Makroekonomi: Positiva/normativa utsagor, BNP

Positiva och normativa utsagor

• Positiv utsaga beskriver hur något faktiskt är, exempelvis att sänka räntan minskar arbetslösheten.
• Normativ utsaga beskriver vad som bör göras, exempelvis att Riksbanken bör sänka räntan.

Stabiliseringspolitik

• Penningpolitik används av Riksbanken för att styra räntan.
• Finanspolitik används av regeringen för att styra räntor och offentliga utgifter.

BNP-deflator

• BNP-deflator används för att mäta förändringar i den genomsnittliga prisnivån.

Köpkraftsjusterad BNP

• Köpkraftsjusterad BNP används för att jämföra olika länder, eftersom växelkursen inte alltid speglar köpkraften.

Varianter av BNP

• BNI (bruttonationalinkomst) inkluderar inkomster från utlandet, exempelvis svenskar i hela världen.
• NNI (nettonationalinkomst) är BNI minus kapitalförslitning, exempelvis en gammal grävmaskin.

Aggregerad efterfrågan

• Aggregerad efterfrågan definieras som summan av konsumtion (C), investeringar (I), offentliga utgifter (G), export (X), minus import (IM).
• AD eller Z = C + I + G + (X - IM) = Landets totala efterfrågan.
• Aggregerad efterfrågan i en sluten ekonomi, utan export och import, förenklas till AD eller Z = C + I + G.

Konsumtionsfunktionen

• Konsumtionsfunktionen antas bero på hushållens disponibla inkomst (YD).
• Konsumtionsfunktionen beskrivs som: C (YD) = C0 + C1 (YD).
• C0 är den autonoma konsumtionen.
• C1 är hushållens marginella konsumtionsbenägenhet.

Exogena och endogena variabler

• Exogena variabler förklaras inte i modellen, exempelvis skatter (T), investeringar (I), offentliga utgifter (G) och räntor (i), och fungerar som input.
• Endogena variabler är de som modellen är tänkt att förklara, exempelvis BNP (Y), konsumtion (C), löner och inflation.
• Exogena variabler fungerar som utgångspunkter som påverkar ekonomin, medan endogena variabler är resultat av dessa utgångspunkter.

BNP-multiplikatorn

• Multiplikatorn visar en förändring i autonom efterfrågan.
• En ökning i investeringar eller offentliga utgifter leder till en proportionellt större ökning i BNP.

Autonom efterfrågan

• Autonom efterfrågan är den del av efterfrågan som inte beror på aktuell inkomst, inklusive konsumtion (C), investeringar (I), offentliga utgifter (G) och skatter (T).

Multiplikatoreffekt

• När autonom efterfrågan ökar, exempelvis genom en ökning av G, leder det till en ökning av BNP som är större än själva ökningen av G.
• En ökning i BNP leder till en ökad konsumtion, vilket i sin tur ökar BNP ytterligare.
• Minskad ränta ökar efterfrågan, vilket ökar BNP, och ökad BNP leder till ökad inkomst.

Hushållens förväntningar

• Optimism bland hushåll leder till en ökning i autonom efterfrågan och BNP.
• Pessimism har motsatt effekt.
• Förändrade förväntningar kan lätt bli självuppfyllande: ökad framtidsoro minskar konsumtionen idag, vilket leder till sämre konjunktur.

Budgetunderskott

• Budgetunderskott är en situation där en organisation, myndighet eller stat spenderar mer pengar än vad de får in i intäkter under en viss tidsperiod, vilket resulterar i ett negativt saldo i budgeten.

IS-kurvan

• IS-kurvan visar att produktionen (Y) är avtagande i räntan (i).
• Y = C(Y-T) + I(Y,i) + G
• När räntan (i) ökar, minskar BNP (Y).

LM-kurvan

• LM-kurvan speglar centralbankens ränteförändring och är horisontell.

Likviditetsfälla

• När räntan är nära eller under noll slutar sänkningar av räntan att stimulera investeringar.
• Minskad lönsamhet medför att investeringar kan hindra effekten av penningpolitik.

Obligationer

• En obligation är ett finansiellt instrument som representerar ett lån från en investerare till en utgivare.
• Utgivaren lovar att återbetala lånet vid en framtida tidpunkt och betalar ränta under löptiden.

Kvantitativa lättnader

• Kvantitativa lättnader (QE) är en penningpolitisk åtgärd där en centralbank köper finansiella tillgångar, som statsobligationer.
• Åtgärden syftar till att öka penningmängden i ekonomin, sänka räntorna och stimulera ekonomisk tillväxt.

