long brezil wot is litli tu bilkongis?

<p>a dishcrese in di pas pagit biii (D)</p> Signup and view all the answers

Woda ring tinges bigan ankuol wotis most likli tu result from on income. risi an intres ratis in and coon tri?

<p>kriptol oop to frond kontri (B)</p> Signup and view all the answers

Flashcards

Kapital aot long kantri?

Taem interest rate i go antap, plante kapital i aot long kantri.

Reductim interest rate i help olsem wanem?

Hem i reductim amount blong interest we oli pem long olgeta we oli holem ol man blong financial asset blong kantri.

Quota long garment impact?

Bai i kat wan reductim long profit margin long ol garment we oli produce long ol Chinese textile firm.

Economic recession impact?

Tax revenue i godaon mo government expenditure i go antap.

Signup and view all the flashcards

Government i wantem demand i go we?

Interest rate mo rate blong income tax i mas go antap.

Signup and view all the flashcards

China i strong long cotton kos?

Hem i reductim import quota long Chinese cotton i go long European Union.

Signup and view all the flashcards

Policy blong correctim balance?

Devaluing blong currency.

Signup and view all the flashcards

Deflationary fiscal policy?

Decrease long expenditure mo increase long taxation.

Signup and view all the flashcards

Developing economies i worsen olsem wanem?

Oli productem gud wanem?

Signup and view all the flashcards

Financing expenditure effect?

Borrowing from central bank.

Signup and view all the flashcards

Marginal tax rates impact?

A strengthening in the operation of automatic stabilizers.

Signup and view all the flashcards

Effect blong oil prices i go we?

decrease in rate blong economic growth.

Signup and view all the flashcards

Cost blong economic growth?

Sacrifice blong potential present consumption.

Signup and view all the flashcards

When tax i dampering changs?

When tax yield i vare antap moa.

Signup and view all the flashcards

Import quotas i impact olsem wanem?

Balance blong trade i worsen.

Signup and view all the flashcards

Decades blong US improvement?

1980s to 1990s.

Signup and view all the flashcards

Rate i go daon impact?

The resulting higher level blong economic activity i increase import.

Signup and view all the flashcards

Supply side policy measure?

Additional legislation blong restrictim power blong trade unions.

Signup and view all the flashcards

Must forgit blong joined gruop?

Independent interest rate policy.

Signup and view all the flashcards

Benefit blong tariff long economy?

Hem i increase pressure long foreign suppliers blong reduc ol prices.

Signup and view all the flashcards

Options long movim বাজেট i go long?

Inkrese, Reducem, Reducem.

Signup and view all the flashcards

Government i katim taxem blong ekonomi?

Blo improve balance blong payments position.

Signup and view all the flashcards

wanem economy i flexible???

domestic demand i go daon, export demand i increase

Signup and view all the flashcards

wanem aksen blong katem balens mo rate

devalue currency.

Signup and view all the flashcards

wanem afeet long incomes mo gomen expense???

uncertain taem i kamap

Signup and view all the flashcards

Deficit i excensv o nogat???

As a percentage long GDP

Signup and view all the flashcards

EUn i katim quota blong Garments from Brazil???

decrease in pres blong garamnets from Brazil.

Signup and view all the flashcards

wanem impact blong interest rete??

capital outflow from kantri???

Signup and view all the flashcards

wanem mani object??? blong supply saed poliis??

Potential output antap long level blong actuol output????

Signup and view all the flashcards

Nomoral exchnge, forgen currency resrves???

decrease , increase gomen spend????

Signup and view all the flashcards

wanem reflation???

increase gomen spend???

Signup and view all the flashcards

Contire demand???

Increase mo decrease wanem? Rate blong Tax????

Signup and view all the flashcards

Gomen i stable??

Constant, falling..

Signup and view all the flashcards

Study Notes

Oke, mi redi blong helpem yu long hemia. Hemi nao ol study notes blong yu long Bislama:

