Kapitel 9 - Ekonomisk politik

Ekonomisk politik

• Ekonomisk politik består av åtgärder från riksdag, regering, myndigheter och Riksbanken för att påverka ekonomin.
• Tre huvudmål: hög tillväxt, låg arbetslöshet, låg inflation; ofta i konflikt med varandra.
• Inflationen kan minska tillväxten och öka arbetslösheten, medan tillväxtpolitik kan leda till inflation.

Trender och konjunkturer

• Skillnad mellan ekonomisk trend (långsiktig tillväxt i BNP) och konjunkturcykler (kortfristiga svängningar).
• Högkonjunktur: hög tillväxt, sysselsättning och inflationsnivå. Lågkonjunktur: låg eller ingen tillväxt, hög arbetslöshet.
• Ekonomisk depression: en mycket djup lågkonjunktur.

Orsaker till konjunkturcykler

• Konjunkturer uppstår när den totala efterfrågan avviker från BNP; kan orsakas av utländska faktorer, minskade investeringar, politiska beslut och individers framtidstro.

Lågkonjunktur

• Minskad efterfrågan kan leda till fallande bopriser och ökad arbetslöshet, vilket förstärker nedgången genom minskad köpkraft.
• Rigiditet i konsumtion kan skapa en nedåtgående spiral av ekonomi.

Högkonjunktur

• Ökad efterfrågan kan leda till stigande priser och inflation; företag förväntas öka produktionen eller justera priserna.
• Om produktionen når sin kapacitet och lönerna fortfarande stiger, kan inflationen skada ekonomin.

Ekonomisk politikens mål

• Målet är att jämna ut konjunkturer för att dämpa inflation och arbetslöshet; politiska åsikter om ekonomisk politik varierar.

Laissez-faire-politik

• Förespråkade minimal statlig inblandning; ledde till långvariga lågkonjunkturer och lidande genom sjunkande löner och efterfrågan.

Finanspolitik

• Utvecklades under 1930-talet för att stabilisera ekonomin; baseras på John Maynard Keynes teorier.
• Strategin är att öka offentlig efterfrågan vid lågkonjunktur genom ökade offentliga utgifter och konsumtion.
• Multiplikatoreffekten förklarar hur initial efterfrågan kan skapa större ekonomiska förändringar.

Penningpolitik

• Syftar till att påverka efterfrågan genom att reglera penningmängden.
• Riksbanken använder reporäntan för att styra ränteläget i Sverige; hög ränta minskar efterfrågan, låg ränta ökar den.

Kapitaltäckningskrav

• Banker måste hålla en viss del av sitt kapital i reserv för att förhindra överdriven utlåning och konkursrisk.

Statspapper

• Används av staten för att påverka penningmängden och låna pengar; inkluderar statsobligationer och statsskuldväxlar.
• Balans mellan att sälja och köpa statspapper är viktig för att stabilisera ekonomin.

Valutapolitik

• Reglerar valutans värde för att påverka ekonomin; devalvering och ränteändringar påverkar efterfrågan.

Nationalräkenskaper

• Analyserar ekonomiskt läge genom verktyg som BNP per capita, tillväxt och inflation.
• Försörjningsbalansen är central för att säkerställa tillräckliga investeringar för framtida produktion.

Betalningsbalansen

• Visar alla transaktioner med utlandet under ett år och består av kapitalbalansen, hyresbalansen och finansiella balansen.

Bytesbalansen

• Balansen mellan export och import; ett negativt saldo innebär hög import jämfört med export.

Viktiga begrepp

• Keynesianer: Förespråkare för statlig intervention genom finanspolitik.
• Multiplikatoreffekten: Större total förändring av BNP från initial efterfrågan.
• Underbalansera: Statens utgifter överstiger inkomster, leder till budgetunderskott.
• Statsskuld: Totala skulder som staten har, ofta p.g.a. tidigare underskott.
• Riksgäldskontoret: Myndighet som hanterar statens lån och skulder.
• Depreciering/appreciering: Valutans värdeändringar under rörlig växelkurs.

Detta quiz fokuserar på den ekonomiska politikens centrala begrepp och mål. Du kommer att testa dina kunskaper om hur riksdag, regering och myndigheter arbetar för att uppnå hög tillväxt, låg arbetslöshet och låg inflation. Varje aspekt av den ekonomiska politiken utforskas för att förstå dess komplexitet och inverkan på samhället.