Negativ ränta

• Realräntan kan bli negativ om inflationen är högre än den nominella räntan.
• Detta innebär att köpkraften för sparpengarna minskar, även om saldot på kontot ökar.
• Exempel: Om du sparar pengar till 2% nominell ränta, men inflationen är 4% förlorar du i reala termer 2% av din köpkraft.

Riskpremier

• Riskpremier är extra räntetillägg som investerare kräver för att investera i riskfyllda tillgångar.

Real växelkurs

• Den reala växelkursen är växelkursen justerad för prisskillnader mellan två länder, vilket visar relativ köpkraft och konkurrenskraft.
• Real växelkurs = Nominell växelkurs x inhemskt prisindex / utländskt prisindex

Zero-Lower-Bound

• ZLB är den situation där nominella räntor är noll, vilket begränsar centralbankens möjlighet att stimulera ekonomin genom ytterligare räntesänkningar.

Arbetslöshetstal

• Arbetslöshet mäts som en andel av arbetskraften, inte hela befolkningen.
• Arbetskraften består av personer mellan 15-74 år som antingen har arbete eller aktivt söker arbete.
• Arbetslöshetstal = (Antalet arbetslösa / Arbetskraftens storlek) x 100
• Arbetskraftens storlek = Antal sysselsatta + Antal arbetslösa

Phillipskurvan

• Phillipskurvan beskriver sambandet mellan arbetslöshet och inflation på kort sikt.

Inflationsförväntningar om arbetslöshet

• Högre förväntad inflation leder till högre falsk information, vilket skapar en självuppfyllande prognos.
• Lägre arbetslöshet leder till högre inflation eftersom arbetstagare kan förhandla om högre löner när det finns färre arbetslösa, vilket driver upp priserna.

Utbudsstörningar

• Utbudsstörningar är plötsliga förändringar i tillgängligheten på varor eller tjänster på marknaden.
• De orsakas ofta av faktorer som naturkatastrofer, politiska beslut, ekonomiska förändringar eller teknologiska innovationer.
• De påverkar produktionen och priserna.
• Exempel: En jordbävning orsakar att produktion tillfälligt slutar.

Stagflation

• Stagflation är en ekonomisk situation där inflationen är hög, arbetslösheten är hög och ekonomisk tillväxt är låg eller stagnerar.
• Det kännetecknas av ökade priser och stagnation i ekonomin, vilket gör det svårt att hantera dessa problem samtidigt.
• Antingen bekämpas inflationen eller bekämpas arbetslösheten, vilket karaktäriseras som hög inflation och hög arbetslöshet.

Solowmodellen

• Solowmodellen använder en aggregerad produktionsfunktion som beskriver hur produktionen (BNP) påverkas av kapital (K), arbetskraft (N) och teknologisk nivå (A).
• Ekonomin är på en stabil nivå där produktion per arbetare och kapital per arbetare är konstanta.

Konstant skalavkastning

• När både kapital och arbetskraft ökar med samma faktor, ökar produktionen med samma faktor, enligt principen om konstant skalavkastning.
• xY = F(xK, xN), detta innebär att en fördubbling av både kapital och arbetskraft leder till en fördubbling av produktionen.

Konvergenshypotesen

• Länder med lägre BNP per capita tenderar att växa snabbare än rika länder, vilket innebär att det finns en viss konvergens över tid.
• Exempel: Singapore, Taiwan, Hongkong och Sydkorea - EJ AFRIKA.

Förslitning

• Förslitning är den process genom vilken kapitalvaror (som maskiner och byggnader) gradvis minskar i värde och produktivitet över tid på grund av användning, åldrande och slitage.
• Förslitning påverkar investeringar och avskrivningar och är en central faktor i analyser av kapitalackumulation och långsiktig ekonomisk tillväxt.
• Exempel: En gammal grävmaskin blir sliten.

Ökad sparandegrad

• En högre sparandegrad leder till högre kapital och produktion per arbetare.
• Men tillväxten i produktion per arbetare på lång sikt är noll.

Gyllende regelnivån

• Den sparandenivån som maximerar konsumtionen kallas för gyllende regelnivån.

Steady-state

• Steady-state (stabilt tillstånd) är en situation inom makroekonomi där en ekonomi har nått en balanspunkt där kapital, produktion och befolkning växer i konstant takt, och nettoinvesteringarna är noll.
• I detta tillstånd är kapitalets per capita-nivå stabil, vilket möjliggör en hållbar ekonomisk tillväxt över tid.