Makroekonomi

  • Taem interest rate i go antap long wan kaontri, capital outflow hem i save hapen.
  • Wan riksen long interest rate i save betaemap balance of payment blong kaontri from hem i riusenem amount blong interest we oli peem long ol foren holder blong ol financial asets blong kaontri.
  • Taem sentrel bank i salem ol gavman sekuriti long pablik, interest rate i save godaon mo money supply i save godaon.
  • Taem European Union i putum kwota long ol garment we oli importem from China, profit margin blong ol garment we ol textile firm blong China oli produsen i save godaon.
  • Sapos no gat eni jenis long gavman polisi, wan ekonomik riksen i save kos long takis revenu blong godaon mo gavman expenditure blong go antap.
  • Sapos gavman blong wan kaontri i wantem pulum demand aot long praevet konsampsen ikam long investment mo net exports, hemi save mekem olsem riksenem ol interest rate mo riusenem income tax.
  • Ekonomi wetem floating exchange rate istap long riksen mo semtaem gat defisit long current account blong balance blong ol payment, polisi kombinisen we i save help hemi riusen interest rate mo riksenem takis.
  • Long 2004, kapabiliti blong China blong yusum advantage blong comparativ long prodaksen blong cotton i go antap, hemi save from valiu blong karensi blong India we hemi wan big cotton produsa i foldaon.
  • Long daegrem, D hemi demand curve blong Indian ti export mo S1 hemi initial saplae curve, andian gavman i putum tax long ti export we hemi kos saplae curve blong shift long S2, eria long daegrem we hemi mekem mea sure long gain long tax revenue long Indian gavman mo lus long produsa saplae blong ol ti produsa hemi x+y mo w+y.
  • Ekonomi gat ol andaploet risos mo flexible exchange rate. riusenem interest rate anda long level we i stap long ol nara kaontri: Domestic demand blong ol gud mo servis o no demand blong export blong contri i save godaon.
  • Polisi we i save help bitarem adverse balance long ol current askaon blong balance blong ol peimen hemi divaluetem karensi.
  • Wan gavman i disaed blong folem defleshari fiskal polisi mo wan reflensari monetari polisi: gavman expenditure i go antap, interes rate i a go antap mo taxesen i godaon.
  • Trademak blong ol diveloping ekonomi i save kam moa nogud over time from oli produsen ol gud wetem low income elasticity blong demand.
  • Polisi we i save riusum balance blong payment defisit wetem aotem kosim inflensen hemi devaluation long exchange rate.
  • Ekonomi gat ol andaploet risos: methot blong finenem wan riksen long gavman expenditure i save gat greates expresheneri efekt hem i boarem from sentrel bank.
  • Riksen long marjinal tiks rate i save gat wan strengenem long operatessen blong otomatik stabalaesa.
  • Fol long ol praes blong oil i save gat wan strengenem blong kos push inflensen long global ekonomi.
  • Kost we i no save avvdoetem blong long ran ekonomik groth hemi wan sakrefaes blong potensel present konsampsen.
  • Wanem hemi save ekspetet blong riksenem pressure blong demand pul inflensen long wan ekonomi we i open hemi wan apreseshen blong foren exchange rate.
  • Taksis bambae oli moa efektif long dampenem saklikel jenis long nasnol output taem takis iol i moa proporstenli wetem national income.
  • Wan kontri i yusum ol impot kota: saplae blong ol imporrtet gud i saem ol maket learing peas: and taem demand blong ol import hemi peas inelasitk, wanem bae impact long balance blong trade mo long trade blong contri balance of trade improve and terms ov trad improves tu.
  • Teble so sam indiaeketa long makroekonomi pemomens long us ekonomi long faev dekeid betwen 1980 to 1990 us gavmen acivem wan improvemens long ol performances wetem no trade of betwen individual polisi gold.
  • Daegrem so wan gavmnet revenu mo expended taemwanem yu kin konkludmen wea wan badget defisit wetem wan badjet sables .

Strateji

  • Samting we save kosim wan riseden long intereste rate iavem wan apoves efek long kaontri balance blong payment long karen akaon: Bami kosem wan risen lon exkange rate.
  • Wanem bae ol kauntaet olsem saplae sad palisi mesha? ol kaontaeter: Adisonal leslatension iese ol paoa blong trade yunion.
  • Wan kontri i disaeta blong joinem ol kru long kontribit wanem i maintainem ofixed preati blong ole karense mo i forvidet ol riskionsion long fotn trade mo payment: i independem wan interest rate polisi.
  • Wan we bae wan ekonomi benefitmen long mesha ekonomi blong yusmes wan tarif long om impotet gud: bai inkresim labor.
  • wan gavman kerinti i gatem wan baknesm badjet et ist konsiderrem ol possible veshesions long takist revenou mo gavman explenditen so: olsem wan trip iese opeshon yaupatensiel blong moved long bagjet in to soples: emiwan yikes mo set.
  • Yau ekonomi i samenetions so blong expernesem balans blong patement defisit wan badjet defisit demand pol inflesen mo unemploement gavman ist di setd blonem ol pasnl inkom takses: ist so setsemst i mesha ekonomi opsektivesi blonge impovomet m long balans blong payment posicion.
  • Yau ekonomi i gatem wan flexibol ex change rate It i olsem intrest reses es obevm loket we Istik sam loketlong ole kaontri: wanem binim wa ol laekes efect long level blong domestecdeman long gut mo sevice mo long demand blong ekspot bloun long ekonomi Domestic demand godaaon mo exports godaon daon.
  • wanem bae wan appropit blonge ekonomi action blong riusum bot ol balonse blong payment kereni sebalus mo red blong infilestion Bai imkresim mana soplae?
  • gavmen blo lesotho introdiusmes wan prokrem blogen promote ol experts mo encourage firmo blong croe by sabatidesing ol lovel englepreues: woan effect ist laikli to gat long inkom yusm balose blong payment kareni acaoun deficit mo kavmet explosivenos long lesosto: inkoms risem seatin mo risen.

