Kemi Frågesport

• Detta är en tentamen i Kemi 1 för ett tekniskt-naturvetenskapligt basår (KEBX13) vid Karlstads universitet.
• Tentamen äger rum lördag 28 januari 2023 mellan kl. 08:15-13:15.
• Svea Johansson är ansvarig lärare och nås på telefon 054-700 1775.
• Hjälpmedel inkluderar räknedosa samt valfri tabell- och formelsamling.
• Maxpoängen är 80, och minst 50% rätt krävs för godkänt.

Materia och begrepp

• Frågorna testar kunskaper om aggregationstillstånd.
• Man ska ange rätt begrepp som efterfrågas.
• Frågorna testar kunskaper om atomers uppbyggnad och elektronstruktur.
• Även test om blandningar är homogena eller heterogena.

Aggregationstillstånd

• Ett ämnes övergång från ett aggregationstillstånd till ett annat kallas för en fasövergång.
• När ett ämne övergår från flytande form till fast form vid en specifik temperatur kallas temperaturen smältpunkt, och själva övergången stelnande.
• När ett ämne övergår från flytande form till gasform kallas det för ångbildning eller avdunstning.
• När ett ämne övergår från ånga till flytande form kallas det för kondensation.
• När ett ämne övergår från fast form till flytande form kallas detta för smältning.
• Den exakta temperaturen när ett ämne övergår från flytande form till fast form kallas ämnets fryspunkt.
• När ett ämne går direkt från fast form till gasform eller tvärt om kallas övergången för sublimering.
• Atomer eller molekyler som rör sig helt fritt i förhållande till varandra är i gasform.

Grupp 1 och 17

• Metallerna i grupp 1 har inte 2 valenselektroner.
• Grundämnen i grupp 1 tar gärna upp en elektron och blir en negativt laddad jon.
• Grundämnen i grupp 17 tar gärna upp en elektron och blir en negativt laddad jon.
• Grundämnen i grupp 17 är halogener.

Atomer och joner

• Väte bildar oftast joner genom att avge en elektron.
• Oxidjonen bildas när syre tar upp två elektroner.
• Hydridjonen bildas när väte tar upp en elektron.
• Aluminiumjonen bildas när aluminium avger tre elektroner.
• Sulfidjonen bildas när svavel tar upp två elektroner.
• Det är alltid samma antal elektroner som protoner i en atom när den är i sitt grundtillstånd.
• Elektroner befinner sig i sitt grundtillstånd på specifika energinivåer i förhållande till atomkärnan.
• Masstal är inte samma sak som protontal.
• Masstal anger summa av antalet protoner och neutroner i atomkärnan.
• I K-skalet ryms endast 2 elektroner.
• Syre bildar gärna oxidjoner med laddningen -2.
• Alla atomer med samma antal neutroner tillhör samma grundämne.
• Alla atomer med samma antal nukleoner tillhör samma grundämne.
• När en atom blir en jon ändras inte kärnladdningen.
• I en jon av ett grundämne är antalet elektroner alltid större än antalet protoner.
• Grundämne X har samma masstal som grundämne X2+.

Blandningar

• Olika blandningar är homogena eller heterogena.

Kemiska beräkningar

• Man behöver veta vilken volym svavelsyra med koncentrationen 4,00 mol/dm³ som behövs för att neutralisera 20,0 ml natriumhydroxidlösning med koncentrationen 2,00 mol/dm³.
• Man behöver beräkna massan av saltet Järnsulfat, Fe2(SO4)3, som är löst i en är löst i en 0,25 mol/dm³ lösning med en volym av 500 cm³.
• Man behöver veta vilken koncentration har respektive jonslag i lösningen.
• 5,0 g MgCl2 löses upp i 2,0 dm³ vatten och 10,0 g AgNO3 i en annan.
• När man blandar ihop de båda lösningarna så bildas en vit fällning.
• Man ska skriva den balanserade reaktionsformeln och ange aggregationstillstånden för varje ämne.
• Man ska beräkna massan av fällningen som har bildats.
• En kemisk förening består av 40% kol, 6,67 % väte och resten syre.
• Man ska bestämma den empiriska formeln för ämnet.
• Man ska bestämma molekylformeln för ämnet om molmassan för ämnet är 58,02 g/mol.
• Man skall balansera nedanstående redoxreaktion med oxidationstals-metoden.
• Man blandar 20,0 cm3 saltsyra med en koncentration av 0,20 mol/dm3 med 30,0 cm3 salpetersyra som har en koncentration 0,020 mol/dm3.
• Man skall beräkna blandningens pH!

Kemisk bindning och kemiska reaktioner

• Nedan är en galvanisk cell som har följande cellreaktion: Ag (s) + 3 Au+ (aq, 1.00 mol/dm³) → Ag+ (aq, 1.00 mol/dm³) + 3 Au (s)
• Man ska ange Vilket partikelslag är reduktionsmedel och vilket är oxidationsmedel i cellreaktionen.
• Man ska beräkna cellens Emk.
• I en bägare finns 1.00 kg vatten som har temperaturen 90°C.
• Temperaturen i rummet är 21º.
• Efter en timme har vattnet i bägaren kylts av till rumstemperatur.
• Beräkna värmeenergin som vattnet i bägaren har avgett till omgivningen.
• Vattnets specifika värmekapacitet är 4.18*103 J kg-1 K-1.
• Det finns 10 olika exempel där en specifik kemisk bindning efterfrågas.
• Det finns ett antal olika typer av intra- eller intermolekylär bindning (A-G):
• Ange vilken bindningstyp som efterfrågas genom att para ihop med rätt bokstav (Α-G):
• Syrgasmolekyl skapas.
• Vattenmolekyl skapas.
• Natriumklorid-kristaller skapas.
• Opolära lösningar avdunstar.
• Guldatomer binds samman i en guldring.
• Kraft verkar mellan polära molekyler.
• Kopparsulfat löses i vatten.
• Vattenmolekylerna verkar i ett vattenglas.
• Kvävgas kondenseras till vätska.
• Vatten har lägre densitet i fruset tillstånd än i flytande form.
• Möjliga bindningar:
  • van der Waals-bindningar
  • Polär kovalent bindning
  • Ren kovalent bindning
  • Jonbindning
  • Metallbindning
  • Vätebindning
  • Dipol-dipolbindning
• När man leder gasen ammoniak i vatten sker en protolysreaktion, som ska förklaras.
• Man ska skriva den balanserade reaktionsformeln och ange aggregationstillstånd, samt bestämma två syra-baspar i reaktionen och pH.

Detta frågesport testar din förståelse för kemiska bindningar, energiöverföring och atomstruktur. Utmana dig själv och se hur bra du kan de kemiska grunderna. Perfekt för studenter och kemiintresserade!