Nettoinvesteringar

• Nettoinvesteringar är ett ekonomiskt begrepp som beskriver de totala investeringar som görs i ett företag, en ekonomi eller en viss sektor, efter att man dragit bort avkastningar.
• Nettoinvesteringar = Bruttoinvesteringar - avkastningar (värdeminskningar) eller (Investeringar - värdeminskningar)

Diskonterat nuvärde

• Diskonterat nuvärde (NPV) är det nuvarande värdet av framtida kassaflöden, diskonterade med en viss ränta, minus den initiala investeringen.
• Diskontering är ett sätt att omvandla framtida inkomster eller kostnader till ett värde idag.

Varför diskontering

• Diskontering görs eftersom pengar har ett tidsvärde - en betalning i framtiden är värd mindre idag eftersom den inte kan användas förrän i framtiden och dessutom kan du få avkastning.

Konsumtionsteorier

• Permanenta inkomsthypotesen (Milton Friedman): Konsumtion baseras på individers permanenta inkomst snarare än tillfälliga inkomstförändringar.
• Livscykelhypotesen (Franco Modigliani): Människor planerar sin konsumtion och sparande över hela livscykeln för att jämna ut konsumtionen över tid.

Konsumtionens beroende av förmögenhet

• Konsumtion beror på flera former av förmögenhet: En framåtblickande konsument baserar sin konsumtion på sin totala förmögenhet, som kan delas in i fyra kategorier:
  • Finansiell förmögenhet
  • Bostadsförmögenhet
  • Mänsklig förmögenhet - framtida arbetsinkomster efter skatt
  • Icke-mänsklig förmögenhet - summan av finansiell och bostadsförmögenhet

Nominell växelkurs

• Den nominella växelkursen är priset på inhemsk valuta uttryckt i utländsk valuta, exempelvis 10 SEK = 1 USD.

Real växelkurs

• Den reala växelkursen är det relativa priset på inhemska varor jämfört med utländska varor, justerat för prisnivåer.
• RV = NV x inhemsk prisindex / utländsk prisindex

Betalningsbalans

• Betalningsbalansen är en sammanställning av alla ekonomiska transaktioner mellan ett land och omvärlden under en viss period.
• Den består av:
  • Löpande konto: Registreringar av transaktioner i varor och tjänster, samt nettoinkomster från investeringar och transfereringar.
  • Finansiellt konto: Registrerar köp och försäljning av tillgångar, exempelvis investeringar i utländska tillgångar eller utländska investeringar i inhemska tillgångar.

Ränteparitet

• Ränteparitet är en teori som beskriver skillnaden i ränta mellan två länder som motsvaras av förväntade förändringar i växelkursen mellan dess valutor.
• i = i* (inhemsk ränta = utländsk ränta)

Olika typer av marknader

• Varumarknaden - varor och tjänster
• Arbetsmarknaden - arbetsgivare och arbetstagare
• Finansmarknaden - finansiella tillgångar (obligationer, aktier, valutor)
• Valutamarknaden - avgör växelkurser och valutor

Löpande konto

• Löpande konto omfattar alla transaktioner som rör varor och tjänster, inkomster och överföringar.
• Delat upp i 3 huvuddelar:
  • Handelskonto - inkluderar import och export av varor
  • Tjänstekonto - inkluderar betalningar för tjänster, såsom turist- och transporttjänster
  • Inkomster och överföringar - inkluderar löner, räntor, utdelningar och transfereringar som remiteringar.

Finansiellt konto

• Finansiellt konto omfattar flöden av kapital och investeringar mellan länder.
  • Direkta investeringar - investeringar i utländska företag eller tillgångar
  • Portföljinvesteringar - köp av aktier och obligationer i utlandet
  • Andra investeringar - kortsiktiga och långsiktiga lån, insättningar och andra finansiella transaktioner
  • Valutareserver - förändringar i landets valutareserver

Marshall-Lerner-index

• Marshall-Lerner-index ger insikter om hur växelkurser påverkar ekonomins handelsposition.
• Den totala efterfrågan fär inhemska varor ökar när vlautan försvagas, och förbättrad handelsbanlans.

Ränta och växelkurs

• En höjning av den inhemska räntan leder till en appreciering av växelkursen (ökad värde på inhemsk valuta).
• En höjning av den utländska räntan leder till en depreciering av den inhemska valutan (minskar värde på inhemsk valuta).

IP-kurvan

• Realräntan på y-axeln och BNP (produktion) på x axeln.
• IP-kurvan visar att lägre realräntor stimulerar investeringar och produktion, medan högre rlealräntor dämpar de.