Ekonomiks

  • Wan ekonomistiwishes blong job weba wan ekonome badjet defisit iv exsise : yuaem save wesem long maesham de bagdjet defisita maekime dish jasgemene.
  • Inem 2009 YUSET SENSROL BAKEM DE FORENDEN RESAVEM, ENKRESE MESIM MANI SOPLAE: WAZ POLIC mesha Takem Baema FOLK DEL RESAVEM HOID AVIVUM DISA OAKOM?
  • Wanem yau i moa effektv iese long impresem ol rakresivam i takistia red a daea red red red, taem persumes wan devalerom festal palici ol janes long vat gat mesmal efek long customer spende.
  • Iuropen yunion imprese wan kota lon volume blong garmeht imptremb frem brazilial wanem ist laikly to biya consekue: a dkriseim prise patdi biya ui conumers folm brailian germanh.
  • Olata tengs biya iquel wanem is laikly to result frem wan iimkres ion intrest reses lon acontri a capiteal auteflov from decontri.
  • Long wat kes ia achevment al aem wan iz laikili to be con sisteem wetem achivement al arem tu? hiya folkn exange rate, lover red bloung empleymat.
  • Wanem ist laikli to resalt frem di discove di oil rasavas disave lopensin akonomi wanmoe equael distres bushene al inkom mo welz.
  • Wanem is mosli laekilito inkres in disave sher ran folkenwan nizer in ekonomi raeet al invertens kosem by desmen sait shack die kerrent al al al al al.
  • wanem komen shon endikesem deat contri i operatem wan dae ti fot nominel.
  • Wanem ize reflesoneri fiskal maesha? riusnimen intrest res. Kontri i wanse blong swish demand aiwei from privat consumptiens towaerds investment mo net export: wanem kaombenesson blong polisi mesin wisli tu heb eesieve dys opsedte.
  • Wan gavman i emem blong avieme Stedi mos tibel crol in lini wet wan ekonomi long anicresi in produktviti: if dai so ojectives ist anieve hou ise dislaily tue afeck ovij lifim standed mo dae leval off unemployme.
  • long dir wan wan gavmen announces teerampetiwan yar redshon in divibaloff indirek takense blonds biya ande quvilam temperliwan yar intersen inderekt tekense wanem is mokli talaki to be de impact on how sold save emes long dir wanner to dir tu ?

Central Bank

  • Wanum yu laikli tu inkrisim olsem resul blong disvan firms seles revenu.
  • Wanem i most laikli tu risult from divoleshen blong ol stehlin wan inkres long forin direk investmen long yukh biya gribel manifactring firma.
  • Wan central bank i pokem wan polisi blong quantatib easing baisem baiseng gravimet sekutiti: Wanem ist laikli to apeen long intrest readsmo agrete explen.

Economy

  • Wan kontri is sasmintonseli ex presencesum balonke blong payment wam badjet defisit demand pal inflashem mo unemployment: die governen im side blong cut peensol inkom takses: Wanem emi so say jest ist main markot ekonomi opzjektiev? Long intrest ratest long daegreit export demand dokresim dokresim olsem export demand dokresi.
  • Wanem wan appropit gavernet aktion blong riusum bot wan belonis blong payment kerunt akaen soplus mo dei red blong inflasen A inkresmi mana so ply.
  • De governet blou so introdius mes wan program tol promet ol epohs mo tok encourges faem ol tom crobi yae sabstidis ol lokal engul prenderz wona afektist laikili to havea em inkan ol belonis long payment kairnt ackaint davsilt mo goverment exploded long asoto inters redrisim.

Makroeconomic

  • Di kontri samletenli ese penisemi balonse blong payment dissist abde dissist dil manpol inflaston mo unemployment di governet dizaisis tol cats pesonel income tukses: wanem disas jessis its mine mike ekonomi objektes: toemprendm balonse al pey medison
  • An ekonomi has a flexibele hexange ratels izes intrests abovm del leval exsisi in aderkamdis: wanem del likeley effetk on dol level al dissistig demantfol gut sem safice simon del demonttol dele kontri extors domestic demand di cresit mo expor dokresum tulkem.
  • Wanem wan apple plate gotment akshin tol di jus bot balonse tall paten kerint akaoun sorphs sem deread dol inflasten inkressemde mana supaly.
  • De Governet tall so introdiswan prokrem tol promet ol expersts som tok encourges films lol broe by subsidizing blong lakaal angel prenderz wan afektil so laedly to harlem inkams talem belonge lol paymenet kaerent account defsist same governet exploded long losto interims reasme cetion mo rishm.

Studying That Suits You

Use AI to generate personalized quizzes and flashcards to suit your learning preferences.

Quiz Team

Related Documents

More Like This

Use Quizgecko on...
Browser
Browser